skrev kluck i Jag slutar dricka, ge mig allt stöd ni kan

Det här samtalet som vi har i detta forum ger mig enorm styrka och tillförsikt att jag faktiskt kan klara detta. Vi verkar vara många i samma situation. Jag är inte ensam i mitt vilja att bli nykter och vända på vardagslivet, fylla det med annat än dricka vin hemma. Och ja, det här med rädsla att misslyckas är kopplat till så många delar: att ”känslan av att behöva börja om från början ” (vilket jag inte tror att vi gör), att orka mobilisera motivation och jävlar-annama, att inte falla ner i självkritik och den gamla vanliga besvikelsen, osv. Varje försök är en partiell framgång!!! Jag försökte sluta röka säkert 10 gånger. Föll tillbaka. Den 11:e gången gick det. Rökte min sista cigg för 7 år sedan och saknar ingenting av detta beroende. Beroende av rökning triggar samma mekanismer i hjärnan som alkohol. Så, en nykter dag är en framgång, två nyktra dagar är framgång. Varje steg framåt är en framgång. Varje stund som innebär att jag väntar lite till innan jag tar glaset är en framgång. Beröm, beröm, beröm ger mera kraft än kritik, kritik, kritik. Det tar tid att ändra vanor, än mer att ändra beroende. Det är ok!


skrev Sårad... i Har gett upp fighten för min make

Maktlösheten, de tomma ögonen är hemska, att vrida till verkligheten så att det passar, dvs inga problem eller hälsa är kopplad till alkoholen. Så hemskt, så sjukt…Känner med dej, hoppas du har kraft och ta dej ur och bort från honom. Kom ihåg att du var hans partner inte hans läkare, sjuksköterska och vårdare. Blir lätt att glida in i dessa roller då man så gärna vill hjälpa, trycka in verkligheten i huvudet på dom. Men inget hjälper, tar bara kraft av dej själv och man blir trött och ledsen. Varit där själv, förstår det känns svårt och gå och inte vända om. ❤️


skrev Livvi i Att rämna

@Ny dag Jaså, då var vi två :) Tack för lästipsen, och heja heja till dina nyktra dagar. Det stärker att tänka på alla er som kämpar där ute precis som jag.

Tyvärr fortsatte min dag vara dålig. Stress, deadlines, teknikstrul.... Nästan som ett skämt. Dåligt skämt.

Jag känner ingen vilja att dricka i alla fall. Så konstigt. Varför nu? Detta har varit typiska känslor och händelser att dricka på förut.

Håller på att gå under av skam och besvikelse på mig själv.

Så konstigt att plötsligt inte känna alkoholsug utan i stället nästan avsky.


skrev Carisie i Loggbok över nya farvatten M/S Carisie

Torsdag som känns som fredag 😵‍💫
Idag hade jag en betydligt bättre dag på jobbet och när jag kom ut så sken solen men det blåste lite så det var skönt att promenera en bit hemåt. Kunde inte låta bli att reflektera över gamla vattenhål som med dagens öga såg ganska deppiga ut. Reagerade härom dagen på att det är samma människor som sitter där vid samma tidpunkt då jag passerar. Det kanske är säsongens stjärnor ⭐️ Jag tänkte också på att jag upplever det som färre människor överlag på krogar och på gator & torg? Är det prisläget tro? 🤔

Jag slank in i butiken och köpte lite nedsatta varor & gjorde en pastagratäng enligt hittepå i huvudet- maken & sonen prisade tilltaget 🫢 kan ev varit den billigaste middagen på länge & trots att de andra två tog påfyllning så blev det sex matlådor också.

Imorgon är det sista arbetsdagen för veckan, sista tidiga morgonen & första dagen med nya lönen 😂. Längtar efter sovmorgon & semester.

Nollan tar jag med mig till flåslådam 🛌 0️⃣
🩵


skrev Carisie i Promillebikt

@Flarran Tack 🙏🏼 Det är alltid lika roligt att få dela dina betraktelser av vardagen. Njut! Jag hejar på dig i kampen - du "låter" mycket mer positiv i dina inlägg nu!

(Jag vet att din tråd ligger under alkoholfri men valde att passera taggtråden och säga hej)
😅


skrev Flarran i Promillebikt

Nu har man köpt sig ett par helflaskor igen. Nej, ingen alkohol idag heller, men två flaskor mjölk blev det allt. Men det var rätt segslitna förhandlingar ett tag med mig själv, då alkoholdjävulen spökade rejält i sommarvärmen där jag satt och pustade i skuggan av ett par buskar på en parkbänk efter en cykeltur ned till staden. Men det blev skobutiken som vann kampen om mina slantar till sist. När jag passerade bolaget med mina nyinköpta sommarskor i en plastkasse så tänkte jag stilla på hur många par skor man egentligen måste ha druckit upp genom åren. Belönade mig själv för prestationen att stå pall mot frestelsen att handla diverse onyttigheter i flytande form med en kartong kokosbollar från matbutiken i centrum. För det tyckte jag då att man var värd liksom. Det var kul att du @Ny dag, tittade in här en sväng tidigare idag kompis.

Ha en fin kväll!


skrev Se klart i Nykter livet ut

”AB mormor/farmor och morfar/farfar + logistikavdelning” har landat på mini-semester. Sovit middag med öppet fönster i en annan storstad, promenerat 20000 steg, mina fötter gnäller lite, men inte jag, jag njuter av att få äta ute, se nya saker, ta sovmorgon, uppleva.
Har lyssnat lite på Beroendepodden med Rebecka Åhlund, gör det om ni missat. Bra lyssning för alla! I något avsnitt pratade hon och en författare om att man som nykter lite grann missar den där känslan av firande, eller ”äntligen fredag”. Det är en aning sant. Den där stora stunden av andas ut/komma bort, är ju inte lika uppenbar, eftersom man alltid är klar i knoppen- något jag själv uppskattar mer för varje dag.

Hade ett känslo-återfall härom dagen. Kände mig dålig och låg, lätt ångest och tunga själv-förebråelser, sådär som jag så OFTA kände förr. Hade glömt bort hur det var. Hade också glömt att hämta ut min ssri… nu åter i rätt bra balans.
Alkohol hade verkligen den effekten på mitt psyke. Drog ner, skällde och gnällde på mig själv. Nyttigt att bli påmind, och precis som du skriver @geggan är jag också tacksam för alla här på forumet. Kram på er. 💕🙏


skrev aeromagnus i Återfall

Tack @Vinäger jag att vara lärare är inget jag vill uppmana någon att bli även om jag tycker det är riktigt roligt att undervisa. Tyvärr är ju alla ungdomar idag dopamin-dopade/dopamin-beroende personer som absolut inte kan ge sig själv chansen att träna på saker som inte ger en direkt belöning.


skrev aeromagnus i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

Ensamhet är ju jobbigt. Stöd från chef ja tyärr känns det som om många chefer helt saknar empati och medkänsla idag. Känner igen detta så väl.


skrev aeromagnus i Andra halvlek har inletts

Ja kan bara hålla med föregående talare


skrev aeromagnus i Blenda går vidare i livet

Sömnproblem är inte kul. Motionerar eller tränar du något. Fysisk aktivitet gör oss mindre stressade och man kan lättare slappna av. Terapi/KBT kanske skulle kunna hjälpa att kartlägga varför du inte kan slappna av och får sova.


skrev User37399 i Har gett upp fighten för min make

Sorgligt ❤️

Men ett fantastiskt bra beslut. Du själv är viktigast nu, du förtjänar en positiv tillvaro 🤗


skrev bless i Har gett upp fighten för min make

Har skrivit innan angående min särbo och make.

Han har länge, säkert hela sitt liv druckit öl 4-6 starköl om dagen. Jag har varit särbo med honom i snart 16 år. Vi har träffats om helger och då alltid ätit gott, rest, hittat på saker, bott på hotell m:m. Har tyckt han har haft dåligt förhållande till öl och vin men inte fattat vidden av det. Förrän 1 år tillbaka.

Hans fru gick ifrån honom för 20 år sedan efter 25 år ihop och två nu vuxna barn, det var pga av ölandet enligt barnen. Han har dålig kontakt med dom. Han tror själv att det var kärlek som tog slut trots hon sa orsaken.

I somras blev han sjuk i magen och trött, gick till läkare, hög alkohol i blodet, magen utslagen troligtvis pga av öl och vin.

Han blev ännu sämre i julas och blev inlagd, såg i syner, dubbelt och förvirrad. Höga halter av alkohol och svår näringsbrist.

Fick diagnos Wenicke syndrom, magsår och inflammation i magmunnen.

Han kom hem och skulle inte dricka mer. Jag bröt kontakten just då och kom upp till honom i mars, hitta honom i misär, smutsig, mager, lägenhet i kaos, hans mage katastrof. Jag fick ringa ambulans.

Han blev inlagt i 3 veckor, pumps han full med B12 och vitaminer.
Hög alkoholhalt och kass lever.

Han kom hem och jag fick ordna hemhjälp till honom. Så sjuk och svag,
Jag ställde krav och vi boka till till Beroendeenheten, 2 månaders kö,
Han börja även på Antabus, jag krävde det.

Kom upp där efter någon vecka, hitta öl och vin. Åkte härifrån direkt.

Han hörde av sig och sa han ville sluta,
Ställde nytt krav på AA, vi gick dit ihop och han gick sen själv 1 ggr.
Jag sa att han måste sluta dricka annars finns inte jag i hans liv längre.
Han lovade. Sista veckan har han inte gått dit, problem med magen säger han,
Åkte upp till honom, hitta tom vindunk.
Alltså.. han har druckit trots Antabus och trots allt han sagt.

Han forsätter dricka fast han är så sjuk i hjärnan och kroppen, han tror att bara är vanligt sjuk, har inte med alkoholen att göra.
Något plus i eländet var att blodprovet CDT var någo lägre, låg på 1.7, referens är 0,3-1.5.

Jag åkte hem, det sista jag sa var ”nu har du förlorat din fru, jag har gjort allt för stötts och hjälpa dig”

Jag har förlorat fighten, han väljer att dricka, jag är maktlös.
Han skicka sms att han känner sorg,
Jag skrev att jag inte vill höra från honom förrän han kommer till insikt och slutat dricka. Då får vi se hur vår framtid blir.

Jag orkar inte mer, jag har vänt ut och in på mig själv för att stötta och hjälpa, jag vet ju att sjukdomen är svår att förstå och bemästra. Förnekelsen är stor och även skammen.

Men nu är det upp till honom. Det kvittar hur mycket jag tjatar, pratar för honom, hur ledsen karbonat är, hur mycket jag än skäller, inget spelar någon roll för honom. Han tar inte in det.

Tragiskt att se sin make supa ihjäl sig,


skrev SpiritBox i Kommer det alltid att vara så här ?

Skrev till dig i min tråd också men ville svara här också - känner så jädrans mycket med dig här. Tror våra mammor är ganska lika. Jag är 30 och hon 60, men vi bor inte tillsammans.

Jag tycker det som gjort någon form av skillnad, iaf för min egen skull, var att prata om det och förklara att om hon dricker så vill jag inte umgås, och hon behöver hjälp, kanske ge förslag på var hon kan få det. Det fick min mamma att tillslut ringa SOC själv och väntar nu på att få mer hjälp av dem.

Min psykolog sa att man kan hjälp andra, men man måste ha en tydlig gräns där ens ansvar slutar. Tex kan man skicka hemsida/nummer där hon kan få hjälp, men sen är det 100% på henne om hon vill ta det eller inte.

Jag hoppas du kan släppa känslan av att du har ett ansvar där, men fattar att det är svårt. Så skickar många styrkekramar!


skrev SpiritBox i Mamma som är alkoholist - erfarenheter?

@Nell tack för tipset om självhjälpstrenden, jag ska kika där! Det är skönt att inte vara ensam i alla fall. Ska definitivt hålla fast vid att inte prata eller ses när hon är full.

@Kärringen det är fint att vi i alla fall kan prata med varandra här! Det måste vara superjobbigt men som du säger, man måste ju hitta sina egna gränser. Hoppas det går bra för dig!

@003 så tråkigt att höra att du varit med om samma och trots att det är en hemsk situation tycker iaf jag att det är skönt att höra att man inte är ensam i det. Det är ju supersvårt att hitta ett förhållningssätt till att ”hon måste vilja själv” men vi får fortsätta försöka! Som du skrev om din mamma kring arbetslöshet - det är exakt samma här. Min mamma har både varit arbetslös och nu sjukskriven pga en skada och då har det verkligen kommit tillbaka i full fart. Senaste tiden har min mamma hittat lite nya sociala sammanhang via grupper på facebook och liknande, och det verkar vara bra. Vet inte om din mamma vill eller kan, men det kanske kan vara något!

Tack för alla svar, det gör stor skillnad här borta hos mig!


skrev User37399 i Kommer det alltid att vara så här ?

@003
Den känslan har funnits för oss alla, men det är nödvändigt. Ingen tjänar på att du lägger all energi på detta, att du mår dåligt.
Svårt att acceptera men du kan inte göra något.

Du gör er båda en tjänst genom att minska/släppa kontakten.
Det hade säkert din mamma önskat också om hon sett det utifrån med nyktra ögon.


skrev vår2022 i Ska det kännas såhär?

@Majabaja Ja, har också gömt, smygdruckit och smusslat bort liken😂. Tänk vilka strategier man lagt upp och rädslan för att bli påkommen. Hur jag andats ut av lättnad när jag ”nästan” blivit påkommen men klarat mig! Nykterheten och sanningen går hand i hand, ljugandet tillhör drickandet. Det är en sådan befrielse att få vara sann och ärlig samt att livet blir så mycket lättare att leva. Som nykter behöver man inte planera några inköp eller, var, när och hur längre. Så skönt! Så mycket ångest och oro som släpper och självkänslan ökar av sanningen. Man blir mer närvarande och tillgänglig.

Snacka om att man sparar pengar! Men även att man är snäll och vårdar sin psykiska och fysiska hälsa. Bra att lägga undan drickpengarna och göra något vettigt och roligt med istället. Kämpa på nu! Det sker små förändringar varje dag, inte alltid så synliga och tydliga i stunden, men i ett lite längre lopp. Det brukar lätta upp en del de första veckorna, med ågren, oro och ångest.

Ha en fin dag!🌞❤️


skrev bpo i Vägen till ett hälsosamt liv?

@danisa Hej!
Jag tycker inte du ska se det som ett misslyckande. Se istället att du inte fastnade där. Du är uppe i 7 dagar igen, det är bra jobbat!! 👏🏼
Nu blickar vi framåt med nyktra dagar!
Så jag håller med, nu kämpar vi på 🙌🏼🤩


skrev Majabaja i Ska det kännas såhär?

Tack för stöd @vår2022 och @bpo! ❤️ Ja, jag hoppas ju det, att det blir bättre. Känns om inte annat FANTASTISKT att kunna gå och lägga sig ”utan hemligheter”! Utan rädslan att nån ska råka hitta alla flaskor som jag upparbetat en strategi för att gömma och även lyckas ”smussla ut tomflaskorna” när ingen är hemma… ”Tur” för oss att vi har soprum, och en återvinningsstation nära… kom också på mig med att tänka på hur mycket PENGAR jag faktiskt lägger på alkohol! Någonstans mellan 7-9000kr/månad!? Det är HELT galet!!! Som jag tycker att jag ”kunnat unna mig” eftersom jag ändå tjänar ganska bra… Det är typ TVÅ utlandsresor för hela familjen per ÅR!? Så, nu ska jag lägga undan de pengarna (har börjat med 300kr för varje nykter dag). För det vet jag att jag som MINST i snitt lägger… Känns bättre idag. Nu kämpar jag vidare med dag 4. TACK för att denna grupp finns och att jag hittade hit!


skrev Ny dag i Promillebikt

@Flarran Grattis till 7 månader 💪 och Grattis till ny cykel 🚴! Du går från klarhet till klarhet och jag tycker du har så sunda tankar. Vet ju inte hur det är att leva med dystymi men har förstått att det är som typ ständig depression som måste vara fruktansvärt jobbigt. Men genom att du tar vara på de bra stunderna allteftersom nykterheten fortskrider kanske också dystymin lättar. Tidigare har ju alkoholen förvärrat och förpestat. Så ta en liten cykeltur för inköp av mjölk när det blivit svalare. Kall mjölk ska ju inte underskattas. Ha en fin dag!


skrev 003 i Kommer det alltid att vara så här ?

@bella70 Jag försöker fixa eget boende, men det känns också hemskt att lämna någon som uppenbarligen är sjuk och behöver hjälp :(


skrev Flarran i Promillebikt

Allting ordnar sig om man tar det som det kommer och inte rusar iväg utan att tänka, så att man liksom springer ifrån sig själv i tanken var känslan här i stunden. Hade ju vaknat rätt tidigt efter att jag hade sovit hela fyra timmar i sträck.

Var ändå trött och lite mör från gårdagens cykeltur. Hade sen ätit några hårda brödskivor med en god bredbar leverpastej på, tagit en tomat och ett glas mjölk och var helt färdig att möta dagen så att säga. Började då planera för en lite längre cykeltur på cirka två mil som jag var sugen på liksom.

Hade just packat min ryggsäck med vatten, äppeljuice, salta pinnar och en energidryck i fall man skulle behöva nåt uppiggande efter vägen. Men då så tappade jag plötsligt allt fokus och började pyssla med datorn istället, tänkte bara spontant få lite ordning på en del ljudfiler som blivit liggande ett tag.

När jag var klar med det hela så hade det faktiskt blivit så varmt utanför mitt köksfönster att jag tänkte att det var nog inte meningen att rusa iväg hur som helst och kanske råka hamna på bolaget av misstag. Vilket jag har gjort så många gånger förr när man varit så där splittrad i tanken och ofokuserad som jag var i morse.

Tänkte därför att det nog var bäst att lugna ned sig lite genom att medvetet sakta ned allt en aning i tanken genom att skriva några ord på detta eminenta forum. Nu är man i lite bättre balans och kan nog stå emot en spontan impuls till att köpa onödiga drycker. Kom även på att det var dags att köpa mjölk då den var slut, så det blir nog en mindre cykeltur idag i alla fall.

Ha en fin torsdag!


skrev has i Blir inte klok,,,,

Jag har för mig att jag hörde på beroendepodden att det (enligt dennes erfarenhet) funkade att dricka alkoholfri öl för en del (har för mig att 50% nämndes men minns inte säkert), medan det för andra blir inkörsporten till att börja på nytt, typ: det fanns ingen alkoholfri men då kan jag väl ta en folköl, ingen folköl? Äsch men en starköl kan jag ändå klara osv.


skrev Carisie i Kaffestugan

@prinsessa Ja jag samlar på nollor 0️⃣😂
Jag tror jag har 50 idag och sju 7️⃣ icke-nollor men endast en av dem har jag maxat min budget om 4️⃣ så jag är jättenöjd. Har för mig att mitt medel per dryckesdag är 2,25 och det är ju måttligt ☺️

Hoppas du får en härlig dag
🩵