Senaste kommentarerna i forumet

???????????????????????????????

Ballonger, blommor, tårta och choklad får du av mig ?

Jag ska räkna på när det kan vara dags för mig att fira 300 dagar. Tror att det är någon gång i december. Har 261 dagar idag, men jag är urusel på matte ?

Kram ?

Tjobidoo. 301 dagar i frihet!?

Även i kväll blev det en timmes övertid. Men om jag inte gör det jag gjort den senaste veckan (som jag egentligen inte ska göra i mitt jobb) så skulle en kollega till mig få sitta kvar på övertid 3-4 timmar varje kväll. Och det vore inte okej. Nu klarar hon sig med en timmes övertid också.

Så jag gör jobbet, som är rätt kul faktiskt, och sen tar jag alla chanser jag får att påtala att ”någon” har tänkt fel när den här övergången i verksamheten planerades. Att det tar tid innan man blir van.

Jag tar även alla chanser att försvara den lilla delen av produktionen som nu sliter hårt i det tysta. Jag ser deras dilemma och jag hjälper till genom att bidra så gott jag kan handgripligen.

Sen tar jag dessutom alla chanser att påtala: ”Ja, det borde ha varit klart nu. Men jag har inte hunnit eftersom jag har gjort det här under en vecka, och måste fortsätta med det veckan ut. Jag måste prioritera, och då gäller mest akut först. Så ni får klara er bäst ni kan.”

Min chef är sur på mig för att jag på ett möte inför alla i morse sa att arbetsmiljön på en viss avdelning är urusel, så folk kan hia sig innan de framför klagomål på just den avdelningen. Hon tycker att jag som chef ska ”hålla masken” inför kollektivet för att inte väcka onödig oro.

Jag håller inte med henne. Jag tycker att man som chef ska vara transparent med sådant som alla kan se, sådant det ändå skvallras om. Tala klarspråk. ”Just nu är det skitjobbigt, men vi reder det och det blir bättre med tiden.” Och därför kan resten av kollektivet hia sig och ha lite tålamod.

Idag sa min chef till mig på skarpen tre gånger, inför andra chefer, men jag kunde inte bry mig mindre. Önskar bara att mina andra mellanchefskollegor fick lite råg i ryggen och höjde sin röst också.

Det som känns jätteskönt idag är att jag verkligen inte bryr mig om vad min chef tycker om min frispråkighet. Och jag tänker inte hålla tyst. Inget företag mår bra av ja-sägare på någon nivå. Påstår man att man vill ha ”högt i tak”, så måste man ta emot kritiken också.

Riktigt nöjd är jag över att den kollega jag hjälper är så tacksam att det nästan känns sorgligt. Hon ska inte behöva tacka mig översvallande. Hon är inte ensamt ansvarig. Någonsin.

Hade huvudvärk som fan direkt efter jobbet, men nu med mat i magen och efter en lång stund i badet känns det mycket bättre.

Kram ?

Taktil massage ( var tvungen att googla för att se vad det är) och samtal med en kurator låter som ett själsligt spa-bad, hoppas det gjorde dig gott.
Du verkar ju vara lite "på gång" nu. KBT / psykolog, kolla upp sömn och kroppen, gym. Saker som kan jobba till din fördel. Försök få ut så mycket positivt av det som du kan och orkar!

Om jag förstår saken rätt så mår dottern lite bättre nu? Då kanske din omsorg om henne tar lite mindre energi som du kan använda till att ta hand om dig själv?

Fortsätt skriva så länge det hjälper dig. Framgångssagor i all ära, men det hjälper oss andra att veta att det är fler som kämpar. Keep us updated!

Kram!
Onkel F

Eftersom jag också har lite kontakt med mitt ex, så tänker jag också mycket på om det är bra eller ej.
Men en tanke slog mig nu. Kanske är det så att det får ta tid. Att man inte kan bryta direkt. Alltså att det är olika för olika människor. En del tar längre tid på sig, en del inte. Det är som prosessen med att lämna. När man är mitt uppe i allt. Det måste få ta den tid den människan känner att den behöver.
Ingen kan säga till någon annan att nu måste du lämna.
Så vi får nog vara lite snälla mot oss själva och ta den tid vi behöver.

...och tillbaka! Starkt av dig<3
Kram

Förstår att du har fina minnen FinaLisa ? Jag minns att mina kompisar som var sommarbarn verkligen älskade att åka till sin ”extrafamilj”. Och kontakten bestod i många år, som vänner. Men de flesta hade ensamstående mammor om jag minns rätt.

Min semester med familjen bestod av tre veckor i tält eller husvagn med mina föräldrar. Och min pappa drack konstant och gjorde bort sig i parti och minut. Mina föräldrar grälade om typ allt så jag skämdes på campingarna. Ensambarn är jag också så det var väldigt ensamt, men jag hittade ibland kamrater att hänga med.

Men du förstår nog FinaLisa att jag var avundsjuk på kompisarna som fick åka ”till landet” om somrarna. Jag ville också lära mig rida och gosa med kaniner, katter och hundar.

Kram ?

Hej, bra gjort att ta tag i det. Här är du bland vänner. Har själv inte pratat med mina vänner om mina problem, känns skämmigt. Så då är det skönt att läsa och känna att det är många som är i samma situation. Har just klarat av två veckor med förkylningsymtom. Frusit och haft huvudvärk varje dag. Frossan har släppt nu men huvudvärken är kvar så det blir bättre. Bara att kämpa på och klappa sig själv på axeln att man klarat av det. Fortsätt att kämpa och läs mycket så känns det bättre, i alla fall gör det det för mig. Kram

Jag tänkte höra hur det går för dig. Hoppas verkligen att du känner dig stärkt av att vara här bland oss som kämpar på. Själv har jag klarat av två veckor men jag skulle ljuga om jag sa att det är enkelt. Dricker olika alkoholfria alternativ, inte så gott men det hjälper mig att lura knoppen. Lycka till, kram

Att jag inte tog bilen, det hade varit bättre för nu vet jag hur det blir. Tre glas ska vara max dock!!

Och jag uppskattar att du skriver i tråden, dock är jag lite dålig på att logga in här samtidigt som jag behöver peppen!

Jag var nykter igår och kommer vara nykter även onsdag och torsdag. Idag ska jag på middag. Dum som jag är så ställde jag inte bilen.

Jag tänkte höra om du skulle vilja hitta en lite mer tillgänglig kanal att peppa varandra i? Jag skapade en Mail nu om du vill skriva (jag vill inte uppge min vanliga här men har inga problem med att vara öppen sedan). Du kan ju välja om du vill skriva från din egen eller anonym adress OM du nu vill skriva provat alls. Annars fortsätter vi bara här!

Ha en fin dag!

Höll på glömma adressen! ##redigerat##

Andra halvlek ?
Jag var ett sommarbarn på en bondgård varje sommar från det jag var 4,5 år och fram tills jag var elva år.
Är så tacksam för dessa underbara två månader varje sommar jag fick vara där.??
Det var en lycka och trots min unga ålder första sommaren så fann jag mig tillrätta omedelbart bland alla djur och den nya miljön.
I grannhuset fanns en kompis och ett annat sommarbarn och vi lekte så fint och hade kul ihop.

Detta var ju på 1960-talet och många barn fick inte möjlighet att vara med sina föräldrar då de vuxna måste jobba.
Så det var många förväntansfulla barn som samlades på centralstationens perrong tidigt en junimorgon. Vi blev uppropade och fick en brun lapp fäst på bröstet där det stod vilken ort vi skulle till. Där fanns tanter från barnavårdsnämnden med på hela tågresan.
Själv blev jag avsläppt på en liten ort i Småland och där väntade en av sönerna (i mitt blivande sommarhem) på en flakmoppe!
Min stora bruna resväska och jag åkte iväg men den turen har jag inget minne av. Jag var ju ganska liten...

Men hursomhelst så är dessa fantastiska somrar hela min barndom kan jag säga. För jag kände knappt mina föräldrar som liten, har aldrig haft någon semester med dem. Konstigt egentligen...?

Nu förekommer det inga sommarhem på landet på det viset längre. Det finns knappt några bondgårdar kvar.
Då på den tiden så kunde ju bönderna försörja både sig och extrapersonal när det behövdes. Som mest när höet skulle slås och hässjas så var det nog sju man som jobbade. Och vi barn åkte i hölasset såklart ?.

Jag var och hälsade på i mitt sommarhem för några år sedan. Det finns inga djur kvar längre och vissa gårdar är nedlagda helt och hållet.
Det är tragiskt att se hur landsbygden avfolkas.

Men mina minnen har jag kvar.
Tack och lov ??

Kram ???
PS. Jösses så långt det blev?

Härligt med dina fina dagar! Kram ?

Välkommen hit! Så bra namn på din nya tråd?Hihi glöm inte skriva här på din 80 årsdag, vad det blev och hur det smakade?
Så skönt när nykterheten blir det normala. Kram ??⚘⚘⚘

Har också jobbat med att hitta vem jag är utan alkohol, tycker att det går bättre och bättre. Man behöver liksom gå igenom en massa 'första utan alkohol-grejer', och hitta hur man gör dem då, sen blir det mer naturligt nästa gång. Yoga och sova gott låter som ett bra sätt att ta hand om sig själv på!

Så bra kämpat! Heja, heja dig! Kram ?

?

Idag har familjen åkt på höstlov och jag är kvar hemma för att jobba undan. Hade bespetsat mig på att detta skulle bli en ”vinvecka” där jag kunde få koppla av. Nu blir det inte så, känns lite konstigt att inte ”utnyttja tillfället” till att dricka nåt gott vin själv. Istället ska jag köra yoga ikväll och vakna pigg imorgon. Försöker verkligen identifiera mig som en person som inte dricker alkohol men är inte där helt. Instinkten att allt är värt att fira/hantera med alkohol är djupt rotad och suget dyker upp titt som tätt.

???‍♀️

skar'u inte va' sån Andrahalvlek :-))) Elefantölen blev aldrig nån favorit hos mig heller men det berodde inte på alkoholstyrkan ! Har för mig att det var nåt i smaken som inte fungerade tillsammans med mina alkoholhärdade smaklökar ?

Senare i livet var ju inte smaken det jag litade på, bara styrkan på ölen. 3 <3 var favoriten ett tag men sen blev det bara den som hade mest promille...

Jag ser att du har haft en resa och starkt att ta dig dit där du är idag. Hur tänker på framtiden. Känner du att du är klar nu eller ser du att det finns risker att du kan hamna i en situation igen där det blir svårt att säga nej? Du lyckades ju bra när din gubbe reste bort!

Jag funderar själv mycket på just den biten. Det blir tolv veckor för mig nu i helgen. Just nu känns det enkelt, så jag behöver ju ingen strategi. Jag kan inte heller tänka mig någon situation där jag inte klarar av att stå emot. Men det är väl därför man trillar dit, för att man inte kunde förutse det?

Hej!
Just idag och de senaste dagarna har jag fått en sådan hård smäll. Konsekvensen av mitt medberoende blev en rejäl insikt igen. När jag vågade börja lyssna på Djävulsdansen. Har inte orkat tidigare. Nu är jag mottaglig. Har bara kommit en halvtimma och ca 7 timmars lyssnande återstår.
Jag har träffat en ny man och han ställde frågor som fick mig att välja. Att stänga dörren till mitt ex som inte tillför någonting. Just nu. Ville bara berätta det. Och tacka för all tidigare kommunikation. Du och andra här har varit lite som en livlina i en tid som var svår för mig. Jättebra stöd. Och du har även varit som en ängel, som bekräftar att jag kommit vidare på vissa plan.
Jag vill tro att jag kan få ett hållbart liv på sikt. En kram till dig!

Jobbar på och söker nya sätt att hantera de känslor som triggar suget när det kommer. Hittils går det bra. Känner mig oerhört motiverad att håll fast vid ett nyktert leverne.
Men jag vet med mig att det kommer komma svåra stunder som behöver förebyggas och hanteras.
Promenader, sömn, bra mat och fasta rutiner har varit min grund sen ett tag tillbaks.
Undviker än så länge vissa triggers och situationer.
Nu försöker jag utveckla och hitta fler stärkande bitar. ?

Kram

Jepp Andrahalvlek, och jag tillät mig att må dåligt, släppte alla krav (förutom hundarnas :)), läste och drack te under en filt hela gårdagen. Nykterheten fick vara tillräcklig insats denna måndag, bättre än att ligga under filten pga bakfylla i alla fall :)
Tack för bra inspel Kennie, du har naturligtvis helt rätt, och jag tänker också lite tvärtom – när jag inte dricker har jag lättare att göra mig av med bördorna. Har dock gett mig själv året ut för att landa i hur jag vill ha framtiden.
Ska jag bo lantligt (som jag egentligen vill, men börjar bli gammal och har tummen mitt i handen...) eller dra mig närmare tätbefolkat område? Ska jag lämna mitt älskade hav och få mer boende för pengarna? Ska jag avveckla eller utveckla mitt haltande företag? Etcetera...
Jag vill inte fatta allt för stora och livsavgörande beslut som darrande nynykter, måste koncentrera mig på att inte lyfta glaset. Men det jag känner just nu är att nykterheten ytterligare har blottat hur dålig relation jag har, och har haft länge, med min man. Tror att det var Sommarbarnet som skrev om en liknande erfarenhet, där hon trodde att förhållandet skulle bli bättre nykter men det blev tvärtom.

Det är en av de allra skönaste sakerna med att inte dricka, vetskapen om att jag kan lita på mina känslor och att de oftast är bestående. Med tidigare vinstyrka följde även många irrbloss, så det där med in vino veritas skriver jag inte riktigt under på för egen del.

Här är ett bra ställe att dela med sig, och att få känna igen sig i andras historier.
Väntar på din historia

olika men bra. Det kan bli bra på olika sätt. (Dåligt också). Viktigt att bli klar över hur man vill ha det i sitt liv.
Så fint att du berättar! / mt