Senaste kommentarerna i forumet

Dit behöver man inte gå mer. Min men får handla om det är middag m gäster (not so much)
Jag känner mig kall inför själva lockelsen men vill bara inte vara där. Kan f ö vara utan även de a-fria alternativen nu. Drack ibland sånt för att passa in och började irritera mig på mitt eget beteende. Det kan knappast göra ont i någon annan av att jag dricker Coca-Cola cola... sov gott!

Redan hittills i januari har jag varit nykter fler dagar än på hela 2019! Vi är så motiverade. Har märkt hur korkade och sega vi känner oss dagen efter och berusningens inbillade rosenskimmer är ingenting mot hur fantastiskt det är att vakna nykter. Vi bestämde oss på nyårsafton och hällde ut resterna på nyårsdagen. Inget nyårslöfte. Vi hade bara fått nog. Jag kommer inte att räkna dagar, men varje dag jag är nykter sätter jag in 100 kr på ett speciellt konto. Jag skulle tro att det är i snitt så mycket jag lägger på vin hemma eller ute annars. Förra årets besparing använde jag till att köpa en liten kisse. Ett underbart sällskap och distraktion. <3

Blir man ju glad av att se som ämnesrad/rubrik i ett sånt här forum. Berätta! ?

Skriver att du skulle vilja komma i kontakt med någon som har en relation till en nykter missbrukare. Själv går jag ibland på alanon och i min grupp har dom flesta en relation med en nykter alkoholist d.v.s deras män är nyktra och har varit så en längre tid. Kanske kan du pröva någon alanongrupp där du bor. Tyvärr är det kanske endast på nätet just nu. Hoppas du hittar någon som passar.

Kan inte sova så jag läser lite här och ser du har en annan tråd angående anhörigvecka. Var själv på Rönneholms slott genom Nämndemansgården och det var ovärderligt, kostade 11.000 men frågan är om jag överlevt utan det. Hade nog inte haft min mentala hälsa i behåll i alla fall. Svårt att beskriva hur det var för det behöver upplevas. Vid sidan om alla kunskaper och insikter fanns det en sån kärlek mellan anhöriga och beroende som är väldigt svår att förklara.

En tid efter att jag genomgått anhörigveckan gick jag även ett sorgebearbetningsprogram på Rönneholm. Även det fantastiskt att kunna släppa det som varit, att sörja det som inte blev som man önskade eller drömde om. Jag kan nog säga att dom två sakerna är det bästa jag gjort för mig själv. Egentligen även för andra för det påverkar ju omgivningen att man har förlåtit och gått vidare. Hoppas det inte blir för mycket svammel för nu börjar jag bli trött. En sak till som var ganska rolig eller inte. Jag kan inte köra i mörker och sorgebearbetningen var under kvällstid vilket innebar att jag behövde sova över där. Då erbjöd man boende på slottet och det tackade jag ja till. Sedan kom man med en nyckel till mig. Jag förväntade mig att det var någon form av bed and breakfast, men jag hade hela slottet för mig själv.

Har du möjlighet att åka till Rönneholm så gör det. Jag hade gärna åkt dit varje år.

Att du drar dig för att söka hjälp på beroendemottagningen om du riskerar att bli av med körkortet. Vill de inte att folk söker hjälp innan det är fullständig katastrof?

Positivt ändå att du dricker betydligt mindre. Och skämmas behöver du verkligen inte göra! Vi om några vet ju vilket jävla beroende det är. Du får fortsätta nöta på med nyktra fakta, hjärntvätta din hjärna och låta ditt undermedvetna påverkas sakta men säkert. En dag får du nog. En dag slår du alkoholdjävulen på käften rejält.

Men skriv något då och då, så vi vet att du fortfarande ligger där i startblocken och bidar din tid.

Kram ?

PS. Lyssnar nu på Allen Carrs bok ”The Easy Way to control alcohol” som insomningsljudbok. Och du hade helt rätt i att både Grace och Beck är väldigt tydligt influerade av honom. De använder nästan samma formuleringar ibland.

Egentligen är det inte alls lätt för dottern att sätta nya nyttigare rutiner. På det området är hon som en tjatig treåring, hon försöker med alla medel lirka sig till det hon vill ha. Hon är dessutom makalöst duktig på att läsa av kroppsspråk. Jag tror det beror på att hon själv har en språkstörning och är svår att förstå i tal, så hon har utvecklat andra skills helt enkelt. Ungefär som att en blind är svinduktig på att tolka ljud och har en fantastisk känselupplevelseförmåga i sina fingrar.

Det innebär att jag alltid måste vara övertygad inifrån och ut. Det får inte finnas minsta tveksamhet inombords. Hon märker det direkt och fortsätter tjata. Jag kan säga ”nej” på precis samma sätt i samma typ av situation, men hon märker direkt när det är läge att tjata. Märker hon att jag är övertygad inifrån och ut ger hon sig direkt, nästan helt utan tjafs. Hon morrar då mest för sakens skull liksom. Eller pustar och stånkar och stampar i golvet snarare.

Med henne måste man vara konsekvent i kubik. Ger man sig en gång har man två månaders helvete framför sig. Att hon då lever i två olika hem, där hon har kanonkoll på de olika ”reglerna” gör ingenting enklare. Jo, att hon har kanonkoll underlättar. Hon vet precis var pappas gräns går, och var mammas gräns går.

Det här med colarestriktioner har vi förstås försökt förut, många gånger, och det brukar funka några dagar. Att vi två föräldrar nu bestämt oss för att vara stenhårda båda två om detta kommer att underlätta enormt. Hennes pappa la ju grunden första veckan, och jag har följt upp den här veckan. Nästa gång hon kommer hit kommer det att vara enklare för alla.

När jag drack hade jag inte alltid samma tålamod med henne. Ibland ville jag bara att hon skulle hålla tyst och gå och lägga sig så att jag kunde dricka vin ifred utan ständiga avbrott. När jag var utmattningsdeprimerad hade jag absolut inte tålamodet. Minsta motstånd från hennes sida så rev det inom mig av obehag. Så där så man bara vill gallskrika ”håll käften”, men man gör det inte så skriket river liksom hål inombords istället.

Förstås har jag orkat de allra flesta dagar, men när man måste vara konsekvent i kubik är det lätt hänt att falla igenom någon minut här och där. Det var ett långt inlägg för att förklara att jag tror att min nykterhet påverkar hur ”lätt” det faktiskt verkar vara att sätta nya nyttigare rutiner även hos dottern.

Idag åt hon inte upp all sin pommes på McDonalds ”Jag orkar inte”. Har aldrig hänt tidigare. Colan måste öka suget även efter annat på något sätt. Tidigare i veckan har hon också slängt mat som hon inte orkat äta upp, både pasta och stekt potatis. Och ikväll sa hon återigen ”kommer du med äpplet sen?” Den ungen upphör aldrig att förvåna mig. På ett positivt sätt.

Kram ?

Så härligt att följa din resa. Grattis till tre veckor så bra gjort! Känner igen så mycket i din tråd om fördelar, vikten och ekonomin till exempel. Så mycket pengar över till annat och viktigare är alkohol. Köpte mig en härlig vinterjacka utan att ens se på prislappen. Hade plötsligt råd ju. Vi följs åt och hjälper varandra kram ?

Jag har ingen erfarenhet av Campral eller Naltrexon(e), men jag har tagit Antabus i två perioder. Det hindrar dig från att dricka, men det får dig inte att sluta. Antabus kan ge dig väldigt negativa reaktioner om du dricker alkohol under tiden du tar det. Se FASS.
Det finns tydligen människor som kan dricka "igenom" Antabus, men personligen skulle jag aldrig våga prova.

Det finns "Män" som talar om att de inte får någon effekt om de dricker trots Antabus-intag, men Antabus är menat som en hjälp att stoppa ditt drickande.

Jullan65 här inne verkar ha en positiv erfarenhet av Naltrexon som minskar "lyckoruset".

Tänk efter vad det är du behöver och försök få hjälp efter dina behov.
Har du haft ett personligt möte med läkaren från Kry? Någon att prata med ansikte mot ansikte kan kännas ganska bra.

Oavsett, Lycka till!

Igår hade jag, som en blixt från klar himmel en fruktansvärd längtan efter alkohol. Efter att i snart 5 månader inte haft nån längtan. Nej, faktiskt tror jag nog att jag aldrig känt så som jag gjorde igår. Jag skrev det här inne ( i en annans tråd). Fick ett par förklaringar som gjorde att det kändes bättre. Idag har jag haft en mycket bättre dag! Härligt med stödet, det ska jag använda mig mer av likväl som jag hoppas kan vara ett stöd för andra.

Jag håller med om HALT, satt faktiskt o försökte komma på vad det va idag o så såg jag att du skrivit ❤️ Jag åt kvällsmat o lite godis och kände mig genast bättre till mods ?? är verkligen inte på topp och känner mig skör och så men bättre. Nu är det sängen och förhoppningsvis en god natts sömn. Tack ?❤️

Det är fortfarande lite av och på med vinpimplandet. Arbetsveckan går helt OK, men helgerna är värre. Det enda positiva är att jag totalt sett dricker lite mindre än tidigare.

Jag har varit i kontakt med beroendemottagningen, anonymt. De har haft en organisationsförändring som innebär att den i min kommun har slagits samman med grannkommunens. Tidigare har man haft policyn att inte rapportera till Transportstyrelsen om man sökt hjälp av egen vilja, men numera går man på värden för alkoholmarkörer.
Jag vet inte vad man tror sig vinna på det. Det innebär förmodligen att fler (läs: Onkel F) drar sig för att kontakta dem för att få hjälp. Idioter!
Att få körkortet indraget skulle innebära katastrof socialt, ekonomiskt och mentalt för mig. Jag vågar inte söka hjälp där innan jag skrapat ihop en månad eller två av nykterhet och har snyggat till provresultaten. Då kanske jag kan få hjälp med att bibehålla nykterhet.

Jag skriver inte så mycket. Det blir mest en upprepning av berättelser om misslyckanden. Det blir trist i längden och är förknippat med en inte obetydlig skäms-faktor. När (inte om) jag lyckas bättre kanske aktiviteten ökar. Läser gör jag dock varje dag, det är till hjälp.

Tacksam för alla knuffar i rätt riktning!

Jag har överlevt covid-19 men har tappat mycket ork och kondition. Har börjat träna igen efter en månads uppehåll. Blir helt slut av det minsta lilla jag gör. Känner inte igen mig alls vad det gäller ork och styrka. Det blir liksom att börja om och bygga grundkondition. Alkohol djävulen är tyst för tillfället. Har inget sug och känner mest avsky när jag tänker på alkohol. Jobbar fortfarande heltid hemifrån och ska göra det minst till efter sommaren. En dag i taget ?

Det viktiga är ju att du mår bra. När du känner för att skriva så finns vi här :)

Skönt att det går bra för dig! Det kan nog vara nyttigt att börja fundera lite smått redan nu på vad du vill. Du behöver ju inte bestämma dig idag men så blir det inte något förhastat beslut när du väl är där. Alla är ju olika och för en del fungerar det ju mycket bättre med fortsatt nykterhet, som för mig, men för andra kanske det går bra att gå tillbaka till en mer kontrollerad konsumtion. Det enda dilemmat är att man kanske inte hinner bromsa det riktigt om man skulle tappa kontrollen när man testar. Så är du osäker efter 30 dagar, så testa 30 dagar till och omutvärdera då, är mitt råd. Men det är såklart ditt val. :)

Flera gånger om dagen kommer jag på mig själv med att vara så mycket lugnare än jag någonsin varit, så länge jag kan minnas. Jätteskönt!

En sak som har dykt upp nu är tvivlet på hur det ska bli efter dessa 30 dagar. Ska jag fortsätta? Hur länge dröjer det innan man är tillbaka i gamla vanor?

Ha det gott, så hörs vi / N.

Du vet själv bäst vad du behöver just nu ???
Skriv när du orkar! Vi finns här ?

Efter omständigheterna helt ok.

Tack för att ni bryr er. ?

Kan inte gå in på detaljer och orkar inte skriva så mycket. Blir mindre och mindre av det senare, men tänker på er ofta och får mina forumryck ibland.

Dock...

Jag har INTE tappat greppet. ?

Kör mitt eget race och är förvånad över att det funkar. Men som ni vet är jag uppmärksam på allt som skulle kunna tyda på begynnande tappad kontroll. Längesedan jag försökte lura mig själv.

Tack för att ni finns. ?

Kram

Jag har 2,5 månad nykterhet i bagaget.
Känns för de mesta bara toppen men jag dippar vissa dagar och tänker att framtiden, framförallt sommaren kommer att bli dötrist utan det där goda vinet till grillat, bubblet i solen och ölen på uteserveringen. Men så tänker jag efter och ”spelar” hela filmen och vet precis som du att det blir ju aldrig 1 glas. Suget efter mer kommer som ett brev på posten och så sitter man där och bara vill ha meeer. Man tänker f-n att alla ska dricka så långsamt.... Mitt glas bli tomt först och sen börjar man flacka med blicken och blir otålig. Beställer mer eller hem och ”tuta” ifred.
Det viktigaste är ju att komma ihåg vad som händer när vi tar det där första glaset.
Sommaren kommer att bli toppen med alkoholfritt!
Det känner jag på mig!
Kram

Oj vad jag känner igen mig ??❤
Jag har varit nykter 21 dagar och experimenterar i min relation. Än så länge verkar svaret vara "det var inte jag". Men som nykter har jag inte samma behov av att agera på mina känslor och impulser. Känslorna lägger sig snabbare.

Så tycker du gör helt rätt. Men glöm inte att göra resan för din skull. Ta hand om dig och lär dig allt du kan under din nykterhet ❤? Lycka till!

Känslorna pendlar nu upp och ner. Jag känner mig pigg, glad och nästan euforisk vissa stunder sen kommer känslor av mörker och nedstämdhet över mig. Fast jag vet att jag inte ska kommer jag på mig själv att tänka långt fram, hur ska jag göra i vår, i sommar. Ska jag inte kunna ta ett glas vin när vi grillar, ska jag inte kunna sitta på en uteservering med ett glas bubbel.
Det roliga är att när jag tänker så är det ju bara en fantasi för när drack jag ”ett glas vin” till middagen och när drack jag ett glas bubbel på serveringen. Det kan ha hänt, men då kretsade mina tankar ständigt kring hur jag skulle kunna få dricka mer. Jag slutade lyssna på konversationerna och gick upp i mitt begär efter mer att dricka. Började smyga eller beställa in till mig och dom andra eller gick hem och drack ensam.
Så jag fortsätter, en dag i taget. Snart har jag en månad!

Vill först och främst hälsa dig välkommen till forumet. Har inte nån större kunskap om medicinerna mer än att min läkare skrev ut Campral och Naltrexone i kombination till mig när jag sade att jag ville DRA ner på mitt alkoholintag.
Campralen ska minska suget och Naltrexon tar ”udden” av ruset. Den ska liksom göra det helt ointressant att dricka. Men om man dricker ändå så händer ingenting med dig.
Det är ofarligt.
Om man tar Antabus och dricker så är medicinen gjord så att den ska skapa negativa kroppsliga reaktioner som gör att du inte klarar att dricka.
Det är är lite vad jag tror i allafall.
Finns säkert någon här som har bättre kunskap om detta. Hoppas att du får svar.
Lycka till!
Kram

Se hit alla som undrar hur det egentligen blev med icebugs hit och dit som hon tjatade så mycket om för ett tag sen.
I morse klev jag ut sängen, i träningskläderna och sprang.
4 km i min takt, längs vattnet, så skönt,
Nu är jag däremot trött intill svimning. Har lagt ett stycke barn i min säng. Som en melatonin-boll ligger hon där och andas varmt:
Jag kan stirra mig galen på mina barnbarn men gör det när de sover så de inte ska tycka jag är konstig.
Små människor. Så. Näpet.
Min pappa är sämre och idag känns det tungt. Som fysisk tyngd i kroppen. Barnbarnet frågade hur gammelmorfar pratar nuförtiden,
”Tyst och lite otydligt svarade jag”.
”Ja, verkligen verkligen gammalt alltså” konstaterade barnet,
Reflektion: min impuls att bedöva känslorna föreligger inte.
Jag vill känna.
Kram alla,

En bra sak med forumet (och även livet) är ju att man varken måste veta eller lova.
Jag tycker Kennie skrev så bra råd här ovan i din tråd,
Jag känner igen mig mycket i det du skriver med att ha mycket ansvar inom olika områden och kanske har jag gjort mig lite ensam- med mitt drickande.
Att jag liksom hållit ihop och ”ska minsann” fixa det mesta men har ju inte riktigt orkat- och då skarvat med alkohol.
I backspegeln kan jag säga att den tog mer kraft än den gav. Lämnade mig rätt utmattad.
Två saker kommer jag att tänka på.
* Det blir lättare att dra gränser kring sig själv- när man är nykter. Att stå upp för sig. Säga nej: ställa tydligare krav. Inte alls enkelt men utan den skam som iaf jag bar med mig som ett tungt lod. Det blev enklare att vara rak, och faktiskt enklare att stå ut med det kaos som jag hela tiden jobbade med att hålla tillbaka. Genom att dricka.
Ja du hör ju hur dumt.

Det är utmanande att sluta och det är ju inte heller ett måste för alla. Men att skiljas medan huvudet är avtrubbat av drickande kan jag inte på rak arm rekommendera (men jag vet verkligen för lite om dig/er)
Att ta en nykter period är att liksom låta sjösjukan gå ut kroppen. Ta en månad, helst tre säger de som vet.
Jag har varit nykter ett drygt år nu, för mig är lagom svårt även om jag som du var en kontrollerad drinkare.
Önskar dig kraft och tålamod och det är mycket kärleksfullt att ge sig själv möjlighet att klarna i själen och i kroppen.
Kram.

Haha, vi verkar vara rätt lika! Kl 7 imorse körde jag tvättmaskinen ?
Jag undrar om det är att jag bestämt mig för att ta tag i mig själv som bidrar till tröttheten. Alkoholen har jag använt som medicin när självkänslan är låg, eller min känsla av utanförskap även då jag omgetts av vänner. Ja, t.o.m. inom familjen.
Men nu har jag tid om 10 dagar hos en psykolog för att reda ut och hantera mina känslor.
Tack för att ni kommer med så kloka råd! Nu gråter jag av ren rördhet.
Värme o kram!
❤️??

Ingen har enbart dåliga eller bra sidor. Men missbruk tar ju bort de bra sidorna. Man lever med två personer. Den anpassningen kallas medberoende. Detta är också en sjukdom. Beroende sjukdom. Tyvärr. Heja på alla som kämpar! ?