Senaste kommentarerna i forumet

hejar på dig!! Du fixar den här kvällen!!

Välkommen,

Du är inte alls på fel forum, här finns folk av alla de slag, med väldigt olik bakgrund. Det låter på mig som om du kanske inte kommit så långt på vägen mot alkoholism, men nog är inne på en mycket farlig väg. Väldigt många här kan intyga att alkohol är en väldigt dålig medicin, som känns bra en stund, men bara gör saker mycket värre i längden.

Får du vård för dina problem med panikattacker och ditt psykiska mående? Om inte, så är mitt bästa råd att ta kontakt med läkare, så du kan få hjälp med att börja må bättre utan a. Det finns både mediciner och terapier, som kan hjälpa. Om du redan får vård, så verkar den inte effektiv och då behöver du igen ta kontakt med vården och kolla efter hur den kunde ändras.

Du har problem, som du behöver ta tag i nu. Annars är risken stor att de blir väldigt mycket värre, när alkoholen tar allt mera makt över dig. Fortsätt gärna att läsa och skriva här med, jag tror nog att du kommer att hitta sånt som du kan känna igen. Lycka till!

Och ja Mod 60! Dom är snorvalpar! Trots att dom är i 35-40 årsåldern..
Det är såna som dom som aldrig har sett ett missbruk på nära håll. Dom vet inte hur det är att vara/leva med en alkoholist.
Hade dom vetat sanningen så hade dom nog inte hackat på mig som dom gjorde.
Hade dom till exempel vetat att jag drack vin i min kaffekopp om morgonen, att jag alltid gick upp först dagen efter fester för att kunna dricka slattar och recovery-öl ostört och utan att bli avslöjad. Att jag häromdagen blev glad då jag tog på mig ett par gummistövlar som inte använts på ett halvår och blev glad då jag upptäckte att det inte låg några gömda vinflaskor i stövelskaften.
Att jag både kissat och bajsat på mig för att jag har varit för full för att kunna "hålla tätt"... Att jag suttit gråtandes och hulkandes vid toaletten 1 miljon gånger samtidigt som jag stålsatt mig och peppat mig själv "Kom igen nu! Sluta spy! Upp och hoppa! Nu måste jag skärpa mig för systemet stänger snart och jag måste ju hinna dit före stängning".

Aldrig mer vill jag behöva ha det så... Aldrig mer vill jag behöva skämmas för att jag e på bolaget så ofta att jag måste börja rotera mellan systemen och kassörskorna. Aldrig mer vill jag få spattig dagen-efter-gångstil och skaka som ett asplöv på händerna.
ALDRIG MER!

heja dig :)

Jag har läst din tråd och tänker nu väldigt mycket på något av det du skriver om. Om de starka och duktiga och känslan du har av att inte passa in. Någon skrev att vi istället är svaga och ynkliga och det är ju snarare så det är. Jag är kanske en sådan som låter väldigt hurtig och stark i min tråd. Duktig. På ett sätt är jag det, stark eftersom jag inte druckit på tre månader snart, men samtidigt är jag mycket orolig. Orolig och rädd för att visa min svaghet och döljer den bakom en karskhet och duktighet som inte är sann. Vi är alla svaga då och då och starka ibland. Vi måste bara vara snälla mot oss själva. Du fick mig att tänka till, tack. Hoppas du stannar kvar och skriver och att du får en bra nykter helg:)
:) mod60

Oj... Vet inte varför sista meningen kom in.. Råkade trycka lite för snabbt på tangentbordet tror jag :D
Sorry för det!

Tack alla för ert stöd och fina kommentarer! Det värmer verkligen, tack alla ni fina gamla f.d alkisar! :) :) :)

Kom till kontoret idag i vanlig tid runt 0800. Utvilad, fräsch, klar i huvudet och pigg.
Runt 0845 stapplar de två värsta suputerna bland kollegorna in.
Rödsprängda ögon, stinker alkohol och tycker att de är coolast i världen! Den största idioten av de två berättar att han supit bort sin nya iphone 6 kvällen innan, men att han "inte bryr sig för han är ingen brud som grinar över sånt, och vadå?! Försäkringen täcker ju allt".
Tyst för mig själv tänker jag att det där är nog promillen som talar. Om ett par timmar när alkoholen gått ur kroppen så kommer han börja gnälla och sura över att den 2 veckor gamla mobilen är borta.
Mycket riktigt, runt 14-tiden i eftermiddag då var hans självförtroende och kaxiga ton borta och han började gnälla och gny över telefonen.
När han sedan ringde IF för att anmäla det hela och fick veta att hans försäkring gick ut i oktober 2014 - DÅ (!) kände jag att "YES!! KARMA FUNKAR VERKLIGEN".
Så där satt jag, den tråkiga A4-kärringen som måste vara gravid medans han den coola, festliga människan satt och luktade spritfabrik och såg ut som en dålig dag i Tjernobyl.

Alkoholist Javisst vs. Idiot-kollega: 1-0!
Den största idioten utav de två har supit bort sin nya iphone 6 som han köpte för två veckor sen, men eftersom han fortfarande har promille (de la sig tydligen 0430)

Så länge båda dricker är det en balans även om det är dåligt. Eftersom jag drack för mycket så kunde jag inte kritisera honom och han lät också mej vara ifred fast han borde sagt ifrån. När jag varit nykter ett tag och kände mej säkrare på mej själv så kunde jag börja säga ifrån om hans drickande. Man kan inte ändra nån annans vanor men jag gjorde klart för honom att jag inte tål honom då han blir berusad. Han blir inte elak men personlighetsförändrad förstås, lite dum och fånig. Jag sa att han får väl dricka som han vill men jag vill inte ha med honom att göra då och det får han acceptera. Jag bäddade åt mej i gästrummet. Det var ju inte så roligt. Jag kan säga att det har tagit sin tid och varit upp och ner men det har gått framåt hela tiden. Han har minskat sin konsumtion sakta men säkert till väldigt måttlig och acceptabel. Väldigt sällan blir det för mycket numera. Ett tag tvivlade jag på hur det skulle gå.

Vilka tråkiga omogna typer....minst sagt. De ska väl bara skita i om du dricker eller ej. Är gravid eller ej. Om de tycker om dig på riktigt så är den kärleken/vänskapen där, oavsett om du är nykter eller ej. Detta handlar om deras dåliga samvete för att de häller i sig något som de inners inne vet är skit och de mår dåligt av. Vad är de så rädda för? Fördomsfulla!

Låt dig inte trampas på Alkolist Javisst. Jag blir riktigt arg å dina vägnar som du märker. Skulle vilja läxa upp dem och visa en riktig A4:a käring. Då skulle de få se!!!!
Snorvalpar..... ( usch så får man kanske inte säga men det tycker jag de verkar vara :))
......kramar till dig
hoppas du mår bättre idag...mod60

Instämmer med Stingo. Jävla skitstövlar!

Jag tror att vi alla som slutar dricka möts av detta - mer eller mindre. Ofta har vi omgett oss med personer som dricker mycket och sådana kommenterar handlar nästan alltid om deras eget drickande. Att en person plötsligt är nykter blir ett hot och ett obehag. Man måste reflektera över sitt eget intag.

Men handen på hjärtat. Jag var den som tjatade värst förut, om det fanns någon, som mot förmodan inte drack i min närhet. Absolut värst. Men det har man ju bittert fått inse hur fel det var...

Själv undviker jag numera att frotteras med alltför packade personer. För det första är det en risk. Men framför allt - så är det outhärdligt jobbigt. Jag står bara inte ut med lallande puckon. Jag blir irriterad redan vid första dragen av att en person börjar bli påverkad. STÅR INTE UT! Då handlar det inte om att jag är avundsjuk och också vill bli likadan. Nä nä! Då handlar det om att jag verkligen inte orkar med personer som inte vet vad de säger, gör, tänker och dessutom glömmer bort hälften till nästa dag. Min toleransnivå mot onyktra människor ligger på minus tio alltså.

Jag tror helt enkelt att antingen så vänjer sig omgivningen att du är nykter och ni kan fortsätta umgås. Eller så kommer du att vilja söka nya bekantskaper. Det är en lite ledsam insikt, jag vet. Men om ett tag så kommer du inte fatta vad du saknade! Jag skrev igår om just det här - läs om du vill. I och för sig kräktes jag på alla som glatt så åt mig i början att "man får skaffa nya intressen"... men så är det nog ändå.

Kram till dig

Ta inte ut din negativitet från din omgivning på oss här i forumet!!!

...det är allt jag har att säga om det där just nu.

Själv fick jag läsa hör att jag borde rycka upp mej, skaffa lite jävla anamma samt ta av mej offerkoftan när jag var nere på botten för ett litet tag sen.
Kul?
Empatiskt?

Herregud....pilotjobbet var ett skämt.

F.ö har jag 3 dagar idag *stolt* (jäkligt jobbigt emellanåt dock, men försöker peppa mig och intala mig att jag är jäkligt bra)

Tack snälla Blomman! Efter jag såg och svarade på det senaste inlägget (innan du också svarat) så kände jag mig faktiskt ledsen och litet kränkt.
Jag skriver här på forumet för att försöka vara ärlig mot mig själv, och ge mig själv en ny chans. Att bli ifrågasatt både gällande yrke, samt konsumtion
känns inte helt okej. Jag är skör som det är. Så tack Blomman för att du skrev!

Om jag klarat mig från att dricka mig full "kvällen-innan" och vaknar upp "dagen-efter" och känner att jag är frisk är en skön känsla. Vaknar jag upp nykter så tyder det på två saker.; Jag har inte bränt en massa pengar och jag har inte gjort bort mig. Mitt sköra samvete har sluppit få sig ännu en törn.

En alkoholist är specialist på att gömma sin alkohol.
Ett av min mans gömställen var en tom Ramlösa flaska, vodkan såg ut som vatten.
Jag blev till slut helt suverän på att hitta hans gömställen.
Jag smög på honom, gjorde märken på spritflaskor, fotograferade flaskor och allt detta för att kunna ställa honom mot väggen när han förnekade att han hade druckit !
Många gånger har vi suttit med hans vuxna barn och diskuterat hans alkoholkonsumtion, han har lovat att sluta dricka, men när barnen hade gått öppnade han en vinflaskor.
I slutet av 2014 fick jag nog av att leta och kontrollera honom.
Nu konstaterar jag bara att han har druckit, kommenterar inte, protesterar inte när han tar med sig en öl till sängen.
Och jag har blivit mycket lugnare, sover bättre, tänker på mig själv, mina barn och barnbarn, går promenad med hunden när han sover.
Jag hoppas att jag kan behålla det här sättet att leva, nu är det 3 månader sedan jag diskuterade alkohol med honom.

Försök tänk bortom helgen, och försök förnimma känslan av att titta tillbaks på en helg där du inte druckit en droppe. Tänk på den stolthet du kommer att känna på söndag/måndag. Tänk på när du får skriva här på sidan nästa vecka att det inte "blev en droppe". Tänk på det - hela helgen. Jag håller på dig. Önskar dig styrka!!!

Nu är det en vecka sedan sista droppen alkohol, och besök hos beroendeakuten. Fegade ur vad gäller den erbjudna tiden hos öppenmottagningen/beroende. Avbokade just. Jag vet att jag borde, men kan inte förmå mig i nuläget att göra det. Dumt? Kanske. Antagligen.

Själv abstinensen är väl över - men satan vad mycket jag drömmer. Inatt drömde jag att jag var tvungen att "blåsa" - och det visade sig att jag hade 2,3 promille. I drömmen kunde jag inte förstå hur, och blev skräckslagen! Vaknade med rejäl puls - och var tvungen att ligga kvar en stund i sängen för att bli lugn igen - samtidigt som det var oerhört skönt att inse att det bara var en dröm, och att inte har någon promille alls:-)

Har absolut inget sug efter alkohol - men ack så sårbar jag är, och vet väl att jag kan, och antagligen kommer att trilla dit igen. Eller inte? Har tänkt mycket på det där om anledningen till av många av oss dricker - en oförmåga att tolka/uttrycka och agera på känslor på ett sunt och adekvat sätt. Det ligger nog mycket i det. Själv är jag rätt känslig av mig, och tolkar/övertolkar ofta stämningar/känslor i sällskap eller situationer. Har alltid haft svårt att uttrycka ilska - fick man inte göra hemma när jag var liten. Det sitter i kan jag säga. Jag vet att jag borde "gå i taket" betydligt oftare än jag gör - det vore bara sunt, men svårt att lära sig. Då kanske man får stå i skamvrån.

Något sånär stark efter en vecka - ångesten klingar sakta men säkert av, blir blekare för var dag. Skönt som människa att det är så - men farligt för oss som har ett komplicerat förhållande till alkoholen.......

Köp massa läsk eller annat A - fritt du tycker om och godis och chips eller annat gott du tycker om. Titta på massor av filmer. Läs här.

:-)

Kram

Och inte fan hjälper det att man har ett IQ en bra bit över medel.

Alla korkade beslut man tagit som satt en i skiten. Suck

Behövde få ut lite skit.

Herre jisses vad jag är långt nere nu och bokstavligen avskyr mig själv nu. Att jag inte bryr mig mer....att jag inte kämpar hårdare....
Hur fan kunde allt bli så mycket skit?

Varför kan jag inte bara få vara lycklig hela livet och må bra och inte behöva kämpa så jävla hårt med både adhd och alkoholen och den jävla smärtan i kroppen som suger allt ur mig varenda jävla dag hela jävla året.

Fan vad ledsen jag är.....bara gråter

Jag är inte alls förvånad över en nota på 3500 kr i månaden. Hur enkelt som helst. Du intalar dig att du inte har något problem med alkoholen och köper lite lyxigare viner för det ska ju vara ssssåååå gott. Lägg till en flaska starksprit och några öl.

Det är mycket enkelt att göra av med stora pengar i alkohol utan att gå på krogen.

Heja Malin79