Senaste kommentarerna i forumet

Hej!
Vi är ganska många här som insett att vi har problem fastän vi inte drack varje dag. Just det att inte kunna sluta när man väl börjat är det många som upplever. Jag rekommenderar programmet på Alkoholhjälpen. Jag fick rekommendationen där att först ta tre nyktra månader för att sen besluta hur jag skulle gå vidare. Jag läste på mycket under tiden och upptäckte hur bra jag mådde utan alkohol, så nu har tre månader blivit sju. Jag äter gärna en god middag med min man, men med alkoholfritt i glaset. Har insett att det går jättebra att vara livsnjutare även utan alkohol. Lycka till och skriv och läs mycket här, det ger perspektiv och hjälper en att inte glömma...

Stort grattis till 9 månader = graviditeten.??????
Kram⚘

Välkommen?
Har du gjort programmet här på alkholhjälpens sida?
För det fick mig att inse att jag hade problem, och inte kunde låtsas längre.
Jag tror det är bra om du klarar att berätta för dina nära och din omgivning.
Det är inte lika lätt att återgå till förnekelsen då.
Läs och skriv här på AH, det är som terapi och gör resan lättare.
Kram⚘

Låter som en härlig helg.
Min var klart lugnare☺
Skönt att höra att allt rullar på och du mår bra.
Kram⚘

Tar fortfarande hjälp. De jobbiga vill verkligen inte släppa greppet om mig. Men som tur får jag extra samtal med min terapeut, utan dem hade jag inte klarat mig. Tror jag är deprimerad borde egentligen söka för det men man erbjuds ju bara antidepressiva och de kan jag inte äta blir så känslomässigt avstängd så jag tappar lusten till leva helt. Då har jag hellre jobbiga känslor än inga känslor alls.

Är så trött på gå runt känna mig värdelös, och känna mig som världens mest oälskade person. Förståndsmässigt vet jag att de inte är så men känslorna och förståndet är inte riktigt på samma spår. Gör så ont i mig så skulle vilja ta en kniv och bara skära sönder mig så svår är paniken ibland. Men vill inte göra mig mer illa men i land ser jag verkligen ingen annan utväg. Är hos kompisen nu men ska hem snart och bädda ner mig framför teven.

Välkommen säger jag också, du har hittat en plats fullt av kärlek och omtänksamma människor. Du kommer klara detta.
Försöka byta ut de platser du brukat dricka på till att göra något annat ett tag, vanor är största triggers! Nya vanor dödar gamla med tiden.
Träning och motion är fantastiskt för att motarbeta suget till kvällen. En promenad eller löprunda sätter igång massa naturliga må-bra hormoner som kan göra att du höjer motivationen och känner dig nöjd med dig själv.

Våga bara vara sårbar och svag. Tänk på dig själv och be om stöd av familjen, antingen genom närhet eller behov av egentid och vila, där fungerar vi olika. Våga ge det tid och låta det vara jobbigt, det är inte farligt. Våga känna på ångesten och att den inte kan skada dig. I ljuset ger den tillslut upp. Våga lita på att lust och glädje kommer tillbaka.

Vet din man om dina tankar?

Eftersom jag inte får till träningen med någon reda över tid så är jag absolut i behov av tips!

Jag tror som du att jag behöver lägga ribban väldigt lågt. Jag har en tendens att träna järnet när motivationen kommer - och sen kan jag inte gå på en vecka pga träningsvärk ?

30 min dagligen bör jag fixa! Idag blev det lunchpromenad istället för gym dock för jag hade glömt handduk. Kan inte sitta svettig på jobbet efter lunch.

Det där med glädjen i det lilla som kommer först efter en tids nykterhet är så klurigt att förklara. Går det ens att förklara? Det är ju en aha-upplevelse som man själv måste uppleva för att verkligen förstå.

Det är nog därför man rekommenderar just 3 nyktra månader, för då hinner man uppleva vilken skillnad det är. Att känna glädje och nöjdhet i det vardagliga är verkligen en gåva ❤️

Kram ?

Jag jobbar också med min vikt då och då, nu t.ex... hatar när extrakilon krupit på och kläderna kryper... Träning var också en sak jag lyckades började med ihållande när jag slutade dricka. När det flyter känner jag en jättestor mening i det. Varför vet jag inte, men man mår väl bra av att investera i sig själv och sin kropp kanske :)
Om du är ovan i att gå ner i vikt? Tycker jag du ska ha korta mål till att börja med och inte kräva att du ska äta perfekt varje dag. T.ex kan du börja med att sätta ett mål fram till fredagkväll? Om du klarat att äta enligt planen så unnar du dig en god måltid utan att räkna poäng. Sen sätter du upp ett nytt mål. Bara förslag

Kör hårt.

Jag älskar det här med att man ständigt snappar upp nya små fördelar under sin nyktra resa, du skriver om många igenkännande. Som det där med att man nuförtiden går runt och bedömer människorna i sin omgivnings alkoholvanor, kollegor, vänner, etc. "den har nog problem och den måste ju ha problem. Både bra och dåligt. Ibland tänker jag att man gör det som en form av tröst för att det får en själv att inte känna sig så annorlunda. Ibland tänker jag också, vem är jag att döma? Många människor verkar klara av att dricka långt över vad som är "riskfritt" utan att någonsin uppleva ett problem med det. Vad som är "problem" eller ej är ju i betraktarens ögon, att dricka per definition är inte ett problem i sig utan vad det kan leda till hos olika människor. Sen finns det väl ingen som skulle sitta vid fikabordet på jobbet och säga- jag upplever problem med mitt drickande. Gjorde vi det?? Så, våra misstankar är nog många gånger befogade tyvärr...

Det du nämner om att alkohol och andra droger tar bort det fina i så mycket annat är också så viktigt! Det är SÅ viktigt att förmedla till dem som försöker sluta eftersom det tar ett bra tag för detta att börja återställa sig. Den största anledningen till att människor inte klarar av att vara nyktra är ju för att allt annat till en början känns så meningslöst. När hjärnan är intrimmad med alkoholens rus som referenspunkt kan inget annat mäta sig i jämförelse men efter veckor och månader så kommer glädjen i det mindre tillbaka och den känslan är så underbar.

Kan inte låta bli att sätta på mig tipsar-byxorna när du skriver om din nya träningsmotivation. Förlåt på förhand eftersom du inte bett om dem! men.. om jag får ge dig några råd från en som drömt om att skapa en sund relation till träning i hela mitt liv men förr bara haft lägena AV eller PÅ-in i väggen?

Börja minimalt! - Skapa rutin, tid och dagar. - Sätt en långsiktigt mål (om minst 1 år) - Känn glädjen i det!

Jag känner verkligen med din glädje och nya motivation och att man är på G igen, för det finns ju verkligen så mycket glädje att hämta i rörelse. Man vill trycka in ett pass här och en extra promenad där.
Men som sagt, mina allra största råd, skapa rutin och glädje, börja minimalt och tänk LÅNGsiktigt! Gillar din idé med guld-stjärnorna, men kanske istället för att jaga dem börja med att sätta upp ett max-mål / vecka sen vara nöjd?

Kram!

Idag är en tung dag.... Jag har under ganska många år levt i förnekelsen av att jag varit i ett missbruk. Detta drabbar ju inte mig! Jag vet att jag druckit för mycket, men har viftat bort det genom att ha vita dagar mellan gångerna. Mitt problem är i första hand att när jag dricker ser jag inte botten...jag fyller på tills jag lägger mig, vilket är totalt förödande! Varför inte bara ta något glas vin eller öl och njuta? Detta är det stora problem som jag nu gett mig fan på att lösa! Jag vill kunna dela en flaska vin med min fru, utan att det ska fyllas på hela tiden. Att jag nu skriver här, är något jag aldrig i min vildaste fantasi skulle trott tidigare. MEN NU ÄR DET FÖRÄNDRING!
Steg 1 = erkännande inför mig själv och mina nära! Ett tufft erkännande, men nu har jag äntligen gjort det!
Steg 2 = gör något åt det och sätt upp målen! Detta har jag nu påbörjat i och med detta!

Tusen tack för välkomnande och stöd. Jag har verkligen bestämt mig och nu räcker det. Jag vill förändra mitt alkoholintag och vet att alkoholens dragningskraft är stark men den här gången tänker jag vara starkare.

Det låter lite som du kan vara ”högkänslig”, då mår man dåligt av andras dåliga energier. Då bör man se upp med energitjuvar och noga bevaka sina gränser.

Är du introvert kan du lära dig vara extrovert när det krävs, men det kräver också mycket återhämtning efteråt.

Slutligen är du helt rätt ute när du jobbar med dina tankar. Det är tankarna som gör oss sjuka. Meditation för att på sikt lära sig stänga av tankarna kan också vara en idé.

Det ska bli spännande att höra hur det går för dig fortsättningsvis i utredningen. Första besöket har ju redan nu resulterat i lite annorlunda tänk.

Kram ?

...men har betalat tre månader till viktväktarna nu, för att försöka bli av med tio kilo som kletat sig fast både på kroppen och i själen. Jag trivs verkligen inte med att ha övervikt, och jag har helt besinningslöst vräkt i mig godis och glass istället för vin sedan jag slutade dricka. Hade tänkt börja gruppträna efter första månadens nykterhet, men Coronarisken gör att jag avstår, och då kändes det rätt att ta tag i kosten istället.
Om det blir för tufft så får jag väl unna mig tröstegott igen, det här är inte riktigt lika hårt skrivet i sten som med att avstå vinet. Men just nu känns det som att det kommer att sporra mig. Att bli ännu hälsosammare, snyggare och piggare, ytterligare en investering i framtiden.
Kanske ett tecken på att jag börjar tycka mer om mig själv, att jag är värd att må bra. Att jag tror att det finns möjlighet till positiv förändring på flera plan. Hoppas det.

Stort grattis till 148 nyktra dagar och många kloka erfarenheter! Själv firar jag 9-månadersdag idag och det känns avlägset att någonsin dricka igen. Heja oss!

Kram ❤️

Jag har länge tänkt ungefär som med din dotter att jag fortfarande är i lärandestadiet av hur många basala saker i livet fungerar, men kanske mer mot det sociala och interagerandet med människor. Däremot praktiskt sett har alltid funnits ett högt självförtroende till min kapacitet. En vän till mig kallar mig för Ernst (Kirschsteiger) ibland. Kanske för att jag är lite sådär lugn och känslig, men också händig och bra på mycket praktiskt. Tycker om att snickra och renovera, laga mat och spelar instrument. När det kommer till matematik och logik är jag ganska intelligent. Om vi går tillbaka till människor tycker jag problemet är svårdefinierat, men tror att mycket grundar sig i nån slags extra känsligheten för att ta in andra människors reaktioner och känslor och reagera inåt på dem istället för att interagera. Om man som jag ständigt bedömer mig själv utefter hur jag tolkar andras reaktioner om mig så kommer jag ju aldrig bli färdig med bilden av mig själv, eftersom den bilden alltid förändras beroende på vem jag möter. Om jag hade varit lite mer positiv lagd hade jag kunnat vända på det och tänka att den förmågan eller extra känsligheten ändå kunnat parera mig fram och smälta in i nästan alla nya miljöer jag kommer till vilket tagit mig dit jag är idag...

En diagnos har per definition ingen betydelse, men i min värld så tänker jag att en diagnos öppnar upp för möjligheten att få bättre hjälp/vård och medicinering. Dessutom tror jag en specifik diagnos ger en större förståelse för sin omgivning jämfört med hur luddigt begreppet psykisk ohälsa är, där många - som inte upplevd det själva, fortfarande är av åsikten att man bara borde "rycka upp sig" lite.

Diagnos eller ej, jag är positiv idag! Efter besöket på VPM fanns både hopp och förtvivlan och jag väljer att fokusera på det jag kan göra något åt, hoppet!
Jag har bestämt mig för att rannsaka mina tankar och attackera mitt destruktiva grubbel. Egentligen är jag redan ganska bekant med begreppet grubbel och att det har en bevisad negativ effekt på sitt välmående, märkligt nog är det en av få sakar jag inte tagit några större krafttag att jobba mot tidigare.
Tankar är som upptrampade stigar i huvudet. Att grubbla är för dem som gör det ett sätt att lugna sig själv, det är tröstande men när man har skapat för många upptrampade stigar in på negativa spår så leder tillslut grubblet till samma gränd i huvudet.
Bara av att ha varit lite extra uppmärksam på detta i några dagar, sedan VPM besöket så ser jag ganska tydligt mönster i vilka situationer som triggar grubbel. Tankar är just bara tankar och mitt dåliga mående vilar väldigt mycket bara på tankar. Man kan till viss del blockera tankar, kanske inte den första som uppstår men att tänka vidare går helt klart att motarbeta. Tyvärr vad jag läst är det inget effektivt sätt att arbeta på, man behöver istället byta ut tankarna till positivare spår. Detta känns som en stor utmaning för mig, men idag är jag motiverad!

Trevlig måndag

Kram ?

Ja, det är nog viktigt att identifiera känslan och de triggers man har - och hitta andra sätt att hantera de jobbiga känslorna. En i taget.

Mycket i nykterhetsarbetet handlar om att faktiskt göra och uppleva att det funkar bra även nykter. Sen är det viktigt att ta sig tid att både planera och reflektera också. Nykterhetsarbetet sköter sig verkligen inte helt själv.

Kram ?

Jag tänker att jag ska vara nykter ”inom överskådlig framtid”. Tar i princip ett nytt beslut varje månad. Väger fördelar mot nackdelar - både med att dricka och att vara nykter.

För varje månad som går kommer jag allt längre från tanken att dricka överhuvudtaget. Jag vet att risken är enorm om jag får för mig att prova att ”dricka lite”. Jag vet det inte av egen erfarenhet, har inte tagit några återfall än, men jag vet det av så många andras erfarenhet. Det är inte värt risken.

Vad det gäller vanor så har jag efter 40 veckor kommit från de flesta vanor som är förknippade med alkohol. Vissa saker bör jag träna mer på, tex utekvällar, konferenser, resor, hotellvistelser. Det har jag inte tränat på speciellt mycket.

Vågskålen för att vara fortsatt nykter väger tungt, och den lär bara väga tyngre och tyngre med tiden. Jag är i allra högsta grad nykter frivilligt. Det är ett medvetet beslut som jag har tagit eftersom alternativet är så mycket sämre. Jag är värd ett bra liv ❤️

Kram ?

Så var den här helgen över. Alldeles själv igår med min "egentid" och höll mig till min nedtrappningsplan trots att just egentids-tiden är den jag druckit alkohol på tidigare. Skönt. Känner mig trygg i att jag kommer klara det resten av veckan också tills barnen trillar in här igen och tar mitt fokus från alkoholen.

Fyllde i blanketterna online från beroendecenter också. Det var inga jobbiga frågor alls, behövde inte ens ljuga ;)... skämt å sido. Det var mkt frågor kring ADHD, andra droger osv, så det var bara att fylla i.

Står fortfarande i valet och kvalet kring hur jag ska göra med mitt första besök på beroendemottagningen. Grejen är den att mitt levebröd baserar sig på kundbesök, så de är superviktiga för mig. Jag får fundera vidare.

Hej,

Tidigare drack jag varje dag. Idag har jag varit nykter 148 dagar.

Alkoholen är så grym för den som inte kan hantera den. Mitt problem började med sömnsvårigheter i kombination med en depression. Det började egentligen med en sängfösare varje kväll och övergick efter en tid till ett svårt missbruk. Jag gömde flaskor, portionerade bag in box vin i småflaskor som jag sedan gömde. Hela mitt liv gick ut på att införskaffa alkohol, gömma den och sedan konsumera den. För en anhörig så kan det vara svårt att förstå hur en alkoholist tänker - vilket inte är konstigt eftersom jag själv under min aktiva tid inte heller förstod hur jag tänkte... För mig var det så självklart, varje måndag, torsdag och lördag så besökte jag systembolaget, jag hade 6.st olika bolag som jag besökte för att "dölja" min hemlighet. Jag har under hela mitt missbruk haft jobb inom näringslivet.

Trots relativt kort tid som nykter så har jag kommit till insikt med vilket helvete anhöriga har i denna sjukdom. Om jag tar mig själv som exempel så har jag vid flera tillfällen blivit hotad om att bli lämnad av Sambo, vänner etc. Men under min aktiva tid så betydde det ingenting... Det som jag värderade högst av allt var mitt jobb, dels för att jag resonerade att alkoholister kan inte sköta ett jobb + min inkomstkälla var en möjliggörare för att införskaffa mer.

Även om jag fick abstinens under dagarna med svettningar och skakningar så kopplade jag det aldrig till alkoholen, utan tänkte att jag var nervös, druckit för lite vatten, inte ätit stabilt... Saker att skylla på var oändliga.

Som sagt var, jag har en relativt kort period i nykterhet nu. Men jag svarar gärna på frågor kopplat till min resa eller allmänt om beroendet. Jag lyssnar gärna på tips från andra också :)

MVH
E

Hej igen. Har varit en tuff tid i mitt liv nu. Men ska försöka få ordning.. Igen på mitt liv. Sitter mer eller mindre isolerad nu i dessa coronatider. Längtan efter att dricka vin.. Är så stor för att stå ut med tristessen... Oron och ovissheten. Hur gör ni andra?

En förvirrad och deppig ?

Tack Jullan65!
Jag tror att jag har skrivit det nån gång här tidigare att börjar jag med nåt så blir jag helt besatt av det. Kan vara vad som helst. Men så är det nog när man är en beroendepersonlighet. Men kan jag byta alkoholen mot träning så, fine with me.
Håller alla tummar för mig och alla andra här som kämpar!

Ja det verkligen vita knogar som gäller nu första veckan! Måste fokusera på minnet om hur härligt det känns att va ren.
Jag ska stålsätta mig.
Kram.

Minns när du började skriva här med ambitionen att dra ner... och då var det rätt mycket du fick dricka. Sen när du insåg att det inte funkade så slutade du helt.
En häftig resa tycker jag!
Sen tycker jag att du är bra som reflekterar över ”såna här känslor brukade jag dricka på”. Tror att det kommer att hjälpa till för hålla dig nykter i framtiden.

Grattis till 10 dgr nykter. Du ska se att du kommer må än bättre dag för dag. Träning har jag oxå unnat mig, det ger en tillfredställelse både för hjärnan och kroppen. Vad kul att du är igång. Fortsätt , du har allt att vinna.