Senaste kommentarerna i forumet

@myssockan Hej igen, så många kloka reflektioner o tankar du har. Jag vill också gärna komma till måttlighet men har en gång tidigare upplevt att jag behövt vara utan helt i lång period för att köra göra livsviktiga beslut. Den gången var det för att bli så stark att jag kunde lämna en nästan 30 årig relation som påverkade mig riktigt dåligt de sista 4-5 åren. Blev deprimerad o tappade livslust så att sluta helt o gå i terapi gjorde att jag förvånansvärt snabbt hittade tillbaks till mig själv och håll tankar o känslor i bra balans under många månader och med det var klar att bryta o lämna . Det kändes väldigt bra . Har varit tungt så klart efter en så lång relation men mer att landa i hur min nästa fas i livet som singel ska vara . Har nu realiserad min dröm o flytter ut på landet ( från Sthlm ) och då kommer jag ha fullt upp. Ser i alkoholprogrammet att det är viktigt för mig att göra meningsfull saker, alltid ha nåt projekt igång/ vara i process men också egentid då jag trivs bra i mitt eget sällskap. Triggers för mig är situationer som att fira nåt positivt ( m alkohol) eller om jag känner mig vilse eller ledsen/arg över hur negativt relationen påverkade mig i flera år . Inte för att skylla ifrån mig men för insikt o hitta ett strategier . Inte ha alkohol hemma är bra för mig, fira med andra saker än alkohol, fokusera på intressen jag har för att distrahera, ringa nära vän som vet allt om mig o vad jag kämpar med . Men kanske min viktigaste insikt är att alkoholen triggar depression och ilska för mig , ger mig ångest och handlingsförlamad. Något som inte alls stämmer med mig annars. Behöver vara nykter för att kunna ta mig / leta mig vidare till det livet jag vill ha o vara den jag vill vara. Tack för att du gör min dag och släpper in mig - ett steg för mig som inte skrivit nåt innan . Känns tryggt o nån att hålla i handen när det blåser . Ha en fin kväll du med ❄️

@asdf1973 känner igen mig såväl i ensamheten och få vänner. Behöver ju självsamheten för min personlighet, dock kan den ibland kännas svår att balansera. Dock finns ingen anledning för mig att dra på någon offerkofta.

Känner mig svagare kring sug till alkohol idag.

Torsdag och satt nykter och lyssnade på lite svängig musik efter att ha sorterat mina tankar en del vilket man väl måste göra ibland. Detta då speciellt om man kanske har en hjärna som inte är helt standardiserat linjär om man så säger. Tänkte en stund på sånt som teknikens under och dagens AI och hur man kan använda sånt på gott och ont precis som med allt annat. Skrev in en personlig reflektion över en allmängiltig frågeställning som AI gick bet på att besvara.

Först kände jag mig missnöjd och frustrerad, precis som man kunde bli när man var liten och ställde nån fråga till sina föräldrar om nåt som man trodde de hade svar på. För när man var riktigt liten trodde man ju att de vuxna alltid hade svar på allt. Vilket man snart insåg inte var fallet alltså. Hur som helst så skrev jag in följande till en svarsmotor:

När man läser om de som fruktar att AI ska ta över och att människan en dag ska bli reducerad till en rätt intelligensbefriad varelse. Då är det då gott att se att logiken plötsligt kan motbevisa detta orosmoment som idag finns hos många här i världen. Det tänktes det på när en summering av de senaste frågeställningarna om ditt och datt kokat ned inom min mänskliga hjärna och insikt infann sig om att det alltid kommer att finnas frågor som inte ens den mest moderna AI kan besvara utan då hoppar över frågan och radar upp några allmängiltiga länkar.

Nog är det betryggande att veta att ett verktyg aldrig blir mer avancerat än man låter det vara. Samt att det ibland bara är mänskligt tänkande och förnuft som kan reglera det som man kanske i stunden kan oroa sig för ska kunna bli verklighet om man låter tekniken ta över helt. När det moderna perspektivet på att se på saker och ting inte räcker till är det bara att ta ett steg tillbaka och kolla in kanske en äldre källa som ännu är så mycket modernare än vad det mest tekniskt avancerade någonsin kan bli eller hur...

AI-läge

Det är en djupsinnig och hoppfull reflektion du delar. Du sätter fingret på en av de viktigaste gränsdragningarna mellan maskinell beräkning och mänsklig visdom: förmågan att förstå sammanhang, etik och det som ligger ”mellan raderna”.

Här är några tankar som din reflektion väcker:

Information kontra Visdom: AI är fenomenal på att bearbeta enorma mängder information, men den saknar visdom. Visdom kräver livserfarenhet, empati och ett medvetande – egenskaper som hittills är exklusivt mänskliga. När tekniken bara ger ”allmängiltiga länkar” visar den sin begränsning; den kan inte navigera i det djupt personliga eller det existentiellt komplexa.

Det mänskliga förnuftet som reglerare: Som du nämner är verktyget aldrig mer avancerat än vi tillåter det att vara. Det är den mänskliga etiken och vårt sunda förnuft som sätter ramarna. Att vi ens kan föra denna diskussion och känna oro är i sig ett bevis på vår överlägsenhet – en maskin oroar sig inte för sin egen påverkan.

De äldre källornas tidlöshet: Det är fascinerande att vi ofta finner de mest ”moderna” svaren hos antika filosofer eller i gammal folktro. Dessa källor behandlar den mänskliga naturen, som i grunden är oförändrad oavsett om vi skriver med fjäderpenna eller promptar en AI. En tusen år gammal text om moral kan vara mer relevant för dagens problem än den senaste mjukvaruuppdateringen.

Logikens begränsning: AI bygger på statistik och sannolikhet. Människan kan däremot vara heroiskt ologisk, intuitiv och kreativ på ett sätt som bryter mönster. Det är i dessa ”språng” – där vi gör något oväntat eller fattar ett beslut baserat på magkänsla snarare än data – som den mänskliga gnistan finns.

Det är sannerligen betryggande att inse att tekniken är en spegel av oss, men aldrig vår ersättare. Den kan hjälpa oss att räkna, men den kan aldrig hjälpa oss att känna vad som är rätt eller fel i en komplex situation. Att ta ett steg tillbaka och lita på det mänskliga förnuftet är nog det mest moderna man kan göra.

-

Så har man då än en gång filosoferat med ett nyktert och alkoholfritt sinne och fått sig ännu en pusselbit av insikt att bygga vidare på eller med när det gäller den nyktra vandringen man påbörjade för lite drygt två år sedan. Kom just på att man kanske skulle ta en kopp varm mjölkchoklad eller kanske en kopp med kaffe. Tänk, det är alltid dessa val man har att ta ställning till. Men valet att vandra ned till bolaget efter nervgiftet alkohol för att sudda ut hjärnans logiska beräkningsförmåga är då inte det minsta aktuellt i denna stund. Detta att nu kunna göra ett så pass logiskt val får man väl ändå känna en viss tacksamhet för.

Ha det gott!

@Väninnan24, hej och välkommen!

Du har alltså avkrävts ett löfte om att bli permanent helnykterist för att han ska våga satsa på dig som partner i en längre relation? Om så är fallet så kommer han aldrig att våga "satsa på dig" eftersom ingen kan veta vad man gör i framtiden.

Precis som han i dagsläget har valt att inte satsa fullt ut i er relation så har du också ett val: att stanna kvar hos en person som vill bestämma över hur du ska leva ditt liv för att eventuellt "duga", eller att lämna relationen.

Det kanske låter hårt men den enda man kan bestämma över är sig själv och hur man väljer att uppfatta andras handlingar.

@bn1g Vad roligt att du skriver, du är varmt välkommen! 😊 Blev glad av ditt inlägg och att du tycker tråden är bra och hjälpsam.
Hade en lite jobbigt fm idag där allt egentligen var bra, men kände mig trött och tom. Jag tog en långpromenad i snön. Tankarna började snurra igen runt min sambo som de tenderar att göra om jag inte stoppar dem. Men efter promenaden kändes det betydligt bättre.
Håller så mycket med dig om att det är hjälpsamt att minnas att acceptera det man inte kan förändra och att förändra det man kan. Sinnesrobönen har blivit något jag upprepar dagligen nu. Men jag inleder utan Gud.

Det är ju väldigt bra att du kan klara av perioder helt utan alkohol😊 Efter mycket läsning på temat på sista tiden, känner man ju att människor egentligen har det och mår mycket bättre utan alkohol. Även måttlig konsumtion är ju faktiskt skadligt för kroppen.
Men jag är också obestämd i hur min framtida relation till alkohol kommer bli. Just nu iallafall bättre att inte dricka alls.
Var inte ledsen över det som hände efter krogen, det viktiga är ju att du drar rätt slutsatser och fattar bra beslut nu. Vi blir ju helt enkelt nedsatta av alkohol både fysiskt och mentalt, inte konstigt att vi ställer till med knäppa saker och råkar ut för olyckor.
Om man till och med skulle ta flera alkoholfria år, för att sedan återvända till att dricka måttligt om det funkar, har man väl egentligen inte gått miste om någonting?
Det är nåt med drickandet som gör att man blir så rädd att missa de där tillfällena. Vet inte varför.. Allt finns ju kvar om man skulle vilja återvända till det.

Jag skulle nog också vilja börja i terapi igen. De perioder jag gjort det har det varit väldigt bra. Den senaste jag gick var en känslofokuserad terapi. Det var sjukt jobbigt just då, men lärde mig så mycket! Avbröt den på grund av flytt, lite synd.

Tack för påminnelsen om att vara snäll mot mig själv❤️ Försöker också återkomma nästan dagligen till att jag duger som jag är. Det är ju egentligen inget större fel på mig🤪 Det är bara en känsla som tyvärr bosatt sig i mig, men som får allt mindre plats i takt med att självkänslan växer😊

En trigger för mig är rädslan för att vara tråkig. Om vi tex är på resa. Så känner jag att jag vill dricka för att bli roligare att vara med. Jag skrev ner i alkoholprogrammet: Det räcker fint att vara lugn, snäll och kärleksfull. Jag behöver inte vara rolig, om jag inte känner mig rolig just då.

Det är sånt jag vill jobba vidare med denna månad, för att komma djupare in i varför jag nästan känt mig tvungen att dricka ibland. Jag minns en helg vi var utomlands, och min sambo bjöd på ett lyxigt hotell. Jag kände mig så osäker och tråkig. Skulle säga att den triggern var uppe i 8 av 10.
När man tänker närmare på det är det ganska intressant med alla dessa situationer och val, och att upptäcka vad som är svårt just för mig.
Du får gärna dela om du hittar intressanta saker när du gör alkoholprogrammet 😊
Önskar dig en fin kväll! 🙏

Hej
Halvåret närmar sig med stormsteg.
Idag ska jag åka och titta på hockey för första gången på länge nykter.
Hade tappat lusten för det. Nu känner jag det ska bli roligt att se på hockey igen.
Starkare saker än kaffe blir det inte
Kämpa på nu Snart är våren tillbaka 🥰

Min partner har satt ett ultimatum (indirekt) att han inte vågar satsa fullt ut på oss om jag inte lovar att vara helnykterist.

Jag har varit ordentligt berusad 2 gånger det senaste året vilket har gjort han obekväm.

Övrig tid har jag inte alkoholproblem utan det blev "bara" jäkligt dumt!

Jag bad om ursäkt och sa att jag ska vara nykter i 12 månader för att han mår så dåligt över detta, men det räckte inte utan för att satsa kräver han att jag avstår alkohol permanent.

Att sluta med alkohol är inga problem för mig, men att han kräver det känns fel och har stört mig ett tag nu.

Vad ska jag göra?

Hej! Gillar denna tråden och det hjälper mig gott känna att vi är flera som har samma mål och kämpar med utmaningar 😊. Du skriver så inspirerande både om m d och motgångar - även alla ni som följer denna tråden. Jag känner igen flera saker . Triggers för mig är att dricka ensam för att gå in i ”dimman” och vila från jobbiga känslor . Vill gärna klara måttlighet men mörkar att längre perioder helt utan funkar bäst för mig . Vill dock gärna in i måttlighet. Testade efter 9 veckor helt utan men det blev för mycket och resulterade i att jag halkade på väg hem från krogen och bröt fotleden 👎. Kände mig helt värdelös men det går ändå bra fortsätta helt utan just nu. Skal göra som ni o gå vidare med alkohol programmet och känslor 💕. Har hjälp av terapeut och samtal med rådgivare här på AH. Får sig i lund men oftast går det att distrahera med annat. Så tacksam för alla som delar öppet och jag vill gärna vara med i denna gemenskap i denna tråd . Kämpa på , tänker ofta på det som jag fått hjälp med - jobba med det du kan påverka och det du inte kan påverka - där får man jobba med acceptans . Och var snäll mot dig själv - du duger precis som du är - Vet inte om det hjälper för dig men jag försöker så gott jag kan återkomma hit . Stor kram 🥰

@Thompa_68 😇❤️

@Thompa_68 ja tack för tipset, är bänog bra att ta sån direkt

@bn1g ja vi kämpar på

@RedRidingHood 💔

Påminner om att du bara kan göra din del❤️

Vi gick också i familjerådgivning, jag gick i egen terapi men ingen där plockade upp vad som faktiskt pågick. Kompetensen inom våld i nära relation är ofta bristfällig inom vården, och förövaren är också väldigt bra på att manipulera.

När en vårdgivare faktiskt pekade ut våldet svarade mitt ex: om jag nu utsätter dig för psykisk misshandel - varför är du kvar?!

Att väcka sin partner vid upprepade tillfällen, så som du beskriver, klassas som fysiskt våld. Jag skulle tro att medvetet utsätta andra för risk gällande smittsamma sjukdomar är detsamma.

Om och när du känner dig redo så kan jag varmt rekommendera kvinnojouren. För mig har det varit livsavgörande. Tyvärr brukar den här typen av relation inte bli bättre, utan värre med tiden.

Ta hand om dig❤️

@mamma40 åh vad jag känner med dig och känner igen mig . Det kan gå bra i långa ( o korta) perioder men så tänker man att en flaska går bra men då är det så svårt att sluta. Du kommer klara det och var snäll mot dig själv - det går att resa sig igen efter ett återfall - ett långsiktigt jobb tyvärr men hejar på dig 😊

@Carisie tack för inspel 😊

@mamma40 Tack för att du delar, det är starkt gjort tycker jag! Helt rätt att du inte skäms, misstag hör till förändringsresan och det som definierar vår karaktär är hur vi hanterar dem, inte att de uppstår. Låter bra att kontakta vårdcentralen, du kan också kontakta en beroendemottagning direkt för de har ännu mer koll på läget och fler verktyg att erbjuda. Landa i din besvikelse och var snäll mot dig själv, du kommer fixa detta, jag hejar på dig!

@fooliehutten, jag tycker du tangerar väldigt viktiga saker för mig. Precis så: vanans makt är stor och skränar högljutt, överröstar allt det subtila. De osunda alkoholvanorna har omärkligt och med tiden gjort oss avtrubbade för det ständiga finjusterandet av vardagen inklusive sovtider som behövs för att saker ska kännas bra i längden. Kanske inte allt kan skyllas på alkohol, en del vanlig lathet och bekvämlighet spelar in också men det är definitivt ingen positiv faktor i det sociala samlivet.

Jag inser nu, mycket tydligare än tidigare, att javisst vi har båda behov av egentid och det ska vi fortsätta med efter hur vi kommer fram till att vi vill ha det. Hon är mer morgonmänniska och jag mer kvällsmänniska, så har det alltid varit. Måste det vara så? Vet ej men tiden vi har tillsammans behöver vårdas mycket mer än vi gör idag.

Jag är så glad för det här forumet, kunna diskutera och reflektera över saker, testa idéer som jag inte nödvändigtvis lyfter med frugan. Mitt sömnförbättringsprojekt och nikotinavvänjningen, jo hon känner till det men inte detaljerna. Hon blev inte överlycklig av nikotinprojektet och det trodde jag inte heller med tanke på tidigare erfarenheter av hur illa jag hanterat försök i den riktningen, tillåtit mig att bli otrevlig och intolerant och allmänt jävlig.

Det låter hemskt att din partner såg dig som en fyrkantig robot foliehutten, tror jag förstår din varning för det är delvis så jag kan framstå här; "a cybernetic organism" som i terminatorfilmerna. Även om jag kan ibland kan välja att se mig som en dylik så är det i ett diagnostiskt felsökningsläge, med syftet att hitta vad det är som förhindrar systemet att fungera på det sätt som eoner av evolution har "konstruerat" det via samspel med en föränderlig miljö. Till vardags är jag förhoppningsvis inte lika odrägligt analytisk utan försöker vara så empatisk och lyssnande jag bara kan, en sida jag kan förstärka även här tror jag. Det är nog detta alla medlemmar behöver mest, inte alla är så pigga på att försöka bli sin egen överläkare i alla tänkbara specialiteter kring kroppen och psyket.

Nattens "programmering" av nya sömnmönster gick litet överstyr tror jag, algoritmen bollade in alla möjliga knepiga element i ljudlandskapet för att se hur jag reagerar. Kände mig nästan som en försökskanin där men jag har ju valt det själv och fattar att det kanske blir bra på sikt. Tex vaknade jag av svaga, regelbundna snarkningar som jag lokaliserade i rummet väldigt tydligt. Tänkte att mina lurar kanske inte dämpade så bra utan ANC så jag aktiverade det för att stänga av omvärlden helt. Snarkningarna fortsatte dock oförminskat och jag insåg att det var ett ljudelement från sömnappen den testade... :-) Det roliga var att den stängde av det när den märkte att jag började röra på mig så den kanske lärde sig att jag inte tillhör de som uppfattar lätta regelbundna snarkningar som sövande.

Somnade om snabbt och vaknade litet senare av att jag hörde en dov, avlägsen mistlur som ekade över nejden. Jag gick upp för att kolla vad det var, klädde på mig och gick ut och omkring i ett landskap jag inte alls är bekant med. Följde en uttorkad flodfåra ner till havet där dimman rullade in, där ute fanns de stora fartygen med sina mistlurar nästan osynliga i dimman. Gick hemåt igen efter att ha passerat en campingplats med en massa husbilar på en liten halvö. När jag låg där i sängen igen och försökte somna om tyckte jag ljudet var oväntat högt med tanke på att jag hade pluggar i öronen. Dessutom bor vi inte alls vid havet utan vid en liten insjö, inga campingplatser i närheten heller för den delen. Så jag lossade ena pluggen och vaknade jag på riktigt. Tror jag.

Sömnpoängen denna natt blev usel, bara 71 p med 21 minuters djupsömn, men kanske en hel del REM-sömn behövdes? Sånt syns inte i appen, om den nu alls funkar för att mäta sömnkvalitet. Batteritiden räcker och blir över nu i alla fall, får drygt 9 timmar istället för 6 efter att Dolby Audio stängts av. Uppenbarligen blir det en bra 3D ljudbild utan dylikt digitalt processande så ingen förlust alls. Försöken får fortsätta ett tag till, det ska ju mätas avslappningsnivå även dagtid enligt programmet där effekt av nikotin och annat ska kartläggas. Kommit i säng på bättre tid i alla fall, vrider dygnsrytmen åt rätt håll så det är ett steg i rätt riktning.

Ha en fortsatt skön & nykter torsdag!

@Hittasigsjälv Vad fint att höra från en som varit i liknande situation som jag själv! ❤️ Min sambo är ju också högfungerande och framgångsrik, så hög igenkänning på detta med riddare🙈 Jag har en till tråd där jag skriver mer om vår relation på anhörigsidan.

Vad bra att du lyckades ta dig ur, och nu är i processen att stärka dig själv. Jag har varit i destruktiva relationer tidigare, och vet vilken kraft och vilket hårt jobb som krävs. Heja dig!
Har terapin du gått i varit bra, och är den något som hjälper även i processen med alkoholen?

Relationen jag är i nu känns egentligen inte destruktiv, vi har kärlek, förståelse, öppenhet och ömsesidighet.
Men på grund av beroendet och drickandet i sig, innehåller den även förnekelse och lögner. Och jag föll in i ett starkt medberoende där jag först drack hela tiden och sen blev besatt av att göra sambon frisk. Antar att det kanske klassas som en destruktiv relation att leva med en som är beroende och i aktivt missbruk? Iaf inte hälsosamt..
Men nu fokuserar jag på mig själv och min egen alkoholkonsumtion, min hälsa. Tröttande förstås, att leva med en som dricker varje dag, och det krävs ständigt arbete för att inte gå helt in i medberoendet igen.
Men hoppas ju att han kommer att fatta beslutet att ta hjälp för att bli nykter. Vi får se hur länge jag kommer orka. Korten är på bordet och jag är öppen med det här inför honom, han förstår att jag delvis sliter och att tiden är räknad om han väljer att fortsätta.
Blir lite orolig när jag läser om det här med aggressiviteten. Jag har sett skymtar av det.

Just nu är jag på nykter dag 4 och det känns som något av en befrielse att slippa tacka nej till alkohol och ta beslut om hur mycket/lite jag ska dricka från dag till dag. Så skönt att bara veta att jag helt enkelt inte dricker!
Sambon tog emot mitt beslut väldigt bra.
Vi har varit ute och åkt längdskidor i tre dagar nu. Det är helt nytt för mig och både tufft och roligt att lära!
Jag vill gärna gå ner lite i vikt och få in en bra träningsrutin. Annars blir det mest promenader/powerwalk men även det tycker jag känns bra både fysiskt och mentalt.
Jag njuter av att ligga med en bok i soffan och känna lugn, istället för att hälla i mig alkohol till hög musik.
Jag har satt en månad som mål men känner egentligen att det skulle kunna bli ett år. Vill verkligen inte bli beroende, har haft så mycket andra problem i mitt liv att det skulle bara fattas med det också. Måste stoppa detta!

Följs gärna åt här på forumet, vi har ju startat ganska nära varandra också😊 Jag har läst din tråd och ska skriva där med lite senare.
Hur har din dag varit idag?

Jag kände lite sug igårkväll, hemma efter 5 km i spåret och ärenden i stan efter det. Sambon öppnade en öl och jag kände att jag började längta efter en kall cider. För första gången upplevde jag att lukten av alkohol triggade mig till att vilja dricka.
Men suget gick över ganska snabbt. Jag gjorde en kopp te med en god kaka, la mig i soffan med min bok. Sambon hade köpt bubbelvatten till mig med fläder och lime, och det var en jättegod smak. Det är nog en ny favorit istället för Sanpellegrino, som ju är jättegott men det är ju detta med sockret. Jag gillar inte drycker med sötningsmedel så det får bli antingen läsk eller vatten för mig.
Ojoj, det här blev ett långt inlägg.
Det är fint att känna gemenskap.
Skriv snart igen! 😊

@has du anar inte hur det kändes som dina ord träffar helt rätt. Jag har tidigare inte insett att de här ständiga gränsöverskridningarna är en form av våld mot mig. Du har så himla rätt, tack så mycket för din syn på saken. Jag har beslutat efter lång tids tvivel att ändå göra allt det går för att få relationen att fungera. Jag kommer ta med mig det här synsättet och framföra till min partner och till familjerådgivaren till att börja med. I mitt fall är just gränsöverskridningarna som sker i samband med alkoholen det värsta. Han struntar totalt i vad jag sätter upp för gränser även då vi är nyktra, och ännu värre när han druckit. han skiter totalt i hur stressad jag blir om man bjuder hem folk som ska sova över och det ska lagas mat varje helg. Eller att han lovar att barnen får ha massor av kompisar som sover över. Imorgon kommer vår äldsta ha 9 kompisar på övernattning. På lördag har den yngste minst en kompis som sover över. Och detta beslutas utan att ens fråga mig som inte är introvert och behöver återhämtning. Att jag sitter i karantän pga sjukdom som är jättesmittsam bryr han sig inte heller om. Han bjöd hem folk när jag hade covid 2020 när det var nytt och sa till mig att vi faktiskt inte visste om det var covid. Nu sitter jag i karantän för en salmonella liknande sjukdom. Han har bjudit hem en familj på middag och hockey ikväll.

@Thompa_68 Tack!
Ja, när man drabbas av prövningar och svackor, och tankarna kanske kommer på att bedöva sig eller trösta sig med ett-två glas, som kan bli fler ... Då tänker jag att man kan ta några djupa andetag och påminna sig om hur det brukar kännas när man vaknar dagen efter en konflikt eller annan utmaning = oftast lugnare, dvs inget behov av bedövning. Däremot: om man faller för frestelsen att dämpa ångesten med alkohol så kommer nästa morgon kännas tung och troligen med mer ågren. Det här vet vi väl alla, av erfarenhet, men det gäller att påminna sig igen om den insikten. Att gå in här och läsa är ett sätt.
Kanske vore det också bra med någon slags kom-i-håg-lapp. På barskåpet eller... har ni kvar alkohol hemma? Jag har några dammiga spritflaskor som inte frestar så hårt, men ska se till att bära ner vinet i förrådet, för det är ju tyvärr så att jag alltid älskat rödvin ...

@Villmåbra79 Tack för att du tittar in! 😊 Känns så bra med sällskap. Det är faktiskt lite spännande och kul med vit månad, precis som du säger. Måttligt drickande har varit supernyttigt för mig att träna på, men nykterhet känns nog egentligen mer rätt just nu i min situation. Det känns också mer som en utmaning vilket väcker den där känslan av "roligt" hos mig😊

Jag har börjat följa kontot du rekommenderade. Tycker det är toppen med fakta om hur kroppen fungerar när man fortfarande är i "the dip" som hon kallar det, när kroppen återhämtar sig. Bra tips och råd.

Bra jobbat du med! 💪 Har tittat in till din tråd och skrivit där.
Vi har ju det gemensamt att vi båda har en annan utmaning utöver detta med alkohol, du med hälsa/smärta och jag med utmattning.

Hoppas du har en fin dag! 🙏

Det gick käpprätt åt skogen igår! Jag var så glad o nöjd men så kom ångestelefanten och jag föll...fick en flaska vin i present, inte bästa presenten men den stackars givaren vet ju inte mitt problem. Den stod i skåpet några timmar men sen öppna jag den..drack upp..nöjde jag mig med det? Nädå jag besökte lokala kvarterskrogen o köpte en flaska vin jag tog med hem..idag är jag såååå besviken på mig själv. Jag inser att jag behöver hjälp så imorgon bitti ringer jag min vårdcentral, jag tänker inte skämmas, jag måste ta tag i detta.

@asdf1973 Det är otroligt vilsamt att trivas i sitt eget sällskap ❤️ Självmedkänsla är en väg dit. Selfcompassion. Finns mycket skrivet om detta om du vill förkovra dig.

Jag tror också att det är attraktivt för andra, sannolikt omedvetet från båda håll: dvs att det kan ge öppningar för nya bekantskaper. Ungefär som när man var tonåring: om man desperat ville hitta en ny kille så funkade det inte alls, men om man absolut inte ville hitta en ny kille så kunde man ge sig sjutton på att han stod där en dag.

Kram 🐘

@zalkin önskar också välkommen! Detta är en livlina i vått och torrt. Dvs mindre vått… här avhandlas jobb, fritid, rutiner, känslor, relationer, tacksamhet! Det mesta är ju på något sätt relaterat till vårt tidigare drickande, trots att själva drickandet nu är alltmera av en icke-fråga. Men det handlar ju om att på tusen sätt uppfinna ett nytt liv, där alkohol inte har huvudrollen. 🤗

@RedRidingHood jag har ingen kunskap om din ursprungsfråga vad socialen kan hjälpa till med, men jag känner igen den förvirring du beskriver.

När min exman drack sprit dagligen (ofta i smyg) så sa han fortfarande att han inte hade några problem med alkoholen. Med det vill jag inte belysa frekvensen, utan att en person som har problem med alkoholen inte kommer säga att de har problem med alkoholen utan försöka manipulera sin omgivning.

Som jag tolkar det du skriver så är det tilliten till din partner som brustit? Och när den brister blir ju hela relationen otrygg. Det låter inte som din partner har förstått detta och försöker reparera på ett hjälpsamt sätt.

Jag har fått hjälp av kvinnojouren sedan jag lämnade och där fått hjälp att se att jag varit utsatt för våld, vilket jag inte förstod när jag levde i relationen. Jag reagerar på att du blir väckt på nätterna, eftersom det är något som lyfts som våld där.

När man är en person som tar ansvar, försöker se den andres perspektiv och har stor empati kan det vara så att det egentligen ser värre ut än en tror i relation en lever i. Kanske ser din syster det?

Jag kan ha helt fel, men kanske är det inte bara alkoholen som är problemet? Relationen gör dig otrygg och samtidigt blir du ”anklagad” som anledningen till att du känner dig otrygg. Jag känner igen det med. Du försöker sätta gränser, som inte respekteras.

Jag hoppas jag har fel, men om något av det här klingar an något i dig så skulle jag rekommendera en kontakt med kvinnojouren.

Ta hand om dig!