Senaste kommentarerna i forumet

Tack Adde. Om jag ska vara ärlig var de tankar som kom upp mer tankar att jag ville passa in, vill kunna gå ut som andra, vill säga Ja när folk frågar om jag vill följa med på fest, vill inte känna mig tråkig, vill inte känna mig avvikande.

Jag vet ju dock att jag blir en mycket mer rolig människa av att inte dricka. Blir gladare, socialare, vill umgås mer, är utan ångest, som annars får mig att dra mig undan. Så jag ska bara hitta nya plattformar att stå på. Där jag kan ha mina sociala nät. Har ju haft ett stort socialt nät i alkoholrelaterade miljöer innan. Gäller att hitta nya. Och jag har personer jag kan umgås med nykter. Jag måste bara hitta ännu fler.

om ni funderar lite på hur era kroppar har fått jobba med alkoholen de sista åren och fått lägga mindre akuta saker till handlingarna så kanske ni greppar bättre hur tröttheten tar över ?

Jag sov som en jagvetintevad de första månaderna och det var såååååå skönt !! En vila som jag inte fått på många många år och som jag verkligen förtjänade ! Samtidigt som min kropp vilade sig i form så dök även en del krämpor fram som jag inte känt tidigare. Lite ont här och var, lite snurrig i skallen, och nyupptäckta muskler som ömmade när jag rörde på mig. Allt var helt ok och ett normalt stadie för en kropp som fått slita så förbannat med alkoholens taskiga följdverkningar. Ja...jag sprang till doktorn och kände mig som en hypokondriker. Lite normalt slitage här och där och en sak som överraskade : Jag hade ju blivit ÄLDRE (motvilligt accepterande...) under tiden jag söp och det sätter sina spår :-))

Njut av att era kroppar fungerar och sov så mycket ni kan, ni behöver det !! Det andra kommer när ni är mogna för det !

Välkomna i klubben :-))

Den strategin tänker jag också köra med!!!

Ni är skitbra och inte ett uns usla!! Att vara ärlig med när det går åt h-e tror jag är ett fint sundhetstecken. Och att vara snäll mot sig själv. Sudda ut och börja om. Because you're worth it!

Jag är mycket äldre än du och blir imponerad av att du ser ditt problem redan nu. Bara det är en jättebra grej!! Jag stoppade huvudet i sanden i säkert 20 år innan jag ens vågade formulera att jag hade problem. Så all heder åt dig!!

till beslutet att dra dig ur !!! Mycket bra gjort Flasklilja !!

Fundera lite på hur tankarna gick när du ville dricka på lördag. Eftersom ett återfall börjar långt innan det är ett faktum (ofta ser våra nära och kära att nåt är på gång innan vi fattar det) så är det bra att förstå tänket som drar ner oss i skiten igen. Och återfallet är precis lika långt bort för oss alla...dvs en armlängd bort.

Kanske kan denna lilla snutt få dig att hänga med på tåget :-))
https://www.youtube.com/watch?v=9c-VJ1af-8U

Jag har nog kommit en liten längre bit på vägen mot nykterhet tror jag, än jag trodde. Berättade om min vita plan för min bästa vän. Hon som också har ett osunt förhållande till alkoholen och som nog är den enda som förstår hur jäkla trasig man kan känna sig. Och hon svarade att "ja, det är nog bra att bli vit, åtminstone för ett tag". Och det är just det där "ett tag" som jag känner att jag släppt. Målet måste vara "för alltid". Måste!!

Nej kära du-du är inte usel! Vi är bara inte riktigt så starka än att vi kan besegra A! Men vi börjar bli -bara att hålla fast vid detta Forum känns som ett vapen.
En dag till gör vi!

Min första gång att jag skriver här! Jag är så glad att jag har tagit det här steget, det betyder mycket för mig. Jag har inte så mycket tid för för att skriva just nu men jag vill gärna dela med mig mina tankar, min erfarenhet som medberoende osv. Kort sagt är jag gift med en alkoholist för 15 år sen, Han är så kallad periodare, alltså är nykter några veckor och tar återfall när som helst, Det som är jobbigaste är att vara misstänksam hela tiden om precis allt. Till och med när mungiporna är nedåt, betyder det att han har druckit igen? Han sköter saker som vanlig, men för mig är bara lögn alltihopa!!! Vad ska jag göra? Jag känner mig så trött på allt!

Känns skönt att höra att det inte bara är jag som är så usel

Hej Carl och välkommen hit. Många har redan läst det du skrivit. Du vill ändra ditt sätt att dricka och har redan tagit steg genom att bidra och läsa här på forumet. Ett tips, om du vill ha, för att få mer, fler svar är att starta en egen tråd. Hoppas du fortsätter att dela med dig av dina tankar och erfarenheter samt får stöd genom att ta del av andras inlägg.
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Kan ALDRIG vara ett substitut för alkohol. Man "kickar" inte på antidepressiva och de ger inget rus. Långvarigt bruk av alkohol skadar serotoninproduktionen och då måste man behandla med antidepressiva. En del av oss har brist på serotonin och dricker för att kicka igång hjärnan. Då kan serotonin vara lösningen. Kommer från "den andra sidan" och vill bara säga till er medberoende: Ni har kontrollerat alkoholintaget under så lång tid, när den alkoholberoende då söker behandling, släpp kontrollen! Låt vederbörande få den hjälp de behöver och de mediciner de behöver. Sluta göra den alkoholberoende till ett projekt. Ni är inte ansvariga längre och egentligen var det ju aldrig ert ansvar! Koncentrera er på ert eget tillfrisknande...kärlek kräver att man släpper taget och hoppas på det bästa...

Hej! Är själv i din ålder. Lyckats hålla upp i 24 dagar nu. Har du viljan att klara det på egen hand? Jag är osäker om jag har det. Jag funderar starkt på att gå på ett AA-möte.

Nej det är inte lätt. Men jag kan peppa dig med hur bra det känns efteråt. Nu är jag tillbaka. Känns så bra!
Tror man ska välja lite vilka man har runt sig under såna här omständigheter. Jag vet att vissa personer runt mig lika gärna hade kunnat börja tjata och börjat ifrågasätta. Denna person sa att det var bra att jag sa ifrån och att denne tyckte det var bra att jag satta mitt välmående först. Gud så glad jag blev av det svaret.

Härligt att ta steget och säga som det är. Inte nog med att man ska bära vetskapen om att man har alkoholproblem och så dessutom ha fullt upp med att hålla en snygg fasad utåt. Skönt att slippa ägna sig åt självbedrägeri och även mörka för din omgivning.
Jobbar själv med att försöka vara så ärlig som möjligt men det är inte alltid så kul och lätt alla gånger. Kram

Jag sa till min kompis hur det ligger till. Jag ska inte på fest. Lättad.

Har nästan bestämt mig för att dra mig ur. Borde bara säga till min kompis hur det ligger till.

Är du född -93 och kommit såhär långt att erkänna för dig själv så har du kommit långt! Och också om du inte är född 93. Ibland måste jag skratta åt mina dumheter för att inte gå under typ. Men nu har jag skrattat färdigt. Skratta åt de som varit men nu kör vi! Vi klara detta! Jag ska aldrig mer behöva skämmas för mig själv. Inte du heller.

Härligt! Känns som om jag står i ungefär samma situation som du, vill verkligen sluta. Mitt första mål är att klara helgen utan alkohol. Gäller att planera och förbereda. Kanske påbörja nåt projekt i hemmet istället för att hamna i tv soffan som är kopplad till vinflaskan? Gäller att vara mentalt inställd, för hur många gånger som helst har jag tänkt att "i helgen ska jag inte dricka" men sen när fredagen kommer ändrar jag mitt tänk och då blir det "jag kan dricka bara lite"! Sen är allt igång igen......

Har nu varit nykter 24 dagar. Lite jobbigt är det. Funderar på om jag ska dricka på lördag. Det är en fest jag (tror jag vill gå på?), innerst inne vill jag inte. Men jag och en god vän har bestämt att vi ska dit. Gud så korkat av mig. Vet ju vilka ångestdagar som så ofta väntar efter det. SUCK. Borde dra mig ur. Borde dra mig ur.

Inga avlopp tillåtes och så kastar du bort nyckeln.Tillåt ingen krackelering än på ett tag,tids nog kommer den också.
Lycka till!!

10 dagar utan A. Det kanske inte låter mycket men det är mycket för mig. Jätte mycket! Kommer inte ens ihåg senast jag varit nykter så länge... 10 dagar! Wihoo!! Jag äter en del godsaker på kvällarna. Men hellre bli tjock, glad och nykter än alternativet.

Här om dagen satte jag ett lite svårt beslut, det är så att mannen ska iväg på en dag/natts resa med kollegor och det är bara rejäla fester, och inte nåt som innefattar arbete
efter han sagt han vill söka hjälp, ta antabus anser jag att han inte bör åka. Men eftersom vi inte är ett par mm så kan jag inte göra någe. Det är upp till han. Nu bor han inte själv utan har ett djur där hemma. Jag sa först att om han åker kan jag vara med lilla djuret över natten. Jag känt att det är nåt jag inte mår bra av o det hela insåg jag igår o det va att jag kan ju i te ställa upp när det handlar om att mannen ska iväg och festa. Jag vill inte ställa upp, och sa det till han igår. Jag sa att hade det handlat om att han ska iväg ang nån annan situation så visst, men INTE för han ska iväg o festa. Vad tycker ni? Är jag taskig eller? Det finns e andra som sagt de ka ställa upp.
Jag känner i allafall att det känns fel att ställa upp pga denna gång

Hej kära Runa, jag Blev också en vintant som klarar en flaska galant och därefter rasar det. Har också ångest då den börjar ta slut. Varför är A-djävulen så stark?! Jag blir förtvivlad över min situation och andras, som din. Kämpa mot A!!! För ditt liv.
Håll ut i dag också Runa, så försöker jag också. Jag är igen och igen och igen på dag 3....

Japp, nu var man här igen! Känns bra i dagsläget. Inte så svårt att låta bli än så länge. Det gäller som sagt att hålla sig sysselsatt på kvällarna. Och inte gå till systemet förstås... När man går förbi är det en jäkla kakafoni av alla möjliga röster i huvudet. Då är det bara att stänga av och knata på...