skrev Flarran i Promillebikt

Man ska inte analysera sönder allting sade min gamla far till min mor när hon alltid skulle detaljgranska all sånglyrik och dess eventuella inre mening och kanske dolda sidobudskap. Detta kom jag att tänka på när jag än en gång efter två timmars sömn på fel tidpunkt idag vaknat till och fick för mig att lyssna på en gammal platta med svensk musik från schlagerfestivalens barndom.

Hörde för en stund sen på Nygammal vals, Sommar'n som aldrig säger nej och den inte helt okända låten Waterloo på svenska. Tänk, mina först lite ovanligt tunga och dystra tankar var som bortblåsta. Musik ska byggas utav glädje var sedan en sång som inte var från nån festival, det som sedan fick fylla mina hörlurar en stund, och sedan så var alla tankar på en resa in till bolaget efter alkohol helt borta.

Man har inte roligare än man gör sig sade min gamla mormor ibland, och nog ligger det en hel del visdom i ett sånt pass enkelt konstaterade. Har nu hällt upp ett rejäl glas med alkoholfri äppelcider som jag sitter och dricker av här vid min dator och tänker att vem sjutton behöver väl alkohol alltså.

Borde väl var duktig och piska mig själv till att gå iväg och handla lite mer mjölk som väl kan vara bra att ha till kommande dagar. Men tror faktiskt att jag tar och skiter i duktigheten och går på den slöare och lite bekvämare känslan som säger som en textrad i en rätt finurlig sång. Ja, någonting i stil med att det ska vara gott och leva för annars kan det kvitta, vilket då är kloka ord på en rätt hög nivå.

Ha en fin kväll!


skrev oroligsjäl i Psykisk ohälsa + alkoholmissbruk

Hej,
Har hållit det här allt för länge för mig själv men måste få ut det.

Sambo sen många år där sambo har psykisk ohälsa och dricker kopiösa mängder. Oftast dricker hen ute på krogen själv men ibland hemma. Hen blir otroligt destruktiv när hen dricker, skickar meddelande på messenger till mig andra, med mycket hat och ilska. Hen har sms till arbetskollegor på fyllan, vet dock inte vad hen skriver. Har varit flera tillfällen där drickandet får allvarliga konsekvenser, polisen tagit hen, blivit körd till psykakuten, blivit av med åtskilliga saker som mobil, plånbok m.m. Blivit åtalad/fälld för skadegörelse. Jag som partner får höra ständigt hur dålig jag är, hur missnöjd hen är med mig när hen är full. Att hen ska flytta, hen hatar allt/alla, inklusive samhället. Nykter, fortfarande orolig själ, ångest, en del ilska men mycket mer dämpad, inte elak. Har svårt frigöra mig, vill många gånger separera men viker mig när hen är nykter. Hen dricker inte varje dag men vid skov 3-4 dagar i rad. Skoven har börjat komma oftare. Är otroligt slutkörd av det här, blir apatisk varje gång det sker och mår väldigt dåligt.

Ledsen, allt jag skriver här blir statiskt, kanske osammanhängande men tycker det är svårt att förmedla det här. Har egentligen ingen att prata med om det här och är en smula desperat, behöver kräkas ur mig allt elände. :(


skrev baraettglastill i Det är dags nu - ska vi följas åt?

@Utmaning2022
Haft en sjukt stressig dag på jobbet i dag, så just nu är jag mest trött men i morgon kommer det bjudas på A vid en sammankomst jag ska på. Har bestämt mig för att inte dricka annat än möjligen ett glas alkoholfritt. Hoppas och tror att jag klarar att hålla det. Suget är sjukt lurigt när det kommer men jag upplever att det kommer mindre ofta och är mindre kraftigt för varje nykter dag. Avledningar när det kommer tycker jag funkar, sedan om det är träning, äta lite godis, lyssna på bra musik eller ringa en vän är nog individuellt. Det där med att köpa ’lite” vin och att man behöver trappa ner är bara beroende hjärnan som spökar- heja dig som stod emot👏🏻


skrev Utmaning2022 i Det är dags nu - ska vi följas åt?

Hej där 👋
Hur har vi det idag? Hur går det @baraettglastill?
Jag klarade mig igenom jobbdagen, kämpade som FAN mot suget att sneaka in på systemet.
Satte mig på tunnelbanan och skrev, skrev, skrev.
Känns okej nu här hemma också. Suget ligger på 5/10 skulle jag säga.
Jag är mest trött idag faktiskt. Vaknade typ 03.30 av snarkande make och hade svårt att somna om och skulle ju upp 5.30 🙄

Och så är jag ”gråtig”. Verkligen påverkad av att min relation till kollegan är helt förändrad.

Men - nu är det matlagningsdags.

Hoppas ni har en fin kväll utan en massa tankar på A ✨♥️✨


skrev Utmaning2022 i Det är dags nu - ska vi följas åt?

@paniken Ahh jag fattar! Var inte och kikade på din sida också och läste i dina trådar. Nu förstår jag lite bättre.
Hejar på dig! Finns här och peppar på så ska vi se till att du står emot i helgen 👊🏼✨


skrev Flarran i Promillebikt

Vad åt jag för nåt till frukost egentligen, det sitter jag nu och funderar på här vid min gamla dator. Kan inte komma ihåg vad det var. Men minnet är ju inte det bästa då sånt även påverkas av dystymi eller lite svårare form av depression vilket jag har läst mig till i litteratur och på nätet. Måste nog ha missat frukosten helt eller åtminstone delvis, då jag då inte alls kan minnas vad jag kan ha ätit.

Tog då vad det nu ska tjäna till min morgon-medicin för blodtrycket och en lugnande beskedlig tablett som jag har utskrivet sedan lång tid tillbaka. Ja, just det. Det blev nog faktiskt bara ett par kokosbollar, liten päronsaft och resten av jordnötsbågarna som jag hade kvar i en påse, tror jag. Men är inte säker på saken, för det slank nog ned en del sallad av bara farten också då glasburken i kylen är borta. Sedan somnade jag tydligen som en klubbad säl och har nog sovit i en fyra timmar utan störande drömmar på en enligt experter helt fel tid alltså.

Så har det då alltså blivit dags för lunch igen och tror att det får bli en färdigrätt som jag värmer på i min mikro då mina krafter och energi inte räcker till några större stordåd i skrivande stund. Känner mig värdelös som inte kan fungera som vanligt folk och ens komma ihåg vad jag äter utan bara går på ren magkänsla när det gäller att fylla på med bränsle så att jag kan leva och andas ett tag till med en timme i taget som det ofta väl handlar om. Höstdepressionen har verkligen kopplat greppet om mig och inget som lindrar finns att tillgå. Den medicinska vetenskapen har ju inte kommit så långt som de väl ofta vill ge sken av.

Nu börjar jag gnälla igen och skriver sånt som jag väl borde hålla tyst om. Men gnäller och gnyr det gör ju även de minsta människor som aldrig ens alltså har hört tals om sådana saker som alkohol. Minns att min mor ibland berättade att jag som litet barn var så tyst och glad. Fick jag bara min nappflaska med välling så jollrade jag visst förnöjsamt och var glad och nöjd. Borde kanske köpa ett paket med frukostvälling när jag om Herren så vill ger mig lite energi till att gå utanför dörren för att handla här i mitt kvarter senare idag eller när det nu blir av.

Solen skiner just nu lite blekt utanför mitt fönster, sju grader varmt är det och hade jag haft ork så skulle jag inte suttit och skrivit en massa tok utan varit ute och njutit av denna tydligen underbara höstdag som väl positiva människor skulle ha sagt. Men det går väl fler tåg så att säga kan man tänka. När jag var riktigt ung och jobbade på ett kontor då viste jag inte vad jag ville göra utan gjorde bara det jag måste för att kunna existera fram tills nästa lön hade kommit in på mitt konto och så gick det på tills mitt helgdrickande blev vardagsdrickande.

Man ska njuta av livet har jag hört och om man kunde lära sig att göra det så vore det väl helt underbart. Har tydligen tröttnat på musik nu också, då jag inte lyssnat på sådan på flera dagar. Minns när jag var liten grabb och innan jag förstod att musik kan vara kul att lyssna på ibland. Då kunde jag inte förstå vitsen med att spela grammofon som farsan gjorde jämt på den tiden. Jag tyckte att musik är väl ingenting speciellt, för det var ju bara något som lät och skramlade en stund och sedan blev det bara tyst.

Kanske hade jag rätt i det fast jag väl bara var en fem år då jag konstaterade att musik är väl inget att samla på då det ju bara är som luft och finns just i stunden då man lyssnar och andas. Kommer ihåg att min gamla mor hade en lågmäld humor och roades av en rolig historia som gick ut på att någon i nåt sammanhang hade sagt ord som att - Du är som luft för mig, och tyckte att slutsatsen om att det ju betydde att det handlade om att något var livsviktigt då var lite lustigt i sig. Det här att vara alkoholfri är livsviktigt på sikt men för en trött och nedstämd dystymiker med tunga tankar kanske inte alltid så värst lustigt.

Nu har en färdigrätt snurrat runt i mikron, så nu blir det fest på denna och kanske finns det mjölk kvar i kylen så då blir det ju en liten fest i miniatyr här i mitt kök. Kanske skulle man ta och titta lite på tv, men det är väl bara samma gamla skräp som går runt, runt och visar samma gamla strunt. Nyheter har jag då slutat att titta på för sånt gör då ingen människa glad. Förresten, @eling det var då kul att du skrev några rader, sånt uppskattas då kompis.

Ha det gott!


skrev paniken i Det är dags nu - ska vi följas åt?

@Utmaning2022 helt ok att du frågar , japp brukar ha ca 2st vita perioder per år tillsammans med min man och dom är alltid riktigt sköna. Jag vet och har vetat i många år att vår konsumtion på helger , ledighet och semester inte ligger på en hälsosam nivå. Den här perioden inleddes efter en semesterresa och var planerad, grejen är att jag har panikångest och är väl medveten om att den blir så mycket värre när jag druckit flera dagar/ veckor i rad. Jag börjar oroa mig för den redan innan resan är slut och vad händer ? När vi kom hem fick jag världens panikångestattacker så klart ….. kände verkligen , aldrig mer , som man tänkt 1000 gånger innan men den här gången kändes annorlunda på något sätt. Jag började plugga alkoholkunskap, i alla former och forum jag kan komma över och det skrämmer skiten ur mig . Signade upp mig här och på appen Cairy och började med självhjälpsprogrammen. Har ingen som jag kan dela detta med till 100% min man är underbar mot mig i allt när det gäller mitt mående och min ångest men han har inte 1 spår av ångest i kroppen och delar absolut inte min åsikt om vår konsumtion, han (det gör jag med tyvärr) jämför med många i vårt umgänge osv…. Jag har ingen speciell strategi till helgen bara känslan av att jag inte vill dricka än….Tack för din pepp, tänk om man ändå kunde skriva direkt medd som man kan i appen 🌸kram


skrev Utmaning2022 i Det är dags nu - ska vi följas åt?

@Sweden092 Tack 😊
Bra! Nu har jag två mantran om det blir jobbigt i em:
”Aldrig första klunken” och ”Hur vill jag må imorgon bitti?”

Och heja dig - inget A sedan 24 oktober!! 👏


skrev Utmaning2022 i Det är dags nu - ska vi följas åt?

@paniken Tack snälla ✨🙏🏻
Jag är så tacksam för henne. Det är en fd kollega som jag av någon anledning öppnade upp för och det visade sig att hon har varit på en liknande resa som mig!! Jag tror att jag hade det på känn, vi är väldigt lika.
Hon är ett ovärderligt stöd och den som tipsat mig om mottagningen jag nu vänt mig till.

Har du någon du kan öppna upp och berätta för? Känns SJUKT läskigt innan man gjort det men de flesta upplever jag blir otroligt ödmjuka och vill genuint hjälpa.
Jag har berättat för henne, min syster och min absolut närmsta vän. Och min man då men han vill ju inte låtsats om något… 🙄😢

Förstår att den kommande helgen känns som en prövning. Har du lagt en strategi?

Jag tror på dig och hejar på dig!! Är lite tokigt att man inte kan skriva direktmeddelanden här och peppa lite extra när man vet att nåt jobbigt är på gång.

Hur menar du att din paus tog slut? Hade du som mål att vara vit fram till 1/11 och vet inte om du vill fortsätta helt utan? Om det är okej att jag frågar ✨

Kram och ha en fin tisdag ♥️


skrev Sweden092 i Det är dags nu - ska vi följas åt?

@Utmaning2022
Är de inte en fantastisk känla? 😄✅

Nästa gång du känner suget svara då på denna fråga..

Hur vill jag må imorgon bitti? :)

Vill du må som imorse så skippa alkoholen och ta en god kopp the/kaffe och rå om dig själv och känn dig stolt 😄✅

A behövs inte jag har klarat mig med dessa enkla tankar upp hit o sista glaset togs den 24 oktober 😄❤️

Desamma o kämpa på !
Jag tror på dig 😀
Kram ❤️


skrev Miomi i Toxisk relation

Min vuxna son kraschade för några år sedan i sitt narkotikamissbruk. Han har nu varit ren i cirka 2 år med ett par återfall.
Jag valde att betala hans räkningar i ca ett år, han fick sedan bo hemma gratis i ett år.
Under tiden han bodde här använde han våra grejer som om det var hans egna. Tog mat som vi skulle ha till middag ur kylskåpet. "Lånade" mannens hygienprodukter utan att lämna tillbaks. Rummet han bodde i var kaos när han flyttade ut. Han lagade ofta mat utan att städa efter sig. Städade varken sitt rum eller toaletten.
Vi bet ihop för det är lite så vi gör i den här familjen.
När han flyttade hjälpte vi honom med allt. Jag handlade en del åt honom och skrev även på ett samlingslån så att han skulle få ett samlingslån.
Nu har han jobb och lägenhet och har även sökt in på högskolan.
Mission completed typ...
Saken är att han uppför sig totalt respektlöst och nonchalant mot både oss och sina syskon. Lånar pengar och ber om tjänster men visar inte minsta tacksamhet. Inte ens ett grattis-sms på syskonens födelsedagar. Ibland är det ok att umgås med honom men ibland är han bara provocerande och jobbig.
Han hör bara av sig när han behöver något.
Helt ärligt så ger den här relationen absolut ingenting! Både jag och hans syster har kommit fram till att vi nöjer oss med småsmulor. Skulle han någon gång komma ihåg vår födelsedag så blir vi jätteglada!
Så här ska det inte vara! Han har visserligen ADHD men jag börjar känna att det mer handlar om otrevlig personlighet och egoism.
Jag orkar inte ha den här relationen som är så totalt ensidig, och inte resten av familjen heller.
Är det någon här som valt att bryta med ett barn och varför i så fall? Har det känts lättare/svårare efteråt?


skrev paniken i B-PEth

@lotteriet Välkommen hit, nu har du tagit ett steg i rätt riktning för att du själv vill,bra gjort. Här inne har du en stor trygghet om du orkar och vill. Du hittar en uppsjö av kunskap, erfarenhet, livshistorier, kloka råd, pepp och stöd. Ge dig själv en längre paus från A, det är inget man ångrar, aldrig och man kan ju alltid avbryta, så inget att förlora. Finns ett bra självhjälpsprogram och ett nummer att ringa om det krisar. Lycka till , önskar dig en bra A-fri tisdag.


skrev B.Å i Hur blir man av med denna fruktansvärda skam

@Flarran tack så mycket kompis, så glad jag blir för din omtanke 🤗

Jag ska nog göra som du säger, boosta upp mig med vitaminer och även frukt. Det börjar bli riktigt tråkigt att vara sjuk nu.

Ha en fin dag ❤️


skrev paniken i Det är dags nu - ska vi följas åt?

@Utmaning2022 Grymt jobbat av dig!!!! och vilken ynnest att ha en av sina vänner att kunna ringa till i sådana situationer, blir riktigt avis på dig , skulle jag gärna oxå haft i mitt liv. Min 1a STORA prövning kommer till helgen då vi både skall iväg och skall ha festligheter hemma. Min planerade paus från A tog eg slut den 1a nov men jag ville inte ha med A att göra då, låt mig känna så även nu på fredag....... Önskar dig en skön A-fri hösttisdag, kram


skrev paniken i Tillsvidare 2.0

@Ny dag Grymt jobbat, 83 dagar , hänger på, är visserligen bara på 44dgr :) Min 1a STORA prövning kommer till helgen då vi både skall iväg och skall ha festligheter hemma. Min planerade paus från A tog eg slut den 1a nov men jag ville inte ha med A att göra då, låt mig känna så även nu på fredag....... Önskar dig en skön A-fri tisdag, kram


skrev eling i Promillebikt

@Flarran hej, vill bara "avslöja" att jag brukar vara inne här och läsa din dagbok. Jag uppskattar att få ta del av den 🙏 Jag har dock inget att tillföra så därför skriver jag oftast inget. Hoppas du får en bra dag 💚


skrev paniken i Förstört liv

@ledsen111 Hej & välkommen hit! Om du orkar och vill ha en förändring så ge dig själv tid att orientera dig här inne . Finns så mycket att upptäcka, kunskap, erfarenheter och livsöden att tillgodo göra sig medans man kommer till insikt med vad man själv vill ta för beslut i sin egen relation till A. Lycka till , var snäll mot dig själv och ge dig själv en A-fri paus i present .kram


skrev Molnet i Nya Given..

@Lonely Man Grattis bra jobbat!Sköna vinster.Och som du beskriver kan man inte bara ta bort A.Man måste lägga till något nytt i sitt liv .Fila lite på sina dagliga vanor.Och hitta nya nyktra aktiviteter att roa sig med.Tristess & inre oro är känslor som jag tagit återfall på tidigare.


skrev Flarran i Promillebikt

Det är mycket obearbetad sorg, ångest och saknad samt framtidsoro kryddad med en del allmänt missnöje som man tycks ha trängt undan med alkohol upptäckte jag nyss när jag vaknade plötsligt efter att ha sovit i drygt en och en halv timme. Tänk att det var som att vara tillbaka in i en tid fylld av oro för min mors psykiska sjukdom och om vad som skulle kunna hända om jag plötsligt skulle bli lämnad lämnad ensam kvar i denna värld efter att hon kanske skulle vara borta om hon då inte fortsatte med sin medicin för att kunna existera. Tacksamhet för att inte ha någon som är beroende av ens existens det är jag då en stund som denna.

När jag vaknade denna tisdag var paniken inom mig så levande en stund och ensamhet och känsla av stark meningslöshet vällde över mig. Men nu när jag är nykter och alkoholfri så kan jag ju bättre placera ett sådant känslomässigt minnesanfall. Men nog kändes det som att det skulle ha behövts en rejäl berusning för att slippa må som man gör i stunden efter att jag vaknat till för en stund sedan. Hjärnan kan då spela en inte så värst lustiga spratt ibland när man minst kan ana. Men det är ju så det är och med största sannolikhet förblir fram över, och man får väl ta drömmen för vad den var.

Det var en dröm och väl kanske en varning om min sårbarhet och att jag känslomässigt behövdes att ruskas om under ordnade former. Tänk för bara drygt ett år innan jag började att skriva en massa tok på detta eminenta forum så höll jag då verkligen masken så att då inte många här i världen väl nog riktigt kunde förstå hur jag kände och mådde. Skådespelartalang tycks man då ha. Skulle väl logiskt sett behövt en bra psykologkontakt och fått tala ut när jag mådde som allra värst. Men blev ju då av den svenska välfärdens sjukvård och psykiatrins experter i stället bara lämnad åt mitt öde liksom.

Då förstod jag att det finns bara en som kan få mig att gå nyktert vägen fram och det är jag själv med min egen beslutsamhet att aldrig ta den första slurken med alkohol om jag inte vill hamna på ruta ett igen. Kan ibland läsa om hur många säger sig vara så lyckliga så som ny-nyktra och hur underbart det är att vakna nykter var morgon och att allt bara bli bättre dag för dag liksom. Måste väl säga att jag ofta betvivlar att det är helt sant som en del beskriver det som de talar om. Men vem vet...

Kanske kommer jag också fram till något som kan likna en känsla av lycka eller åtminstone ett stilla inre lugn en dag nån gång i framtiden. Men nu känns det allt lite tröstlöst att vara en trött dystymiker med även en del fler knepiga psykiska störande inslag att dras med dagligen och kroppsliga problem som väl är en delfaktor till varför jag vaknar med kanske inte extra högt blodtryck var gång, men med en inre känsla av att det inte vore så dumt att slippa behöva vakna alls ibland. Det är tur att det inte är någon som läser mina tokiga ord i denna min privata dagbok på nätet liksom.

Förstår ju att en del läser det tok som jag skriver. Men det får man väl ta, då det ju är som det är. Men nykter och alkoholfri det är jag då, och måste faktiskt säga att jag är jäkligt imponerad av mig själv att jag med ett eget hårt envist arbete nyktert har kommit så här pass långt. Men ibland så känns det då rätt så meningslöst att kämpa. Men så är det väl för alla som kanske tänker lite mer djupt och allvarsamt liksom. Funderade just på om det kanske är dags för en kopp med varmt te och några skivor rostat bröd med smör på. Men kan i stunden inte bestämma mig riktigt.

Kanske skulle jag göra som jag gjort sedan jag blev ny-nykter och göra som vanligt och ta mig en kopp med mjölkchoklad och några limpmackor i stället. Men kan inte bestämma mig riktigt för hur jag ska göra alltså. Men det är väl något som löser sig om man följer magkänslan och tar det som det kommer. Har nu blivit rätt så van vid hur det känns en vanlig dag att vakna alkoholfri vilket jag väl aldrig trodde att jag skulle få uppleva då jag ju satt som fastklistrad i alkoholträsket i så många år. Men allt går om man bara ger sig fasen på det som jag väl skrev i mitt första inlägg på min sida här på forumet för drygt ett år sedan. Har då släppt in lite frisk luft här i köket och dragit ett blad på almanackan och kör alkoholfritt vidare

Ha en fin dag!


skrev Carisie i Förstört liv

@ledsen111 Hej 👋🏼 Läs några inlägg & följ några trådar. Du kommer att upptäcka att nästan alla har tänkt precis som du. Sorgligt att aldrig mer dricka? Är det inte sorgligare om du förstör återstoden av ditt liv med att dricka? Titta på självhjälpsprogrammet, läs böcker och lyssna på poddar. Var aktiv här. Vi förstår och lyssnar men arbetet med dig själv och ditt mindset måste du göra själv 🩵


skrev Lonely Man i Nya Given..

Dag 41
Allt känns bra. Större energi och bättre sömn. Sist jag hade en lite längre nykterhet bröt jag just vid 40 dagar och jag vet inte varför.
Att sluta dricka handlar om att ge upp sitt dåliga leverne.
Att bara ta bort alkoholen och fortsätta sitt liv kommer inte att fungera speciellt inte om man gjort detta i många år. Saker i livet och vanor måste förändras.
Jag tog ett volontär uppdrag visserligen bara 1 dag på helgen mer ger så mycket mer. Hade jag inte tagit detta och fortsatt i samma spår. Jag hade fortsatt att dricka är jag helt säker på.
Detta forum är så himla bra och att försöka stötta andra ger så mycket.
Ta hand om er alla o kämpa på🙏🥰


skrev Varafrisk i Tillsvidare 2.0

@Ny dag Jag tänker att det där med att komma långt i sitt mindset är så viktigt. Jag minns när jag tog antabus…jag var inte där jag var inte framme…för alkoholen hägrade i mina tankar. Och mycket riktigt jag började dricka igen. Jag hade därefter inga återfall eftersom jag i princip drack varje dag förutom söndagar då. När jag slutade hade jag kommit fram jag hade kapitulerat. I början kunde jag känna obehagskänslor inom mig. Jag hade inga tankar på alkohol men jag var tvungen att identifiera känslorna och kunde konstatera ”ja men ja ja…de här känslorna brukar jag dricka alkohol på men det gör jag ju inte längre…och sen försvann obehaget”.

Som jag skrev i förra inlägget det känns att du har kommit längre i dina tankar. Du gör det så bra🙏🏻

Kramar ❤️


skrev ledsen111 i Förstört liv

Hej. Jag är en snart 50 årig kvinna som under en längre tid druckit så mina relationer tagit skada. Jag dricker inte ens varje vecka men kan inte sluta när jag börjat. Sista gången det hände var nina två vuxna barn där och såg eländet. Jag har ringt och bett om utsäkt men det var inte första gången det hände. Min man är jättearg på mig som inteckan dricka normalt. Nu är jag bara ledsen och allt känns tråkigt. Tanken att aldrig mer dricka känns sorglig. Vad blev det av mitt liv egentligen? Jag tänker mycket på vad mina barn tänker om mig och vad de säger till sina respektive. Vet inte vad jag egentligen vill med det här inlägget. Skriva av mig lite bara kanske och få några av era tankar.