Senaste kommentarerna i forumet

@Himmelellerhelvette Jag ör övertygad om att du kommer finna en arbetsplats där iaf majoriteten har en sund/schysst inställning till att vara en god kollega. Det finns sådana, jag arbetar på ett ställe där vi har högt i tak och omtanke om varandra. Visst finns det de som gnäller men de är liksom i minoritet (än så länge…, det beror ju mycket på hur ledningen ställer krav/sätter agendan). För många år sedan var det precis tvärtom på min arbetsplats men då jobbade jag inte där! Min magkänsla är att det kommer gå bra för dig, du är en fantastisk människa som bottnat i dig själv/är sann vilket kommer komma fram i intervjuerna 💪❤️🥰!

@Smillans Grattis till alla dina veckor 💪👍🙏❤️! Tankarna på att dricka i sommar verkar du ha eliminerat. Tjejmiddagen förra helgen viskade med all tydlighet vad alkoholen ställer till med, förr eller senare för oss problemdrickare. Hejar på dig och följer i dina spår! Nyktra idag och framöver går vi den mest underbara sommar till mötes❤️. Bara jag är nykter kommer jag få en underbar sommar, om något tråkigt inträffar så kommer det bli mycket värre om a finns med i bilden resonerar jag för att liksom stärka mig inför det oförutsedda. 🥰🥰🥰

Tiden går fort! Snart juni.
Vilket härligt väder vi fått. Kunna sitta ute o äta efter jobbet, det är livskvalitet för mig!

Dottern är hemkommen. Hon har massor att berätta, och även om jag redan hört mycket under resans gång så är det helt ofattbart allt hon faktiskt varit med om!

Jag var förberedd på väldigt dålig stämning mellan henne och maken, men det har gått bra. Peppar, peppar. De säger iallafall hej till varandra, från att ha ignorerat varandra ett år. Vi är alla dock helt inställda på att det är flytt som gäller.
Lade märke till en känsla igår kväll som var ny, och inte helt ok. Jag kände att maken var ivägen. Att han inte längre är "min familj". Båda barnen var hemma. Jag kände så starkt att det är jag o barnen som är familj. Inte maken/ den person som enligt mig har betett sig illa. Han har (omedvetet tror jag faktiskt, driven av en inre obalans/sår/hål i själen) försökt påvisa för mig alla dotterns fel o brister. Försökt påverka mig att ta avstånd från henne.
Ja, jag skulle ha satt ner foten så mycket tidigare om jag hade sett det med de glasögonen jag ser med idag.

Huruvida vårt äktenskap håller över tid får vi se. Känner just nu att detta inte är en person som tillför mitt liv så mycket. Vi får se, jag tar inga beslut här och nu.

Allt jag önskar och behöver av livet är lugn o ro, frid, fred. Omgiven av människor som tillför just det.

Precis avslutat familjefrukosten och vänt tillsammans till sängen med en ☕️. Morgnar som denna slår allt och det enda jag behöver göra är att inte dricka dagen innan. Funderar fortfarande mycket på forumträffen nästa vecka och har ännu inte bestämt mig. Kruxet är liksom att jag inte vet om jag vågar 🤷?
Idag ska vi fixa i trädgården, den har blivit lite eftersatt de senaste åren eftersom jag bara haft motivation till att göra det nödvändigaste. Nu ska häckarna få sig en riktig omgång, möblerna ska få ny färg och väggarna i uterummet ska uppdateras. När det blir sämre väder är det dags för att röja i garaget och förrådet och det känns riktigt roligt att göra det här för att vi i familjen hjälps åt. Ikväll är vi bortbjudna, jag kommer köra. Ska göra @Danisa sockerlag och ta med som present tillsammans med blommor. Då har jag ngt att dricka under kvällen 😂. Igår kväll kunde jag känna ett sting av irritation/rastlöshet och började tänka på a. Denna känsla har jag aldrig på morgonen. Åt några knäckebröd fast jag inte var hungrig, tack och lov hade vi inte chips hemma. Jag hade helt klart ett sug för något. Detta sig har jag tidigare fyllt med a. Känner igen känslan från då jag var slav under ätstörningar. Idag är jag nykter 🌱

Nu är det lördag igen. Har sovit rätt skapligt för att vara jag. Vet inte hur många timmar det blev i natt och på morgonkvisten om man räknar ihop det. För vakande ju till ett par gånger. Men fem timmar blev det nog. Har ätit frukost, fem hårda brödskivor, två med skinka på och och tre med bredbar leverpastej, till och med en tomat tuggade jag i mig och sköljde ned allt med ett glas mjölk. Sedan blev det ett stort glas med kolsyrat vatten.

Försöker äta lite nyttigare än bara chips och läsk. Vilken skillnad i tänk mot tidigare år då frukost var starköl eller vin, och alkohol i allmänhet man hade som sin vätska och även husmanskost tillsammans med några skruttiga chips eller nåt sånt. Har alldeles nyss varit ut på balkongen och andats lite morgonluft och haft grannens två nyfikna katter som publik.

Funderade på om man kanske skulle försöka att ta sig en liten cykeltur idag också, för det kostar ju inget om man nu då inte slinker in i nån prylbutik och köper nån teknisk mojäng som man funderat på ett tag. Köper kanske ett tillbehör för ljud eller mera då några meters sändning av sådant via Bluetooth. Vilket ju kan vara kul att ha till mina trådlösa högtalare som funkar till min gamla platt-tv med fjuttigt ljud, tack vare att man kör med en sladd för tillfället. Har ju alltid varit lite av en teknikfreak som gillar tekniska prylar. Men vi får väl se vad man hittar på att göra denna lördag.

Det är ju även loppis idag i stan som kunde vara kul att besöka kom jag orkar ta mig utanför dörren. Kanske hittar man nån kul grej som man inte väl kanske behöver nu, men som kanske ändå kommer till användning rätt som det är. Kanske hittar man nån kul DVD eller CD-skiva. Brukade ju tidigare ofta åka och handla sånt på loppisar när moppen var igång och fungerande. Men nu har man ju en lättrampad cykel och det går ju lika bra.

Kanske dags att packa ryggsäcken med kolsyrat vatten, en flaska äppeljuice och ta med sig en stor burk energidryck vilket får agera substitut till pilsnerburk då något besök på bolaget då inte står på dagordningen då jag vill försöka att vara alkoholfri så länge det bara går.

Sitter här nykter vid min gamla dator och skriver medans jag dricker lite kosttillskott i förhoppning om att få lite mer energi, då jag som dystemiker ju normalt sett har så lite ork att det knappt finns energi till att sopa köksgolvet ens. Men det har jag faktiskt gjort idag i alla fall. Såg just att du @Kärringen har tittat in en sväng tidigt idag, sånt uppskattas kompis.

Ha en fin dag!

@Himmelellerhelvette 🙏❤️🙏❤️! Ja, det verkar som vi är ett gäng som verkligen vill bli alkoholfria och dör vi peppar varandra. Men utan pepp och stöd från er gamlingar (ni vet vem ni är 😂❤️ och jag är så tacksam) så är jag inte så säker p att jag varit där jag är idag. Forumet är fantastiskt och det verkar som om alla vi problemdrickare i grunden är en bunt fantastiska människor med hjärtat på rätt ställe! Varför ser det inte ut så typ på jobbet kan man undra…? Stor kram till dig och ha en underbar lördag fina forumvän ❤️

@Majabaja Bra kämpat! Du gav alkoholdjävulen en käftsmäll igår! Hur kändes nu på morgonen och hur hade det känts om du gett vika igår? Detta är svårt och kommer bli svårt/jobbigt igen men blir lättare med tiden. Jag har hittat andra alternativ att dricka och jag gillar att sitta i solen med ett fint glas och koppla av. Det funkar även utan alkohol i glaset. Och handen på hjärtat, var det ett glas eller en berusning? För mig så var tankarna på ett glas egentligen att jag ville dricka för att dövas/berusas. Jag hänger på en nykter lördag 🥰

@HiddenMom, hur går det för dig? Känner att man blir lite orolig när nån ”kommit in här och sen blir tyst”. Kanske för att jag själv känner att det är en hjälp att ”skriva av sig” här. Både om sina gamla synder, sitt kämpande och att läsa alla andras kamp. Det ger en styrka. Hursomhelst, hoppas allt går bra för dig! 🫶

Lördag morgon. Fortfarande nykter. MEN jag ska verkligen erkänna att det var enormt svårt igår. Fick sån enorm ångest på kvällen. Ensam hemma med ett av barnen. Fick göra ALLT för att försöka sysselsätta mig och tänka ”en kvart i taget”. Kändes som att minutrarna var evigheter. Det var en typisk ”ta ett par glas”-kväll, för att varva ner efter veckan. Solen sken, grannarna var ute och grillade i det fina vädret. Med öl eller glas vin i handen. Tanken på hur jag skulle få tag på åtminstone ETT glas var frustrerande. Som tur var var inte bilen hemma, så alternativet hade varit att ta bussen med ett av barnen. Och det var inte att tänka på… Det var hursomhelst en befrielse att gå och lägga sig och få sova för natten och dessutom med vetskap om att jag inte druckit. Och en bra känsla att vakna idag. Men gudarna ska veta att detta inte är nån ”enkel resa”… Hoppas ni andra hade en enklare fredag kväll än jag. Men vi klarar det tillsammans! Nu kör vi en alkoholfri lördag! 🫶💪

Jag har haft en bra jobbvecka. Körde till kontoret mån-tis och fick möjlighet att tjöta lite med kollegor. Hemifrånarbete ons-fre. Lagom mycket att göra, både så jag hann jobba framåt och andas mellan arbetsuppgifterna. Ta alla fikaraster, lunchpromenera.

Två kvällsaktiviteter blev det, hundkurs i onsdags och körövning i torsdags. Två kvällsaktiviteter per jobbvecka är max att jag orkar med. Två buljondagar blev det också, tisdag och torsdag, och de kändes under kontroll. Några gånger tänkte jag ”äsch, jag skiter i det”, men eftersom jag inte hinner bli galet hungrig mellan de sex dryckestillfällena så funkar det. Jag brukar mota den automatiska äsch-tanken med den medvetna tanken ”jo, det går bra. Imorgon får jag äta igen”.

Totalt har jag gått ner 17 kg sen i julas. Men jag märker att kilona har smugit sig på igen, två-tre kilon typ. Syftet med buljondagarna nu är att skapa mig en buffertzon, så även om några kilon smyger sig på så ska det inte påverka mina minus 17 kg. Jag går ner typ 4-5 kg till och sen har jag dessa kilon som en buffertzon. När gränsen för minus 17 kg passeras är det buljondagar två dagar per vecka igen som gäller 4-5 veckor.

Kroppen är ju så funtad att den har en ”trivselvikt”, och upp till ett år efter viktminskning strävar den efter att komma tillbaka till den gamla högre vikten. Så ett helt år efter viktminskning behöver man vara vaksam. Jag har köpt en massa nya kläder som jag faktiskt vill kunna använda. Och jag ska gå igenom mina garderober och hitta gamla kläder som passar igen. En ledig dag.

Den här tiden på året brukar alltid vara superspeedad. Allt ska avslutas, det är avslutningar på löpande band. Det fina vädret inbjuder till umgänge, och i vårt land är umgänge lika med att äta gott. (Och dricka gott, men alkoholfritt i mitt fall. Inga problem på det området.) Det är som en rastlöshet i luften, och man känner sig nästan lite euforisk när sommarvärmen kommer åter. Ett stilla regn är avkylande på mer än ett sätt, men det är långt mellan skurarna.

Den här allmänna stressen har gjort att jag den sista månaden har gått helt bananas. Jag har moffat sjukliga mängder choklad och glass. Sjukliga mängder. Men den senaste veckan hoppas jag att jag har brutit trenden, för jag mår verkligen inte bra av det. Dels för att det ger plus på vågen men lika mycket för att jag upplever att min värk blir sämre.

Mina artrosknän har verkligen gjort ont den senaste månaden, vilket är oerhört handikappande. Lite bättre igår och idag faktiskt. Jag tror fan att sockret är boven i värkproblematiken också. Jag väljer att tro det. Att jag i 54 års ålder har fått svår artrosvärk i knäna kan jag inte göra något åt. Men jag kan göra något åt att inte förvärra värken genom att moffa socker. Det är ju inte ens gott efter de första två-tre chokladbitarna. Ändå ska det ätas till chokladen är slut.

Lönen den här månaden, med ob-p efter kvälls/helgjobb och ny lite högre lön, var verkligen wow 🤩 Och den retroaktiva lönen får vi i augusti, så den blir wow också. Jag önskar så att jag var lite ekonomiskt sinnad och kunde spara en del av lönen, men det är nog svårt att lära gamla hundar sitta. Eller? Får klura på det. Att satsa pengar på olika typer av aktier vore kanske en ny rolig hobby? I väntan på huset jag vill flytta till så småningom.

Idag ska jag ta med mig båda döttrarna på en liten resa. Vi ska uppträda med kören, och vi kombinerar det med morsdag-lunch i förskott. Imorgon ska jag ta med mig min mamma och yngsta dotter på en kortare resa för att morsdag-luncha. Hundkursen har avslutning imorgon också. Vi har alla en riktigt bra helg framför oss 🥰

Trevlighelgkram 🐘

God morgon alla ☕️ ljuster av en kopp innan de andra gått upp.

Idag ska vi iväg på familjefirande så jag hoppas att vädret håller i sig så man inte är för tunt klädd för en utedag. Får väl packa ner ombyten... som nån Beyoncekonsert - 19 ombyten i väskan. Just nu känner jag inte för att dricka något men jag får se hur jag känner väl ute och framme. Skulle såååå gärna hellre varit hemma i min ensamhet och fixat med grejer. Påta lite i mina lådor med frön.. det spirar lite överallt ☺️🌱

@prinsessa Nä man har svårt att ångra en nykter kväll - framför allt dagen efter.

Hoppas alla får en fin dag
🩵

Jag och min sambo har bott ihop i ett år snart.
Jag vet att han haft problem med att dricka för mycket under perioder i stort sett hela sitt liv.
Nu har jag förstått att det kanske varit värre än jag eller någon annan vetat om.
Jag har ofta kommit hem från jobbet och han har varit påverkad, men nekar att så är fallet. Han däckar ofta i soffan och jag har börjat tröttna på att spendera mina kvällar sittandes bredvid en "sovande" sambo som är svår att väcka.
Jag känner mig extremt ensam..
Jag har börjat hålla koll på antal öl/vin i huset sat koll på hur mycket det är i varje flaska whiskey och ser att han dricker. Trots att jag frågar så nekar han.
Känner att jag inte kan lita på honom i det här och väcker tanken om han även ljuger om annat också.
Känslan jag får är besviken på att han går bakom min rygg med drickandet, jag blir orolig över hans hälsa och jag vill leva med någon som är närvarande.
Har tagit upp frågan att jag tycker han dricker för mycket.
Då blir han bara mer noggrann med att gömma tomma burkar, åka till återvinning och "radera spår" osv.
Jag vill inte vakta, men hamnar i det gång på gång då jag känner att jag inte litar på honom...

Hur tar jag upp problemet med honom och får honom att förstå att jag finns och vill hjälpa honom bäst?

@vår2022 det är verkligen en känsla när polletterna nästan klonkar ner, att förstå hur mycket alkoholen förstört och verkligen känna skillnaden som nykter🥰

Vecka 44. Sakta men säkert börjar det närma sig årsdag🌟 och jag längtar verkligen. Ju fler dagar jag kan lägga bakom mig desto starkare i min övertygelse.
Vilken härlig vecka vi haft vädermässigt☀️ljuvligt. Jag har fått greja i trädgården, vilat i skugga när det varit för varmt, lyssnat på bra böcker, mitt avlönade arbete har skett utomhus.
Jag var på tjejmiddag förra helgen och det har lämnat ett rejält skav hos mig. Alltså alkohol är så vidrigt och äckligt att jag spyr på skiten. Middagen blev ett fylleslag av sällan skådat slag. Jag avvek vid 22:30 (borde åkt 19:00) och det var fruktansvärt att se hur en människa förvandlas av alkohol. Full som en kastrull, aggressiv, hetsig, gapig, lealös. Nä fy fan!
Jag ska definitivt inte sitta på några höga hästar och tycka att jag är så jävla bra, jag har varit exakt likadan!
Men det var verkligen hemskt och jag blev låg av att se.
Ångerfull vecka för vissa och samma gamla trasiga skiva: jag ska aldrig mer dricka alkohol. Ångesten dryper, det syns lång väg.
Jag har ibland känt oro för hur jag ska känna inför sommaren, kommer jag vilja dricka alkohol och måla upp en romantisk bild av hur det ser ut med ett svalkande glas i handen. Men nej, den oron kan jag lägga undan. Jag är på den rätta vägen för mig. Spola kröken!

Önskar alla en fin och go lördag❤️

@vår2022 tack för dina kloka ord! Jag förstår att det är en process som behöver få ta tid. Men ibland känns det ju lite som att befinna sig i ingenmansland. Något återfall har jag dock aldrig varit nära. Inte en sekund har jag ens övervägt att ta ett enda glas! Och inte gör jag det nu heller. Det är väl det den lilla djävulen är ledsen över, att jag är så bestämd. Men för den skull kan man ju känna sig nere ändå. Och se tillbaka på de mysiga stunderna för de fanns. Men som sagt, något återfall ser jag inte i sikte men jag håller garden uppe. Vet att det kan vända fort, när man minst anar. Tack för all pepp! Kram 💛

@vår2022 Det är så jobbigt när det blir förpestat på arbetsplatsen, jag kände att det inte fanns någon som helst lösning eftersom självkännedomen var obefintlig. Så många som inte kan titta på sig själva och försöka sätta sig in i andras situationer. Jag tycker det är tragiskt. Det är hemskt att se från ett helikopterperspektiv hur människor beter sig. Jag vill arbeta på ett ställe där folk har samma värderingar som mig. Att man försöker granska sitt eget beteende, inte fryser ut folk, inte pratar illa om folk, inte får människor att tvivla på sina förmågor utan istället lyfter alla positiva egenskaper. Jag har så mycket önskemål om en fantastisk arbetsplats som präglas av kärlek till sina medmänniskor. Att man har god självkännedom och vet om sina triggers hjälper otroligt mycket. Då kan man ha en öppen och ärlig kommunikation om det som triggar och se lösningar. Undra vad jag kan finna en sån arbetsplats?
Kram❤️

Vad är det man säger? Jo, man ångrar aldrig en nykter dag!
Dricker gott kaffe och njuter av solen som tittar in genom fönstret.
Ska ta mig en promenad snart och i kväll ska jag på middag. Det kommer bli enheter, men det är så att säga "planerat".

Önskar er alla en fin lördag!

Godmorgon @Ny dag❤️ Härligt umgänge du fått! Låter så härligt att ni gått samman på den nyktra resan❤️
Kram till er

ja trampa snett efter 30 dagar nykter. drack igen den 31 dagen. mådde skit bra. tjejen pusha före . ja stod o vela framåt tbx . till slut sa ja att hon kan ju dricka men inte jag? men då ville hon inte. o stämningen blev lägre. på nåt sätt sa ja ba ja till slut. svårt de där. ja krökade i några dagar . typ 4 dar. va ju lite halvkrasslig innan i en vecka men höll precis på bli frisk. men har skit ont i halsen . o ja du mkt hände under dessa dagar. går snabbare o återhämta sig iaf . tror dom där 30 dagarna boostar systemet lite . lidandet har mest bara varit en dag denna gång efteråt. lite avig nu såklart. man har ett mörkare moln över sig dag 3 igen nu. ska försöka satsa på 30 igen… kan va svårt har semester men ja ska försöka ha 30 iaf .. skademinimera liksom. hade varit grymt om man varje gång hade minst 30 dagar emellan… de är ju extremt skademinimerande iaf . ska kämpa på. blir lugn helg iaf nu! de vet jag. känslor är upp o ner. skapar ju lite problem i relationen. men hon har börjat se mina upp o nergångar som ett mönster. hon märkte enorm skillnad på mig som nykter . som en annan människa. de får mig o tycka de är lite konstigt hon då vill pusha till o dricka ibland om de är den sidan hon föredrar. och hon ser en sån tydlig skillnad. men de kanske blir så? man vill ha nån o kröka med liksom. hon kanske tänker att = ”de är lugnt han får va konstig o upp o ner ett tag efter ja vill ba ha min öl nu , de kan ja hantera” . vet inte . ne men de går uppåt iaf . mår bättre för varje dag. är rätt hurtig oxo. men avig är man. man gör ju sån enorm skada liksom pang på en gång . när man väl börjar…. hare bra folk

@Flarran hejja dig! Alltid roligt att läsa dina inlägg ❤️

Dina barn har en fantastisk mamma måste jag säga. Tror de kommer att säga detsamma när de blir äldre.

Låter mycket bra med rådet från soc.

@Blidenjagvillvara77 Jag kan förstå hur du tänker och hur det kan kännas som att det inte finns någon återvändo. Tänker lite på hur jag haft det i en relation för många många år sedan. Vi gjorde slut för att det inte funkade, sedan efter några månader kom vi mest ihåg att det ändå nog var rätt så bra och blev ihop igen. Förändringen kändes lite jobbig, tråkig och ensam. Det funkade ett tag, sedan gick vi isär igen för inget hade ju egentligen förändrats.

Minns att det var en dipp vid 3 månader som nykter och har hört fler som sagt likadant. Tankar som att ”blev det inte mer än så här?”. Euforin har lagt sig och motivationen tryter. Vi är även många som upplevt att det sker mycket mellan 3 och 6 månader och att efter det kommer man som på en annan nivå i nykterheten. Man går igenom mycket tvivel och motstridiga tankar och känslor. Här gäller det att ha tilltro till nykterhetsprocessen och att det måste få ta sin tid med allt som kommer. Att ha uthållighet och tro på att det kommer att kännas annorlunda. Alkoholdjävulen gör sig påmind när man är lite sårbar och vacklig. Det är svårt att bara aktivera sig hela tiden för att döda tid, det blir slitigt. Jag upplevde att mitt inre lugn kom med tiden och tankarna stillades. Många tar ett återfall vid 3 månader för man står inte ut och söker lindring i alkoholen. Även att återfallet planeras långt i förväg innan man skrider till verket. Detta är bra att man lär sig att uppmärksamma och se tecken på detta skeende.

Så ha tillit till processen och tilltro till att det blir bättre ju längre tid du är nykter. Notera de negativa tankarna, ”jaha är ni här nu!” Och låt dem sedan passera vidare. Ge dem inte mer uppmärksamhet än så. Fokusera sedan på att det kan kännas så i nykterhetsprocessen, det är ok, men att det kommer att kännas bättre och annorlunda framöver. Ge dig själv möjligheten att få se och uppleva hur det känns med mer nykter tid, tex 6 månader. Sen kan du utvärdera och ta nya beslut.

Ha det gott!❤️

Tack för svar. Jag gick upp direkt till soc med min kbt och satt med en handläggare från barn och en från vuxen (våld i nära relation). De påbörjade en utredning samma dag och tar det på allvar vilket jag är tacksam för. Han har blivit rådd att inte omsörja om barnen ensam tills vidare, han får träffa dom med mig om han kan bete sig men han har än så länge inte visat intresse utöver ett telefonsamtal. När soc sa att de rekommenderade att jag hade barnen svarade han ”visst, hon kan ta barnen så får vi se hur kul hon tycker de e”. Vilket dom tyckte visade lite på hans prioriteringar.. han känner sig kränkt å förnedrad och kan inte alls förstå vilka hot jag pratar om, och han har absolut inget problem med alkoholen…

Hej!
Min fru har börjat dricka mycket. Jag tror att anledningen är att vår son har lidit av psykisk ohälsa i flera år och anklagar henne för att det är hennes fel. Hon dricker gärna ett par flaskor vin vid ett tillfälle under helgen. Jag vet inte hur jag ska hantera situationen.

Har soc fått orosanmälan o genomfört utredning gällande kontakten med barnen?

Du gör rätt, han är sekundär - din o barnens trygghet är prio.
Polisanmälan om han är onykter med barnen?

Han är inte redo för att ta hand om dem.

Du .. håll ut!!! Och ta all tillgänglig hjälp. Anmäl osv

❤️❤️❤️

Jag går just nu igenom den tuffaste tiden i mitt liv och letar frenetiskt efter svar och tips. Detta kommer bli långt men jag hoppas någon orkar läsa och kanske hjälpa.

Min man (nu x?) har haft problem med alkoholen ett tag, tycker jag… för två år sedan körde han moppe full, krockade och skadades allvarligt. Nån månad senare festade han loss, blev riktigt packad, kysste en annan och hade minnesluckor. Dessa händelser triggade en ångest och depression. Han var nykter ett par månader då han erkände sig ha tappat omdömesförmågan. Men allt efter som började det sakta trappas upp igen. För ca 9 mån började det trappas upp snabbare. Han blev otrevlig varje gång han drack, kom med kränkande kommentarer och små hot, försökte vända det till mig när jag ifrågasatte eller vad han minska/sluta för han sårade mig när han drack. Slutade be om ursäkt dagen efter och började smussla smått. Till slut gick det ut över barnen (körde dom i bilen dagen efter, däckade å hörde de inte när han hade dom själv, men mera) så jag satte ner foten, familjen eller alkoholen. Han valde att flytta. Jag tycker han blir huggig och går i försvar för småsaker, kränker, hotar. Det blir bara värre. Han är inte ”närvarande” mentalt med barnen och har slutat bry sig om mycket ”äsch det löser sig” attityd. Jag bad han inte dricka när han hade barnen (vartannat vecka) men vet att han dricker minst 4-5 ggr veckan oavsett. Innan vi separerade drack han näst intill varje dag, några glas vin å ett par glas whiskey oftast, ibland även öl/drink. Han anser inte att man kan umgås utan alkohol. När barnen berättade för en vecka sedan att han lämnat dom själv en stund och en främling sedan passat dom fick jag panik. Han kunde inte prata om det å förklara utan kom med hot, ologiska bortförklaringar och kränkande kommentarer. När kommunikationen oss emellan inte längre funkar om sådana allvarliga grejer valde jag att orosanmäla. Detta har startat världens krig. Hans hot blir värre, han motanmäler, tappar fokus på barnperspektivet osv. Jag vet inte vad jag ska göra eller hur jag ska bemöta. Jag älskar honom, eller den han var, och saknar den han var, och vill inte såra honom/ta barnen ifrån honom/förstöra hans liv, men måste i första hand skydda barnen. Jag lever med konstant ångest över att jag överdriver, är knäpp, överanalyserar. Har fått till mig från soc att jag antagligen inte bara varit medberoende utan även blivit utsatt för psykisk misshandel under en tid. Jag förstår att det såklart bidrar till mina skuldkänslor och min oräkerhet, det är hans ord jag hör i mitt huvud hela tiden. Men jag söker ändå bekräftelse på att jag gjort rätt och skyddar barnen, att han har problem och behöver hjälp.