Senaste kommentarerna i forumet

@Ny dag så bra kämpat. Tänkte på det där med att ”aldrig glömma”. Nu har jag varit nykter i 4 veckor, alltså det räknas som en ”vit månad”. När man läser artiklar som ”vad händer i kroppen när du tar vit månad” raddas det upp massa bra saker, hjärnan, lever, magen, sömn…och so on.

Då tänker jag så här: och varför skulle jag någonsin vilja förstöra det med att ta mig en fylla dag 31….och hamna på ruta ett igen!?

Blir nästan irriterad på alla dessa jävla artiklar!!

Ha en fortsatt fin och nykter dag ❤️

@jojje1970 så bra jobbat. Skönt att vara över det värsta när man ska återgå till jobb/vardag. Heja dig!

Hej!
Tacksam för råd/ stöd.
Gift sedan 7 år med man som har alkoholproblem, han kan hålla upp mellan 3-6 månader, som längst 9 mån sedan blir det våldsamt supande i flera dagar.

Jag satte en gräns hösten 2023 efter att han hamnade på sjukhus med skador då han föll pga att han var rejält full, att om det händer en gång till så skiljer jag mig. Nu är han utomlands sedan drygt 3 v och supit vilket resulterade i kramper och 2 dygn på
sjukhus. Utskriven , verkar sober när jag pratar med honom nu. Han skyller på att han ätit dålig sushi .. hotellet där han bodde tillkallade ambulans för han krampade som epilepsi sa de
. Han är kvar utomlands. Gjort klart för honom att han inte ska in i mitt hus, att det är allvar, att han ska söka bostad, vi ska separera och att han bör söka hjälp.
Han säger att han ska gå på AA, sökt hjälp på beroende klinik, söka bostad - i min värld förstår jag inte varför man är då kvar utomlands och istället åker till Sverige och tar tag i sitt liv.
Han är i stadiet nu ångerfull, älskar mig, vill inte göra mig illa bla bla..
Har sagt till honom att det är sorgligt, jag är besviken, förbannad, lurad och känner mig dum men vi ska inte leva ihop för hans och mitt tillfrisknande.

Han säger att det är första gången han inser att han inte klarar att sluta supa själv.
Pratar som inget har hänt , att det är normalt att åka iväg i snart 3 veckor, driva omkring och supa medan jag är hemma.

Jag har ingen tillit till honom alls. Trött på hans småljugande trots klara bevis, trött på hans extrema självcentrering som blivit värre de senaste 2 åren. Trött på att gå på äggskal för jag vet inte om en öl/ ett glas vin leder till flera dagars fylla, kissar på sig etc.

Huset står på mig och vi har äktenskapsförord.
Inställd på att han kommer att krångla med hans saker och möbler som ska bort härifrån.
Inga barn ihop eller gemensam ekonomi.

Går på anhörigstöd beroendenheten där jag bor. Har slutat ” skydda” honom om hans alkoholism genom att prata öppet om varför jag ska skilja mig (alla hans gamla vänner känner till hans drickande och fått hårresande berättelse vad som hänt i hans liv före jag kom in som jag inte känt till, hans äldsta vänner har noterat att min snart fd man är mer lättirriterad och grinig , stärkt oxå av detta att det är den enda vägen att gå , att skilja sig för att jag inte ska gå under).
Är det någon som varit/ är i samma situation?
Hur gör ni för att få ork och kraft att fullfölja en separation?
Så klart att jag har känslor kvar men mitt intellekt säger att det är självmord att lita på hans ord att han ska bli nykter. Han vill ha garantier att det ska bli vi när han går på behandling- jag har svarat att vad som händer om 1-2 år står skrivet i stjärnorna

Tack

Dag 12
Och semestern lider mot sitt slut.
Snart jobb . Får se hur den dagliga rutinerna kommer fungera. Har lite ändringar som väntar…

Hejsan!

Sen två år tillbaka (hänt någon gång innan dessa två år också) har jag vid 4 tillfällen druckit så jag inte minns. Problemet är inte bara det utan att min pojkvän får möta mig i den situationen. Jag blir ledsen när jag blir ”avisad”, men han vill ju såklart bara sova och inte prata med mig. Slutar med att jag säger dumma saker till han, att jag kan få bättre än han osv. Han älskar ej mig.

Nu sa han att han fått nog, så det är slut tyvärr. Han är inte heller perfekt och kanske inte får mig alltid känna mig älskad alla gånger. Men jag försöker prata med han och han vill inte alltid det. Så känns som jag bygger på massa i mitt bagage som sen kommer ut till han på helt fel sätt.

Oavsett vad vill jag ej få minnesluckor. Och förra året slutade jag dricka, sen drack jag måttligt, sen drack jag ej. Sen nådda jag ett mål inom min träning och sen kände jag att nu är jag taggad igen.

Då sket det sig direkt. Två gånger inom två månader sneade jag.

Jag önskade att jag visste att denna sida fanns förra året, då kanske detta aldrig hänt. Hur ska jag tänka?

Jag är gärna nykterist hela mitt liv. Men tar 1 år i taget nu.

@Flarran hej på dig kompis.

Tror din mormor hade rätt, när allt känns trist och tråkigt kan man höja volymen och vicka lite på rumpan så blir allt genast lite roligare.

Ha en fin dag du med :)

@Andrahalvlek Åh vad tufft! Men, precis som du säger så är ju rörelse väldigt bra vid värk beroende på vad man klarar.
Tänker även att det är klokt tänkt att kanske gå ner i arbetstid…kan det få finnas möjlighet att korta ner arbetspassen? Så som du har berättat så har du verkligen ett supertufft schema.
Var jätterädd om dig nu för din kropp ger en hel del signaler🙏🏻

Kram t dig❤️

Man kan inte bara sitta och deppa sade mig en känsla i stunden när man började tröttna på skiten och tänkte på att vad är det för mening med att må så sketet psykiskt sett som man för det mesta ju trist nog alltid gör. Tänkte då på gamla mormor som brukade säga att man inte har roligare än att man gör på sig, vilket hon väl sade lite med glimten i ögat. Hade nyss lyssnat lite väl länge på en väl lite deppig blueslåt och kände att man så sakteliga åkte hiss sakta ned i känsloläget som väl förr innan man började att jobba med sig själv nyktert och alkoholfritt väl skulle fått en att ta taxi raka vägen in till bolaget efter några flaskor med flyktsoda. Så körde igång en rockig upptempo-låt med musikgruppen Sid King & The Five Strings och den svängiga låten Let 'Er Roll. Tänkte lite extra på lyriken i textraden ”The way we're livin' ain't nothing but a big rat race” Nog kan det väl kännas så ibland när man bara liksom rusar fram som ett tåg för att slita med en massa prylar som väl kan kännas rätt meningslöst. Men som gamla mormor sa så har man väl liksom inte roligare än vad man gör sig. Nej, nu får man väl försöka att piska sig själv till att klä på så sig och gå ut med den där soppåsen och inte bara sitta vid en dator och skriva en massa tok som väl inte har nån större betydelse i evighetens kretslopp så att säga.

Ha en fin dag!

@Lobster Precis så är det. Problemen verkar mindre jobbiga allteftersom. Men… Aldrig glömma, aldrig ta första glaset. Tog mig fem dygn att bli återställd + tiden för återfallet. Det är minst en vecka med onödig och självförvållad ångest. Nu fortsätter vi kämpa, en dag i taget 🥰❤️

@Ny dag Bra där!! Skönt att du börjar må bättre och det är ju en direkt effekt av att avhålla sig från alkohol. Aldrig mer ska du behöva ha ångest, så länge du inte tar första glaset.
Tänk vad ofta man behöver påminna sig själv om det.
Jag har också varit nykter i drygt en vecka och tankarna om alkohol snurrar inte längre i hjärnan. Däremot märker jag att när ångesten blir mindre så tänker jag tillbaka på mina problem som mindre allvarliga. Det måste vara alkoholhjärnan som försöker lura mig och jag ska inte falla för det tricket.
Idag tar vi inte första glaset och imorgon vaknar vi utan ångest!

God morgon i Kaffestugan! Nu firas tio månader som helt nykter och alkoholfri utan tankar på något införskaffande eller inmundigande av alkohol. Som väl i egenskap bedövande psykoaktiv substans länge fick ett alltför stort utrymme. Men sådan substans har nu ingen som helst plats i medvetandet i stunden. Nej, nu är det endast en liten kopp kaffe med lite uppiggande koffein som det slurkas på här vid köksbordet allt medan en instrumental låt i tillbakalutad bluestakt snurrar på i hörlurarna.

Ha en fin dag!

@Vinägermamman Så bra att du ändå skriver här👍! Du har varit nykter tidigare och kan vara det igen. Jag lyssnar på Allan Carrs Quit drinking…. varje gång jag sätter mig i bilen. Jag kan verkligen rekommendera den som ett komplement till Annie Grace. Rekommenderar även Beroendepersonligheten av Craig Nakken. Dessa böcker berättar hur det funkar i hjärnan. Det är inte jobbigt att sluta om jag verkligen förstår till 100% att alkoholen inte ger något. Jag är inne på tredje omlyssningen på kort tid och något nytt kommer i mina tankar hela tiden. Att hela tiden längta efter nästa glas/tillfälle gör att man ff är fången i a-fällan. Att bestämma sig för och verkligen tro på att ett glas gör inget annat än förstör. Det är vår gärna som är frlprogrammerad och vi måste bryta. Kram 🥰 till dig! Önskar dig en fin dag och jag finns med dig hela tiden ❤️

Dag 9, allt flyter på hyfsat. Måendet bättre till 100 % minst. Förra veckas brutala kemiska ångest känna avlägsen men viktigt att aldrig glömma aldrig ta första glaset. Jobbar hemma idag, skönt att få sova en timme längre! Idag öe jag nykter.

I morse vaknade jag med en helvetesvärk i kroppen. Efter 8-9 tim god sömn. Jag har trott att värken beror på att jag har moffat i mig socker, men det har jag inte gjort nu. Värken beror snarare på att min hjärna är utarbetad. Mycket märkligt fenomen. Hjärnan är trött, så då ger den kroppen värk. Och eftersom jag brukar äta socker när hjärnan är trött så är det ju inte konstigt att jag har gjort den kopplingen tidigare.

Men jag inser också att det bästa då inte är att sitta still. Jag ska gå ut och långpromenera eftersom muskler och kondition höjer min stresströskel, så att hjärnan på sikt orkar mer. Alternativt ska jag välja att gå ner i arbetstid lite, korta mina arbetspass och skippa den skitjobbiga onsdagen dagtid efter alla kvällspass. Eller båda delar är nog klokt. Ska suga på den karamellen lite. Provtänka.

Så idag blir det långpromenad och i eftermiddag ska jag åka till ex-svärisarna och tjöta lite, och bada. Än är det sommar 😍 Disken kan vänta, matlagning likaså. Den här torsdagen är som min lördag efter mån-fre-jobbvecka: Då gör jag bara sådant jag vill och känner för. Som inte inkluderar socker.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Tyvärr är det så. Vi gör det inte medvetet, det sker nästan omedvetet.

Men vi kan lära oss att känna igen signalerna - och gå åt motsatt håll. Bokstavligt. Och ångest hanteras på bästa sätt genom att ta sig igenom den. Jag har stått i kassan på Ica många gånger och tänkt: ”Det är bara ångest, det syns inte utanpå” som ett maniskt mantra. Svetten har runnit och stick/bränningar har vandrat runt på kroppen. (Det senare beror på Histaminer, samma sak som vid allergi.) Att ångest kan vara så fysisk är märkligt. Men jag har stått kvar i kassakön, verkligen utsatt mig. Allt man drar sig för ska man utsätta sig för, för att ångesten ska avklinga efterhand.

Utan antidepp hade det nog varit svårt för mig dock, eftersom jag får problem med sömnen när jag känner mig stressad och pga dålig sömn reagerar kroppen med ångest för skitsaker. Hjärnan får inte göra det den ska på natten: sortera, rensa, slänga, arkivera. Då blir hjärnan inom några få dagar en riktig dramaqueen. Ett tag när det var som värst trodde jag att jag hade GAD, generellt ångestsyndrom. Jag fick ångest av allt. Minsta skitsak.

Meditation i alla former är bra. Och när det är svårt att sitta kvar är det som allra viktigast att sitta just kvar. Genomlida ångestpuckeln. Djupandas. Inte låta kroppen ta till flyktbeteendet eller fightbeteendet. Sitta kvar, genomlida, och komma ut på andra sidan.

Du klarar detta! Du är så mycket mer medveten nu. Men tveka inte att söka läkarhjälp, du behöver kanske också hjälp i form av antidepp. De jag tar nu är 15 mg Mirtazapin vid läggdags och 60 mg Duloxetin på morgonen. Den kombon är svinbra för mig. Jag mår bra psykiskt, jag klarar en hel del påfrestningar, och jag sover bra. Längesedan jag kände fladdret i bröstet, som är början till ångesten.

När jag känner fladdret blir jag spikrak i hela kroppen av vaksamhet. Och rädslan gör ångesten än värre. Definitionen av panikångest är att man får ångest för att man har ångest. Histaminerna börjar rusa runt i kroppen, det svider och bränner i huden, jag börjar andas snabbare och ytligare, svetten rinner på hela kroppen och mest i hårbotten/ansikte, och sen kommer känselbortfall i fingrar och ansikte osv.

Just därför är det bättre att reagera så här: ”Jaha, här kommer ångesten plötsligt skuttande”. Försöka vara helt cool inför det. Sätta sig eller lägga sig ner, djupandas in på 6, hålla andan kort stund, andas ut på 6, hålla andan kort stund. Repetera många gånger. Jag brukar räkna genom att vika fingrarna. En inandning och utandning per finger, först vika inåt och sen utåt och göra det två gånger, vilket ger 40 repetioner med både inandning och utandning. Räknandet gör att hjärnans aktivitet förflyttar sig från amygdala (dramaqueen) till pannloben (chefen på bygget). Och själva in/utandningen lugnar ner nervsystemet.

Jag gör det här när jag ska sova också, liggande på sidan i sovställning. Då slipper en massa tankar göra sig besvär, och jag blir lugn och somnar lättare.

Kram 🐘

Torsdag och grått utanför köksfönstret, övervägande molnigt och regn väntas står detta att läsa angående väderleksprognosen. Knappt fjorton grader varmt, det går väl mot höst liksom. Har då lyckats sova några timmar i alla fall och dricker nu mitt morgonvatten. Tacksam för allt ska man ju tydligen vara, och det kan man väl vara om man känner sig på gott humör och verkligen menar vad man säger för annars blir det ju ett lögnaktigt hyckleri känner jag i stunden. Var dag har nog av sin plåga står det skrivet och nog är det sant. Det finns inte mycket till energi här vid köksbordet där man dricker sitt glas med vanligt vatten, men det är ju bara som vanligt och inget nytt. Känns som att dystymin har fått lite extra kraft och energi denna dystra och gråa dag. Men någon alkohol suktas det ändå inte efter. Kände ju länge att det bara var att liksom sitta och slå sig själv i huvudet med en flaska och nog var det väl så alltså. Vad ska man då roa sig med i dag kan man då tänka, kanske försöka att få på sig tofflorna och gå ut med den där soppåsen i hörnet som visat att det gått ännu en dag liksom. Tacksam för att inget är för evigt det kan man då vara, så biter väl ihop och står ut med skiten som man alltid gjort vad det nu ska tjäna till. Men det är väl den högstes sätt att se av vilket virke man är av kanske. Såg just att jag varit medlem i precis 10 månader på detta eminenta forum. Det är väl värt att fira med en kopp varm choklad och tre goda limpsmörgåsar sade mig nu en känsla.

Ha det gott!

@prinsessa jaa ❤

Grattis till 4år @TappadIgen! Fantastiskt hur livet får ett meningsfullt innehåll och helt otroligt att beroendet kunnat lura oss så galet! Hur sjutton kan ett beroende få oss att tro att det inte kommer gå att få ett bra liv utan det? Det är sinnessjukt rent ut sagt! Tänk om det hade gått att applicera denna sanning på alla som kämpar med dessa förvridna tankar! Tänk om det gick att få upp deras medvetande, långt upp i luften för att se allt från ett annat perspektiv och en glimt om hur otroligt bra livet blir om de bara blir av med substansen de är beroende av. Nu är de flesta på detta forumet beroende av alkohol men jag tänker även på alla som missbrukar droger och mediciner🙏❤️Kram

@Se klart Det är inspirerande att läsa om hur du tänker kring pensionen, jag får nog se till att börja spara mer så jag har större möjligheter till att välja sedan. Jag har ju inte fyllt 45år ännu så det finns tid att förbereda och spara❤️Kram

Tack @Andrahalvlek. Idag vaknade jag upp till ett bättre mående 🙏 Vaknat med ångest rätt länge nu. Har först inte förstått att det är min ångests sätt att berätta för mig att något är fel. Jag hade liksom förträngt att jag hetsäter varje kväll. ”Det är ju bara en gång om dagen och jag vill ju göra det, det är mitt val” Beroendet är så jävla listigt, det pratat precis likadant som det gjorde med alkoholen. Det rökte inte med att ha ångest varje morgon när jag vaknade utan först är jag fick ångest som satte sig som smärta i kroppen fick jag börja bena ut vad som var fel och fattade att det är hetsätningen! Hur kunde jag inte förstå det innan? Det är som någon sa ”allt som går att bruka går att missbruka” och det är detta vi beroende alltid behöver ha koll på, när ett missbruk övergår i ett annat missbruk, det ändrar bara vad som missbrukas och vi kanske inte alltid ser det i början. Kram❤️

@Natalia Då kör vi tillsammans idag! Och så skapar vi oss en bra torsdag!

Kram!

Vill bara göra en notering om att det inte går som tänkt. Har inte lyckats hålla i hela dagen, fram mot seneftermiddagen faller jag. Fruktansvärt bittert. Känner mig så klen mentalt som inte lyckas stå emot. Idag är en ny dag. Ska göra mitt bästa.

Jag hängde inte på igår @prinsessa 😕 Men idag hänger jag på och lovar mig själv att låta bli.

Kram

@Kirskål 20 dagar är en djävligt bra start, det är 3 veckor, hoppas du klarat dig förbi dom 3 veckorna, då borde du löarat dig en månad idag =)

Hemma.
Jobbat första arbetsdagen, ringt mamma, varit på tjejmiddag, hem och sova.
Imorgon bitti tandläkaren pga en jäkla jobbig tand men hoppas sista gången imorrn. Känner mig ändå så ”glad” när jag är hos min gulliga duktiga tandläkare. Snällt och tryggt trots att jag som yngre var så himla rädd för att gå dit.
Övervunnit. Varit modig. Går dit minst en gång om året för koll- det var länge sedan jag hade något att åtgärda.
Tacksam att jag har råd med vård.

Fast besluten att min hjärna inte ska koka denna höst sett till sådant jag själv kan påverka. Övrigt tänker jag backa bort från.
Bara: jag vet hur man backar, nu gör jag det, inte mitt ansvar.
Möte med min chef imorgon. Ska försöka se om jag kan ta ut en ledig halvdag i veckan.
Nu godnatt och läsa bok, favoritsyssla! Kram alla i kämparklubben!