skrev Lilja-12 i jag är alkoholmissbrukare

Ta hand om dig du också, och kan njuta att ett vitt liv!
Kram,Lilja


skrev kalla i Maria

så stark du är Maria, ibland saknar man en chatt här då kanske vi stoppat dig i fredags. Men nu gick ju allt bra och du är lite klokare om hur du vill leva.
Så kramar och styrka till dig
och lite Puh :-)
Om en person du talar med inte tycks lyssna, var tålamodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat.
Källa: Nalle Puh


skrev Maria42 i Maria

2 dagar avklarade utan alkohol och det har inte varit svårt alls, känns som jag bara fortsatte där jag slutade, jätteskönt. Är så glad över att vara nykter igen, det var inte trevligt att dricka igen, som ni skriver var det en helt annan bakfylla. Men nu börjar jag känna mig som vanligt igen, ser fram mot en vilande nykter helg. Kram


skrev Gäst i jag är alkoholmissbrukare

Hoppas din tisdag blir vit och vacker, njut av marssolen, även om det biter lite i kinderna! Kram Skatan


skrev Lilja-12 i Maria

Dagarna går för dig och kroppen avgiftas, återhämtar sig, reparerar sig och är SÅ tacksam för vitt leverne!

Håller med dig om att det inte är helt lätt hitta info om reparationen. Men en sak är klar: kroppen reagerar STARKT på ett återfall när man varit frisk ett tag, det är ju därför nyktra alkoholister kan dö av ett återfall för de (de? fasen, det är väl JAG också) för MAN dricker på samma sätt som när man hade sin konsumtion men kroppen klarar det inte!

Hade en vit månad nyligen och när jag sen drack vin kunde jag verkligen känna hur dåligt det kändes i kroppen med denna förgiftning! Det var liksom inte den vanliga baksmällan, den man är "van" med, utan att just KROPPEN sa ifrån! Dessutom hade jag tränat och byggt upp mig på andra sätt också så det blev väl en dubbel avgiftning.

Tror man måste ha tålamod när t ex dopaminet i hjärnan (som ger oss våra bra känslor, när vi rört på oss, träffar nån vi tycker om, upplever gemenskap mm) ska fungera UTAN drogen. ALkoholen har ju tagit över den funktion som dopaminet ska sköta och det tar ett tag för det att klara det på egen hand, därav den långa nyktra tiden som krävs för de rätta effekterna(!!)

Dessa ämnen som frigörs i hjärnan behöver alltså motion, sömn men även gemenskap med andra människor och därför är det så viktgt med typ AA när man verkligen jobbar på sin nykterhet!

Detta har min alkoholterapeut lärt mig men det måste finnas vettiga böcker om återhämtningen hoppas jag! Håller dock med dig Nynykter att man kan läsa hur mycket som helst om de skadliga effekterna (nästan så man inte orkar läsa utan riskerar ett återfall...) men lite om hur kroppen arbetar för läkning.

Vet också att bara efter några dagar försöker magsäckens slemhinna läka(som ju blir helt irriterad av det man dricker) och efter en längre nykterhet har även levern gjort stora reparationer (såvida man inte dragit på sig skrumplever)

Håll i nu! Bra jobbat! Jag är inne på dag 4..

/Lilja


skrev Lilja-12 i jag är alkoholmissbrukare

Det måste kännas ljuvligt med alla dina veckor! Jag blir "avundsjuk" (blink blink)
Skämt åsido, jag unnar dig denna härliga känsla av att mer och mer återta och FÅ SITT LIV TILLBAKA som varit kidnappat!

Jag är inne på dag 4. Enorma svettbad men än inga problem, men då drack jag också rejält sist och då brukar man som bekant hålla sig lugn längre så det lär komma andra dagar.

Känn dig stolt Nisse och NJUT!

SNyggt jobbat! Och devisen från Länkarna är riktigt bra att ha som ett mantra:" Nr 1: jag erkänner att jag ej behärskar (i mitt fall) vinet"

SKön tisdag ute där!

Lilja


skrev mulletant i Mitt nya år

dina ord värmer. Även om den här personen inte var en nära, personlig vän är det tillräckligt nära för att kännas mer än nån "man hör talas om". Och livssituationen kommer nära och berör. Det är så sant att jag har mycket kärlek och närhet omkring mig och frågar mig allt oftare vad som är viktigt den tid jag har kvar av mitt liv. Det här är en verklig påminnelse.

Annars Lilja, jag minns dig och är glad att du sökt dig tillbaka. Ni som kämpar hårt mot alkoholmonstret har gett mig många värdefulla insikter. Ha en bra dag, allt gott! / mt


skrev Nynykter i Maria

Starkt av dig att ta upp tråden här på forumet. Jag har tänkt mycket på dig och undrat hur det skulle gå efter helgens snedsteg. Men nu är du här och tar nya tag! Underbart!

Nu vet du hur det känns att dricka. Att kroppen straffar med hemsk baksmälla kanske beror på att den vant sig vid ett giftfritt liv och blir lite chockad när det rinner in en massa gift. Jag vet inte om ni minns Magnus Härenstam som verkmästaren i magen. Men jag tänker lite så, att verkmästaren hade skickat hem gubbarna eftersom det hade varit stiltje så många veckor och att det därför inte fanns beredskap när vinet och whiskyn forsade ned.

Själv har jag haft hemsk huvudvärk idag min åttonde nyktra dag. Kanske på grund av avgiftningen? Finns det något jag saknar här på forumet så är det information om vad som händer i kroppen när man SLUTAR dricka. Har googlat också men inte hittat så mycket. Däremot finns det massor av info om vad som händer när man dricker. Men att läsa om hur kroppen återhämtar sig skulle vara väldigt motiverande för oss som kämpar.

Kram / Nynykter


skrev nisse_1 i jag är alkoholmissbrukare

Blir allt mer övrtygad om att det är så här jag vill leva.
Alkoholfritt.
Men jag måste komma ihåg.
Länkarnas punkt 1.
Erkänn att DU ej behärskar spriten.


skrev Gäst i Personliga Persson satt en morgon vid frukostbordet...

Hej! Vilken resa du gjort! Jag är djupt imponerad av dina beslut och ditt sätt att fullfölja det du kommit till insikt om! Ett kvartal i nyktert tillstånd ;Stort Grattis! Jag är övertygad om att det blir många fler! Jag kan också surna till ordentligt när "folk" tycker att man "kan väl bara ta ett glas eller Drick nu då när dom är så snälla och bjuder"! Herregud, vilken planet kom dom ifrån?! Just i början är man extra sårbar tycker jag. Då avstår jag hellre att överhuvud taget träffa någon. Varför ödsla energi på sån okunnighet, är inte ens säker på att dom faller inom ramen för ;normalbegåvning...

Hallå Maria42! Känns bra att veta att du är på banan igen! Kram till er alla!


skrev Lilja-12 i Mitt nya år

Hej Mt-

vet inte om du minns mig men jag var aktiv här i somras och fick hjälp och har sen dess levt i förnekelse men är nödgad att återkomma.

Ville bara skriva några rader angående ditt dödsbud. VIsst måste man få skriva även sån't här? Naturligtvis.

Det är ju så starka känslor om hur snabbt våra liv försvinner när någon nära går bort. Helet plötsligt får hela ens liv en annan dimension och man kan bli tacksam över de nära och kära man själv har omkring sig. Man kommer så nära livets kärna vid dödsfall, hur motsägelsefullt det än kan låta.

SÅ viktigt att inte kasta bort våra liv på strunt eller fylla-hinna reflektera över glädje och framförallt få känna och ta emot kärlek.

Vad jag förstått av din livssituation och det du skriver här så har du mycket av den varan, en person som ger mycket värme och kärlek och stöd; såväl i din familj, bland vänner som här på forumet.

Hoppas du kan få en fridfull stund ikväll och kanske tända ett ljus för din vän eller vad som nu känns bra.

Skickar dig mitt varma deltagande.

Hälsningar Lilja


skrev mulletant i Mitt nya år

en påminnelse om livets ändlighet. En bekant har hastigt och helt oväntat dött och jag tänker att hon inte fick en enda dag som pensionär... Jag hade nyligen ett långt samtal med hennes man som är pensionerad sen en tid. Ofattbart att han nu ska ta emot kvällen och natten i medvetenhet om att hon aldrig mera kommer hem... Så viktigt på vilket sätt man skiljs åt... ifall den ena ska leva med det minnet som det sista. Säkert helt fel plats att skriva detta, här där människor lever i så svåra och besvikelsefyllda relationer... men det har blivit en vana att jag fäster mina tankar här.

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag / och någonting alldeles oväntat sker
Världen förändrar sig varje dag / men ibland blir den aldrig densamma mer.

Alf Henrikssons dagsvers som vissa dagar kryper in under skinnet på alldeles ett särskilt sätt.


skrev barbalala i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

Eftersom jag känner igen mig i så mycket av det du skriver (mina barn är t.ex. ungefär lika gammla som dina)kände jag att jag vill berätta lite av hur mitt liv ser ut idag. Jag lämnad min alkoholist för ett halvår sedan. Jag kom tillslut fram till att även barnen nog mådde bäst av att jag kunde fungera och fick fokusera på dem. Att jag skulle kunna hjälpa dem bättre att hantera sin pappa och hans sjukdom om inte jag själv var indragen i samma familje-sjuka. Jag måste själv bli frisk, eller friskare, för att kunna hjälpa mina barn. Det som hände var att när jag lämnade honom slutade han dricka! Inte helt ovanligt har jag senare förstått. Jag var möjliggöraren som gjorde att han hade möjlighet att fortsätta... Den här historien är kraftigt förenklad, han hade t.ex. druckit väldigt lite redan året innan jag lämnade, men jag vill bara belysa att vi medberoende ofta tror att vi hjälper när vi i själva verket bara förlänger lidandet för alla inblandade.

Idag har jag massor av energi och tid över för mina barn när de är hos mig. Min och pappans relation är långt ifrån OK, men när jag lägger på luren, eller åker från honom, så är jag i min egen värld och jag har min egen tid, mina egna gränser och min egen energi i behåll! Och barnen mår mycket bättre nu, både hos mig och hos honom!

Stora kramar till dig! / M (Läs mer i min tråd om du vill.)


skrev kalla i Ångesten tar mitt liv...

Nu fick du min måndag att bli lite lättare, att läsa ditt inlägg var en bra start på måndagen :-)
Kul tanke att frysa ner sig under veckan och tinas upp på fredagen, skall tänka på det när jag har några jobbiga möten idag :D
Ett steg till// Kalla


skrev Lilja-12 i Ångesten tar mitt liv...

SKönt att se att du kämpar vidare och att Nykterheten har sitt grepp över dig! Du hjälpte mig i somras då jag kämpade och sen ramlade jag härifrån och in i självförnekelsen, men nu är jag här igen! SKam den som ger sig!

Jag tar till mig det du skriver att du nu iallafall inte har några "Självframkallade problem"

Intressant ordval, det ska jag spara!

Precis vad alkoholen ger, som om det inte skulle räcka med de vanliga bestyren och mindre hinder eller sjukdomar som livet ger.

Självframkallat problem...mm..gillar det!

Ha en ok Måndag även om det känns lite tungt.

/Lilja


skrev kalla i Maria

Skönt att höra att du är tillbaka, du är så stark som berättat om allt här.Kramar och styrka till dig!


skrev Lilja-12 i Maria

Hej Maria! Javisst är det jobbigt när man slirar till efter sitt beslut. Har det gjort det fler gånger än jag kan räkna,dricker av det som finns hemma tills jag stupar i säng. Ibland har jag hällt ur vin, räknat cl, trott mig ha kontroll för att nästa gång bälga i mig och vakna sanslöst bakis, omtöcknad "vad var det som hände..."

Det är inte roligt mentalt när man ramlar tillbaka men är man bestämd är jag övertygad om att man kommer upp på rätt väg igen! Du är nykter idag , inte sant? Härligt!

Jag svettas fortfarande efter min bläcka med blackout och blåmärken i fredags menack så skönt att kliva ur sängen och INTE vara bakis!

På't igen Maria, nykterheten alltså!

Måndagspeppning från Lilja
P.S: Känner igen det där när inte barnen är hemma eller man är "ensam", eller med bara sin partner...som att släppa lös en demon..
Kram!


skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...

din lägesrapport. Härligt att läsa och så fint att du skriver "tillsammans" med frun fast ni ägnar er åt varsin sak. Ha det bra, nu tar vi oss an måndagen! / mt


skrev Maria42 i Maria

Vilken aktivitet här, vad kul!!. Det blev 3 dagar, igår drack jag vin och en kvarting whisky själv. Har haft rejäla baksmällor med gräslig huvudvärk men druckit ändå. Men i te idag, nu är barnen tack och lov tillbaka.
Detta bekräftade både för mig och maken att jag inte kan dricka lagom, jag kan inte sluta om jag börjat. Maken sa att nu vet vi det så det här gör vi aldrig om, det känns skönt för det var inte värt det, sådan hemsk huvudvärk.
Nej, nu fortsätter den nyktra Maria. Kram på er!!


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

..ännu en Söndagskväll, och jag sitter och funderar på vad jag skulle vilja ha sagt på forumet.

Sitter med bärbara datorn i knäet vid soffbordet, frugan tittar på Söndagsdeckaren på TV'n,
som hon brukar göra, halvslumrande under sitt täcke, en film vi har sett förut...
Såsom så många andra söndagskvällar, skillnaden är att jag inte har gömt mig i datorrummet, utan är lite social här med henne i vardagsrummet...

Hon ger mig min frihet, jag ger hennes, vi tvingar inte varandra till något vi inte vill.
Igår under lördagseftermiddagen så sa hon, ..-visst har vi mysiga helger nuförtiden..?
Jag funderade en liten stund, och kunde inte annat än att hålla med henne...
Jo det har blivit mysigare på sistone, jag hon vi alla har kommit oss själva närmare...
Vi har varandra och har lärt oss uppskatta varandra på ett annat sätt...
Jag med min nykterhet, och hon med sin coachning, vi lyckades...

Tidigare tog jag mitt levnadssätt för givet, det var klart man var värd en fylla då och då,
är vi inte alla det???..
Kanske, kanske inte, men JAG var inte värd min fyllångest, det var min akilleshäl..
Jag kunde inte få vara utan fyllånger utan att vara utan min alkohol, de gick inte att vara förutan varandra, alltså stod jag inför ett val....

Mitt val blev att ställa mig utanför den sociala normen, jag drack inte längre!!!!
Ett val som är mitt, men som till synes berör alla andra, varför dricker inte du?

Kan man rakryggad stå inför sig själv och alla andra och säga, jag VILL inte dricka längre,
och alla behöver inte veta varför, det kan vara min egna lilla ensak, om jag vill...
Onanerar du i duschen?, varför eller varför inte?, gör inte alla det??
Den frågan är nog minst lika privat, men sex har ju blivit ett sådant socialt accepterat samtalsämne att det inte längre chockerar någon, det kan man gärna prata om på en middag idag...

Men man berättar inte gärna om att man inte kan hantera alkoholen,
det skulle vara ett alltför stort personligt nederlag..
Man kan berätta om att man har gått in i väggen, men inte att man är psykiskt skör.
Om det finns en allmänt saklig orsak till något, så är det OK att öppna sig,
men man kan bli revolutär om man är tidigt ute med något nytt.
Rökningen idag t.ex har blivit ett allmänt påhoppningoffer, alla får hacka på en rökare!

Jag tror att de flesta har idag någon gång funderat på sin alkoholkonsumtion, är den normal?
Men vad är nomalt idag, man drack mer sprit förr i tiden, idag mer öl och vin..
Man tycker att det är mindre farligt med lägre alkoholhalter, medans mängderna ökar markant....

Även lättöl innehåller alkohol, tre flaskor är en starköl t.ex...
Min öl som kallas alkoholfri är max 0,5% vilket är som att dricka 1/3 lättöl,
men det smakar öl i alla fall, och jag kan dricka 9 st innan jag kommer upp i en flaska starköl..
Nu gör jag det inte längre, eftersom det är inte det som är målet, att bli berusad som är målet....
Om man avväpnar sitt gamla mål att uppnå någon sorts berusning, så har man också tappat stressen med att orka hinna få i sig så mycket som möjligt på kortast möjliga tid...
Man behöver inte planera sitt drickande och veta att man har hemma så att det räcker,
inga fredagsbesök på Apoteket röda näsan heller...

Jag har en back med Carlsberg non-alcoholic i garaget som frugan var snäll att köpa åt mig till julen, det är fortfarande 1/3 kvar av backen, och jag kan dricka när jag vill, hur mycket jag vill..
Men man dricker bara när man är riktig sugen på öl, inte för att man har ett behov av ett buzz i huvudet, det är min frihet...

Enkelt....har det inte varit, men det har livet blivit, enklare...
För de som fortfarande förnekar sin egna alkoholförbrukning har det blivit svårare,
att förstå sig på mig, men det är ju samtidigt...deras problem...

Jag har samtidigt valt att sluta bära hela världens skuld på min skuldror,
jag ser till det som är viktigt i mitt liv, och det är att må bättre...
och att sluta dricka alkohol har gjort mitt liv bättre, markant..!

Jag hade en liten sytråd fäst vid min mun vid namn alkohol, men att det sedan hade ett släptåg av flera hundra meter av godsvagnar fyllda med problem vidhängandes, det hade jag ingen vetskap om...
Men det är sådant man först upptäcker när det är borta, om man vill se det...

Mitt andra liv är inte problemfritt, men det finns inga självframkallade problem i alla fall...

Helgen är över, fem dagar av arbete återstår till nästa helg, men det betyder inte heller att jag inte lever under dessa dagar, kanske bara lite mindre...
Kunde jag så skulle jag lägga mig i frysboxen, och sätta timern på upptining lagom till fredag eftermiddag.

Mina helger har blivit viktiga för mig, men inte längre för drickandets skull,
utan att jag bara då kan få leva mitt liv helt och hållet fullt ut....

/Berra


skrev PiL i Att leva nykter

Lite halvtrött här på söndagkvällen, läser "behagfull" och får det till "behagligt full" :-O :-)

Nej, efter 50 har Marie äntligen släppt lite på gränserna och blir så där riktigt karatefull som hon egentligen velat bli hela sitt liv, men tidigare inte vågat på grund av omgivningens förväntningar...

God natt, jag ÄR trött. ;-)


skrev Nynykter i Maria

Godkväll alla!

Jag hade nyss ett jobbigt telefonsamtal med en släkting. Kände mig rätt arg när jag hade lagt på. Vilken tror ni min första impuls var? Just det - självklart att hälla upp ett glas vin, döva känslorna som jag gjort så många gånger förr. Men det går ju inte när man inte har något hemma. Kanske skulle jag ha kunnat stå emot ändå, men varför göra det svårt? Intressant är det att lägga märke till de där invanda mönstren, alla de situationer som varit en ursäkt för att ta sig ett glas.

Fyra nyktra helger, Skatan, det är ju stort! Kråma dig lite och var stolt så ska du se att du skimrar sådär vackert blågrönt i vårsolen som skator gör. Som Lilja skriver, det nyktra livet är FRÄSCHT! Man blir fräsch både på insidan och utsidan. (Nån mer än jag som tänkt på att man blir snyggare när man är nykter? )

Det var tänkvärt det du skrev, Viktoria, om att hitta ett nytt gott liv efter det tomrum som alkoholen först lämnar. Det är väldigt inspirerande att ta del av erfarenhet från någon som inte längre är nynykter.

Vi kämpar på och skriver här istället för att rusa till Systemet. Because we're worth it!


skrev PiL i Dompa!!!

Lycka till Dompa! Men förstår inte varför behandlingen innebär att du (som jag tolkar det) per automatik ska ligga lågt på forumet, är inte detta ett lysande komplement tänker jag? Här har du dina tilltufsade polare ;-) som garanterat stöttar dig även om behandlingen (mot förmodan) skulle vara jobbigare än förväntat.

Nåväl, lycka till oavsett hur upplägget ser ut.


skrev Gäst i Maria

Ännu en vansinnigt klok och fin människa !! Det känns så sant, det du skriver. Nyckeln är ju helt klart Förändring! Det kanske är där jag fegar ur lite, kan jag känna.För det är ju en jättegrej att ta tag i HELA sitt liv! men som sagt; vad är alternativet!? Ska kämpa på! Kram från mej.Ps Ska ge fan i att fastna i det där hålet du pratade om.Ds