Senaste kommentarerna i forumet

Vad vi är i otakt Lena. Må så bra som möjligt, kram

Ja, jag tror verkligen att hjärnan tar skada då man druckit i så många år som våra män har gjort. Jag tycker min man är väldigt förändrad i personligheten sedan vi träffades. Går inte att jämföra, han är allvarsammare, säger tykna saker till mig och dessutom tycker jag han har blivit väldigt rörig i huvudet. Han har svårt att komma ihåg saker, upprepar mycket, men vet inte om att han redan har sagt det.
Jag känner sådan ilska över att han inte ens vil försöka förstå hur jag har upplevt alla dessa år med hans supande. Att detta faktiskt skadar anhöriga verkar han inte alls fatta. Han tycker det är så konstigt att jag inte bara vill gå vidare nu.
Men dåligt mår man verkligen som anhörig.

Ska bara berätta att jag druckit massivt flera dagar i följd. Puss på er!

Är ny på forumet. Har lite svårt att orientera mig i det tekniska... Fastnade i din/fransyskans inlägg o huruvida de 90 positiva % gör det värt att lida 10%?.
Min egen upplevelse är att det beror på hur jag själv mår. Problemet är att efter varje bakslag/besvikelse över att min man dricker har jag svårt att bli mig själv. Försöker vara stark och hoppfull men sjunker djupare och djupare ner i ett tillstånd där jag skäms över att vara jag. Jag antar att så länge jag betalar priset så anser jag att det är värt det. Men är det verkligen det? Förlåt om jag svamlar, försöker sätta ord på hur jag tänker, vet nog själv inte längre.

Tror deras hjärnor helt enkelt är söndersupna. Min man behöver inte mycket för att bli helt knäpp, så elak i munnen och korkad. Jag blir rädd. Han dricker mer och mer och blir helt okontaktbar till slut och det sitter i länge, sen dricker han mer, sover igen i timmar, super igen osv. Tills det helt plötsligt tar stopp, han spyr och mår dåligt, vaggar omkring som en gammal gubbe, tycker att jag ska tycka synd om honom, han är ju sjuk stackaren.
FY FAN, vi flyttar nu och jag känner sån avsmak efter julen då han drack handsprit/gel som han köpte från apoteket. Hur lågt kan en man sjunka? Och sen tro att allt ska vara bra och precis som vanligt igen...
Nu säger han att han ska börja ta medicin så att det inte händer igen. IDOIOT säger jag, ta inte det första glaset bara. Är jag allvarligt allergisk mot något så äter/dricker jag inte det så att jag riskerar att bli dödssjuk. Men det tycker han.
Mår illa.
Kram

Nu inne på tredje dagen, alkoholabstinens börjar som tur är klinga av. Känner mig dock väldigt nere, mycket tankar som kommer upp..

Det blev som jag trodde. Tystnad.
Han : du säger inte mycket.
Jag : väntar på förklaringar.
Han : JAG väntar på förklaringar. Varför håller du på?
Jag: är trött på att torka toalettgolv och en bakfull sur man varje morgon.
Han: du har problem, jag är trött på virriga hjärnor
Och så vidare
Så han går upp och lägger sig och jag gråter.
Det känns hopplöst.
Har alkoholen gjort honom elak och egoistisk, hur impregnerad är hjärnan efter dagligt drickande i tjugo år?
Går det att reparera?

det blev lite felstavningar.... men det är ju en världslig sak. / mt

du är alltid välkommen att stövla in i min numera ganska sporadiska tråd! Så glad jag blev, så glad! Jag "känner" inte heller så många här numera, läser ibland men glömmer allt emellanåt hela forumet för dagar och veckor. Stigsdotter och Santorini hör av sig ibland, en del andra har jag kontakt med via Facebook. Är du kvar med familjecirkusen i Perth?
Åh, din hälsning väcker goda minnen från en svår tid, ändå var min svåraste tid den första tiden på forum och dessförinnan. Så tacksam att ha fått dela liv och tankar här... Många tankar kommer nu.... och frågor, funderingar. Hur är det med damen (!) på stranden.... :) med Strawberry och de andra. Med kattberättelserna... Med farmor? Vi har delat så mycket. Tid och tankar. Och ja, vi har det bra mg och jag - i mulleholjen med de fina färgerna. Kram och så.... / mt

till dig Tilde. Fint att livet är gott! Mitt också:) ... Ska slänga iväg en hälsning till Dompa också, såg att han lämnat avtryck i min tråd. Kram och allt det bästa till dig.... Och ja, så fint att vi hade möjligheten och modet att dela liv, att ge och få stöd av varandra / mt

Inte ja, jag har öl. Det var ordbehandlaren som satte in det ordet. Jag gillar inte öl alls faktiskt!

Jag har en ständigt pågående diskussion med mig själv om jag ska fortsätta att leva så här. Det har ett högt pris att skilja sig men det kanske är värt det om man får tillbaka sin energi och glädje.
Än så länge hoppas jag på att han ska komma till insikt och verkligen vilja förändring. Nu ska vi äta om en liten stund, mellan oss har varit tystnad sen gästerna har gått. Vi är ganska så bra på att sköta middagar och kalas för en stor släkt med alla slags personligheter. Men så kommer natten och ölen och sluddret och vinglandet och det dåliga humöret nästa morgon. Förmodar att han inte kommer att ha någon kommentar till de senaste nätternas händelser, det blir väl som vanligt jag som inte kan låta bli att "ta upp det igen".

i juletid, alla ni som har betytt så mycket för mig... vi delade våndor och tankar under en lång tid och jag känner nån slags nostalgi men också tacksamhet att kunna gå vidare...själv. Tack alla ni, fasen vad bra att vi hade varandra!! Nu är läget lugnare i mitt liv, jag har hittat tillbaka till mig själv, gjort en flytt och livet har blivit rikare och jag klarar av att känna oro utan att döva. Snart nytt år, önskar er ett gott nytt sådant. Ser att en och annan "gammal" vän är inne nångång ibland. Kram och så...

Från början till slut och det känns stärkande för min motivation. Jag blir också rörd o glad över omtanke, råd och stöttning ifrån er andra. Var rädda om er därute!

Hade korttidsmotivation att vara nykter över jul men har också en önskan om att vara en som inte dricker på sikt. Skulle gärna konsumera en flaska vin idag, och om jag visste att det var ofarligt skulle jag lägga tid och pengar på att införskaffa det. Systemstängt imorgon skulle ju hindra att jag hade något imorrn. Jag vill ha en flaska vin idag, men jag vill inte vara en som dricker, och flaskan skulle bevara den sidan hos mig. Skönt så, att den motivationen är intakt för idag.
Å andra sidan känner jag mig rejält deprimerad. Dock något lättare att ta sig ur sängen idag än det var igår. Hoppas det kan gå åt rätt håll å att jag kan kravla mig över tröskeln till lite välbehövlig motion.

Tänker på dig, och önskar lite extra styrka åt ditt håll!

och humöret på nedåtgående.Jag vet inte om jag orkar med denna bergoch dalbana igen.Och faktiskt,det bestämmer jag ju själv om jag ska orka med den eller inte.Det är bara så svårt att ta in att jag faktiskt oavsett vad han klarar eller inte kan välja min egen väg.Om jag vill hålla honom i handen eller fortsätta bygga upp min egen väg som jag ju faktiskt lyckats
bygga några hållbara metrar på. En dag i taget,ett beslut i taget.

Härligt att du haft ett gott julfirande bland nära o kära!

Oj, vad trist att alkoholen ska ha greppat tag om dig vid en så ung ålder! Du låter klok och insiktsfull och jag önskar att din vilja bär till att bryta detta beteende innan det får konsekvenser för jobb och annat. Ett varmt lycka till!

Tack Karin! Det var nyttigt att läsa igenom den igen.
Louise

Åh som jag våndat och oroat mig innan och så blev det en super bra dag.
Första gången jag firade Jul utan honom sedan jag var tonåring.
Och det är över 30-år sedan.
Jag fick fira med mina söner min familj och min nya pojkvän.
Hade en super fin och trevlig Julafton.
Ingen oro för något.
Spelade julklappslek senare på kvällen...satt och pratade långt in på natten med en av sönerna och hans flickvän min pojkvän och jag.Vi hade det super bra.
Känns att tiden gör mirakel på ens mående.
Känner mig starkare och lyckligare ju mer tiden får gå.
Trodde aldrig jag skulle htta en ny man jag kunde älska och må så bra med och känna förtroende för....men det gick:)

lite mer spänd och jag känner hur den omtalade muren reser sig mellan oss.Jag vet inte om det är jag eller han som bygger den.Mitt misstroende att han ska fixa detta,eller hans mående som gör att han liksom backar in i sig själv.Dock ringde han direkt han kom ner till stugan och var glad och pratsam.Jag känner mig inte alls helt säker på att inte köpt med sig några folköl då humöret var så gott.Men kanske var han bara nöjd med att ha varit ute på sociala besök hela dagen och att han nu kommit hem till lugna vrån.

Har försökt vara ytterst måttlig med intag av alkohol under juken, men något vinglas har nog tömts.
Trots att jag konsumerat rätt mycket annars, anser jag dock att julen är barnens högtid, då skall man vara rätt restriktiv med alkoholen.
Stingo, bra tips du gav mig och tanken har slagit mig att det är ett bra sätt för att unvika att dricka, problemet kvarstår dock när man är bortbjuden,
har gäster osv. Jag vill sluta dricka och kunna avstå, trots att den finns i min närhet.
Jag är fast besluten om att sluta dricka, kanske en dålig ursäkt att julen "kom i vägen", nu nalkas även nyår men överväger att vara absolut helt nykter trots gäster som inte brukar "spotta i glaset".

Allt gott till Er, Trötter

Julen är över och lika glad för det är jag. Det har på senare år inte legat i toppen av mina favorithögtider. Mest på grund av alla förväntningar kring helgerna och det allmänt vedertagna om hur man SKA fira jul. Minns ett år när jag mådde riktigt dåligt hur fruktansvärt det var att se vänners idylliska jular på sociala medier. Har absolut varit mycket mer i balans i år. Känns skönt. Det har jag mina antidepp att tacka för. Alkohol har aldrig varit en central del i julfirandet i vår familj. Något glas vin /öl på sin höjd men aldrig snapsen och aldrig någon fylla.

Sjukt jäkla nere idag, alla ska på fest och ha skoj och jag ska bara sitta hemma och ruttna, känns som livet kommer vara så från och med nu, sjukt tråkigt.

Hoppas på en positivare anda imorgon..

Ha en bra fredagskväll allihopa!