Senaste kommentarerna i forumet

Räknar ut mina dagar då och då. I dag är det 326 dagar. Saknar inte vinet ett dyft men tänker då och då på att det skulle vara skönt med ett rus. (Hur kommer man ifrån de tankarna tro?). Livet fortsätter med liknande och ständiga utmaningar kring flickan och hennes skolgång som utmanar mig i min vardag. Gör mig ofta stentrött och lite uppgiven för stunden helt enkelt. I förrgår telefonmöte med skolan (inget blev tydligare för det). I går möte 2 med skolpsykologen för begåvningsutredning. Dessa möten är TYPISKA triggers för mig tyvärr. Exmaken säger att han "mår bättre" och nu vill "engagera" sig i flickans frågor. Tänk om man hade sådana valmöjligheter? Detta samtal kom till utifrån mitt förslag om att jag har enskild vårdnad om flickan (vore betydligt enklare för mig att slippa försöka engagera en oengagerad pappa). Sarkastiska tankar kommer till mig. Nu har jag barnfri vecka framför mig. Behövlig. Jag ska jobba och vila. Tänka egna tankar när min charmiga papegoja som jag älskar över allt annat är hos sin pappa. Sonen sitter framför mig och laddar med ett gäng våfflor inför nationella prov i matte i dag. Han mår bra och det gläder mig oerhört!

Kram!

Tack för svaret. ?
Hade tänkt att skriva utifrån mig själv - mina upplevelser.
Jo, jag hör av mig om reaktionen sen.
Får jag fråga vad det var för kommentarer som började skava?

Allt gott till dig! ?

”Det är lättare att ta det beslutet nu för jag trivs som nykter.”

Precis så känner jag också! Livet som nykter är verkligen ingen räkmacka, men i allt det jobbiga som sker slipper jag åtminstone känna skam och skuld och ångest över att jag häller alkohol ovanpå skiten också. Jag tycker att jag som nykter är mer förnöjsam, lugnare, tålmodigare. Jag trivs bättre med mig själv helt enkelt.

Kram ?

jag utgår från mig själv så tycker jag att det är bra idé !
Jag minns än idag de där kommentarerna jag fick som var rakt på sak och som skavde så förbannat och förmodligen hjälpte mig att inse.....även om det tog tid.
Under min behandling fick min familj skriva brev om hur de uppfattade mig och mitt drickande. Dessa brev fick jag sen läsa tillsammans med en terapeut som skulle fånga mig om det blev för tungt. Jag blev förvånad över hur snälla breven var och jag förstår i efterhand att de skyddade mig i bästa medberoendeanda genom att förminska problemet dvs jag.

Om du skriver så som DU uppfattar situationen utan anklagelser så tror jag att det kan göra gott.

Hör gärna av dig om reaktionen sen !

Lycka till !!

Tycker det händer så mycket både fysiskt och psykiskt av att sluta helt. Jag tror att det blir bättre med tiden men att alkoholen också har fyllt en funktion som hjärnan nu måste lära sig fungera utan.
Jag vet att jag tjatar härinne om vitaminer och mineraler, men många som har druckit har också olika brister.
Jag vet av egen erfarenhet vilken effekt järntillskott hade på min hjärnfunktion (det ska man inte ta om man inte har brist), jag vet att min sambo behöver D-vitamin under den mörka årstiden. Det är påtagligt hur hans humör förändras så jag brukar säga att det är dags för vitaminen och det blir bättre när han tar dem.
Så nu undrar jag om du äter ordentligt och om du har kollat upp olika värden. Kanske, kanske kan du bli lite hjälpt av att se till att få i dig tillräckligt med näring. Tänker att det kan vara värt ett försök i alla fall.
Försök ta hand om dig så gott det går. Bada, smörj in kroppen, ligg på spikmatta, ta ett fotbad, lyssna på ljudbok med nån med fantastisk röst. Det blir bättre!

Jag är fortfarande nykter, tar det inte för givet utan jag märker att jag varje dag måste ta det beslutet.
Men jag märker också att det är lättare att ta det beslutet nu för jag trivs som nykter,jag tycker om mig själv och jag mår bra.
Det är mycket just nu, för mig och för hela världen.
Min utbildning har övergått till distans,tycker det var ett väldigt bra beslut, man måste göra det man kan för att minska smittspridning.
Min äldsta dotter har bestämt sig för att hon vill hoppa av gymnasiet,hade det på känn och jag valde att vara stöttande och uppmuntrande istället för förmanade, blir inte lättare för henne om jag ska stå bredvid och skälla.
I övrigt så jobbar jag mycket med att skapa nya vanor som jag mår bra av, men det är svårt...vill gärna falla tillbaka på gamla vanor, men jag ger inte upp.
Har varit väldigt lite folk på AA här det senaste året,så nu ska jag ge online möten en chans igen...behöver AA för att kunna reflektera och tänka efter, behöver gemenskapen och värmen som finns där.
Ta hand om er alla därute❤️

Klarade av att hålla mig nykter igår trots sug. Vilken skön känsla nu på morgonen!

Hej!
Är också nyss tillbqka här. Kämpar med mitt beslut. Eller, beslutet är taget att sluta helt, men kommer liksom inte till skott. Tänker 1 jan, det har funkat förr.
Nu iaf haft alkoholfri vardag hela denna veckan, vilket inte har skett på några veckor. Det ÄR ju lättare att rodda runt vardagen om man inte druckit typ en flaska vin kvällen innan....

Tack för kommentarer.

Jag är inspirerad av er som klarat av en längre nykterhet och jag villl så gärna uppleva hur det är. Hur kroppen och sinnet mår av det. Om pengar sparas och om utseende ändras. :)
Jag ska göra det denna gång! Tror Jag gör som dig Blenda och tänker 3 månader och väljer sedan om.

Jag funderar på att skriva till en person som dricker för att få fram mina tankar om läget. Men är det helt uppåt väggarna fel att göra så? ?
Jag kan vara klumpig emellanåt verbalt fastän jag förberett mig, det kommer helt enkelt ut fel ... ☹️ Och i dessa sammanhang vill jag absolut inte det. ?

Samtidigt tänker jag att då kan ju mottagaren "processa" mina tankar tills nästa gång vi ses.

För det första : Grattis!! ?

En anhörig här som inte förstår. Jag förstår inte hur han tänker. ? Svårt sätta mig in i alkoholkraften.

Var nyligen med då han helt öppet sade att "alkisen måste ha mera dricka" och började leta i lådor och skåp. ? Då hade det gått ner en mängd öl redan ...

Han är som att sitta i en läckande båt, och ibland känns det som att jag sitter med. ☹️ Känns som att han inte det minsta kan kontrollera det. Och att det inte spelar någon roll vad jag gör eller säger. Har aldrig ställt ultimatum. Men varit noga med att vara den som inte bjuder på alkohol, köper inte alkohol åt honom, lånar inte ut pengar.

Någonstans har jag snappat upp en skam, vilket visar sig att det ibland kan komma saker som att ojoj, du har fått vara med om allt möjligt med mig. Jag tog det åtminstone som en slags skam över vad jag "utstått" under min tid med honom. Och han har sagt att han borde sluta dricka under en period, men hur komma dit?

Finns det något vi anhöriga kan säga eller göra för att stöda en person att vilja ta avgörande steget att sluta, om en tanke om uppehåll finns där?
?

Tack. Ja men nu är de värre än vanligt, så här djupt nere brukar jag inte vara. Tror tyvärr de kommer sluta med inläggning och jag är livrädd för det. Både soc och terapeut är riktigt oroliga för mig med rätta. Jag kan förstå dem de måste ju agera om någon mår riktigt dåligt. Har inlämnat remiss så jag kan få läkemedelsbehandling utöver terapin men de tar tid dessutom är den mottagning vi skickat remissen till tillfälligt stängd pga Corona. Har saker göra på dagarna så de är inget problem. Men nu varken orkar jag el vill va speciellt aktiv. För mig är det tvärtom värsta jag vet träffa folk när jag mår dåligt om de inte är folk jag kan va helt ärlig med om hur jag mår.

Det fungerade fint idag, man måste tänka annorlunda nu när förhandlingarna faktiskt sker med en själv, och den dryga jobbiga tjatiga versionen av sig själv. (I vanliga fall så är jag en bra förhandlare som är expert på att hitta ”win win situationer”-men den andre förhandlaren säger ju bara att han fokuserar på ”vin vin situationer” och det är ju inte samma sak. Vi kan liksom inte mötas och komma till ett avslut.

Jag har därför beslutat att han (?) får bo i lilla lådan tills jag bestämmer mig för att återuppta förhandlingen. Det kan dröja väldigt länge för den där lilla skiten fullkomligt suger energi och är bara så irriterande. En liten rackare till energitjuv är han och jag vet att om jag går med på det minsta av hans krav så blir livet svårare och kortare.

Nu är det sömn som gäller. Som sagt dagen gick bra, nya utmaningar imorgon

Upp och ner ska humöret åka ett bra tag. Som en berg- och dalbana. Men efter grisdagar kommer alltid gulddagar ? Och en rask promenad kan göra underverk när det känns som jobbigast. De dåliga dagarna kommer att fortsätta komma då och då. Och det är okej. Livet är ingen räkmacka. Varken som onykter eller nykter. Men livet är betydligt lugnare som nykter. Man blir mer chill till det mesta, även om känslorna konstigt nog blir starkare. Och mer genuina.

Det där med särbon kan säkert vara något att rota mer i, men ha inte för bråttom. Tålamod är vår bästa vän i nykterheten. Ingenting springer ifrån oss. Ofta är det dock så att grundproblemen blir synliga efter en tids nykterhet. Alkoholen är bara ett symtom på orsaker till att vi vill supa bort verkligheten då och då. Det är slut med det nu.

Kram ?

Sovit en hel natt utan att vara påverkad av alkohol? Det är din kropp som ger dig en hint. Det där med nykterhet är grejen ?

Kram ?

Som Andrahalvlek skrev, skriv mycket här. Det hjälper mycket bara att skriva, vi är många som läser. Jag skrev ner minsta lilla problem/fundering jag hade i början. Trodde väl egentligen att ingen skulle bry sig, men väldigt ofta var det någon som hade ett tips eller en lösning. Ställ frågor, de kan vara hur idiotiska frågor som helst.? Alltid någon som känner igen sig eller har ett tips att ge. Det är en jäkla massa självlärda psykologer/experter här på forumet! Gratis är det också, helt grymt?

Tack för din kommentar Kvinna38.? Vi är nog rätt lika vad det gäller utmaningar, förutom klinkergolvet då.? Har lagt golvet i dag och det känns i armar och i ryggen kan jag lova. Det blir mycket böjande och bärande.

Till alla som kämpar med annat som är viktigare än ett källargolv, ha tålamod och låten tiden jobba. Det blir bättre snart. Det sker saker som man inte har en aning om. Väldigt positiva saker, alkohol blir en ickefråga, tids nog. ?

Nu går jag och lägger mig. Nykter.

God Natt!

Vad har du för app Kaye?

Jag har inte vaknat en enda gång, jag minns inte när det hände senast. Trött och seg under dagen ändå, vi har sjukfrånvaro på jobbet och det märks mer än väl att man inte har kraften att ta de där extra stegen för att få saker att fungera som de skall. Tid och tålamod. Det blir bättre.

@Andrahalvlek: Jag övervägde webbaserad KBT innan antabuskuren, men kom aldrig till skott. IRL verkar det som att det är vanligast med grupper. Det skulle inte fungera för mig, är en aning för introvert för att öppna upp inför andra.
Tyvärr litar jag inte riktigt på dem som är kontrakterade för att sköta företagsvården. När jag kom i kontakt med dem ville de väldigt gärna att jag skulle ge dem skriftlig tillåtelse att ge min arbetsgivare "relevant information som skulle kunna komma fram". Helt frivilligt naturligtvis, men det blev liite dålig stämning när jag inte gick med på det. Jag går inte till en psykolog under de förutsättningarna.

@Blenda: Oerhört svårt att säga. De rätta frågorna tror jag. Hon fick mig att reflektera över min situation och att tänka konstruktivt. Hur/vad skall jag göra för att åstadkomma förändring?
Ett par gånger i början, när abstinensen var som värst, satt jag och gnällde som en jättebäbis. Hon sa knappt ett ord, utan lät mig fortsätta tills jag insåg att hon inte skulle ge några färdiga svar eller lösningar. Hon "tvingade" mig att komma fram till dem själv. Skitbra, faktiskt.

Någon form av samtal/terapi skulle underlätta. Att prata med någon vars jobb det är att lyssna är guld värt, absolut. Jag vet bara inte i vilken form jag skall söka det. Men det får bli nästa steg.

Det primära är att sluta dricka. Jag är livrädd för de mentala/psykiska och neurologiska skador som oundvikligen kommer att komma om jag fortsätter som hittills. Inte imorgon eller övermorgon, men förr eller senare.

Julmust är gott! :)

Japp nu fortsätter vi?
Så lätt blir ni inte av med mig?

Känner dock att det var tur att jag mår så bra just nu när jag skulle bestämma hur jag skulle gå vidare. Hade detta varit för 3 veckor sedan när jag var nere i deppträsket hade nog inte förnuftet segrat.
Kram⚘

Min App fyllde cirkeln "Mental klarhet" efter 3 månader.
Det kanske var just det som hände?
Polletten ramlade ner och mitt "tänk" rättade till sig
Kram⚘

Härligt, grattis till tre månader! Det är ju nu det roliga börjar.? Det har varit kul att följa din resa och du tillför forumet mycket också. Då kör vi vidare på det nyktra spåret!

Kram ?

Ni är riktiga kämpar ni med?

@Jullan65 Den psykiska resan man gör är den som förvånar mig mest. Hoppas på ytterligare utveckling.

@Rule74 Ingen kan ta ifrån dig dina nyktra dagar.
Tänk på procenten istället?
Kram⚘

Nu börjar ditt tänk rätta till sig riktigt ordentligt ?

Visst är det märkligt att folk reagerar så? Precis som om man har valt domedagsvägen när man har valt att vara nykter. Jag kan komma på en massa ”handikapp” som är värre, där folk ändå kan ha ett fullgott lyckligt liv utifrån sina förutsättningar.

Det är fan ingen mänsklig rättighet att dricka alkohol.

Kram ?