skrev Stigsdotter i Att ta ett steg i taget

Jag menar förstås tvärtom! GT utan G, fast annars med alla tillbehör, citron och is och högt glas. Det går ju bra det med. Och inte har jag somnat än heller!

Sommaren är så mycket dricka, så är det ju. Eller? Är det inte sommaren och semestern som är själva grejen? Och hur kul är det att sova bort halva dagen när man istället kan gå upp och gå ut i sommargryningen. Är det någon som minns vad härliga sommarmorgnarna är riktigt tidigt? När det är fuktigt i luften, kanske lite disigt, fåglarna börjar vakna så sakteliga. Jag minns när jag var ung och hade nattarbete, vad mysigt det var att gå genom staden på väg hem, innan alla hade börjat vakna.

När vi dricker får vi ju bara ångest över att solfan inte ens gick ned innan den gick upp igen och hur ska vi nu kunna vila ruset av oss när alla jävla fågelkräk sjunger så det skallrar i rutorna?

Nej fram för mer sommar och mindre dricka. Mindre dricka kommer att ge mer sommar, så det så!


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Ikväll har jag jag varit på studentfirande. Alkoholen
flödade, men jag kände mig så tillfreds med att dricka alkoholfri cider. Hade dessutom
så jäkla kul :-)! Varför, varför, varför har jag inte provat detta innan?! Det går banne mig ha
roligare utan sprit!!!!! Dessutom en grymt skön
känsla att veta om vad man pratat om :-)
Åh sen att inte överhuvudtaget känna något sug alls. Det känns bättre än bäst

Kram alla mina fina vänner :-)

TP :-)


skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv

...hur nu dessa egenskaper kan vara i positiv bemärkelse förstår jag inte ;-) men tack snälla ni, era kommentarer värmer! Ja, jag hoppas och tror att jag är på rätt väg även om det just ikväll hade varit gott med en sån där sommargrogg som smakar så bra utomhus. Slutade med att jag tog en sån i alla fall, fast utan spriten då. Det gick bra det med!

Nu tänker jag att det gäller att se upp för de där stunderna jag vet kommer, då jag tänker att det var väl inte så farligt det här, nu kan jag nog dricka ett glas.

För några veckor sedan skulle vi ha en uppföljningsträff i den lilla återfallspreventionskursen jag deltog i tidigare. Jag vet inte riktigt vad jag tänkte men kvällen innan drack jag många glas. Så många att jag dagen efter insåg att jag verkligen inte kunde visa upp mig på beroendemottagningen. Ringde och lämnade meddelande (såg nogsamt till att ringa innan mottagningen öppnat!) och sa att det kört ihop sig på jobbet. När jag senare var på väg till jobbet ringde en av de som håller i kursen. Hon berättade att där var någon till i gruppen som också hade mycket på jobbet (helt utan ironi eller något annat i rösten sade hon det). Sedan frågade hon hur det går för mig, hur mådde jag? Höll på att börja gråta där på väg till tåget: nä det är inte så bra!!!! Då föreslog hon att jag skulle komma dit för ett enskilt samtal, buhu, ja det kanske vore bra.... Usch vad liten jag kände mig då.

Imorgon ska jag dit. Jag känner mig inte lika ämblig idag och tänker att det kanske inte är nödvändigt i alla fall. Men det är det nog, jag går dit i alla fall och ser om det gör någon nytta.

Återigen slås jag av vad orättvist det är ändå, att den hjälp man kan hämta från "samhället" ska bero så mycket på vart i landet man bor! På vissa ställen gör man läkaren generad om man ber om antabus, på andra ringer någon och frågar hur man mår.

Stort tack till Mulletant och Adde och alla ni andra som finns här på forumet, det är fascinerande vilket stöd man kan få från människor man ens inte träffat!!


skrev Nynykter i Vägen tillbaka till mig själv

Hej Syster Yster!
Jag tycker också att det ljusnar i din tråd. Vi vet vad det beror , eller hur?
Barskåpets förbannelse är bruten. Exorcismen hjälpte och nu har barskåpet från helvetet slutat att helt magiskt fylla på sig självt.
Plötsligt står det där och ser ut som ett visserligen fult men ändå rätt beskedligt barskåp. Lite klumpigt och dammigt är det men det är bara en MÖBEL.
Vår hjältinna har klarat sig ur monsterskåpets käftar. Med stolt hållning och fast blick går hon mot solnedgången och den pampiga musiken stegras...

Vi cineaster vet att uppföljare mycket sällan blir lika bra som ursprungsfilmen och i det här fallet var faktiskt hela storyn lite corny. jag menar, ett ondsint barskåp som fyller på sig självt för att dra den sköna hjältinnan i fördärvet, hur troligt är det? Därför undanber vi oss The returen of the cocktail cabinet (Stavningskontrollen sa "vansinnet" och det undanber vi oss också)

Tillgivna
Fröken cineast - er filmkritiska syster på webben


skrev Nynykter i Dompa!!!

Den där avundsjukt grönbleka nyansen ger kanske med sig om du fortsätter att åka till havet och pressa på det här sättet. Jag hoppas att ni hade en skön dag tillsammans på stranden!

Nu skulle jag behöva gnälla lite, men i Filosofiska rummet sitter folk och spisar skivor och är harmoniska så jag vill inte förstöra stämningen där. Men här inne går det kanske bra eftersom det bor ett bergtroll här iblan? Äh, bara hemskt stressig dag som jag krönte med att tappa bort mina nycklar. Lilleman hade PMS tror jag ( kan elvaåriga pojkar ha det?) och smittade mig. På jobbet försökte jag avsluta allt inför semestern men fick först bakläxa på ett projekt som jag trodde var klart och sedan började det rasa in en massa jobbiga saker i mejlen. Jag jobbade som en gnu, åtgärdade och skickade tillbaka men då - fick jag tillbaka en massa "hej jag är på semester" Morr! Jag gillar inte när folk städar skrivbord inför semestern...
Nu är färdigpizza inmundigad och både lillemans och min PMS har lindrats något. Det ska bli så skönt att sitta på ett flyg imorgon och inte kunna göra någonting!

Det är ju bra att jag får lite seglingserfarenhet eftersom vi ska ha en kollektiv segelbåt snart. Nån måste vara kapten, tänker jag. Vi kommer att behöva en skeppskatt också, men gummihandskar verkar sådär. Det är väl inget mysigt att klappa katter med handskar på? Då är det bättre att klappa först och tvätta sig efteråt. Eller så intar man badkaret...

Hoppas du har överseende med att jag var här inne och öste ur mig, eller kräktes, för att använda MissH:s uttryck. Vi kanske skulle ha ett kräkrum också?

Kram!
La Donna


skrev Sommar12 i Att ta ett steg i taget

Känner så väl igen den situation du beskriver på altanen. Hur gör man och varför gör vi så mot varandra vi tjejer? Jag går på semester om en vecka och undrar hur jag ska göra? Har aldrig haft semester utan alkohol....


skrev Nynykter i Vill inte - kan inte

Du är bäst! Det där var en riktigt, riktigt jobbig situation. Tänk så dumt det blir när någon bara tar för givet att man vill ha alkohol. Så har jag själv gjort. Jag arrangerade en julfest på jobbet och till fördrink hade vi bestämt något glöggliknande. Restaurangen rekommenderade även ett alternativ som skulle vara så utspätt och svagt att även bilförare skulle kunna ta en kopp och kunna köra sedan efter maten och dansen. Någon i mina ögon besvärlig gäst ville försäkra sig om att det inte var någon alkohol i. Jag försäkrade klämkäckt att det var så lite sååååå. Han sa lite buttert att han inte ville ha någon alkohol alls. När jag tänker på det där nu så skäms jag. Hur kunde jag vara så tanklös? Bara ta för givet att alla vill dricka alkohol och inte ha en tanke på att det finns de som varken kan eller vill...

Kram från Nynykter


skrev mulletant i Vill inte - kan inte

lägesrapporten Fenix, riktigt skön sommar till dig också! / mt


skrev Nynykter i Filosofiska rummet

Tack för alla bidrag. Så mysigt ni gör det med vinylskivor och musikanläggning! Jag uppskattar verkligen att ni befolkar och möblerar detta tankens rum. (Skulle det bli för trångt kan kanske TP bygga till lite även här :-))

Kramar från Nynykter


skrev mulletant i Att leva nykter

till dig vännen v♥ - hoppas allt är väl med dig och de dina. Lill* ska väl komma till världen snart? Kramar, A.


skrev mulletant i Mitt nya år

Stigsdotter, att du skriver i min tråd. Vi pratade länge om AA och stegarbete med Mm igår. Det är gott att dela, och att få bli delaktig.

OM jag känner igen tankarna som vill ut i det fria och hitta sin form!
Det är hrligt att skriva och härligt att läsa. Just nu skriver jag mindra, dagarna är fyllda av arbete och samvaro med barnbarnen som har sommarlov. Kanske behovet är mindre också... så där Fenix skriver i Filosofiska rummet.

Nu ska jag sjunka ner i soffan och slappa medan mannen slappar och ser på fotboll. Igår cyklade vi över en mil - det var skönt och väckte många känslor också. Vi rörde oss i trakter där vi bott länge och man ser hur allt förändras. Vi var också in på kyrkogården och skötte om blomstren som växer på näras och käras jordiska viloplatser.

Några anteckningar en vanlig och stilla sommarkväll (nu är det stilla - två barnbarn har nyss gått hem:) / mt


skrev mulletant i Filosofiska rummet

du var på besök och lämnade ett avtryck Fenix! Och en fin musikanläggning! Jag ska ta hit mina gamla vinylskivor med Barbro Hörberg och Jan Johanssons album Jazz på svenska med den broderade börsen på omslaget. För visst kan vi spela gamla skivor på anläggningen? / mt


skrev mulletant i Vägen tillbaka till mig själv

det är en annan ton i det du skriver nu Stigsdotter, en ton som gör också mig glad!

Kram / mt


skrev Adde i Vägen tillbaka till mig själv

jag tar mig friheten att skriva ner vad jag ser.

Från att ha varit lite småfnulig och ibland lite tredskande ( i positiv bemärkelse) så har du hittat ett språk och ett uttryckssätt som för mig innebär att du hittat helt rätt på din väg mot nykterheten.

Jag känner igen den utvecklingen och den ger mig styrka och glädje :-)


skrev Fenix i Filosofiska rummet

tacka trådens grundare Nynykter för ett fint initiativ att skapa detta rum!
/Fenix


skrev Stigsdotter i Mitt nya år

...AA:s 12:e steg som i princip innebär att man skall föra kunskapen vidare. Om jag har förstått det hela rätt så är det en del i den egna behandlingen, det att hjälpa någon annan. I det ingår att man, som Dompa skriver, ska ge alla som söker hjälp en ärlig chans, man skall lyssna på dem som kommer till ett möte t.ex., utan att kommentera.

Sedan finns också det här med sponsorskapet, att man tar till sig en annan individ och hjälper den genom stegarbetet som det kallas. Jag som personligen har svårt att sträcka ut handen och be om hjälp, vill inte besvära, kan själv, har lite svårt för detta. Jag har, genom en AA-grupp på nätet, fått kontakt med en kvinna som vill hjälpa mig och hon har lyckats övertyga mig om att det är bra även för henne att jag ringer och pratar och funderar och "stör". Att hjälpa någon annan innebär att man själv inte glömmer bort hur det var och hur man själv tänkte.

Jag tror att människans hjärna är utformad så att den selekterar bort sådant som inte var bra, vi kommer mest ihåg det goda (förutom sådant som förvandlats till trauman, det är en annan sak). Ihop med ett tidigare alkoholberoende gör detta att man så småningom inte längre minns vad det var med alkoholen som var så fel - "nog kan jag ta ett glas nu i alla fall?".

Att då välkomna andra människor som har det svårt och föra budskapet vidare, håller även den egna hälsan i schack. (och vad kommer DET uttrycket ifrån, att hålla i schack?)

Hoppsan, var inte meningen att kidnappa din tråd MT. Men du känner säkert igen det där med att tankar helt plötsligt bara dyker upp och vill ut :-)


skrev Stigsdotter i Filosofiska rummet

Jag fick mig ett gott skratt. När jag läste Fenix inlägg här ovan gick jag tillbaka till Nynykters presentation av den här tråden. På slutet står:

"Nynykter som nu går in i fjärde månaden."

Detta ledde mig osökt in i tankar på ett annat forum som jag också spenderat mycket tid i, nämligen Familjeliv. När jag var gravid satt jag och skrev där mest hela dagarna. Även där avslutades inläggen ofta med "xx som nu går in i fjärde månaden..."

Hälsningar Stigsdotter i väntans tider (alltså, väntar på att den lille a-djävulen ska ta sitt pick och pack och inte invadera mina tankar längre!)


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Tack för omtanken käre bror :-)

Jag mår bättre än jag gjort på väldigt länge!
Igår var en dag full av möten som gick alldeles
utmärkt :-). Pratade med min chef om att börja
jobba så smått...men han ville att jag skulle ta sommaren på mig och återhämta mig
ordentligt...kunde även hämta ut ett årskort på
gym om jag har lust :-). Fick även svar igår
från läkare att det de misstänkte angående tumör
inte stämde :-). Utan det va annat som går att medicinera:-) Va på utflykt med världens
bästa söner och far igår em också. Så det var en
alldeles alldeles underbar och fantastisk dag.
Vilket resulterade i att gubben TP somnade strax
innan 20.00 och sov trygg och lycklig som ett
barn utan drömmar om några storpotäter :-)

Men har haft en annan återkommande dröm...
där jag suttit med en flaska sprit i handen och
blivit heligt förbannad och undrat vart den kom ifrån?!
Vilket vid varje drömtillfälle resulterat i att jag hällt
ut den i slasken...Tänk vilken klok människa jag är
när jag sover :-)

Hoppas du mår bra Dompius och att suget är långt, långt
bort. Den lyckan och det lugnet jag känner just nu
vill jag att ni alla ska bära!

Hoppas ni får en härlig dag! Själv ska jag på
student-skiva och skratta åt och med fulla
människor :-)

Kramar om, håller hårt, släpper aldrig tagit!
Åh Dompa ska få e rediger snuspöss ;-)

TP - den nästan helt tillfredställde :-)


skrev Fenix i Filosofiska rummet

Har varit glest med besöken för mig på forumet, men nu råkade jag kliva in här och det var mkt trevligt. Sådana rum, som man kan besöka när man vill, och bara trivas i är utmärkta. Det visar verkligen att det är inne i våra hjärnor, eller mer symboliskt, hjärtan som våra liv egentligen finns. Här kan man också vara så generös som man vill. Så jag ställer in en riktigt fin stereoanläggning i hörnet av rummet, med ett par fina kraftfull högtalarei mörk ek. Lägger på en skiva med min senaste favorit, nyligen upptäckt, Madeleine Peyroux som sjunger alla möjliga varianter av jazz. När jag läser Lille Prins kommer ofelbart tårar i ögonen, det måste vara vårt oändliga behov av tröst. Det här rummet verkar fyllas av kloka affischer, böcker och goa människor. Hit vill jag fler gånger!
/Fenix


skrev Stigsdotter i Att ta ett steg i taget

Att blomman fick ditt glas och att du inte själv hällde det i dig i rena överrumplingen!

Jag skall aldrig mer truga någon att dricka - usch!Och tänk vad man ser mycket saker så mycket bättre när man inte dricker själv!

Hoppas du får en skön dag.

Kram, S


skrev Stigsdotter i Filosofiska rummet

...och att ni kunde ha ett sådant bra samtal. Det måste kännas bra att kunna prata om detta och de har kanske haft en oro och frågor inom sig om vad som är "normalt", hur kompisar dricker, de lär ju ha sett vuxna dricka osv. Jag tror det är superviktigt att vi prata om alkohol med barnen. Jag känner mig nöjd med att kunna vara en förebild för mina barn när de blir lite större - jag kan visa att "titta, man måste inte dricka alkohol, det går lika bra utan".


skrev Stigsdotter i Nu börjar min resa!

...och lämnar en inte fullt så anständig kram (passar på när ni är här båda två ;-)

Hoppas allt är OK med dig!


skrev Stigsdotter i Äktenskap i kras

...kan inte ens föreställa mig hur det känns att posta just de där pappren! Men, hela ditt liv är inte genomtrist, det är bara ett steg på livets stig. Nu ska du se framåt och ta hand om dig själv och bli frisk. Om en dörr stängs öppnas genast en annan - det tar bara lite tid innan man känner vinddraget från den nya dörren :-)

Varma kramar!