Senaste kommentarerna i forumet

Nu är det dags för månadsdagar igen på löpande band, alltid lika kul ?

Jag fick en flaska prosecco i present när jag fyllde 50 år. Den har stått i hyllan i över ett år. Har aldrig ens tänkt tanken att öppna den under mina åtta nyktra månader. Varken för att dricka eller hälla ut. Men jag häller kanske ut flaskan på min årsdag, som ett statement. För att fira årsdagen vaskar jag en flaska prosecco ? Vem behöver flaskor som prydnad liksom?

Kram ?

Då ska du vara extra glad att du har slutat dricka nu. Det var bara en tidsfråga innan vinet inte skulle fungera som bränsle i kreativiteten längre. Tvärtom. Den vägen går det för alla ”konstnärer” som använder alkohol som tändvätska och har svårt att sluta med det.

Du kommer snart att återfå hela din hjärna i ett mycket bättre skick! Håll i, håll ut, du klarar detta!

Kram ?

Du har leverpåverkan, som blir ännu högre för att du dricker, men du kan inte få antabus eftersom du har just leverpåverkan. Det måste ju vara jättevanligt att man har leverpåverkan när man dricker mycket. Det är ju därför man behöver antabus.

Jag tror att antabus hade varit en bra grej för dig. Då KAN du inte dricka, och du hinner uppleva fördelar med nykterheten och det skulle göra dig mer motiverad.

Kram ?

Så mycket jag kan!! Tycker du är jätteduktig och hoppas vi kan finna stöd i varandra! Jag tror det är bra att berätta för vänner och bekanta för då blir det lite ”svårare” att bryta då de kanske retsamt frågar ”hade inte du en vit månad?” Osv. Ser fram emot att fortsätta stötta varandra. Ha en fin kväll.

Onkel F...du behöver inte alls be om ursäkt och jag vet att allt vad du skrev var med största omtanke:)
Vi har ju inte skrivit i varandras trådar tidigare därför inte lätt att veta mina erfarenheter/bakgrund...så det är helt lugnt! För mig är det så att varje inlägg i min tråd gör att jag tänker efter lite grann...hit och dit..fram och tillbaka...

TappadIgen...tackar för att du skrev i min tråd och för uppmuntran! Vet inte vad ASAT eller ALAT är men min läkare visare att när de tar leverprov så är det tre olika prover som tas. Han visade vilka och vilka gränsvärden de har...tror även att de kallar det referensvärden eller jag vet inte...men hur som helst så befinner man sig inom två olika värden nu hittar jag på men låt oss säga...0,60 - 0,70 så är det ok men överstiger man detta så bör man göra förändringar i sin livsstil...och jag överstiger två av dessa prover. Jag ska därför ta nya prover före jul och därför ingen Antabus. Jag tänker ju att om jag tar Antabus så kan jag inte dricka alkohol och jag kan få alkoholfria dagar...vilket påverkar levern men så tänker inte läkarna. Så i nuläget handlar det endast om mina egna val...och jag tänker att det är väl grunden i alltihopa...fast just nu känner jag att jag har så svårt att få till det även om livet är lite lugnare. Det är då jag tänker att jag har blivit fysiskt beroende.....

Imorgon är jag ledig...och lediga dagar ...ja...då kan det verkligen vara kaos i min hjärna...ska jag dricka/inte dricka, träna/inte träna...vara med min dotter..läsa...promenera...osv osv...Här om dagen s å tänkte jag att egentligen ska jag bara vara nykter, ta en promenad...vara hemma...läsa...bara stå ut i känslan...surfa på suget....Tänka att jag ska göra så lite som möjligt på en ledig dag utom det mest nödvändigaste..som handla mat och träna. Just nu som uppmanas man av Folkhälsomyndigheten att man inte ska gå på gym...så då blir det promenad. Min man och jag hade tänkt att åka någonstans och bo på hotell men nu blir det att vara hemma. Så min tröst är att det är helgdag på lördag vilket innebär att systemet är stängt två dagar i rad.

Jag behöver er väldigt mycket...och vad du än skriver..om jag blir provocerad, ledsen utan bara "nöjd"...så väcker alla inlägg något hos mig och på något vis bidrar till någon form av eftertänksamhet.

Kramar:)

Det är nödvändigt men trist med alla coronarestriktioner som gör att evenemang efter evenemang ställs in. Men plötsligt får jag chansen till lite kultur som är coronaanpassad - och jag hugger som en kobra!

Max 50 pers, sittande matgäster vid bord, samtidigt som man skrattar åt stollar på scen. Det kunde nästan få kosta hur mycket som helst - så svältfödd är jag på lite live-upplevelser.

Sällskap fick jag tag på också. Trist att gå på sådant helt självsam. Har köpt biljetter till lördag 21/11. Direkt erbjöd jag mig att köra, och beställde alkoholfritt vitt vin till maten (man skulle förboka drycken). Mitt sällskap valde rödvin.

Inga fler frågor på det. Skönt. Ibland har man inte ens lust att säga mer än så. ”Jag kör gärna.” Få protesterar mot det ? Jag hade inte gjort det i alla fall i mitt förra liv ?

Under den här mörka trista årstiden behöver jag minst en, helst två-tre, roliga saker inbokade per månad. Då har jag det att se fram emot, och glädjas åt efteråt. Det får gärna vara upplevelser på en scen i någon form, men en hederlig fest eller middagsbjudning funkar också. Numer alkoholfri då.

Det är själva upplevelsen jag är ute efter. Att få skratta och få känna wow-känslan. Mitt liv berikas när jag skrattar, det är som att skratten laddar mina batterier. Jag behöver inte ens skratta - det räcker att jag blir inspirerad, imponerad eller fascinerad av någon som föreläser.

På tisdag ska jag delta på ett evenemang som heter ”Gilla jobbet”. Det brukar vara en stor mässa, men nu blir det istället en massa föreläsare på videokonferens, en heldag. Det blir nog också bra. Jag brukar säga att jag behöver lite input då och då på jobbet i form av en konferens. Tagga till, få idéer.

Kram ?

Vill inte skriva att jag jobbat alldeles för mycket idag också. Vill slippa skriva just det. Vill hellre skriva att jag tänkt på mig själv, cyklat på lunchrasten, utövat mindfulness och mått bra. Men så är det inte. Dagen var en repris på gårdagen som var en repris på tisdagen osv.

Ont i huvudet som fan. På gränsen till vad jag orkar. En arbetsdag till, sen helg. Min dotter kommer imorgon kväll, men jag skiter i det. Jag ska vila, vila, vila hela helgen ändå. Hon ska till en kompis på lördag. Tvätta måste jag förstås göra. Och handla och laga mat. Och cykla. Och leta hittaut-kontroller! Sista chansen på lördag.

Nästa vecka slipper jag de här extra arbetsuppgifterna som jag har varit uppslukad av i snart två veckor. Nästa vecka får jag andas. Nästa vecka känns det som jag ska få oceaner av tid. Men det dyker väl bara upp något nytt som måste lösas lite akut.

Men även om jag mår så här, känner mig på gränsen för vad jag orkar med, så har jag inte en enda gång tänkt att lite vin vore en god idé. För det vore det inte. Jag är en nykter person nu. En som vilar när jag är trött och sover på nätterna trots att jag är stressad.

Det känns inte som om suget kommer att bli min ”fälla”. Jag får nog vara mer vaksam på ”det gick ju så lätt att sluta och låta bli att dricka så det funkar nog att dricka lite då och då”. Den fällan skulle jag absolut kunna gå i. Just därför är det viktigt att jag är extra uppmärksam på sådana tankar.

Kram ?

Blenda, jag tycker att du är helt beundransvärd:)

Orkar inte skriva så mycket mer just nu...men du finns med mig:)

Kram i massor!!!

Förstår att du har helt andra saker att lägga kraft och tid på om din pappa har blivit coronasjuk. Skönt att det går åt rätt håll! Var har han blivit smittad tror man? Vårdpersonal? Det är ju konstigt att just sjukhuset är det mest osäkra ställe att besöka med tanke på att bli utsatt för coronasmitta.

Kram ?

Jag har ingen aning, men hade gärna velat veta. Men det är kanske som med bantning ?

Kram ?

Ja då får man iallafall utlopp för sina känslor. Annat än att döva dom med spriten! (Eller vinet i mitt fall)... men har börjat acceptera känslor. Är man arg så är man! Gäller bara för dom runt om att passa sig ?
Och ibland är man nere och deppig. Då kan man gråta en skvätt också. Eller ställa sig ute i regnet. Känns extra synd om en då! Men sen tröttnar man på sig själv så då var dom känslorna också över ??‍♀️ Ungefär som med alkoholsuget som kommer och går. Grundar sig ju egentligen i att vi har känslor som kommer och går. Men dom jobbiga vill vi gärna döva....

För första gången missade jag igår att gå in och skriva. Beror på att min pappa fått covid och styrt många turer nu på sjukhus. Dagen igår präglades av det, men nu tror jag det går åt rätt håll.
Nykter var jag igår och nykter idag, såklart. Är en nykter person nu, helt enkelt. Njutit av fin dag och långa promenader idag. Ihop med barn och barnbarn som är som bomull i mitt lite stökiga liv. Kram från brasan, minns att jag tyckte så synd om mig själv att jag inte skulle få mitt ”brasvin”, då i januari.
Nu tycker jag synd om mig själv retroaktivt för att jag var så trångsynt och banal. Kram!

Svårt att tänka sig att vara helnykter men det finns inget alternativ så skönt att kämpa tillsammans med er alla. Idag skulle jag gärna ha druckit att eller flera glas vin men det blev alkoholfritt bubbel. det lindrar suget en del. Snart en till helg att ta sig igenom nykter.

Känner igen mig i dig.
Så mycket tankar och sedan bara sätter det sig och blir en rutin att inte dricka? Vanans makt. Och bra att tänka på alla fördelar med att inte dricka, det är så skönt.
Ha en trevlig kväll, kram?

Är de någon som vet ungefär hur många% av alla med alkohol problem som vill sluta dricka, klarar de i längden?

Ja! Det gjorde vi bra? Bra tankar du hade. Tvekar man är det ju absolut bäst att inte ha någon alkohol hemma alls, för mig har det inte varit något problem. Ett bra tag sedan jag hade sug alls, och sug eller ej inte funnits på kartan att dricka.

Då är vi lika där, inga problem att avstå. Skall gå in o läsa hos dig, heja dig nu då???

Dag 24 här med och känner som du vad gäller A men...... Dina prestationer på jobbet det löser sig med tiden är jag övertygad om. Lätt att se ned på sig själv och tycka sig vara oduglig.
Du är bäst, kom ihåg det!!!! Och kreativiteten kommer snart tillbaka.

Styrkekramar??????

For förbi mängder av igenkänning här. Kommit vidare, stentufft men det går. Jobbar, tränar, sover och där mellan försöker ge det lilla som finns kvar till familjen ..och det är tyvärr inte mycket. Träning och fysisk aktivitet bär upp vardagen och hjälper till att sortera i det kognitiva, för övrigt mycket zombieliknande tomhet. Frågor som mening och existens dominerar.
Åtminstone finns en stolthet nu och känslan att vara på den rätta vägen. Det finns rutiner och viss balans.

Vi kämpar vidare tillsammans. Kram

Ska försöka att inte tänka för mycket som du säger Andrahalvlek, men med största sannolikhet så kommer ju huvudfrågan; "kan du berätta om dina problem". En stor och invecklad fråga för mig och i mitt huvud när allt snurrar runt varje dag från litet till stort så kan jag ha svårt att lägga fram ett bra sammanfattat svar "live". Har lätt att glida in i onödiga detaljer istället för att fokusera på att få fram helheten så att säga. Jag vet också att dessa utredningar fokuserar mycket på vilka problem dina bekymmer leder till rent praktiskt och när man som jag har en extrem fasad för att just upprätthålla de viktigaste bitarna som jobb, barn och familjen, även om det kräver enorm energi så känner jag att det är svårt att påvisa just dessa praktiska bitarna av problemen..
Så tänker att det kanske ändå är bra att fundera och förbereda sig lite, men inte för mycket..

Hej och välkommen hit?
Berätta om dig själv, här får man pepp och stöd! Kram?

skrivit till admin. Förstår oron kring långhelg! För min del har det hittills - dag 4 - hjälpt mycket med att min man är med och att jag berättat för vänner att jag kör en "slender november" tillsammans med min man. Att vi istället för att coronadeppa med vin tar en sund månad. Men helgen med middag kommer att bli svår: njutaren i mig kommer att locka och pocka. Men om jag inte klarar en månad utan alkohol har jag ett STORT problem. Heja oss!

Men oj grattis till 301 dag, vilken bedrift. Följer dig med glädje.

Jag läser dina inlägg, MiaPernilla, och blir så berörd. Jag riktigt känner hur du kämpar och jag vill bara säga till dig, att det finns otroligt fint stöd att få, bland annat härinne!

Jag har också dolt mitt drickande i perioder. Fast jag förstår nu att det märktes ändå. Kanske är det den ”värsta” sortens missbruk... att plågas både av missbruket och hemlighållandet. Jag minns det som att ångesten liksom kom från alla håll.

På Öppet arkiv (SVT) finns en serie som heter ”En dag i taget” och som vill ge en bild och förståelse för dolda folksjukdomar. Jag vill verkligen inte pracka på dig det, men det kan vara värt att se avsnittet om alkoholism. Om inte annat så förstår man så tydligt att man inte är ensam!

Massor med styrkekramar till dig!

Tack för ditt stöd Kennie! Ska kolla in Grace.

I natt sov jag ju inte så bra. Vaknade av nervliknande värk i fötter och händer. På morgonen kändes det som om huvudet och bröstkorgen bytt plats. Som om hjärnan kippade efter syre och lungorna inte fick fatt på en enda tanke. Fy.

Det är tredje dagen idag och jag räknar kallt med fortsatt abstinens...

När mina kroppsdelar efter någon timme återgått till sina rätta ställen, så kände jag mig plötsligt närvarande. På ett väldigt positivt sätt.

Jag är fortfarande arg på alkoholen och vad den gör med mig och många andra människor. Skulle gärna säga att jag vill frysa ut den för resten av livet, men det vet jag är en dålig strategi.

Så, en dag i taget. Alla ni som kämpar, jag önskar er en alkoholfri dag idag!

Kram!

Två saker som stärker mig i mitt beslut att vara nykter:

- det som hände på jobbet som jag skriver om ovan. Det vill jag aldrig vara med om själv.

- nytt jobb och nya utmaningar som kommer kräva mer av mig. Aldrig vill jag vara bakfull där!!

Och så alla andra positiva saker som hälsa, tid, lögner mm

Ser fram emot en ledig helg på landet med svampplockning på schemat!

Jag är så himla tacksam ?? För detta forum. Att läsa om allas framgångar och inte vara ensam på denna resa. Tack till er alla!