Senaste kommentarerna i forumet

Det verkar som det inte får så mycket plats, alkoholen alltså. Det är som du säger, att man liksom kan bli helt off på några dagar i den världen. Nu e jag inte nåt dataproffs direkt, men bara alla möten med både jobb o skolan gör mig rätt matt, information, information, information. Nåväl nu tar vi helg, ha det bäst

Förlåt om jag spammar med inlägg men den här dagen måste ta slut snart ?? vet inte om jag orkar mer av detta!! En av de värsta dagarna jag varit med om! Det sista jag vill just nu är att dricka alkohol, men denna ångest!!! Om den någonsin försvinner så vill jag aldrig mera vara med om detta. Det är slut nu! Jag gör slut med DIG Alkohol! Du ska inte få ha denna makt över mig!

Nu tror inte jag att din metod är så mycket hittepå. Du är säkert väl påläst som vanligt :D

Beroende på vem och vad det är har jag också svårt att göra som folk säger åt mig. I det här fallet - inga problem eftersom jag själv har sökt och valt hjälpen. Jag lyssnar på min tant med stora öron och blir jättestolt när hon säger att hon förstår att jag förstår. Googlar just nu på proteinrika livsmedel och har kommit fram till att jag ska börja göra hummus som jag ändå har tänkt göra så länge. Jättegott och bra komplement till all möjlig mat!

Hänger här lite extra i kväll för att mota vinsuget...

Kram!

Rabbitgirl, jag är människa med min fel och brister. Jag ser mina svagheter och inser att jag kan välja. Jag kan välja att inte aggera alls och låta svagheterna ta över eller vara stark. Jag väljer att vara stark människa. En dag i taget ?

Hej G.T.!
Intressant att läsa :)
Sockerberoende är pest, jag tycker faktiskt att det är svårare, mycket svårare att hantera än alkoholberoende.
Jag är extremt smal, har diabetes och borde inte äta socker, men det är så himla svårt. Alkohol finns bara på systemet, socker i varje affär, fika på jobbet, kallas, allt. Och det är så lätt att ta... Jag hanterar mycket bättre mitt vinberoende än sockerberoende och det andra kommer att döda mig inom 10 år om jag inte skärper mig.

Läste lite i din tråd, i början och i slutet faktiskt :)
Funderar lite.
Om jag hade kunnat välja mina dagar med laster, skulle jag var ganska nöjd med mig själv. Planera och välja. Tyvärr väljer mina laster ganska ofta när de vill ha mig, ha ha. Sötsaker, vin eller något annat.
Ibland har jag en känsla, att när de inte ser mig under lite längre tid, då glömmer de bort mig och fokuserar på andra stackare.
Ok, ok, ingen behöver vara perfekt. Man kan ta snedsteg då och då.
Jag tänker så, samtidigt som jag är frustrerad att ibland har jag lust att prata med kompis bara när jag har druckit en flaska vin. Finns det verkligen inte något mer i mitt liv än en rolig och spännande kväll med laster? Trist skulle det var, väldigt trist.
Jag slutade dricka för några år sedan, kommer inte ihåg hur många exakt. Innan var det konstant vinflöde.
Nu händer det då och då, kanske 5 vinflaskor per år. Som sagt, inget hälsoskadligt direkt. Men jag retas på det ändå.
Vem är jag som inte kan hitta något bättre? Som ångrar? Som ser spänning i vin?
Jag kanske är en människa, vem vet.

Så härligt att logga in på forumet och läsa era inlägg.
Tröttiz: jag är så glad för att du håller på att förändra det. Tänk dig när du kan säga "jag mår bra" Ett motto för 2021?
Morgonsol: Heja Heja dig. Precis: Makten över våra liv.

Era motton är mina motton för 2021 <3.
Kram på er

Det ska verkligen bli roligt att följa dig och mattanten!

Jag kör på med mitt eget hitte-på, och det går riktigt bra faktiskt! Jag har så svårt att göra som folk säger åt mig, jag bara måste göra på mitt eget sätt. Kan inte ens följa ett matrecept till punkt och pricka ?

Kram ?

Tack H!
Varför? Jo för att du beskriver din kamp och för att jag kan känna igen mig.
Tack!
?

Mrx har saker att bekänna. "Jag valde själv av egen vilja att njuta av öl, vin, ostkrokar, vit marlboro i kväll. Dåliga val jag gjorde men ändå var jag snäll mot mig själv. Det låter kanske konstigt men det är min resa på den här vägen mot ett hälsosammare liv. Jag slutade runtinmässigt röka år 1993. Jag fick röka cigg som verkligen smakade gott. Det blev mindre och mindre cigg för min del. Jag får dock röka om jag vill. Jag har alltid ett paket cigg hemma. Min farsa rökte 3 paket om dagen och morsan typ ett halvt paket. Så var det när man växte upp på 60 talet. Ikväll har jag tagit 3 st vita marlboro. Det är nästan två månader sedan jag rökte cigg. Ostkrokar är det mer än tre månader sedan jag käkade. Jag älskar dem. Tyvärr är det ej hälsosam föda som bör undvikas. Alkohol är en annan drog som man ska passa sig för. Jag har dragit ner rejält. Men i kväll var det väldigt gott med öl och vin tillsammans med mina andra laster. Jag föll men jag står upp imorgon igen. Det kommer att bli 28/3 för mig i Januari dvs 28 vita dagar och 3 med droger. En dag i taget ;)"
/Mrx

Jag valde själv av egen vilja att njuta av öl, vin, ostkrokar, vit marlboro i kväll. Dåliga val jag gjorde men ändå var jag snäll mot mig själv. Det låter kanske konstigt men det är min resa på den här vägen mot ett hälsosammare liv. Jag slutade runtinmässigt röka år 1993. Jag fick röka cigg som verkligen smakade gott. Det blev mindre och mindre cigg för min del. Jag får dock röka om jag vill. Jag har alltid ett paket cigg hemma. Min farsa rökte 3 paket om dagen och morsan typ ett halvt paket. Så var det när man växte upp på 60 talet. Ikväll har jag tagit 3 st vita marlboro. Det är nästan två månader sedan jag rökte cigg. Ostkrokar är det mer än tre månader sedan jag käkade. Jag älskar dem. Tyvärr är det ej hälsosam föda som bör undvikas. Alkohol är en annan drog som man ska passa sig för. Jag har dragit ner rejält. Men i kväll var det väldigt gott med öl och vin tillsammans med mina andra laster. Jag föll men jag står upp imorgon igen. Det kommer att bli 28/3 för mig i Januari dvs 28 vita dagar och 3 med droger. En dag i taget ;). Jag mår bäst när jag avstår från mina laster. Jag romantiserar ej över dåligt beteende. Helt ärligt var min dag som jag skrev. Jag har utgått från mig själv. Har ej känt behov av att läsa böcker och kolla på Youtube om alkohol. Vi har alla olika bakgrund och behov. Metoden mot våra önskemål av livsstil varierar därför.
/Mrx

Sant, Tröttiz. Man lever bara på. Bra att ha bilder o mål. Kram!

27 dagar idag och jag mår bara bra och fint ! Inget sug alls efter alkohol. Nu är det fredag kväll och ska snart gå över till mitt yngsta barn, vi ska spela lite sällskapsspel. Va rädd om er och om varandra. Kram till er alla !

Vet inte vad det är för app men vill hälsa dig välkommen hit! Trött är man till att börja med. Det är kroppen som läker. Jag säger som Se klart. Du behöver inte ta några beslut nu. En nykter period, en månad eller tre kan vara bra att börja med. Då kan du fundera under tiden.

Kram!

Nora och Morgonsol. Det vi får fråga oss är hur vi vill att vårt liv ska se ut? Att utgå från det. Vi har bara ett liv, då är svaret på denna fråga betydelsefull. Och vad gör att vi mår bra? Min numera bortgångna mamma frågade mig ofta: "hördu min skrutt, är du lycklig?" Nu kan jag konstatera - nej mamma, jag är inte lycklig, men jag håller på att förändra det.
Ha en fin helg.
?

Så roligt att läsa att du är nöjd med livet. Grattis till din månad!

Kram!

Då har jag haft mitt kick off-samtal med mattanten. Vi tittade igenom två dagars loggat ätande och hon kommenterade utifrån det. Kärnfrågan blev att jag måste byta kolhydrater mot protein så det är där jag börjar. Jag väljer att fortsatt logga maten (inga detaljer bara en beskrivning av vad, när och ungefär hur mycket) och motion. Jag var förvånad när jag såg vad, hur och när jag ätit i skrift. Dels såg jag att jag äter mer frukt och grönt än jag trodde, dels äter jag oftare än jag trodde. Mattanten kunde dra slutsatser (som jag aldrig själv hade kunnat) från tex lunchen jag ätit och varför det blev två vetebullar en timme senare just den dagen. Nu ska jag ändra om så att jag inte behöver äta de där vetebullarna. Bl.a. ska jag koka ägg :D Mycket intressant detta!

Vågen står orörd. Där är vi inte än.

Tyvärr kraftigt vinsug i dag. Fattar inte varför. Det var jättelänge sedan sist. Funderar på vad det som har triggat och får återkomma med det. Är det "duktigheten" kanske? Kör jag på för hårt nu tro? Hmmm...

Kram!

Verkligen kul. Så glad för din skull. Det är du värd efter all kamp.

Stort grattis! ?

Kram

Det gör mig verkligen glad att läsa om hur du mår och tänker nu, vilket styrkebesked! Njut vidare av nykterheten!

Tack snälla ni❤️
Just nu är det hemskt, men jag väljer för stunden att se det som att jag tagit ett beslut för idag i alla fall och lyckats.
Allt stöd jag kan få är välkommet. Är långt ifrån mogen att be om någon annan hjälp för tillfället, det får bli plan B med de hemska upplevelser jag hade från beroendecentrum.
Min livlina just nu får bli detta forumet?

Vi kan ta makten över våra liv tillsammans❤

Nu har jag hyfsad koll på dotterns räkenskaper. Efterlyst en del papper och sen har jag skickat rubbet på ”remiss” till äldsta dottern och hennes pappa. De hittar nog felet som jag inte hittar. Hoppas jag. Trögboll.

På måndag lanseras nya sajter för alla tjejjourer i landet. (Inte alla kanske, men totalt 130 stycken i alla fall.) Vår lilla tjejjour är en av dessa och de senaste veckorna har jag jobbat med den nya sajten. I helgen blir det nog en hel del jobb med den, jag vill ju att det ska bli så fint som möjligt inför lanseringen. Alla användare ska läggas upp, och alla ska få info om hur de ska göra när de chattar och så vidare.

Det här tycker jag är jättekul, och det är en syssla som har hängt med mig länge. Min allra första hemsida gjorde jag för 22 år sedan till den lokala naturskyddsföreningen, som jag då var engagerad i. Äldsta dottern sov mycket när hon var nyfödd, så då bestämde jag mig för att lära mig HTML-koda medan hon sov. Många timmars jobb blev det, men så roligt det var ?

Sen dess har jag gjort en massa hemsidor, till andra föreningar som jag engagerat mig i, till mig själv, till min yngsta dotters olika handikapp etc. Sen kom facebook och hemsidor blev inte längre samma viktiga kontakt med omvärlden. Via min dotters hemsida har jag fått kontakt med folk i hela landet som har samma handikapp som hon har. Nu administrerar jag istället två grupper på fejjan med den inriktningen.

Någon HTML-kodning har jag inte hållit på med på länge. Nu finns det ju programvaror som hjälper till med sådant. Skriv texten där, bifoga en bild, länka till andra undersidor och så vidare. Men tänket bakom, strukturen, är förstås densamma. Jag är ju inte bara vetgirig för egen del, jag har en stark folkbildande ådra också.

Senast idag gjorde jag lite snabbt en manual till medarbetarna om hur man bokar videomöte via kalendern i outlook. Den manual som fanns tillgänglig var obegriplig. Jag fick verkligen anstränga mig för att förstå hur man gjorde. När jag väl förstått berättade jag för andra med enklare ord, och skärmdumpar. Förstår inte hur jag skulle överleva utan skärmdumpar.

Sen kan jag märka att det blir liiiite svårare med åren. Jag kan inte räkna antalet programvaror jag har lärt mig under min snart 29-åriga karriär på min arbetsplats. När jag gick i skolan 1990 använde jag elektrisk skrivmaskin. När jag började jobba 1992 var det datorer för hela slanten. Jag minns när e-posten kom till oss 1997, precis innan jag skulle vara föräldraledig med min äldsta dotter. Vi tittade på varandra på jobbet och sa: ”Måste man kolla e-posten varje dag?”

Sen dess har teknikhjulen inom datorernas värld bara snurrat snabbare och snabbare. Vi hinner inte lära oss ett system innan det är dags för något annat, hela tiden nya grejer. Och nu senast ett helt nytt sätt att boka och delta på videomöte alltså. Från en vecka till en annan. Är man långledig så är man helt off när man kommer tillbaka.

Jag är förändringsbenägen, jag skulle bara vilja pusta litegrann emellan varje systemförändring. Och jag har kollegor som sliter sitt hår, och de är då ett tiotal år äldre än jag. Så jag står kanske i början av den tekniska nedförsbacken nu, när motståndet bara blir större och större. När jag inte griper mig an varje förändring med lika stor lust.

När jag introducerar nya medarbetare, som är strax över 20 år, så är det swop swop och sen är de igång. Och jag tänker att så länge jag kan lära ut, så har jag ju hyfsad koll på läget. Jag har haft chefer historiskt som chefat utan att lära sig systemen, och deras trovärdighet blir minimal i längden. En chef kunde inte svara på e-post, han läste dem och sen kom han personligen till en och svarade. Det finns ju en skamfaktor i detta också, att vara chef men inte behärska allt. Vem ska man fråga då liksom? Vikarierna? Knappast.

Och inte heller idag har alkohol fått plats i mina tankar, mer än när jag tittar in här. Trots att det är fredag. Istället ser jag fram emot kinamat om en stund ?

Kram ?

Tröttiz o Nora heja oss !! Vi är kvinnor som börjar inse rätt saker. Ensam är inte stark. Ja får mycket kraft från såna som ni. Vi hjälper varann. Lite i taget.. bara det att någon läser här o ser mitt framsteg. Ingen annan vet o ger mig cred för vad ja åstadkommer med mig själv. Bara att få lite beröm. Ett kärleksfullt ord. Gör så mycket.

Har läst Persbrandts bok för några år sedan, men den andra har jag inte hört talas om. Kanske som du säger, en bok att spara tills man känner sig extra stabil och trygg i sig själv...
Det var inte självklart att jag fick diagnosen. Det första utlåtandet jag fick var att mina beteenden inte verkade tillräckligt karakteristiska men sedan ville de ändå att en läkare skulle titta vidare på det och hon gjorde en annan bedömning. Jag tänker att jag inte har så mycket att förlora. Jag har visserligen byggt upp ett visst skydd genom min nya livsstil och min träning men upplever väl fortfarande stora delar av livet som en "kamp mot mig själv" och jag känner att finns det en liten chans att denna medicineringen träffar delar av mig som skapar de känslorna så har jag ju mycket att vinna.

Med över ett år på en ny bana så är jag trots allt fortfarande ganska otrygg i hur stabil min nya livsstil är. I början var jag extremt rädd för att råka bryta mitt nya schema som jag nötte men nu fick jag ett litet prov och ihärdigheten visade sig äntligen ha skapat något djupare. Jag tänkte ofta att den rädslan bara var destruktiv och hindrade mig från att må bättre fortare. Men det ligger nog trots allt en hel del rimlighet i att ha den pressen. I början av nya rutiner så måste dem nötas, helst utan avbrott och undantag, de sitter inte i bakhuvudet och små hinder gör så otroligt lätt att man glider tillbaka till det gamla utan att man knappt hann förstå vad som hände och vägen tillbaka till det nya försvinner fort inom ett lätt räckhåll.

Detta har så stor betydelse när man vill dra ner på alkohol. Nya rutiner måste nötas och man känner sig länge just frustrerad, rastlös och förvirrad. Nya vanor skall ta över de gamla och man ska skapa sig nya förhållanden till alla stunder som man brukat "spola förbi" med ett rus. Vad gör jag istället? Vad blir mina nya vanor..
I mitt fall visade det ju sig att en enda ny stark rutin, kortet jag satsade allt på, träningen har räckt väldigt långt. Jag tror verkligen att just träning är något som kan hjälpa väldigt många, att det har ett väldigt brett "effektområde". Det fyller din tid, det höjer dina må-bra-hormoner, det stärker din kropp och till och med efter senaste rön läker och återuppbygger din hjärna, t.ex ditt minne. Men jag förstår också att alla är olika och träning kommer inte att fungera för alla. Så min slutsats är att det till störst del handlar om att hitta >något< som kan bli din nya övertygelse och sedan fylla upp det tomrum som uppstår efter alkoholen.

Nog är vi många som har begränsat oss men sen förhandlat. Jag vet inte exakt hur det har gått till. Jag vet att för ett par år sen bestämde jag mig för varannan helg och inget på veckorna. Det gick periodvis, men sen satte förhandlingarna igång där inne i mitt medvetande. Det var väl egentligen en alkoholdjävulen mot en försvarslös stackare som förlorade lite för ofta.

När jag tänker efter känns det nästan som när man utövade någon sport mot en äldre bror när man var lite. Ibland tilläts man vinna för att man inte skulle ge upp och strunta i det totalt. Mycket var väl förhandlingarna med alkoholdjävulen på den sättet, ser jag nu när jag kan tänka tillbaka på det. Principerna urgröptes allt mer och mer. Första gångerna behövde man ju en bra anledning för att dricka något i mitten på veckan. Man kunde slå tillbaka lite också och hålla igen ett tag och få känslan av att man hade kontroll. Kvalitéten på ursäkterna för att dricka blev allt mer tvivelaktiga "Vi drack ju igår, kan ju lika gärna köra på idag" och mot slutet hoppade man över förhandlingssteget helt och gick raka vägen till systemet.

Det är ett bra första steg att du är här och skriver. Det där med tips kan vara lite vanskligt, just för att vi alla är så olika och det finns så många sätt som fungerar olika bra på oss. Du kan ju läsa runt här och skriva här och fundera på det. Du verkar ju inte ha hamnat i den sitsen att det är panik, men mer att det är dags att börja med en förändring snart och då har du ju tid att komma upp med en strategi. I slutändan är ju det viktigaste att du verkligen vill ha en förändring, och jag vet att det är svårt för någonstans där vill man ju kunna fortsätta dricka också.

Testa att göra programmet som finns här på sidan. Det är nog en bra start för de flesta. Om du har läst här på forumet så vet du ju redan att vi är några här som har lyckats hålla oss nyktra ett tag och några som kämpar med det.