Senaste kommentarerna i forumet

skriver av mig..

då va det fedagskvällen igår... då jag kanske skulle ha vart med han..

ja är glad att ja valde bort det, som ja skrev!! Risken att bli sårad/sviken om igen,låg allt för nära..
mina vänner som känner han ser faktiskt lite små nöjda ut...

nä men så är det väl!?? De kanske velat det här men inget kunnat gjort... ja vet ju själv hur man kan känna om en vän sitter i en sån här situation, det är så att nåt släpper då, när ens vän sätter ner foten o går ifrån en sån man.... det blir skönt på nåt sätt...jag får respekt o känner att åhhh äntligen gör hon nåt ja velat att ska hänt sååå länge...

ja stötte inte på honom igår, va lite orolig.. va ju ändå ute med våra gemensamma vänner...
hörde inte heller av mig...

jag är glad idag o ännu starkare... MEN inte så pass stark så jag skulle våga mig ut igen o riskera att träffa han!!Jag känner mig lite vinglig i känslorna,de är ju så färskt det här nu.. jag har börjat gjort de ja menar, att ta mig därifrån, och då är det bättre att behålla gårdagens vinst med att inte riskera det falla ikväll....skulle bara kännas som jag kastar bort mina framsteg

ja väntar tills den dagen då det sitter i ryggen... då jag inte behöver tänka att ja ska skydda mig utan att det bara finns där helt på automatik !!!

jag mår bättre idag än på länge.. vite vinglig o lite så där känns lite som jag inte träffat mig på väldigt länge... har ju haft fullt upp med tankar om han o hur han är osv...

jag hinner med att må bättre i mig.. o är det så att han skulle höra av sig ikväll eller imorn då skulle det ju direkt kännas om det va positivt eller ej... det skulle växt fram en skillnad... när man är i det finns inga skillnader....

nu har ja hunnit känna att det här stegen från han är bra...

heheheh =D

jaaaa låter roligt hehe såg hela det här framför mig kramar

jag ska uppdatera gört här efter =)

Jag gillar "raka puckar" och att man står för sin åsikt!
Åsikterna däremot, får gärna vara olika.. Det är ju där man lär sig något..
Kan vara saker man inte tänkt på, eller bara att respektera en "motståndare" i debatt..
Dessutom får man ju en chans att "vässa argumentationstekniken", alldeles gratis ;-D

Jag försöker att undvika personangrepp, för det blir så fel.. Inte heller jag är så alldeles "fin ikanten" alla gånger.. ;-/

Jag ser att du ibland verkar "burdus" i dina kommentarer, men det är nyttigt att "tänka till" (tänka själv.. hmm)
Annars är det nog lätt att vi blir en samling "innbördes beundrare"..
Fast i viss mån ÄR det ju precis DET vi är!
Åtminstonde jag beundrar alla de framsteg, jag trots allt ser här!

Så om du berömmer mig, och jag berömmer dig, så blir vi båda "BERÖMDA" ;-D

Ha en gó helg/ trollis

till att jag fortfarande loggar in här. Det är konstigt men jag kan direkt känna vem som är en "soulmate" och sticker ut lite.

VV

Men fisken lös med sin frånvaro.
Ett hugg, inget mer.Kalla men glada åkte vi hem.
Nyduschad läser och skriver jag här.
Fest ikväll, men andra vita helgen känns given.
Nu åker vi.........
/A

Ta på flytvästen för säkerhets skull ;-D
Önskar dig en god fiskelycka! (fast egentligen så är det ju brasan, kaffet å mackorna som är huvudsaken.. / trollis

God morgon skön känsla att vakna på lördagen utan ångest det måste erkännas. Nu laddar jag för även en lördagskväll utan vin. Trevlig helg på er!

När min yngste, helt begaistrad i stor kattdjur, en dag frågade om h*n inte kunde få en tiger, så svarade jag: Ja, på ETT vilkor! DU måste tömma kattlådan själv!
Eftersom vi då hade två katter till, och hon visste vad det innebar i praktiken, blev svaret : "jag tror att det räcker med ett marsvin... ;-D

Dompa, du är inte den enda, som kan känna ett litet "sug, efter ett glas vin... Tror det hänger ihop med "stämningen", som man minns från de där "fina" stunderna..
Åtminstonde, kan jag längta efter ett glas, till den goda maten, när jag minns tillbaks till perioden, då det räckte mer än väl med 2 glas på en kväll...
Tyvärr, så är inte förutsättningarna desamma nu, så jag avstår.. ;-)

kram / trollis

ps, Eftersom jag är en "blandrasig" etnisk svensk, så förstår jag finska, eftersom jag sas vuxit upp med "gruvengelskan"...(också en annan historia..)

Jag gillar, dina roliga och många gånger träffsäkra kommentarer.. ;-D
Hejar på både dig och Nana!
kram vänner! /trollis

Visst är det helt underbart, när man hittar alternativa användnigsområden för självhjälps böcker?
Tog en snabbtitt härinne, medan gubben är ute och hämtar ved
Anars, är dessa böcker mer att hämta inspiration från, lära sig, får man göra själv..
Ha en nykter lördag vänner!
/trollis/

Jag menade inte att lägga skulden på någon när jag skrev: Det senare har jag känt ett antal gånger här (tidigare) - att jag sitter fast i mitt medberoende, att jag borde lämna - för att andra på forumet ibland varit så tydliga i det. Typ så.
Det handlar om det som väcks i mig av andras kommentarer, min känsla och önskan att vara till lags. Det här är en knepig distinktion och jag uppfattar att det är en kärna i de 12 stegen, att ta ansvar för sina känslor och inse att de hör till mig, inte till dem eller det känslorna väcks av.

Vet inte när träffen blir men det meddelas säkert här. Ha det fint idag! / mt

Hej Framtidsdrömmar,

jag önskar att jag kunde ge dig puffen att lämna. Min "undanflykt" har hela tiden varit att jag inte vill lämna barnen i helvetet och inte kunna skydda dem från alkoholisten. Till slut såg jag att jag inte kan skydda dem i hemmet längre. Jag tog steget för en vecka sedan.

Jag har också tvingat mig själv att vara ärlig mot mig själv. Jag hade ett helt egoistiskt skäl att vara kvar, inget jag är stolt över....(men jag är stolt över att jag erkänner nu) Jag ville skapa den där lyckliga familjen med mamma, pappa barn, villa, volvo, vovve och hela kittet. Jag såg att vi hade förutsättningar att bli det. Det här kunde jag inte erkänna inför mina vänner, men jag har diskuterat det med några proffesionella runt mig. Som har stöttat mig och inte fördömt.

Kan Du vara ärlig och säga vad det är som gör att stannar kvar? (du behöver inte svara här, bara du svarar dig själv)

Ups nu ska jag till träning....tar hand om mig själv.....

Kära Gladfrun! Du har aldrig tänkt på att låta din vän räven (finns h.n kvar?) leka lite med Stampe?

Hundtricket är inte aktuellt...jag vill träffa kattmänniskor ;-)

Har suttit här och läst runt över en timme. Glad att så många fixade fredagen utan flaska eller BiB. Tycker om NyMans uttryck att "vaccinera" sig mot dumheter. Det är precis det man gör genom att läsa här. Det har blivit ett beroeende att gå in här varje morgon...de mornar jag inte hinner blir jag nästan störd. Ibland kommer tanken även för mig på att sluta skriva här. Nöja mig med att läsa...det känns som man har sagt "allt". Men att sluta läsa däremot...finns inte på kartan just nu.

Livet lunkar på. Jag saknar fortfarande känslan av första glaset. Många saknar inte A alls...så kanske känner jag "fel" igen. Men jag måste vara ärlig...jag saknar det mellan varven. Men däremot ska jag inte. PiL skrev i Marias tråd att man visst kan bli nykter för andras skull. Det är så för mig...jag har blivit nykter för familjens skull. Att jag själv mår psykiskt och fysiskt bättre av att låta bli drickat är bara en bonus.

Ha en bra dag därute och drick med förstånd! /R

.

som jag hoppades att mina inlägg skulle leda till. Inte bara det allmänna dravlet, utan också tankar från ett annat perspektiv. Dina reflektioner skulle kunna vara mina Pil och jag hoppas att många andra också läser dina kommentarer och begrundar.

VV

Kul att läsa. Hoppas att jag själv kan bidra med någonting liknande framöver.

VV

har vi diskuterat en del här i mulleholken. När jag hittade forumet tipsade jag min då alldeles nynyktra man (med vita knogar - som ingen av oss då visste vad det innebär) och tänkte att forumet kunde vara ett stöd för honom (typiskt medberoendetänk:) Eftersom han inte var intresserad gick jag efter en tid in på medberoendesidan och har aldrig varit hemlig med det.

Vissa tider har han tyckt att jag varit mer närvarande i forumvärlden än med honom - och det finns en dimension av sanning i det. Kanske som att dela en person med alkoholen - med den avgörande skillnaden att forumet är ett stöd för tillfrisknande och A vet vi ju vart det leder.

Jag tror att det är svårt att förstå kraften i både beroende och medberoende för den som inte är drabbad. Jag förstod absolut inte beroendets makt för två år sen. Inte heller djupet i medberoende. Jag har läst mycket och berättat för honom. Vi har också köpt och sett filmen When love is not enough tillsammans. Rekommenderas!

Jag har omfattat att alkoholism är en sjukdom som kräver fortgående underhållsbehandling. Lyckligtvis är både forumet och AA än så länge helt gratis. Tid och uppmärksamhet krävs. Respekt och acceptans hos de närmaste. Att bevara sin nykterhet/hålla sitt medberoende i schack kostar inte men det kostar på:)

Hos våra vuxna barn är förståelsen olika, ett av barnen kan nog inte förstå vidden av sjukdomen. Ett annat av barnen går på AA trots att jag aldrig upplevt att han varit illa ute - han dricker mineralvatten enbart. De övriga vet jag mindre vad de riktigt tänker - och jag ser det hela som vår sak.

När jag läser igenom känns det här sakligt och distanserat. Våra samtal om forumet har inte alltid varit så - de har inrymt en hel del svåra känslor. Jag har absolut förståelse för att det inte är lätt att "dela" sin närmaste med ett forum. Att ens partner ingår i ett pågående och personligt samtal med "obekanta" som blir som syskon och vänner, kanske delar det som ingår i familjens mest privata sfär - det kräver mycket av respekt och acceptans av den andra. Tillit.

Maria: Kanske din man funderar över om du skriver något om honom? Att han känner sig rädd att bli utlämnad? Fråga honom vad han tänker och känner och berätta hur det är för dig. Precis som du börjat. Det tror jag att är en bra väg.

/ mt

Andra helgen, milstolpe om den flyter fram så att säga.
Upp och fiska med storgrabben nu på morgonkvisten. Tar med termos mackor osv.
Godmorgon ALLA!
/A

vill jag helst ha Saxhyttegubbens 100% Blåbär. Mannen tycker det är för surt och dricker hellre alkoholfria röda. Nån gång har jag spetsat alkoholfritt rött med blåbär och det blev bra men känns galet skrattretande att hälla ihop. Torres vita Natureo gillar jag. Det är också känslan av fest som jag trivs med att ha kvar.

Det finns olika efarenheter av att dricka alkoholfritt och för många verkar det inte fungera. Nån gång ska vi gå på F12 och testa deras 11-rätters smakmeny med utvalda alkoholfria drycker. Det ska bli spännande och det är kul att de riktigt bra krogarna är föregångare och satsar på utvalda alkoholfria alternativ.

Tack för tipset om BEO, ska pröva det. Det är en spännande resa att söka sig fram i det alkoholfria landskapet. Hoppas det funkar bra för dig! Ser fram emot att få följa dig på vägen mot ett nyktert liv! / mt

Det är så det känns! Inte så att jag svävar runt på små moln i något rosaskimrande motljus, men jag känner mig målmedveten, iallafall har jag gjort det sedan jag fattade Beslutet. Bara att fortsätta hänga här och vara noga med att passa på sig själv, så ska det nog, over all, funka rätt bra!/NM

Här finns mandom, mod och morske män (och väldigt mycket kvinndom, mod och morske kvinnor också!)´att ösa ur och att ta spjärn ifrån när man behöver det. Så ta för dig och dela med dig. Här finns alltid någon som ser och hör och det ger en härligt varm känsla i magen av att veta att man inte är ensam!

Björnkrammar!/NM

av din målmedvetenhet. Riktigt känner hur du lyser av nyfunnet "liv"...
Härligt!

Tilde

handlar det nog om, tror jag Maria.
Min fru har inga invändningar mot att jag spenderar en hel del tid här, för annars skulle jag väl ränt runt på en massa AA-möten istället och då hade jag ju inte varit hemma. Ja, hon säger sådana saker med värme och humor och hon stöttar mig i min nykterhet utan att lägga sig i, för hon vet att det är mitt beslut om jag vill dricka och det är mitt beslut om jag inte vill dricka; mitt och ingen annans.

Men om hon förstår den fulla (hehe..) komplexiteten i vad det innebär att faktiskt inte tåla alkohol, det är jag mer osäker på. Som hon konstaterade tidigare ikväll:
-Det är tur att jag inte har den svagheten i mitt system, för då hade jag supit ihjäl mig innan jag var tretti! Jag har fan druckit mer än vad du har i mitt liv.
Och det stämmer. Tidig alkoholdebut och sedan har hon umgåtts mkt i musikerkretsar och överhuvudtaget vistats i ganska alkoholindränkta miljöer stora delar av sitt liv, utan att utveckla någon sjukdom.
Det är inte alla som gör det, ju, och för dem är det nog ganska obegripligt hur det hela fungerar.
Ska kanske tillägga att hon dricker väldigt måttligt idag, och stoppar när hon själv vill.

Fortsätt hänga här, tjejen! Både du och jag vet vilken oerhörd skillnad det är när man får dela och delta inne på Forumet. Jag har skrivit det innan och jag gör det igen; det är vaccin mot dumheter!

Sov gott, så hörs vi imorgon igen, Okej?

Riktigt så enkelt var det visst inte tyvärr, att bara för att man råkat hålla uppe en viss tid så försvann alla tankar på alkohol :-( Talar av surt förvärvad erfarenhet ;-( I övrigt har jag inte uppfattat att VV skulle sitta på några höga hästar eller på annat sätt framstå som överflödig eller osympatisk i någon grad, jag uppskattar tvärtom olika infallsvinklar i debatter, vad de än må handla om.

Vore jag i VVs situation (20 år äldre som VV är) hade jag förmodligen kört samma modell, men för mig är det en alldeles för stor risk att ta; vad jag skulle kunna åstadkomma rent dryckesmässigt på dessa 20 år vill jag inte spekulera i, men den nedre gränsen på hur djupt jag skulle kunna sjunka existerar knappt har jag en känsla av.

Men jag förstår lite vad VV provoceras av, inbillar mig att det handlar om alla klyschor och annat nonsens som inte är helt ovanliga inom "vår bransch"; till exempel att läkemedel är inget som fungerar eller bör användas i jakten på nykterhet hävdar många, "det handlar om att man måste lära känna sig själv" etc. Skitsnack, det handlar om att klippa suget i en akutfas, funkar det så grattis, funkar det inte så beklagar jag detta faktum.

Vidare, "man kan inte hålla sig nykter för någon annans skull än sin egen" är en annan klyscha som tar skitsnacket och idiotin till en ny nivå; vore det inte för mina barn och familj är jag ganska övertygad om att jag fortfarande druckit.. Möjligt att klyschan stämmer in på vissa, men det förvandlar det ju därmed inte den till en sanning.

Det var mina funderingar så här några minuter in på det nya dygnet :-)

Och ha ett fortsatt bra sådant allihopa!

...går bra att ha med eller utan alkohol. Vi har druckit vin ikväll, jag och min älskade hustru. Hon med alkohol och jag utan. ;-)
Vi ska ju ha några goda vänner hem på middag och vin imorgon, så jag kände att jag skulle ge några av de alkoholfria alternativen på "Pub Gulgröna Skylten" en chans. Införskaffade därför ett rött (smakade sur röd saft-inget att rekommendera!) och ett vitt (fläderblom och citrus med lååång eftersmak, kanske lite väl sött, men ett bra alternativ för imorgon!) Var inne på Systemet och handlade och blev inte tillnärmelsevis så freaked-out som jag trodde att jag skulle bli. Jag fick även fatt i några O%-brygder från Carlsberg, BEO, som inte innehöll något tillsatt socker eller andra tillsatser, utan fruktjuicer+maltbasen och den ena av dom, äpple & grönt te, var jäkligt god. Ska se om hustrun kan kila in och fixa några stycken sådana till imorgon. Jag behöver ju inte dyka upp på bolaget imorgon igen, får ju finnas gränser...;-]

Fick träffa en terapeut, som jag fick ett stort förtroende för, igår och vi pratade i en och en halv timme. Ansträngde mig för att inte dölja någonting och hon gick klokt och systematiskt igenom mitt liv med mig och och arbetade fram en schematisk bild över mig, min familj, det genetiska arvet och mitt sociala nätverk. Hon sa, angående att jag inte tog en enda dag ledigt när min lille var sjuk första året, att jag jobbade istället för att göra upp med demonerna kring hans sjukdom.
Mmmm, plus att jag försökte ta andra flyktvägar också som inte ledde någonstans...
Ska träffa terapeuten fler gånger och hon var noga med att påpeka att det var jag som bestämde vad som var viktigt att behandla och att prata om. Känns så förbannat skönt att få någon att "deala" hela min livssituation med, som jag inte är bunden till på något plan och som jag ändå känner så stort förtroende för, som jag redan gör för henne.

Jag har, frånsett en överrumplande trötthet i eftermiddags, haft en alldeles ljuvlig fredag. Att kunna sitta här spikandes nykter och "snacka" med Er känns som en angenäm företeelse. Jag hade lite, lite sug efter det vanliga fredagsvinet när vi kom hem från den sedvanliga handlingsrundan, men jag tror mest att det hänger ihop med att vanans makt är stor. Då gäller, för mig iallafall, att göra saker annorlunda och fokusera på annat. Jag tänker fan ta mig inte och sitta och sörja något som jag upplever att jag mist, när det är så satans mycket jag har vunnit. Det är inte synd om mig! Allting finns ju kvar här för mig, fast nu ser fredagsmys och helgaktiviteter ut på ett annat sätt. De är, för min del, alkoholfria och det finns massor med kraft att hämta i det!

Sov gott, alla mina vänner, så hörs vi igen, nyktra, i det första morgonljuset!