Senaste kommentarerna i forumet

Grattis till tid. Strongt jobbat?. Vet inte hur dina släktingar har för vana att dricka, men hemma hos dig är det du som håller i taktpinnen, tycker jag. Kanske du bara låtsas som ingenting och om de skulle säga något så kan du hänvisa till vit period eller nån kommentarer om att du vill förändra möten med afria alternativ. Du kan ljuga o hänvisa till magproblem, diet o att du glömde köpa vin osv. Lycka till

Minns för ja..snart tre år sedan..en kollega till mig..skulle cykla till Paris för att stötta Barncancerfonden...ett projekt som pågår varje år...tja kanske inte i Coronatider men iaf. Min kollega hade en ganska kraftig övervikt. Hen sa att fast hen tränade som en tok, cyklade som en galning så hände absolut inget på vågen. Det hände inget på vågen förrän den dagen hen började ända på sina matvanor..och nu har hen nog gått ner 25-30 kg. Hen är en mycket bestämd person så jag tänker hon kommer att lyckas att nå den vikt hon vill ha för att må bra.

Så jag tänker att det hör ihop...matvanor och träning...och med stigande ålder så är det ju lättare att gå upp i vikt pga flera olika anledningar...men jag tänker att du kommer nå dit du vill...du är så beslutsam..du tar det i din takt...du möter på fällor...du förskönar inget...men du går vidare. Så glad för din skull!

Kram:)

Jag har lämnat, bor själv med mina barn, så skönt och har sagt jag kommer aldrig tillbaka till det huset. Det här varit komplicerat då han bröt ryggen i aug ( du kan läsa i min logg, så förstår du?)
Hans ensamhet, sjukdom och smärta gör att jag är där och försöket få ordning iaf, han ger inte mig näring eller försöker ens att hitta en lösning så jag fattar inte vad jag håller på med ens ?? Tror det är svårt att anmäla om ofredande så att det leder nånvart, däremot har jag fått hjälp av polis vid ett tillfälle som ringde upp plågoanden och sa att nu räcker, det tog ? fördelen är att det brukar ebba ut ganska snabbt om han inte lider av någon annan psykisk störning

Se klart..dina inlägg är så fina...ger mig liksom hopp...och ger mig en längtan...att så vill jag ha...den lugna morgonen med det goda kaffet...och det är ju faktiskt något som jag kan fixa till!

När du skriver att du hoppas på inga samtal från sjukhus under natten....ibland har jag undrat..varför får man alla telefonsamtal under natten....eller mycket tidig morgon? När det gäller mina föräldrar, min syster och min svärfar så har man ringt under morgontimmarna..att nu är det bråttom eller hen är redan död. För att inte tala om när man ringt fr polisen för att berätta att min dotter är på sjukhuset för alkholförgiftning...eller som för fem år sedan när hon var endast 17 år...hade dragit iväg över 20 mil bort. Min man och jag klev upp kl två på natten...det var dimma och 20 minusgrader...usch ja...telefonsamtal på natten är tunga.

Önskar dig en fin torsdag!

Kram:)

Jag har ju bara lite nyktra dagar här och där...och jag ser mönster i mitt beteende...och jag kan tänka...men så här tänkte du även för ett år sedan och inte har du kommit längre. Jag tänker att det finns mycket man kan ha gjort annorlunda..både bättre och sämre....och visst ångrar jag saker och visst ältar jag saker. Jag tänker även att jag själv har ett ansvar för mitt liv...jag kan inte skylla på någon annan ...men om man fastnar i att ångra och att älta då kommer man ju inte framåt...och då är ju risken stor att man fastnar där man är.

Ang att berätta för chefen så tänker jag som Charlie70.

Hej alla kloka!
Jag ska ha en middag på lördag för två släktingar och jag vill inte bjuda på alkohol. De vet inte att jag inte längre dricker alkohol. Jag vet inte vad jag ska säga till dem.

Hur gör ni, bjuder ni på alkohol hemma hos er? Jag tycker det känns obehagligt och vill inte.... har inga problem att vara bortbjuden och andra dricker då, men vill inte ha det hemma hos mig.

Tips mottages tacksamt!!! Kram!

Upp och hoppa. Det blir inte bättre av att du går omkring med ångest. Var glad och tacksam för att du har börjat din förändringsresa mot ett sundare liv. I bland faller vi och då gäller det att resa sig upp fort. En dag i taget ?

Vägen mot nykterhet är nästan alltid guppig. Så var det definitivt för mig. Gör så bra du kan av dagen. Försökt sova ordentligt i natt. I morgon är en ny dag att vara nykter på!

Kram!

Läser lite här och som jag ser det förefaller det att din sambo bytt ut ett missbruk mot ett annat, vilket inte är ovanligt. Har sett det bl.a. hos min f.d. man. Han rökte cannabis under många år och var sedan så stolt att han lyckats sluta. Det han gjort var att han bytt ut cannabis mot alkohol. Han hade inte tagit itu med sina problem endast bytt drog.

Så ledsen, igår försvann 0:an
Drack en flaska vin och nu har jag jordens ångest. Känner mig så dålig?

Har ju inte varit nykter 5+ år som du vet men några tankar från mig i alla fall. Jag tycker absolut inte att du måste berätta hur illa det varit för just chefen. Däremot har jag själv mått bra av att ha en eller ett par nära mig som jag berättat om det för. Vem det är, det bestämmer man själv.

Kram!

Backen123 jag förstår hur du känner dig. Har du funderat på att lämna honom själv?
Han fortsätter kontakta mig fast jag bett honom att sluta, obehagliga och anklagande sms. Kan man göra en polisanmälan om ofredande för jag känner att jag inte orkar det här mer.

Plus och minus. Så länge plus överväger fortsätter man. När minusen dominerar får det vara nog. Så kände i alla fall jag. I dina inlägg kan jag bara se en massa minus med alkoholen. Sen behöver beslutet mogna och förankras och förankras och förankras och processas och processas och processas. Det tar sin tid, och olika lång tid för alla.

Själv är mer spontan än jag borde vara, i alla situationer. Att jag kastade mig hals över huvud in i detta med övertygelsen om att jag skulle fixa det förvånar mig inte ett dugg. Så gör jag med allt, det är en del av min personlighet. Du måste nyttja styrkorna och fördelarna i din personlighet, hitta dina drivkrafter.

Keep up the good work!

Kram ?

Blir glad av att läsa era inlägg och får en go känsla av att ni vill hjälpa mig.
Läste lite i din tråd @kaye ( läser i alla som kommenterar för jag är så intresserad av allas olika men ändå på många sätt så lika resor )
Så sant att man inte ångrar att man inte drack. Jag SKA i alla fall vänta 10 dagar med att dricka. Helst 3 månader .
Helgen blir en utmaning även om inte vardagar stoppat mig tidigare. Jag har upptäckt att jag sover bättre än på väldigt länge.
Har alltid druckit mig till trötthet sedan vaknar vid 3-4 tiden o legat vaken resten av natten om jag inte tagit en halv insomningstablett. Nu somnar jag senare men somnar om om jag vaknar. Bara det är en seger ✌️.
Nu börjar jobbet. Igår jobbade jag till klockan 20.00 för att jag var rädd att jag skulle falla för frestelsen.
Kram alla kämpar!
Oppps. Höll på att skriva under med mitt namn ?

Jag hade medarbetarsamtal med min chef i går och då kom vi in på att jag inte dricker alkohol. Det känns ju helt naturligt för mig numera att prata om detta så det var inte mer med det. Förutom att att chefen bliv lite avundsjuk.? Men jag funderar på en sak, han har inte (vad jag tror i alla fall) vetat om hur illa det faktiskt var med mitt drickande, och jag känner inte något behov av att berätta om det.

Är det något man ”bör” göra för att må bra i förlängningen tro? Vad säger ni som har varit nyktra en längre tid, typ 5 år+? Enligt AA tex verkar ju detta vara viktigt.

Det känns väldigt viktigt för mig att stå för att jag inte dricker, och har absolut inget behov av att dölja detta, men jag har inget behov av att berätta hur mycket jag drack.

Jaja, det märker jag väl om jag skulle få behov att berätta om detta i framtiden. För övrigt var samtalet jättebra och chefen var riktigt nöjd med mina prestationer på jobbet.

Ha en bra dag! ?

Ja, jag vet inte jag. Jag tror inte på att man måste nå nån ”botten”, det är väl om man får sådana konsekvenser att man kanske tvingas att hålla sig nykter en period och gillar det, eller när man bara får nog. ”Dricka klart” tror jag att många känner igen sig i, fira ut sista tiden eftersom man ändå ska sluta dricka i morgon. Farlig strategi eftersom det är lätt att börja om igen dag 5 och då har man testat att dricka rätt mycket.

Men jag är skeptisk i grunden och tror att vi är olika och just såna där ”sanningar” gör mig mest förbannad. Tycker att så många uttalar sig tvärsäkert i TV om smittrisker, alloholproblem och sjukdomar utan att ha nån större koll på nåt. Lite ödmjukhet skulle sitta fint.

Jag är också less nu på alkohol, har också sjunkit ihop. Bra ord! 5 månader nu. Är nyfiken på hur det är att leva utan alkohol. Jag är rätt säker på att det är nåt annat som inte står helt rätt till i kroppen också, men häller man på alkohol så påverkas hela kroppen och det är svårare att känna efter. Jag har skrivit det förr, men jag tycker att du ska gå till en läkare med din trötthet. Den låter lite i värsta laget. Och du har varit alkoholfri rätt länge nu, med nåt enstaka undantag.
Skönt att du mår bättre på nåt sätt. Och tänk va bra om både ditt och mitt inre verkligen har fattat att det vi har försökt medicinera med alkohol inte blir bättre. Bara att skriva det där... fy sjutton vad jag var less på det i slutet. Fick ingen kick alls av det längre då.
Spikmatta, har du förresten testat det för dina sömnsvårigheter? För mig ger det ett lugn i kropp och själ.

Jag har förstått att återfallen får man räkna med, men att det gäller att snabbt komma upp på banan igen. Men att dessimellan inte bara går på vita knogar är en förutsättning för tvåsamhet. Min (ex) man är nykter nu, men är bara hemma i huset själv, pga av ryggskada. Inget jobb, inga nära vänner, inge familj samt att han går inte på AA längre. Så jag lurar nog bara mig själv. Hade han velat tagit ansvar för oss så hade det nog varit annorlunda, för jag har så svårt att släppa det förflutna, kaoset och gröten. Jag tror jag ger näring i missbruket med mitt medberoende, fixa, trixa, bjuda in på middag och gemenskapen till mina barn för jag tycker så synd om honom i sin ensamhet. Nu är det sälja huset projekt, han bryr sig inte, sitter i orubbat bo och gör inget.

Starkt gjort! Mer tydligt och gränssättande än så blir det inte, snyggt. Själv tänker jag att min man ska ramla, slå huvudet och tillfriskna, och så blir allt bra. Livslögn, blir inga tydliga gränser där inte och väldigt otydligt. Förstår vemodigheten och befrielsen. ?❤

Ser att du kämpar på Varafrisk! Här kommer en KRAM från mig.

Du känner dig konstig, trött, håglös och ledsen.
Du går igenom en jätteomställning, kroppen börjar läka, det tar energi så det är inte konstigt att du mår kymigt.
Låt det vara så. Då går det över snabbare så att du börjar må bättre.
Ta hand om dig och ge inte upp!
Varm kram!

Hej TappadIgen,
Åh, ja jag tror att du har så rätt. Har jag, som närstående, problem med förnekelse så är det säkert ännu värre för den som lever i ett missbruk. Man intalar sig säkert att man har kontroll och att det kommer bli bättre. För att man så gärna vill att det ska vara sant.

Hej Kaprifol,

Känner igen mig precis i det du skriver och känns otroligt skönt att veta att man inte är ensam. Jag faller hela tiden tillbaka i förnekelsen. Framförallt under arbetsveckan när han inte dricker. Då tänker jag att ”Nej men vore han alkoholist så borde han väl sakna det mer? Det är säkert ingen fara”. Och sen blir jag jättebesviken igen nästa helg.

Det gör mig glad att du "promenerar" mot 4 veckor!
På väg mot en "promenadseger"? Nej, det är väl utfört arbete som tar dig dit.
Bra jobbat!
Kram

Du tänker helt rätt. Hängslen och livrem och några åtgärder i bakfickan körde jag också med i början. Finns ingen anledning att inte ta den hjälp som finns och som man kan få. Att kunna kommunicera en handlingplan tydliggör att du tar dig själv på allvar och lugnar med största sannolikhet omgivningen rejält. Att sluta dricka kräver nästan allt ditt fokus den första tiden. Då behöver det vara så lugnt det kan vara med övriga livet. Ser fram emot att följa din resa!

Kram!

Vakna innan man måste hör inte till vanligheterna. Men det blev så i dag. Jag är ju en sån som inte finner någon funktion att snooza, är man vaken så går man upp. Jag blir blixtvaken liksom, precis tvärt emot alla ? såklart, jag älskar ju att vara annorlunda ?

Ska ha två av mina vänner som ska komma hit nästa fredag. Vi har inte gjort nästan något sånt pga. Pandemin men nu var vi tvungna. Vi ska äta, prata och dricka. Fast jag kommer dricka A-fritt, har inte sagt det än utan tar det när de kommer. Men de vet iof. att jag inte ska dricka pga. Medicinerna. Men jag tror i ärlighetens dag att man kan dricka ett glas utan att det är farligt med medicinen. Men det spelar ingen roll, jag ska inte dricka och om någon ifrågasätter (som jag inte tror då de inte är såna människor som bryr sig), så säger jag bara att jag lyder doktorns order ☺️ Vilket iof är sant också. Så jag är inte orolig.

Ska köpa ett gott Rosé som jag faktiskt hittade i matbutiken. Får ingen längtan efter ruset alls, men det känns lite festligare med bubbligt vin än något annat. Man är mer med på riktigt. Köpte det till nyår.

Fortfarande lycklig och soooo over A. Kan inte tänka mig att vi någonsin kan bli kompisar igen. Yeah!