Senaste kommentarerna i forumet

Du går framåt! Varje dag ger dej ytterligare styrka och ett steg längre bort från det du lämnat.
Jag önskar dej allt gott!
????

Jag har undrat och även frågat många om hållbar nykterhet..Ifall man har oro och ångest, kan det vara svårare..Vissa har AA som stöd och inspiration till nyktert liv..Jag har mina egna erfarenheter, men även andras..Jag har även Forumet..❤️..Det är viktigt att förstå vad alkoholen gör med våra hjärnor..Beroendet är livslångt..Förstår man det, så är mycket vunnet..Nykterheten främjar oss, men såklart vår omgivning och framförallt våra barn om vi har det..Dom slipper växa upp med skuld och skam..Bra jobbat med nykterheten. ???

respekt för integritet och säkerhet måste jag ändå skratta lite åt situationen. Skulle loggat in tre minuter tidigare... Jag trodde också att en anonym mejl som ju fungerar som en engångslogin och sedan inte används skulle vara oproblematisk. I alla fall, dag 3 gick bra På lite dåligt humör men tennis hjälpte. Hoppas din dag varit bra! Jag kontaktar admin.

...för jag känner lite likadant. Har ett starkt sug nu. Är också väldigt trött och orkeslös.
Fick precis veta att min yngsta dotter kommer hem på söndag från Paris som ska stänga ner på fredag. Kände direkt att jag skulle vilja dricka i helgen för att sen kan/vill jag absolut inte göra det när hon är hemma. Berättade för min man om känslan och tyckte han nästan såg lite glad ut...jag vet inte om jag inbillade mig - jag vet att han är stolt över mig och min nykterhet, men tror samtidigt att han längtar efter att ha det lite festligt tillsammans med mig och slippa dricka vin själv när helgen kommer. Det är inte alltid så lätt det här med att hålla sig vit i tanken. Jag känner mig förvirrad...
Kram<3

Så härligt med alla dina positiva erfarenheter av nykterheten! Grattis! Själv har jag legat i sängen och frossat choklad efter jobbet för att slippa suget efter A som kom överraskande och starkt när jag kom hem. Är trött och håglös... Orkar verkligen inte göra något vettigt - förutom att vara härinne och läsa olika trådar. Det hjälper en hel del mot suget märker jag :). Jag har läst dina trådar och tycker verkligen att du gjort ett fantastiskt jobb med dig själv! Tråkigt att höra att du och din man inte är intima längre, och att du trots din livsomställning och lyckade satsning på dig själv känner dig värdelös. Vad bottnar detta i?
Jag blir också nyfiken över vad som hände den där fruktansvärda dagen i april...
Stor kram och grattis till så många nyktra månader <3

Idag har jag haft jobbiga tankar.
En version av mig tänker:
Vad inbillar du dig! Du kommer inte att klara att sluta med A.
Du kommer att dricka igen.
Det är bara en fråga om när och hur lång tid som går.
Ju längre tid desto större chans att du klarar att dricka A utan att återgå till ditt gamla destruktiva beteende. Men du kommer att trilla dit.

Den andra versionen tänker.
Du vill inte få tillbaka dina hjärtarytmier.
Du kommer att känna annorlunda imorgon du måste hålla i nu.

Båda versionerna har en sak gemensamt och det är att tiden utan A är viktig.

Tror mycket av dessa negativa tankar kommer av att jag är så trött och orkeslös just nu.
Och jag har en minnesbild av att vinet piggade upp mig.
En minnesbild som jag inte riktigt kan bekräfta.
Suck?
Kram⚘

Efter min sista fylla, höll jag på att förlora det som betyder mest för mig vilket är min familj men även vänner till oss båda som blev involverade och undrade vad ja höll på med. Den ångesten och känslan av ensamhet har nog gjort att det inte har varit svårt hittills att avstå från alkohol, har alltid inför vanliga tillfällen då det normalt sett skulle vara lockande att dricka, påmint mig om dessa vidriga känslor de skulle medföra och än så länge har de ju fungerat.

Jag tror att min livssituation är till stor hjälp för mig, skulle nog vara svårare utan roligt jobb, barn och sambo. Jag tror man måste ha något att leva för, för att vilja leva.

Tråkigt med hunden, hoppas den repar sig.❤️ Det låter härligt med att kunna planera och fixa sitt hem som man själv vill ha det! Hos mig är det mest frugan som bestämmer och jag som fixar. Förutom källaren, den bryr hon sig inte om.? Nä, det funkar faktiskt rätt bra ändå. Hällde du inte ut all alkohol förresten, även cognacen? Nåja, har han slutat dricka så behöver han den ju inte i alla fall. ?

Ha det bra! Kram

Känslan som jag har nu...är så svår?

Å jag förstår att jag har sjunkit ett steg djupare...att det inte bara handlar om ett psykiskt beroende utan ett starkt fysiskt beroende...och det gör mig väldigt rädd och ledsen ? Hur ska jag klara detta? Det känns som om alkoholen verkligen har övertaget...

Det känns som om att surfa på suget...kan vara det bästa försöket...vad tror ni? Just nu är jag inte behjälpt av att läsa eller se på klipp på youtube.

Känner så starkt att jag har ett liv framför mig fullt av möjligheter...men det är endast jag som kan ta steget...

Kram??

Tyvärr är det något vi följer konsekvent av säkerhetsskäl därför har jag redigerat detta på nytt. Får verkligen be om ursäkt för intrånget samtidigt något vi verkligen värnar om.
Skulle vilja be er kontakta oss på admin under fliken frågor så kan vi finna en lösning där tillsammans som inte är här ute för hela allmänheten.

Vänliga hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Du har hittat hit och startat en tråd, bra gjort!

Om jag förstår dig rätt är det kanske din sambo du skriver om, att alkoholvanorna varit problematiska länge men eskalerat sista året. I samband med drickandet har ett otrevligt bemötande ökat, otrevligt beteende och snarkningar, minskat socialt liv för er båda och din ork och energi har tagit slut. Nu har han då genomgått en behandling och ni ska starta om, du känner tvivel och undrar hur det ska gå, funderar över om gnistan kan tändas igen och funderingar på om kanske hans känslor ändras, om jag förstod rätt?

Många gånger påverkas tilliten i en relation där den ena har ett problematiskt drickande. Det har varit mycket skuld och skam många gånger, kanske ett ”gömmande” och döljande av dryckestillfällen och liknande på grund av att en kanske inte vill dricka på det sett en gör. Tilliten efter en förändring tar tid att bygga upp, såklart kan känslor påverkas och det går inte att säga när det går och när det inte gör men flera kan nog känna igen sig i att det kan ta lite tid för båda parter att jobba på detta och ha acceptans för att det inte som du skriver bara snabbt kommer tillbaka i där en var då en träffades. För en del kanske det kan vara hjälpsamt att få samtalsstöd, antingen tillsammans eller var och en för sig, eller på annat vis hitta sätt att ta hand om sig, göra sådant en tycker om och samla ny kraft och energi, var och en för sig för att sedan bygga tillsammans på relationen. Det ser lite olika ut. Normalt och vanligt att ha funderingar kring hur det kommer att bli, tvivel om det kan gå osv och just där kanske det bara är beslutet här och nu för närmaste framtid, hur vill jag nu göra och hur kan jag bäst ta hand om mig i den här situationen.

Nu blev det ett långt svar här, ta till dig om något känns hjälpsamt eller så kanske det inte stämde in för dig just nu. Ett steg du tagit är att du hittat hit och berättar hur det är, frågar här och erfarenheter och förhoppningsvis får du lite fler svar vartefter. Ibland kan det ta lite tid innan en tråd får fart.

Kanske skulle ett samtal till Alkohollinjen, en nationell stödtelefon för den som dricker och för anhöriga vara en idé, om du vill: www.alkohollinjen.se, 020-84 44 48

Ta hand om dig!

Vänliga hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Så fort ni börjar förhandla med alkoholdjävulen så är det bara en tidsfråga ? Säg ”NEJ” direkt. Om och om och om igen. Så länge det krävs.

Ja, livet suger ibland. Det känns överjävligt orättvist och tråkigt och jobbigt och mest bara blä. Men alkohol gör ingenting bättre! 20 min ”lugn” i bästa fall, men sen har man satt igång jakten på nästa glas. Den rastlösa jakten på ”lösningen” för ytterligare 20 min i taget.

Lägg ett pussel, spela Farm Heroes på mobilen (spelar jag just nu), lägg dig i badkaret och njut, gå och lägg dig tidigt, läs en bok, bygg korthus.

Vad som helst utom att förhandla med alkoholdjävulen ?

Kram ?

Drick inte nu när du har kommit så här långt. Det skulle vara väldigt onödigt tycker jag. Risken finns ju att du halkar tillbaka till ruta ett. Hur kul skulle det vara??

Kram ?

Bra och insiktsfullt inlägg. När man börjar genomskåda alkoholen blir det mycket lättare att avstå, och vartefter känns det mer som att slippa än att avstå. Kolla klipp med Annie Grace på Youtube, hon förklarar mycket om hur vi gått på myten om att alkohol ger oss något positivt, när det ganska snabbt bara handlar om att motverka abstinens. Man tror att man blir gladare av att dricka, men i själva verket var det abstinensen som gjorde en nedstämd till att börja med... Bra att vara arg på alkoholen, ha tålamod, och börja spana efter fördelarna med att vara nykter, de blir fler och fler vartefter hjärnan återhämtar sig...

Idag har jag haft diskussioner med mig själv om när, var, hur jag skulle kunna dricka.
Suget blev bara värre och värre ju mer jag funderade.
Just idag känner jag mig inte alls motiverad.
Men mina 3 månader ruckar jag inte på!
Hoppas jag har bättre tankar när den dagen kommer.
Men jag slipper ju vinpimplande make hemma?

Jag är också extremt trött och har ingen energi?
Tror det påverkar också
Kram⚘

Du har passerat tre månader, grattis! Och du kör vidare ”inom överskådlig tid” eller?

Kram ?

Jag hoppas verkligen att du blir väldigt väl mottagen. Ett tips: Tänk inte så mycket. Ta det som det kommer. Du kan inte förbereda dig innan, du har ingen aning om vad som ska ske.

Var bara ärlig, och ska du skarva åt något håll så ska du verkligen poängtera hur dåligt du mår, hur orolig du är för att du ska bli ännu sämre osv.

Grattis på årsdagen! Hurra för dig!

Kram ?

Du är uppväxt med en far som har alkoholproblem och nu är du bekymrad över din mans drickande. Ni har varit tillsammans i 27år och hans mor i sin tur har alkoholproblem så ni båda har erfarenhet av att ha växt upp i det. Du skriver nu då du inte vet längre vad du ska ta dig till.

Det hörs att du gjort vad du kan för att påverka honom och du är oroad både över honom, era barn och er relation. Du ber om att inte få rådet att lämna, det är sista utvägen och inget du helst vill tänka på. Inte konstigt utifrån att ni levt ihop större delen av ditt liv, har barn ihop och som du skriver som behöver mycket stöd och när han inte dricker är allt bra.

Flera beskriver just det, när personen inte dricker är det bra, såklart är det inte svartvitt och det är oavsett alkoholen eller ej en person en älskar. Det jag främst funderar på är stöd utifrån, professionellt av något slag för dig, vad tänker du om det? Många gånger går det inte längre gånger att böna, be om förändring, eller försöka påverka på olika vis utan att samla kraft, prata om det med någon. Att då träffa någon att prata med, få hjälp och kanske tips i hur en kan komma vidare brukar kunna vara hjälpsamt både i den aspekten och i att i högre grad ta hand om sig själv. Det är oftast något anhöriga inte varit så bra på under en längre tid, vet inte hur det är för dig med det?

Det finns en metod som kallas CRAFT som kanske skulle passa, ibland är det möjligt att få det stödet via kommunen (olika jobbar med olika metoder), så det går ju alltid att ringa sin kommun och höra efter. Den handlar just om både att påverka den som dricker till att söka hjälp och att jobba med ett bättre självomhändertagande.

En idé om du skulle vilja prata med någon är att testa ringa Alkohollinjen, en nationell stödtelefon dit både anhöriga och de som dricker kan ringa för enstaka eller flera samtal. www.alkohollinjen.se 020-84 44 48. Vet inte om det är något du känner för just nu men tipsar om det ifall det skulle kunna vara ett nästa steg.

Jättebra att du tog modet att skriva här och berätta, ibland tar det lite tid innan en tråd får fart och det kan vara bra att skriva flera gånger så tråden hamnar högst upp i flödet igen.

Hoppas du hittar en hel del här inne som blir hjälpsamt för dig, oavsett om du tar mer stöd på annat håll fortsätt såklart skriva och läsa här!

Ta hand om dig!

Vänliga hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Närmar mig 3-siffrigt! Känns bra allting! Men jag fattar inte varför jag drömmer om att jag super och gör bort mig och är tillbaka till det gamla....skönt att det bara är drömmar iaf :)

Jag vet inte vad som hände när jag kom hem efter jobbet - suget kom som ett slag i magen, snabbt och hårt. Skulle träna, men det var för mycket folk där så jag åkte hem och lade mig i sängen och åt choklad istället. Vill inte utsätta mig för onödiga coronarisker i nuläget när antalet smittade ökar fort... Min kollegas man är smittad så hon får vara hemma ett tag. Det kryper närmare nu känns det som.
När jag kom hem var min man i källaren och sorterade och städade. Och drack vin.. Jag blev så otroligt sugen, och är än trots att jag vräkt i mig choklad för att dämpa. Det brukar hjälpa, men inte idag... Jag tror jag känner press över vad som händer runtomkring, att jag inte orkar eller vill hälsa på min mamma med sambo så ofta som de säkert förväntar sig, att min yngsta dotter kanske kommer hem från Paris pga av nedstängning och islamisthat mot Macron med terrorattentatrisken som följer och att inte kunna rå oss själva på samma sätt med henne i huset (även om jag såklart vill ha hem henne på studs - inte minst för att jag tycker hon är ute och festar på tog för ofta), att jag inte ser någon förbättring kroppsmässigt efter två månaders nykterhet och ja....en massa. Shit, vad gott det skulle vara med lite vin nu! Måste försöka hitta på något som avleder....

Som är min ständiga följeslagare har fått ett hjärtfel?Var hos veterinären igår då min hund haft hosta en tid och han blivit så mycket tröttare. Mina farhågor besannades. I morgon skall vi till en specialist som kommer att undersöka honom ordentligt och förhoppningsvis går det att medicinera. Håller alla tummar för morgondagen ✊?

@Andrahalvlek jag tror säkert att det låter som om det går fort och på ett sätt gör det kanske det, men jag har gått SÅ länge och på något sätt bara väntat. Väntat på ett tecken kanske eller bara väntat på att mitt liv skall börja igen. Det är som om jag och mitt liv har varit satt på paus under flera år. Och jag vägrar att bli bitter! Nu måste det som jag tänkt så länge verkligen hända. Både med säng, kök, tatueringar ja, hela alltet?

Fast det absolut viktigaste beslutet jag någonsin fattat är att sluta dricka alkohol! Tackar högre makter för varje dag jag är nykter och nu pratar jag om det också mer öppet. Mitt liv, mitt beslut?Och trots motgångarna just nu så finns dej inte på kartan att dricka. Jag vill LEVA mitt liv och inte bara vara en slav under alkoholen!

Kram⚓️

Det låter som du befinner dig i en mycket tuff situation där du känner dig villrådig. Vad kan du göra och hur kan du hjälpa. Du har ingen du känner att du kan vända dig till för att prata om detta och tog därför steget att berätta här på forumet, modigt och klokt gjort. Det ger oss chansen att ge dig stöd härifrån, samtidigt låter det som du kanske skulle kunna vara hjälpt av lite mer än det som finns här. Vet inte alls vad du själv tänker kring det, och du känner ju dig själv bäst. Det jag menar då är att kanske prata med någon professionell, kanske någon mer i familjen eller släkten för att slippa bära på dessa tankar om att du måste rädda allt själv. Det låter som du redan gjort och gör mycket för att påverka din pappas alkoholvanor, kanske även för att skydda din mor när han blir arg på henne. Hjälp finns att få för honom, och din mor, men ingen hjälp i världen kan hjälpa någon som inte är beredd att ta emot den.

Vet inte om det är något för dig, det finns en telefonlinje Alkohollinjen, 020-84 44 48, de tar emot samtal från hela landet kostnadsfritt från anhöriga eller den som själv dricker. Det går att ha flera samtal och en kan vara helt anonym. Kanske ett nästa steg, att sätta ord på det muntligen som ett sätt att reda lite i detta.

Om du skulle vilja träffa någon att prata med om denna situation, vad du kan göra och inte, är det flera som börjar med sin vanliga vårdcentral, en del går till kommunen för de stöd som finns där för anhöriga och andra till beroendemottagningar. De finns ofta stöd där även för anhöriga.

Vet inte om något av detta var hjälpsamt just nu, det vara bara idéer, du känner ju själv vad du är redo för nu och vad som passar dig.

Fortsätt såklart gärna också skriva och läsa här på forumet! Ibland kan det ta lite tid innan en tråd får fart och då kan det vara bra att skriva flera gånger.

Ta hand om dig!

Vänliga hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Du har hittat in här, startat en tråd som antyder att du vill förändra ditt drickande. Ibland har det tagit tid innan en sätter sig och skriver, startar en tråd. Som Rosa-Lie skriver här ovan, bra gjort! Berätta gärna lite mer så kan vi följa dig och ge det stöd som går här utifrån, om du vill.

Hoppas att du, Rosa-Lie också startar en tråd, om du vill, och får de stöd du känner att du behöver och hittar mycket som blir hjälpsamt genom att vara här inne! Välkomnar dig med på en gång eftersom du hade skrivit ett litet stycke här och berättar att du också nyligen kommit hit!

Varmt välkomna!

Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Borde inte det vara ett personligt val? Jag förstår att man inte får lämna ut andras uppgifter eller skriva sitt namn men om två personer vill komma i kontakt med varandra vilket vi nu båda uttryckt för att mer aktivt kunna så får ni gärna berätta hur vi ska gå tillväga?

Min Mail #redigerat## Nu skriver jag ingen mailadress och hoppas det är ok med alla.

Du har hittat hit och startat en tråd och lyfter något du är långt ifrån ensam om att ha gått igenom. Fint att du berättar så här öppet och ärligt hur du haft det, vad du reflekterar över nu och lyssnar efter om andra har liknande erfarenheter. Kanske har du redan hunnit läsa en del här och sett att du inte är ensam. Ibland tar det lite tid innan en tråd får fart och det kan vara bra då att skriva flera gånger så den hamnar högt upp i flödet igen.

Hur ser ditt stöd ut i övrigt idag? Det låter som du är igång med att ta hand om dig själv och både ser tillbaka hur saker varit, hur de påverkat samtidigt att du är här nu är ett tecken på att du också tar steg framåt och vill se till att må bättre.

Hoppas du hittar mycket här inne som blir hjälpsamt för dig!

Vänliga hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet