Senaste kommentarerna i forumet

Det är absolut inget lyxproblem. Klart du blir förvirrad, arg och orolig (och kanske liiite glad eftersom han gjort det av välmening och kärlek). Du har haft din väg så tydligt utstakad och följt den, klart det blir svårt nu när allt ställs på ända. Har inga råd att ge tyvärr mer än att försöka göra ditt alla bästa dessa veckor, försöka i möjligaste mån att undvika a. Jag är också bortrest ett par veckor och det får bli även mitt mål, göra mitt allra bästa under omständigheterna. Men precis som du är jag realist. Jag tror ändå din tid som nykter gett dig styrka och hindrar dig från att falla tillbaks dit du var förut, det tror jag verkligen.
Försök nu ändå att njuta lite av tanken på vita stränder och turkost vatten, planera in saker att göra (i den mån det går, dyka/utflykter tex)och köp upp dig på massa bra böcker att ta med.
Kram Anli

Tjena Buzzz
Tror det är en bra grej att skippa tidsgränsen. Gjorde det förra året vilket resluterade i ett år med ännu hårdare drickande efter "due date".
Belöningen var ju på sin plats efter ett såååååå lååååångt uppehåll.
Förmodligen (lite fegt, reträtten måste ju finnas)skall vi spola för gott och inte inbilla oss att den gyllene medelvägen väntar runt hörnet.
Men precis som du Buzzz så börjar jag (efter 27 nyktra dagar) att se annat än fyllet som det optimala livet. VILKEN jävla god känsla.
Sova....fy fan va gött. Vakna utvilad...!
Med sorg i sinnet kan jag konstatera att snudd på 10 års kvällsaktiviteter och tidiga helgaktiviteter är.....väck!
Kämpa på Buzzz!

Grattis till dina 27 dagar starkt gjort. Själv har jag varit
nykter 2 månader plus 2 veckor idag, det är noga med tiden
för mig. Trodde aldrig det skulle gå men mycket jävlar anamma
står jag här idag, pigg utsövd och utan krav att inhandla giftet.
Suget har liksom bleknat ner med tiden tänker inte som första
två veckorna då jag bara hade vin i huvudet. Det var jobbigt,
satt en goja på axeln nästan hela tiden och sa, visst kan du
ta ett par glas vin. Men jag kan inte det vill bara ha mer när
jag sitter med första glaset. Tror jag nådde min botten 10 september
jag orkar knappt tänka på vilken spillra jag var, men jag har varit
tvungen att ta fram det bit för bit för att orka gå vidare.
Ångesten jag hade höll på att kosta mig livet med sjukhusvistelse
Nej det vill jag inte komma tillbaka till. Nu lever man ju även
om man har många funderingar. Det var någon som skrev i jul blir det
järnrocken på och det är samma för mig.
Ha en skön dag
Konstnären

Jag tror nog inte att du kommer att få kramper eller dille som du är rädd för.
Men du ska nog gå ner för nedtrappning nu eller sluta tvärt. Det är svårt jag vet
fick själv kramper i september och blev inlagd fyra dygn med saltdroppslösning, men
tänk på mina ord nu, jag hade druckigt varje dag sedan jul till den 10 september
då jag slutade helt tvärt. Nu efterhand var det idiotiskt då hjärnan reagerade
med kramper efter ett dygn utan alkohol. Har inte rört alkohol sedan den dagen
är naturligtvis skiträdd för en upprepning. Nu mår jag hur bra som helst.
Sömnen kommer jag lovar dig försök att inte tänka på det jag hade problem första
två veckorna. Har zopiklon 7,5 mg plus Atarax.
Önskar dig allt gott
Skriv och skriv här det hjälper. Har hjälpt mig i två månader och 2 veckor.
Idag vad som än händer ingen alkohol
Konstnären

Pirat om alkohol, bruk, missbruk, medberoende.......
Få se vad det är för ngt.
/A

För dig också.
/A

morgon och jag är trött trött trött men vilken annorlunda trötthet det är när den bara beror på att man legat uppe för sent och läst en bok. Jag är bara sömnig, inte ångestladdad. Nu är det jag som smyger upp för att sätta på kaffet och sen ska jag väcka min familj.
God morgon alla forumkamrater!

27 dagar...26 nätter utan detta förbannade gift.
Känner mig glad.
Pigg och utvilad en tisdag. När hände det sist 1997?
För alla ER andra inklusive mig själv.. KÄMPA PÅ. Det går!

Ledig ikväll, fri från förpliktelser. OCH tankarna går INTE till fyllet.

Sköt om ER!

Hela tiden omvärderar jag. Lät en arbetsamrat dra med mig på Bikramyoga igår. Inser direkt att detta passar inte mig så imorgon har jag bokat in mig på ett nybörjar boxningspass. Hoppas det kommer att passa det ilskna biet som bor i mig. Som är jag?

Tack Pellepennan för tipset, det var inget dåligt tips. Jag har snorklat mycket i mina dagar och trivs utmärkt under havsytan. Givetvis ska jag ta ett dykcert på semestern. Det får bli både min födelsedagspresent från mig själv och en bra anledning till att hålla igen på drickandet. Jo, hålla igen skrev jag. För trots att jag planerar att ta med antabusen i bagaget så känner jag mig själv. Jag känner mig själv allt för väl. Jag kommer med största sannolikhet inte kunna att avstå en drink i solnedgången med bara den vackre mannen som avfokusering/avledare. På en näst intill öde ö? I fyra veckor? Utan några som helst input från yttervärlden? Jag ser redan ön framför mig. Bara en massa par som man av tristess börjar umgås med. Inga nya intryck. Ingen kultur. Och jag inser att jag fokuserar fel. Jag borde se den vita stranden, det turkosa havet och den blå himmelen. Och jag ska försöka det, när det gäller humörsvängningar så har jag ett stort A.

Men liksom för LillPer så är resandet för mig förknippat med "fest" och "undantag". "Ytterligheter" som jag inte är redo för. Men Tusculadum skrev att man inte ska leta problem för förr-eller-senare- letar problemen upp en. (inte ett direkt citat) Så jag viker mig, får ta dagen som den kommer. Vem vet? Det kanske kan bli en semester full av tid för tankar? En tid att hitta tillbaka till tvåsamhet?

Idag är det i alla fall vardag (ja, inte för mig) och jag har vaknat alldeles för tidigt. Tack vare mina inhumana arbetstider. Men jag utnyttjar det. Tvättstugan i huset är ledig! Tydligen vill folk inte tvätta klockan sex på morgonen? Vad mycket konstigt folk det finns. Min belöning blir att lusläsa en ny tråd nu på morgonen. Senare blir det powerwalk. Mitt liv kan tyckas torftigt när det sätts på pränt men jag är ganska nöjd. Speglar mig och ser en välbevarad kvinna med vita ögonvitor, bra hållning och friskt hår.

Fia

För er som inte vet så har jag anordnat en whiskyprovning, lite av ett bananskal att jag dock dra i allt tillslut.

Men jag kommer ha den.

Så pratar jag med brorsan igår och frågade om att han skulle kunna hjälpa till med serveringen, så nämner jag i förbigående att jag skall vara med men jag tänker spotta.

Jag tar till och med bilen.

- Nä, säger han. Jag kan ju köra hem dig, jag skall ju inte dricka.........

Vafaaaaaaan, gissa vem som hoppade av glädje på min axel?

Sedan jag hittade hit för över ett år sedan har jag inte lyckats hålla upp tre helger på rad........

Igår senare så kände jag mig så låg, jag var så ynklig och det var ju faktiskt såååå synd om mig.

Så jag tog bilen och skullle trösta mig med några goda kalla från bolaget.
Men i bilen tänkte jag, skit idetta!

-Du fixar det endå.

Så jag körde förbi bolaget och åkte och handlade lite mat istället tänkte jag:

-Låt brorsan få köra hem dig, spotta endå på provningen.
Klart du fixar detta.

Sedan kommer december, den första VITA månaden på massa år.

Jag har en plan, den är lagd. Bara att följa den.

Fast jag ser atr jag redan har börjat räkna med att kanske dricka på fredag.......
Den som lever får se.

Men jag har förändrat mitt drickande, skulle det bli så att jag snavar och inte följer planen så är det ett nederlag javisst, men då är det mitt nederlag.
Då är det jag som mår sämst.

Och konsekvenserna av det får vi ta då.
Just nu mår jag toppen, och det skall jag ta fasta på.

Och nu lovar jag mig, idag dricker vi inget.
/A

Hej Lilla Fjäril! Om du dricker 3-4 kvällar i veckan så behöver du inte vara rädd för abstinens eller EP-anfall. Du har ju inte fått det under de nyktra kvällarna. Dricker du sju kvällar i veckan så skulle jag rekommendera nedtrappning med rumstempererad (nej, det ska inte vara gott) folköl som du smuttar på. Tar en halvklunk i timmen. Inte mer.

Sen vill jag tillägga att det INTE är farligt att vara trött. Jobbigt och enerverande men inte farligt. Förr eller senare somnar du. Men eftersom du har ett datum utsatt till när du "måste" vara nykter så bör du nog börja din avgiftning nu. Inte ett par dagar innan gossen beräknas dyka upp. Börjar du idag har du drygt tre veckor innan den nya babyn kommer.

Tabletter kan jag inte utala mig om, men om din läkare har skrivit ut dem så är det säkert ok. Men jag föreslår att du testar sömnlösheten. Den kommer inte att döda dig. Om du hänger kvar här så får du säkert fler och bättre råd. Välkommen hit! Jag hoppas att du hänger kvar även efter att barnpassningsuppdraget är slutfört. För du är inte bara mormor utan även en människa och som sådan förtjänar du ett bra liv.

Fia

Även om jag inte är rätt person att ge dessa råd, för jag själv har inte gjort det jag kommer rekommendera dig till.
Men min rekommendation är att ta kontakt med sjukvården och be om hjälp.

Det låter ju fasansfullt att du skall tvinga i dig alkohol bara för att kunna sova.

Då har du ju inte fått ordentliga sömntabletter och då är det där du skall försöka jobba.
Dels att de du har verkar inte verka på rätt sätt för de ger inte efterfrågad effekt.

Ta upp problematiken med din doktor.

Och du har fullständigt rätt, tänk om det händer ngt som gör att mormor måste vara pigg och ajour?

Vad roligt för dig att du återigen skall bli mormor!

Fast nedtrappning tror jag inte skall vara några problem.

Du kommer nog ha ett otroligt sug, och en effekt av det kan vara att du inte kan sova.
Och därför vill du ha ditt älskade vin........... För du sover så bra.
Men akta dig.

Jag önskar dig allt gott, men snälla prata med någon innom vården eller byns/stans beroendeenhet.
/A

Hej faller!
Är ny här och har samma problem som dig och känner igen mig allt för mycket. Dricker inte dagligen och kan gå längre perioder utan alkoholen men så fort jag börjar dricka finns det inget stopp... Har kommit fram till att det nog är bäst att lägga av helt men med påtryckningar från vänner o.s.v. så är det alltid svårt.
Hur går det för dig?

Ha det bra!

Känner igen mig väldigt mycket i box-scenariot. Hur man häller i sig när det bara finns där, utan egentlig anledning. Jag hoppas att det beteendet går att jobba bort så man kan ta tre glas vin en kväll utan problem... Men den tiden kommer väl, nu är det mest fokus på att inte dricka på ett bra tag.
Bra jobbat med 10 dagar! Lycka till!

Hej Pippi Lotta! Det är jättebra att din pappa har insett att han behöver hjälp och är på behandlingshem! Förstår att du måste ha haft det väldigt jobbigt under din uppväxt. Så din mamma är alltså kvar hos honom fortfarande? Det är det som jag är så rädd för att jag ska sitta fast här i många år till och inget förändras! Hur tycker du att det har påverkat dig att växa upp med en pappa som var alkoholist? Hur var han? Blev han elak när han druckit? Det är inte det att jag inte skulle klara mig ekonomisk om vi gick i sär men jag har inte satt mig in i det ekonomiska! Det känns som man inte skulle fixa det själv. Men det skulle man väl antagligen det är ju så många andra som klarar av det så varför skulle inte jag. Hoppas att det går bra för din pappa och att han klarar av det? Hur är förhållandet mellan dig och din pappa nu? Tack för att du skrev:) kram

Är ingen som i nyktert tillstånd ens skulle överväga att gå hem med någon okänd, men vid en viss punkt går jag på autopilot och får dagen efter höra att jag sagt och gjort saker som är helt utanför min natur och som jag inte ens kan föreställa mig säga/göra som nykter vilket är vad som börjar skrämma mig.

Har inte tidigare haft sådanahär problem utan de har börjat komma de senaste året.

Tar ofta pauser från alkoholen (nu senast 8 veckor för att i helgen festa och inte minnas någonting mellan 01-04), och tänker varje gång att den här gången ska jag bara dricka tills jag är lagom full och sen sluta men det funkar ju aldrig; någon bjuder alltid på shots och så går det som det går. Dricker också starkare groggar/drinkar som om det vore öl och tar gärna shots i samband med drinkar för att jag "inte känner något", vilket jag alltid får äta upp när det väl slår till 20 minuter senare och allt blir svart.

Har läst massor av andra trådar och tror att det bästa kanske ändå är att sluta dricka helt, även om jag inte dricker för ofta eller känner ett behov av det när jag är nykter så blir jag ju som en missbrukare när jag befinner mig i det och kanske är det bättre att lägga ner innan det går för långt... Hade aldrig de här problemen som tonåring när jag festade betydligt mer och kan sakna sättet jag kunde festa på förr men alkohol ska ju vara roligt och inte något ångestfyllt (som det alltid blir, speciellt för en med OCD- och ångesttendenser).

Det är ju jättebra att du varit nykter tio dagar! Speciellt när du tänker så mkt på alkohol. Känner igen mig (det gör vi kanske alla här inne?) i att tänka på alkohol/planera drickandet o så...

Också ny medlem!
Har funderat i flera år på mitt riskbeteende, inser nu att jag måste göra nåt innan det går FÖR mkt utför.
Jag dricker 2-4 dagar/ v. Om/när jag dricker på vardagar blir det ca 3-4 glas vin, på helgerna kan det bli närmare 2 flaskor vin!
Idag anmälde jag mig till en kbt-behandling för att förändra/minska mitt intag.

Jag känner inte riktigt igen mig i det du skriver men på en punkt är vi lika o det är att jag inte heller slutar. Efter 5-6 glas vin är man ju ganska berusad o borde nöja sig, men inte jag inte. Både i fredags o lördags ( o så är det ofta på helger) drack jag ytterligare ett par glas...

Är också ny här!
Och jag kan säga att jag känner igen med MYCKET i det du skriver, dock har jag aldrig följt med okända människor hem och gjort "något" med dessa. Kan bero på att jag i största delen av mitt 33 åriga liv varit i förhållanden. Även jag får minnesluckor och det har pågått under en längre tid, inte alltid dock, det är när det är starkare saker som groggar osv, eller för all del vin förekommer.
Jag har en tendens att dricka detta som öl, "vanlig" starköl då, dvs ganska snabbt och ja, det går som det går.

Något som jag den senaste tiden har tagit till mig är 3,5 % öl, det är billigt och man kan dricka mycket! Kan dock ha hänt att det har förekommit mindre luckor då med, som tex när man lade sig osv. Men det går snabbt att hälla i sig ett 6 pack så då blir det ett till oftast.
Som sagt, jag HÄLLER i mig och gärna på fastande mage, då "funkar" det bäst....suck. Sen har man ett Ica 20 meter från dörren...inte bra.
Undrar om min tolerans blivit lägre`då jag kan bli så lullig på folköl..wellwell.

Idag är det som jag skrivit på några andra trådar dag 10 som helnykter, och det är mycket för mig, den senaste tiden har varit minst sagt luddig och i alkoholens tecken.

Skriv gärna mer, och LÄS andra trådar, det ger otroligt mycket!
Allt gott!

Hej m-m!

Känner inget fysiskt behov av att dricka egentligen, och kan utan problem ta kanske bara en eller två öl, men när jag väl dricker ordentligt (i samband med fest/sociala sammanhang) så kan jag liksom inte sluta dricka när jag väl är full, jag har ingen spärr och känner inte av när jag faktiskt har fått nog. Bestämmer jag mig för att vara nykter när jag går ut så funkar det helt ok, även om jag bestämmer att jag kanske ska ta max två öl men när jag väl ska ha en "riktig" utekväll så slutar det alltid med att jag dricker alldeles för stora mängder. Antingen så måste jag hålla mig nykter/knappt salongsberusad eller så blir jag alldeles för full.

Har betat igenom en hel del trådar än så länge och du har givetvis rätt, finns svar på det mesta här!

På forumet alltså!

Ser att det kommit till fler nya förutom mig, bådar gott.
Ska försöka läsa ikapp lite i kväll.

Bra WT!
Själv har jag haft en förhållandevis "lätt" resa så här långt, men så har det inte alltid varit...
Denna gång var jag så långt gången att det kväljer i mig bara jag tänker på skiten.

Känner precis igen det du säger från föregående försök att sluta/hålla upp, mina tankar kretsade kring sprit hela tiden.
För mig blev det dock glesare och glesare mellan tillfällena då jag tänkte på det.
Håll ut bara och tänk på alla fördelar din nykterhet för med sig. Försök skaffa dig små utrymmen (stilla promenader?) där du kan njuta av och omfamna den sköna känslan som (i alla fall hos mig) kommer när man tänker på hur skönt det är att må så bra som man gör.
Rekommenderar Berras tråd, "Ångesten tar mitt liv", den hjälper mig just nu.

Update:
Förmiddagen igår var toppen med lite sysslor utomhus i kanonväder, men jag blev lite håglös framåt eftermiddagen och kände inte för att göra något alls. Ganska tråkigt var det, men alla dagar kan ju inte innehålla Halleluja-känsla, det vet jag.
Nåja, jag valde i alla fall att inte trösta mig med något annat än godis och TV-tittande och vaknade i morse efter en lika skön sömn som vanligt (numera). Från att ha vaknat helt slutkörd och eländig med svarta påsar under ögonen (efter att ha vaknat tidigare på morgonen med ett ryck runt 3-4 tiden svettig, illamående och törstig) till att få vakna så här känns som en stilla nåd och jag bara njuter av det.

Har också tvingat mig att tänka på att slå av på takten på jobbet, inte rusa mellan allt och alla utan ta en sak i taget, och upptäcker att jag faktiskt hinner mer än förut men utan att betala priset i form av skyhög puls och ett huvud som känns dubbelt så stort och fullt av surrande flygfän...
Besöker inte längre de energitjuvar som jag drogs till förut, de får leta reda på någon annan att lasta av sina problem och skitsnack på. Har ingen lust alls att ta på mig det oket längre.
Jag måste faktiskt tänka aktivt på detta så inte hjärnan fjärrstyr mig till dom på autopilot.
Kanske man har letat efter någon form av uppskattning från dom i form av att vara "den som alltid lyssnar"? Nu fattar jag inte att jag gjorde detta under så många år, känslan jag får när jag tänker "idag ska jag inte gå till X" är superskön och jag får energi till mig själv av bara tanken! Befrielse är kanske ordet.

"Just idag mår jag bra" för att citera Kenta.

Ha det gott alla som kämpar

Buzzz

Ja, Konstnären, julen närmar sig. Jag oroar mig lite för den också. Ska iväg på utlandssemester med familjen med pubar och barer i vartenda gathörn. Vet inte hur jag kommer att klara det, men det kommer inte att göra sig självt, helt klart. Försöker ändå att inte fokusera så långt fram, här och nu är det som är viktigt. Tänker precis som du, hur skönt det kommer att vara att ha klarat av det när julen är över. Och det är väl också så att ju längre tid man kommer i sin nykterhet, desto mer har man att sätta på spel.

Förstår att du tycker att det är jobbigt om din man dricker, och särskilt om du tycker att även han har problem. Jag har världens bästa uppbackning, min man kan visserligen också fylla på glasen, och kan dricka till fest, men är betydligt mer måttlig än jag, och under det här året som jag försökt dra ner på mitt drickande har han nästan lagt av helt. Han har inte heller druckit något på de här veckorna, men har inte något "nykterhetslöfte". Veckans prövning för mig blir att han ska ut med jobbet på fredag, och kommer väl att ta ett par glas vin. Mitt uppdrag får väl bli att hämta honom... Ska försöka planera in något för min egen del, för att inte sitta hemma och tycka synd om mig (och dricka vin i min ensamhet, en tidigare favvosyssla...)

Nu ska jag dricka Ica-glögg med lite pepparkakor till. Det gäller att fylla på kalorierna för ikväll :)

Jag förstår din frustration! Jag har inga bra råd just nu
Men kommer kanske på nåt snart. Själv fyller jag 50 till sommaren och min
Enda önskan tills dess är att må bra och vara utan alkohol.
Det är mitt stora mål. Älskar ju att resa, men känner inte alls för att resa iväg
På kalas. Det är så förknippat med fylleri och berusning så det är helt sjukt.
Tänker på dig.
LP

Tycker inte att du ska slå på dig själv. Det är ju, precis som Fia skriver, en jobbig miljö att vistas i, och du gör ju framsteg. Tror att det är viktigt att se och fokusera på att framstegen är fler än bakstegen... :) Förändringsarbete tar ju tid och är ju en process att ta sig fram i.

Det går bra för mig nu, tack för uppmuntran, men jag har slutat och börjat om 100 ggr innan känns det som. Och jag är också orolig för december månad som kommer, med glöggkvällar, after work med jobbet, julfest och sen som grädde på moset en utlandsresa med familjen över julhelgen. Har ju nu klarat av några prövningar men det är klart att oron finns att det kommer att bli "för" tufft. Men försöker samla goda tankar och styrka inför allt som kommer och tänka på en dag/vecka i taget.

Jag är imponerad över att det går så bra för dig som det gör!

Känner både igen mig och inte. Jag kan också ha haft svårt att sortera vad som hänt en kväll när jag druckit, men aldrig haft blackouts så jag hamnat på fel plats eller liknande. Reagerar på att du skriver att "du absolut inte är beroende" eftersom du kan hålla dig ifrån alkohol under en tid, men om du inte har något beroende - vad är det då som gör att du överhuvudtaget dricker när du försätter dig i de situationerna? Bara en tanke och undran...

Läs runt i trådarna som finns här, min känsla är att de flesta problem och sätt att handskas med alkohol finns beskrivna...
/m