Senaste kommentarerna i forumet

Jag är ny här ju, men skrivit tre ggr o bara lyckats få med ett inlägg..de andra 2 försvann innan jag lagt in dem. Hur gör jag för att inte radera det jag skrivit?
Tycker sidan är lite svår att förstå, så tacksam för hjälp.
Mvh/kvinna55

Hej Maria42!
Jag är ny medlem här o har lyckats göra ett inlägg av 3 försök....hjälp, hur gör jag för att skriva nya inlägg?? Tycker sidan är lite "förvirrande". Två av mina inlägg bara försvann innan jag lagt in dom, hade skrivit ganska mycket o så bara var de borta...hur gör jag?
Mvh/kvinna55

Vad glad jag blir för din skull!! Klart barnen märker det, du är ju inte onykter.
Kram!

Gemensamt täcke och det funkar bra, jag tänker inte på att vi delar, det är tillräckligt stort.
MEN jag vill också ha eget rum, vad skönt det skulle vara att få stänga dörren till sitt alldeles egna lilla krypin.
Tagit upp det ngn gång men maken fattar inte vad jag pratar om, vi är inga pensionärer säger han. Då kunde vi lika gärna skilja oss, så det blev inte så men jag vill ha det ändå.

var inne på systembolaget precis. och köpte alkoholfritt! det har aldrig hänt tidigare. kassörskan, som kände igen mig, tittade på mig, log och önskade mig en trevlig helg. :)

idag har jag ett litet sug faktiskt, gästerna kommer strax. hade varit så gott med ett glas öl innan. men det struntar jag i! jag vet att om jag dricker nu så kommer jag att ångra det imorgon när jag vaknar ... hur ofta har jag inte tänkt dagen efter att "det var inte värt det!"? allt för ofta ...

nu kör vi, nykter helg nummer två har nu börjat!

mammy blue och kanske en dag, välkomna! :)

Hi- hi, här har du en Isprinsessa till, så jag får väl räcka ut näven i stället och önska god fredagskväll! ;-D

Att du börjar försöka göra något åt ditt drickande. Att man upprepade gånger dricker mer än vad man ursprungligen tänkt sig eller får minnesluckor är varningssignaler att ta på allvar!

Längre upp i den här tråden finns lite tips #55. Har du testat självhjälpsprogrammet här på Alkoholhjälpen? Där finns en del knep. Det handlar mycket om att lära känna sig själv: varför och när dricker jag?

Det beror ju naturligtvis på dem man umgås med men många gånger räcker det med ett "jag dricker inte idag" eller "jag mår bra av att inte dricka". För mig funkar sådant bra för jag gillar inte att ljuga om medicin osv. Att ta bilen är bra, då behöver man inte säga något.

Och som sagt, många bryr sig inte alls. Medan andra reagerar negativt, precis som festdeltagaren i Trollis inlägg. Flera här har vittnat om att man inte längre blir hembjuden till vänner eller tillfrågad när det ska gås ut. Men, det handlar ju om att de människorna har egen en relation till alkoholen som kanske inte är så vidare sund. Att man beter sig på ett sådant sätt att det finns saker som en nykter person kan "rapportera"... Sådana människor ska man strunta i tycker jag!!! Sen finns det ju dem som en av mina arbetskamrater som sa "du är ju rolig och är med och festar i alla fall, trots att du inte dricker längre". Då blev jag glad (och att det märkts för jag fick anstränga mig lite extra :-)

Alternativ: det finns numera många goda äppelmuster, systemets alkohofria sortiment växer. Ni måste också prova 100% blåbär som visserligen är ganska dyr (BARA BLÅBÄR ju!!!) men väldigt gott som alternativ till rött vin. Gillar man öl har Carlsberg ett alkoholfritt alternativ (ja jag vet, det är ganska blaskigt men det är ju den med alkohol i också, gud vad sugen jag blev på en Guiness nu *går och tar en banan*

Ha ha!
kraamizar och puzzizar har jag alltid varit allrgisk mot.
Har väl inte kallats Isprinsessa för intet..

Jag ska ta hand om mej imorgon och det ska ni med!

Ordinär, lagomkram ;)

... och stolt och envis! Bra! Jag är jätteglad för din skull! Ha nu en bra fredag.

Jag tror nästan inte det är sant - att jag kan må så här bra.
Sitter i soffan och snaskar chips och dricker 0-öl tillsammans med sonen.
Fast att barnen aldrig har sagt något är det som att de ser och vet att det inte är A jag dricker.

Har oroat mig så länge inför den här kvällen, när drickar-gänget ska komma på middag.
Men nu känner jag mig helt lugn, bestämd och tillfreds med mig själv och mitt beslut.
Jag har inte druckit en droppe på elva veckor och det går faktiskt väldigt bra att leva utan det.
Tänker verkligen inte sabba detta för att vara andra till lags.

Hade jag kunnat ta ett el. två glas till maten, visst det hade ju varit jättetrevligt,
men jag VET att börjar jag så kan jag inte sluta.
Så är det och har varit längre än jag vill erkänna.

Trodde aldrig att jag skulle känna så här. Just nu ser jag faktiskt ingen anledning till att dricka. Vill bara hålla mig fast där jag är i tanken nu och aldrig tappa den.

Jag är inte så säker på att det skulle vara så bra med alkoholfria viner eller öl till mej, jag kommer nog dricka läsk, känner mej själv tillräckligt bra för att veta att risken att jag skulle hälla upp ett glas alkoholfritt vin först för att ha det som alibi när jag i smyg fyller på med starkdricka. Så nej, för mej är det ingen bra idé.

Jag är också ny här, har klarat min första ledighet utan alkohol, och är jätteglad över det stöd man kan hitta här i forumet, så läs, läs, och framförallt var glad och stolt över att du kommit till insikt och VILL göra något åt din situation, Du är på rätt väg!

Har erkänt för närmaste kretsen så att säga men umgänget i helgen är inte ngn så nära. Erfarenheter av alkoholfritt vin framförallt rött? Tänkte det kan vara ett alternativ.

Hej!
Känner igen mig i din historia och dina tankar. Jag befinner mig nog just idag och kväll där du befann dig för två veckor sedan. Blev motiverad och tänker inte dricka vinet som jag har hemma ikväll. Det blir aldrig bara två glas och känslan över att slippa ångesten, tröttheten som du beskriver måste ju vara värt det. Jag har problem med drickandet framförallt på helgerna men dricker nu sedan en ganska lång tid tillbaka i veckorna.
Tack sundown för du fick mig att våga skriva något här på forumet. Har "tjuvläst" länge! :-)
Heja dej!!! (och alla andra förståss)

som du lever med, den som gör att tankarna virvlar, det låter som ett höljutt babbel i huvudet när man ska sova, man orkar ingenting konstruktivt - jag känner igen det. Ett ständigt adrenalinpåslag, som gör livet oerhört komplicerat. Skogspromenader låter som en fullständigt lysande sysselsättning. Tänk inte då, lyssna på musik, lyssna efter fåglarna, följ bäcken och lyssna på vattnet, töm huvudet.

Men framför allt. Lämna den relationen du lever i. Kramar!

Tittar in och säger hej, har läst kapp i din tråd och konstaterar att livet går sin gilla gång. Vad skönt på något vis att kunna ta tid på sig och trappa ned på arbetsplatsen istället för att bara från en dag till en annan resa sig upp och gå.

Det har hänt mycket på forumet veckan jag varit borta, även om jag varit hemma en vecka sen dess har jag inte hunnit i kapp. Blir lite ledsen när jag ser alla nya som kommer.

En tanke väcks: undras om våra politiker, vår hälsovårdsminister och vilka fler det nu är, inte borde tipsas om denna sida. Att läsa om alla dessa vanliga och ovanliga människor, unga som gamla skulle vara nyttigt för dem som förvaltar skötseln av vårt samhälle.

Att vi är så många. Det blir så påtagligt på något vis när man är här. Många av de som finns här, jag vet att jag är en av dem, "syns" inte i de här sammanhangen. Vi som sköter vårt arbete, vårt hem och vår familj, är hela och rena. Vi syns inte lika mycket som de där som kommit längre, de som sitter tandlösa och skränande på parkbänken. De som är bostads- och tvållösa. Vi som ändå kostar samhället en massa i form av måndagssjukor, bilolyckor, familjetragedier, oansvarighet på arbetsplatsen osv osv. Kanske kostar vi i förlängningne samhället pengar då våra barn växer upp till trasiga människor som tar resurser från det allmänna (misshandlar, vandaliserar, stödpersonal i skola, hälsovårt etc). En liten tanke

...om man har bestämt sig för att man inte vill dricka och sedan ändå trillar dit.
Så vill jag gärna tänka att man kanske behöver det där återfallet för att övertyga sig själv, för att ge sig själv den där extra puffen och motiveringen. Insikten. Man fattar att "nej, du har rätt, det var inte så himla gott/avslappnande/uppiggande eller vad det nu är man söker. För mig var det en ganska lång process där jag slutligen övertygat mig själv om att det inte fanns någonting i glaset som jag har nytta av.

Nej, det är ingen rolig historia att erkänna att man sjunkit så djupt som man har. Talade om det för min sambo igår, sjöblöt under armarna och rädd och ledsen. Han visste inte att jag druckit så mycket som jag gjort. Men nu är det gjort. Det kommer nog ta en del tid innan jag talar om det för någon mer. Är inne på det som jag läst på flera ställen om att ta bilen även om det inte behövs, boka in saker tidigt på morgonen dagen efter så man har något att skylla på!

Om du någon gång skulle tvivla så går du tillbaka hit och läser allt du vunnit, det riktigt strålar energi ur dina inlägg! Tänk vad mycket tid vi slösat bort på att dricka. De där allra första gladkänslorna och avslappningen och allt vad det nu är när vi tar ett glas finns inte på riktigt! Vi vet ju det egentligen.

Vad skönt för din fru med sovmorgnar! Det är så trist att gå upp medan den andra ligger kvar och är bakis från gårdagen och liksom aldrig vill komma igång med dagen!

Det gick visst inte att hänvisa till de siffror som står i högerkanten på inläggen, de ändras allteftersom. Länken ligger i Trollis inlägg.

Där fick jag en tankeställare till! Funderar lite...

Har pratat mycket och ingående med en gammal kompis som har varit sjukskriven i många år för det som kallas posttraumatisk stress, efter många års mobbing på arbetsplatsen, han förklarade för mej att - grovt sett! - det är en massa signalsubstanser och hormoner som löper amok och hamnar i oordning när man blir deprimerad och får ångest, i hans fall har han inte lyckats få ordning på det, ångestanfall och depressioner avlöser varandra. Han var - och är! nykterist då han insjuknade ska väl tilläggas.

Alkoholen ger ju enligt artikeln liknande förskjutningar i signalsubstansernas inbördes förhållanden, så det kanske inte är så konstigt att man blir lite deppig precis när man slutar? Om man ger det tid och förstår vad det är som händer - att kroppen måste få lite tid att ställa om det fysiska efter de nya förutsättningarna, så kanske det är lättare?

...har jag velat ha länge. Ett rum som bara är mitt. Sova själv är skönt också. Fast samtidigt har jag en romantisk föreställning om det där par-mys-sovandet (som väl knappast aldrig blir av ändå). En vän hade nyinrett deras sovrum och det såg så mysigt ut med ett enda stort täcke - så vill jag också ha det tänkte jag fast jag ju vet att jag gärna rullar in mig i täcket så hur bra skulle det bli då om vi bara hade ett???

En annan vän lyckades på "gamla" dagar äntligen hitta en dam att dela sitt liv med. De köpte raskt lägenhet. Lägenheten skulle tvunget vara så stor att de fick ett varsitt rum! Inget konstigt med det fast de var tokkära. De delar sovrum men har varitt rum att hänga i och lilla dottern som sedan raskt kom får ett eget. Ingenting konstigt egentligen, de var ju båda över 40 och vana vid att ha eget.

Ha, ha, nu känner jag mig som min 8-åring: JAG VILL HA EGET RUM!! Jag tänker på dem som skiljer sig och där föräldern "bor" i vardagsrummet medan barnen får egna rum. Näe, får flytta ut på landet så jag har råd med stor bostad. Om jag ska flytta. Hm.

...sarkastisk tror jag ;-) Nå, det kan man gott unna sig när man är så bra som du =) Det kan bli lite klämkäckt ibland men som jag brukar gasta till mina barn när de tycker att jag är världens dummaste: "det här är den mamma ni har, ni får ingen annan och förresten så är det den allra bästa mamman i världen för det är ER mamma"...hmmm...vad barnsligt det lät när jag skrev det. Ja, ja...

Ha nu en så bra helg du bara kan, flirta är bra - bara för att du kan! Ser fram mot rapport på söndag ;-) kjamiz (det där sista sagt med lite ironi i tonen ;-)

...sarkastisk tror jag ;-) Nå, det kan man gott unna sig när man är så bra som du =) Det kan bli lite klämkäckt ibland men som jag brukar gasta till mina barn när de tycker att jag är världens dummaste: "det här är den mamma ni har, ni får ingen annan och förresten så är det den allra bästa mamman i världen för det är ER mamma"...hmmm...vad barnsligt det lät när jag skrev det. Ja, ja...

Ha nu en så bra helg du bara kan, flirta är bra - bara för att du kan! Ser fram mot rapport på söndag ;-) kjamiz (det där sista sagt med lite ironi i tonen ;-)