Senaste kommentarerna i forumet

skriver av mig

det ja inte förstår o det som gör att ja fastnar är just det här säger menar men väljer annat...

ja vet ju själv hur det är när jag tycker om nån... vill ja inte träffa den så säger ja inte att ja tycker om den...

om jag älskar nån vill jag vara med den PUNKT SLUT... då förstår jag inte att en man kan säga det o mena det just då han säger det... o skicka sms när han är nykter jag älskar dig...

han träffar mig inte.... är inte det konstigt....va är det för fel då...

gör man så? funkar män så? varför?
kaqn en man älska på avstånd o en nära eller VAD??????
hur funkar det här...

jo jag ska välja själv hur jag villleva hur jag vill göra... o vill den inte det ja vill kan den dra jo ja fattar det ja är inte dum... men ja vill ha ett svar nu.. det är det ja inte kan fatta..

hur i helvete man kan säga sånt o inget göra

för att du finns Sims. Varför skulle du inte kunna ge goda råd om hur man skulle kunna fira någonting på ett alternativt sätt. Att du ens sitter och funderar på hur man skulle kunna göra istället, är ju faktiskt ett sundhets tecken så gott som något.

VV

skruven för hårt nu Dompa. Både du och jag verkar vara personligheter som tycker att vi aldrig presterar nog. Det må vara på jobbet eller hemma. Glöm inte att avsätta tid för dig själv och bara göra det du själv vill och inte bara vad andra förväntar sig.

VV

Det är bra Berra att du gillar att det är högt till tak och att man också kan vädra åsikter som inte alltid är så bekväma. Jag kanske överreagerade en smula, men jag tänkte som så, att det lika gärna kunde varit en av oss som betraktades och då bekräftas ju bara bilden vi bär inom oss att omgivningen ser ner på oss och då mår vi ju naturligtvis ännu dåligare. Du skriver målande Berra, men jag gillar Höst Trollets betraktelser bättre, för hon skriver med mer värme och humor bland annat när hon beskriver sin gubbes våndor över hustruns hastigt på komna nykterhet. Jag tror du kommer vinna i längden Höst Trollet, och Gubben kommer så småning om att lomma efter i samma spår, dock med en viss butterhet.

VV

ja sant ja lägger ner mycket energi på hur han gör tänker osv... kan bli vansinnig över hans val... förstår inte älskar dig nana till att välja att göra allt annat med andra...

sova här full, ringa full säga han är rädd vet inte osv.. gör att ja lindas in i förhoppningar.. ja ursäktas med att vänta på den där skithögen...

nu har ja tagit ett till steg o skrivit då har vi inget mera...
jag orkar inte sitta här o vänta.. ja vill ha mig o mitt liv...

han tillför bara mitt hjärna problem...

när jag läser vad du skriver verkar det som om du lägger din mesta energi på att fundera över honom och hans val - varför han säger på ett sätt och visar helt annat i handling. Att bli fångad i sådant tänkande hör medberoendet till, i boken "Bli fri från ditt medberoende" definierar Melody Beattie medberoende så här: "En medberoende människa är en människa som har låtit en annan människas beteende påverka sig, och som är helt upptagen av att kontrollera denna människas beteende." Vi är många som känner igen oss i det och vet hur svårt det är, vilket stort arbete, att lära sig tänka på ett annat sätt, styra sina tankar i andra banor. Att fundera över sig själv, över sina egna val och önsknngar om livet. Att inte låta sig domineras av en annan.

Även om vi är lika varandra i medberoende eller missbruksbeteende är vi ju alla olika som männsikor. Jag har haft mycket stöd av att läsa de här raderna i Carina Bångs blogg - och tänka "Vad betyder det här för just mig?" Så här är texten - ifall du inte fick fram den:

Vi är maktlösa inför att missbrukaren väljer att dricka eller ta droger.

Vi har makt över vad vi väljer för våra egna liv.
Vi har makt över vilka val vi själva gör.
Vi har makt över vad vi lägger vår energi på.
Vi har makt över vad vi lägger vår tid på.
Vi har makt över vilka människor vi väljer att umgås med.
Vi har makt över vilka värderingar vi vill leva efter.
Vi har makt över... (fortsätt gärna listan, skriv i kommentarer)

Styrkekramar / mt

sims333 och höst trollet: tack för era tips! HALT-grejen är suverän och jag ska försöka undvika varenda bokstav så länge som den värsta abstinensen och suget håller i sig. Jag klarade igår (med viss möda) och det känns inte som att det kommer bli svårt att klara idag, de värsta besvären har klingat av. Jag försöker hålla mig själv sysselsatt, berömma mig själv även för små framsteg och ge mig själv små "uppdrag" varje dag.

Det blir troligtvis helgen som blir jobbigast då jag vet att tankar som "jag förtjänar verkligen lite verklighetsflykt" och "fan, varenda människa förtjänar väl någon flaska vin/vecka - varför ska jag vara ett undantag?" kommer komma smygandes. Det är lustigt det där. De senaste 1 1/2 - 2 åren har jag inte känt någon som helst motivation till att sluta dricka. Jag har enbart sett alkoholen som en snuttefilt alt. bästa vän som alltid ställer upp. Jag vet inte var motivationen just nu kom ifrån, men det bästa är väl helt enkelt att utnyttja den när den väl kommer. Jag vet att suget kommer att kännas för djävligt att motstå och att motivationen kommer att dippa emellanåt. Men då ska jag försöka minnas hur läskigt det är att ta sig ur en period av kraftigt drickande och att jag omöjligt kan ta en "period av lätt drickande".

Du är ovanligt tyst PP. Anar att det är för att allt rullar på som det ska...och det är bra. Jag saknar faktiskt fortfarande själva drycken A ibland. Känslan av den första värmen i magen... Men jag är inte sugen...bara saknar. Fan vad konstig man är i huvudet.

Starkt att kicka kaffet. Men varför PP? Jag fattar sockerbiten eftersom socker är ett gift. Men kaffe? Om du nu ska dricka te istället så välj med förstånd, många tesorter innehåller minst lika mkt koffein som kaffe. Ha det bra! /R

Sluta inte skriva nu...återfall är ngt sånna som vi får räkna med. Du behöver oss och vi behöver dig. Hoppas höra av dig./R

Saknar dig mycket! Inte som NN, som en syster. Min saknad är lite mer "dirty"...men ändå djup.

Hoppas allt är ok med dig och att det bara är tidspress, alternativt att du tröttnat på forum som gör att du är tyst. Att det inte är ngt allvarligare.

Kramar/R

Du har väl precis som jag också avklarat en helg galant, utan att dricka.
Tänkl jag ser alla ALLA fördelar med att INTE dricka!
Du vaknar klar i knoppen, sover bättre och mår på topp.
Jag som även tränar märker direkt vad som är i görningen. Tomtekroppen har så sakteligen börjat att tyna. fast det är en bit kvar. Men vi satsar väl på sommaren 2013?
Ni vet det börjar bli trångt i vassen.............
Turen73, det är just vad det är!
DIN tur, tur att sluta i tid. Din tur att ägna dig åt dig själv. Din TUR att bara få vara.
Tänk på allt du sparar genom att inte dricka, nu är det DIN tur att få ta del av den kakan.
Unna dig någonting extraordinärt nästa vecka, när du återigen klarat av att vara vit ÄNNU en helg.
VILKEN TUR, att det redan är tisdag...... snart är veckan slut.
Jag tror på dig Turen73, och vet du varför?
Det ÄR inte TUR. Detta är något som du klarar av själv, du behöver ingen tur.
TUR va?
Kramar medans jag höjer glaset med en riktigt god smothie........tur va?
//A

håller helt med föregående talare.
DRA SÅ SNABBT DU BARA KAN!
/A

tack har gått in där ett antal gånger o fattar noll...

var är skriften??? det står så lite om det

- det är också min erfarenhet. Dels för responsen men också för att det är annorlunda att skriva när skrivandet har en riktning utanför mig själv.
Fint att ni finns här markattan och hösttrollet, vi är ett trivsamt sällskap - i vått och torrt:) / mt

att tänka på DIG och DITT LIV. Sätter länk till en sida jag hämtat mycket stöd ifrån.
http://medberoendeinfo.blogspot.com/2011/02/maktloshetmaktfull.html
Kram / mt

Jag tror att ni har ett "medberoende-syndrom", förutom alkoholproblem!
Jag är själv, både beroende och medberoende..
Jag vill tipsa dig om "Lelas" kloka inlägg till "markatta" i tråden: "Behöver hjälp att vara konsekvent" i forumets del för oss medberoende: "Hjälp någon som står dig nära".
Den beskriver, hur vi påverkar och påverkas av att bara den ENA blir nykter.. Och hur den "medberoende" ibland får alkoholisten att dricka igen, för att man ska uppnå det där välbekanta "status quo"

Häng kvar här på forum, för vi är många som har samma problem och vi stöttar varandra!
kram och välkommen/ trollis

Välkommen!
Min dator vill iinte som jag vill, så jag gör ett nytt försök/ trollis

ja fattar inte hur han tänker... sitter o berättar med heeela sin kropp hur mycket han tycker om mig.. hela hans uttryck säger sanningen då...

men klart ja tänkt på mulletant!! att han är kvar i kk stadiumet... men ändå kommer han inte hit o vill ligga...

ja helt skruvat är hela grejen...

till dig trollis. Ja - det är en lång väg och nykterheten är helt väsentlig och avgörande för att hitta tillbaka till det riktigt äkta samtalet. Katten, katten - han är med gubben till veterinär nu och jag är hemma och väntar på sotarn :))) Det var mannens förslag till arbetsfördelning. Allt gott till dig - det kommer att gå fint, det känns så! / mt

Jag pratade med min man en hel del i somras, och han stöttade mig i mina vita veckor. Alla korten lade jag förstås inte på bordet... Han låste då in den alkohol som fanns hemma och jag letade desperat några mornar när han var på jobbet. Bönade och bad en kväll att han skulle ge mig bara lite för att få bort den värsta ångesten, men nej, jag fick inget. I slutet av sommaren drack jag en del, och det blev inte katastrofläge, men heller inte ett hälsosamt drickande. Givetvis smög jag en hel del. Han kan nog inte fatta hur det fungerar det här med att inte kunna hantera alkohol. Själv dricker han en hel del, men har inte de genetiska förutsättningarna att trilla dit. Han kan sluta dricka när han vill trots att han har fått i sig en hel del. Jag tror också att det ligger lite där,att en pigg, stark fru ställer helt andra krav på både sig själv och omgivningen... När jag också dricker är det helt okej även för han att ta sig lite. När jag har höjt min energinivå efter en vit period, motion och bra mat känner jag mig stark och lycklig och tar ännu mer ansvar för att jag gör viktiga saker för mig själv. Jag tror att han då känner sig mindre "behövd" och att jag skulle klara mig utan honom kanske... Vi har varit tillsammans i snart 20 år och har fyra barn tillsammans. Jag har väl genomgått en klassisk 40-års kris och förra våren funderade jag allvarligt på skilsmässa. Min man fick panik och ville absolut inte det. Vi ansträngde oss och det blev mycket bättre. Han har nog med sig det ändå i bakhuvudet att allt inte är så självklart. Just nu är jag inne lite i en period där jag inte orkar ta ansvar för honom och äktenskapet. Jag kör bara på, försöker vara mycket med mina barn, jobbar mycket just nu och sen har jag ju ett enormt uppdämt behov att bara vara för mig själv... Maken hamnar långt ner på listan Jag tar honom för given och det vet jag. Jag tycker att han skulle kunna göra en större ansträngning. Jag har ingen lust som det är nu att berätta för min man om planerna för mina månader, tänker att det ska jag klara även om han sitter och dricker öl. Och när jag väl har bestämt mig brukar det inte spela någon roll om det står spritflaskor hemma. Det är när jag har brytit löftet som det blir farligt. Och man vet aldrig från gång till gång hur farligt det blir. Jag har ju druckit en hel del som han inte har en aning om eftersom jag bara har druckit lite så att det inte märks. Men det är väl inte det som kallas att ha kontroll och balans i sitt drickane..?Ha Ha. Jag känner mig i alla fall tacksam för inläggen här på forumet och det stärker mig mycket. Just idag känns det enkelt att avstå, men jag var att det kommer andra dagar. Jag tänker ibland att de som har diabetes inte får äta socker och hur svårt ska det då vara för mig att bara avstå alkohol... Tack och hej!

du har det nu Nana... och innerst tror jag att du vet att det är så här det måste bli. Han har gjort, och gör dig så ont. När jag öppnade din tråd fäste jag mig vid den första raden där du skriver att "det började med att vi bara va så kallat kk....." Kanske det är så ert förhållande har varit för honom hela tiden? Att du utvecklats och längtat i en riktning medan han stannade kvar i det som det var från början. Jag vet ju inte... en tanke bara.

Jag hoppas din "friska", kloka sida snart tar överhanden, den som "tycker det här är viktigt nu o på tiden..." Att du kan lämna tankarna om att vara "bortkastad, utnyttjad, lämnad" och hitta ditt starka, sanna jag. Värdefull är du alltid - det är han som beter sig ovärdigt.

Det finns många här som varit med om detsamma som du, det ser du om du läst här. Sök gärna hjälp för att helna och läka. Kramar! / mt

Värmer i mitt inre, när jag ser att du verkligen tar itu med dina "inre små demoner"..
Här går det långsamt framåt, och vi har kunnat börja samtala om sådant vi bara berörde, när vi var onyktra..( puh, vad jobbigt det var, men nu känns det som en liten om inte mil, så kilometerstolpe..)
Önskar dig och din gubbe allt gott, samt katten ett snart tillfrisknande! (Hur förbaskad jag än kan bli på KF, så skulle jag bli olycklig om något hände min odräglige röde prins..)
kram trollis

Man kan köpa alkoholfritt bubbelvatten att fira med! Brukar finnas varianter i de större livsmedelsbutikerna, om du inte vill bli frestad av att gå på bolaget!
Köp något "svindyrt", lyxigt åt dig själv som present!(jodå, du har råd! Du hade ju råd att dricka förr!)
Jag skulle ha tagit mig råd att köpa en dyr jättefin parfym.. Eller varför inte den där dyra krämen som lovar att jag blir 30 år yngre.. ( visst, jag VET att det inte riktigt funkar, men k ä n s l a n...)
Annars kan du fortsätta att vara sur, för att du inte kan få : Månen, senaste Lambourghinin, Lyxbåten som tillhörde onassis, sitta bervid prins Carl Philip på nobellmiddan som "present"..
kram från trollis!

Mailade imorse och organiserade dagen, tar ut inarbetade timmar... så skönt. Ett obegripligt stort steg av mig att bli hemma - nöjd:) Mannen skulle klarat sig ändå med bra planering men uppskattar (särskilt) omtanken. / mt

skriver av mig

det är riktigt tungt nu...
har ångest nu o haft det i några dagar... min kropp är sjuk o det känns konstigt allt

han har verkligen inte svarat nåt på mina allvarliga medelanden...

han sa sist att han va ledig en hel vecka o inte ens under den tiden har han tagit tag i det här... va är det för man egentligen...

det börjar brytas nu... o det känns i hela mig.. ja är helt krossad o det gör förbannat ont =(
ena sidan av mig tycker det här är viktigt nu o på tiden...

men ena sidan är rädd o ledsen... det är tungt att ta i det här nu
det känns förfärligt.. bortkastad, utnyttjad, lämnad