Senaste kommentarerna i forumet

Skönt att du mår bättre igen. När jag har sådana grådagar brukar jag tänka att man ska ha lite tråkigt ibland för att verkligen uppskatta de roliga dagarna. Att det är skillnaden som gör grejen liksom. Ja, jag vet att jag är snudd på neurotisk med mitt positiva tänk i alla situationer ? Det är som en tvångshandling.

Kram ?

10 dagar är svinbra! Inom några få dagar har alla spår av alkohol försvunnit ur din kropp. Fortsätt ta en dag i taget så har du snart samlat på dig veckor och månader.

Kram ?

Tack för att du skrev och berättade om din nyktra resa och jag är övertygad om att du har hundra procent rätt. Man måste stänga alla bakdörrar, spika igen dem.

Stort grattis på din 3-årsdag! ??????

Kram ? (som passerat 8 mån nykter och tänker fortsätta utan bortre gräns)

Tror att det kan vara för att dom påminner om våra egna barn..Och att man oftast inte träffas dagligen, så man får längta efter dom. Även att man har tiden att ge dom på ett annat sätt än sina egna barn, så dom kan få mycket uppmärksamhet av mor- och farföräldrarna..Och då ger ju dom oss uppmärksamhet, och blir glada av besök och samtal..Sen vet ju vi hur snabbt dom blir stora också, så vi har vett att ta tillvara på tiden..Barn ger oss vuxna massor av fin energi, och goda skratt..?????

Jag blir helt tårögd av glädje när jag läser ditt inlägg. (Nykterheten har gjort mig väldigt känslosam.) Vilken gåva du har gett dig själv och din käresta - ett nyktert liv ? Som du dessutom trivs så bra med.

Varj gång du tänker att det skulle vara gott med en öl, eller sju, så är det inte du som tänker så. Det är alkoholdjävulen som försöker göra sin stämma hörd. Och ger du hen ingen näring i form av alkohol så kommer hen bli tystare och tystare och tyna bort nästan helt så småningom.

Det finns bara en enkel levnadsregel för oss före detta alkisar: Aldrig ta första glaset.

Kram ?

Idag har jag, dottern och min mamma promenerat ner till stan och fikat på ett supermysigt café och bokhandel. Vi tog en rejäl omväg längs med ån också och njöt av solen, den kyliga vindstilla luften, och alla höstfärger. Räkmacka och kaffe toppade upplevelsen - och fyra böcker fick vi med oss hem också ?

På alla sätt en perfekt lördagsutflykt, som var precis lagom umgänge för oss alla tre (totalt ca tre timmar). Det gäller att hitta sätt att umgås på som funkar för alla. Min mamma använder dessutom rullator så tillgängligheten måste man alltid tänka på också.

Det är drygt fyra år sedan min mamma flyttade från Göteborg till min hemstad. (Jag är ensambarn.) Hon bor fyra hyreshus från mig. Vi umgås inte jättemycket, träffas kanske varannan helg och i perioder varje helg beroende på mina andra åtaganden. Ofta behöver hon hjälp med något, nästa helg blir det betala räkningar och ställa om klockan tex.

Vi umgicks väldigt lite när det skiljde 30 mil mellan oss, då blev det kanske 3-4 gg/år. Vi har ingen vidare relation brukar jag säga, men på senare tid är jag beredd att ompröva det påståendet. Vi har inte den tajta relation som jag skulle önska att vi hade, men vi har i alla fall en relation. En relation som hon alltid har uppskattat, medan jag tidigare kände det som ett tvång att träffas. Men numer uppskattar jag också vår relation. Jag mår bra om hon mår bra. Jag mår bra av att småprata med henne om ditt och datt, det berikar faktiskt mitt liv också numer.

Jag tänker att det nog är med gamla föräldrar som med små barn, det behövs kvantitetstid för att uppnå kvalitetstid.

Kram ?

EsterHanna, hur ser din tillvaro ut nu? Ett tag sedan du skrev.
?

Jag gissar att det att det tar ett tag att se att det normala livet och friska livet inte innefattar A. Och för vi som har skapat ett beroende så har vår hjärna blivit omprogrammerad under många år av A. Vi har blivit invanda att det är A som får oss att känna oss normala, men det är en lögn som sakta har smugit sig in i oss. Sakta men säkert så kan vi kasta ut denna lögn ur vårt sinne och hitta tillbaka till de vägar som gör oss minst lika glada utan A. Jag är som du oerhört trött vilket är det som jag behöver jobba med nu. Tror att det kan ha med den långvariga stressen som vi har utsatt oss för. Den går att bota med träning, återhämtning och tid är min gissning. Jag har hopp om att bli pigg igen.

Fint att läsa om din resa! Och att du mår så mycket bättre nykter!

Du är fantastisk som kommer på banan igen.
Drick ett glas mjölk och känn dig som Fantomen.
Bra jobbat??
Och det faktum att du sköter tvätten måste innebära att du är en fantastisk äkta man också ?

Tänkt på det du skrev om saknar uppskattning från din fru när du slutat med A.
Jag har känt likadant med mina barn. Fick insikt om varför de inte klappade med händerna och sa hurra, hurra.
DE TROR INTE PÅ MIG☹ De tror detta är en tillfällig sak och allt kommer vara som vanligt inom kort. Deprimerande, men vem kan anklaga dem.

Kram⚘

Hej Sisyfos!
Jag har inte varit här på länge, gick bara in för att skriva att det går! Förutom en kväll (nyår) har jag inte druckit något på 3 år. Det var först när allt förhandlande ströks som jag på allvar kunde komma vidare. Jag vet att du kör ett annat approach, men ett råd från andra sidan: försök släppa a. Vi har kämpat sida vid sida länge och jag kan säga att så länge jag höll en bakdörr öppen så kunde jag inte komma vidare. Det inträffade en allvarlig händelse för 3 år sedan då jag insåg att det var allvar. Inte för att jag drack så ofta, men min hjärna var kidnappad och upptog mycket av min tid utan att jag visste det. Det var först när beslutet togs på allvar som jag kom vidare. Nu behöver jag inte ens kämpa, inte sörja, inte sakna. Jag bara är. OBS! Jag kommer dock aldrig släppa ner garden, men jag slipper känna att livet är mindre värt utan a. Jag hoppas du hittar din väg. Glad att du mår bra! Kram

Ville bara tillägga att det här forumet var en stor del i att jag lyckades! Att få stöd och förståelse av alla här är ovärderligt! Tack!!

Hej alla!
Det var längesedan jag var här inne, men så fick jag en ingivelse. Jag ville berätta att det GÅR att hitta ett liv utan alkohol, ett liv där man inte ens saknar det. Jag vet att jag inte trodde det. Jag vet att jag bara såg en grå väg framför mig, ett ständigt kämpande. Jag höll ju på så länge att förhandla, lägga upp planer som skulle tillåta a att stanna kvar i mitt liv. Jag föll, jag reste mig, jag hittade halvbra vägar... och sämre.

Om sanningen ska fram var det först när jag på allvar accepterade att det inte fanns någpn mellanväg som jag kunde landa. Inget förhandlande, inget ”om”, ”när”. Bara ”nej”.

I början var det så svårt med vad jag skulle säga, undanflykter etc. Nu, när jag själv inte tycker det är konstigt så blir det inte heller det. Jag dricker bara inte. Jag brukar inte heller prata om det eller berätta, jag ursäktar mig inte, som jag gjorde i början. När jag slutade tycka det var konstigt själv så blev det en icke-fråga.

Jag hade en kvälls återfall på nyår, det var fel och skrämmande, var rädd för att allt var förstört, men vis av tidigare erfarenheter visste jag att sparka på mig själv gör INTE saken bättre. Jag tänker inte börja räkna från början, jag räknar inte ens, det blir kontraproduktivt i mitt fall, för andra är det kanske bra. Man måste hitta SIN väg.

Att jag blev påmind om det var att min syster skrev ett mail och grattade mig på 3-årsdagen! Hon skrev så oerhört fint om att jag valt mig själv... och det har jag verkligen.

Jag måste dock tillägga att jag under den här tiden även fått ADHD diagnosticerat och fått medicin. För första gången blev det ”tyst” i huvudet, något jag vet att jag sökte med a. Jag har en lång utbildning bakom mig och trodde inte man kunde ha ADHD då.

Jag hade fel. Jag inser dock vilken enorm kraft det har tagit under alla år.

Jag måste förlåta mig själv för allt som jag gjort fel. Alla misstag. Allt jag förstört. Men jag kan inte fastna i att tänka att jag är en dålig människa - jag förösker göra bra val idag, ta ansvar för det som hänt med inte fastna i det. Fokus är här och nu - den person jag är utan a. Den personen tycker jag mycket mer om.

Jag ville bara skriva eftersom jag vet hur der är att vara där ni är. Jag skrev mycket här för några år sedan och jag hade så svårt att tro att det skulle kunna bli bra. Att livet skulle vara värt att leva utan a. Att jag skulle klara det.

Därför ville jag gå in här och skriva ATT det går. Vägen dit kan vara svår och jag tror att ju längre man sitter fast i att förhandla med sig själv, desto värre blir det. Samtidigt är det en resa man måste igenom.

Ge inte upp, det finns ljus i tunneln. Den här nyckelpigan kan flyga nu.

Vet inte vart jag läste detta men nåt att fundera på.....Vi ser till det som inte gick, har vi ett år, 365 dgr, så misslyckades vi 3 dgr.... har vi ett år 365 dgr, så lyckades vi i 362 dgr. Vilket väljer du?Ha en bästa helg

Grattis till dina 28 dagar som nykter!! Jag gläds så med dig! Och vad roligt att du märker de positiva effekterna med att vara nykter. Den där befrielsen från ångest "dagen efter" verkar vara väldigt tydlig för många av oss helgdrickare. Jag hoppas du får glida på glädjevågen och ha en fortsatt fin helg! <3

10 dagar nykterhet i dag❤️

Förstår !
Hur har du det nu? Hur ofta dricker du? Det finns ju alltid en väg ut oavsett situationen .
Kram

Grattis till dina 3 månader!

Hej :-)
Kennie: Du har rätt. Jag har inte varit lika aktiv nu på slutet. Har dock varit massor utomhus, men just det här med att få upp pulsen lite har hamnat i skymundan. Kom faktiskt nyss tillbaka från en joggingtur för jag hade lite samma tanke som dig.

AkillesU: Bra jobbat med dina 76 dagar (y)
Och apropå stress och press... min ångest kan faktiskt bero på detta . Jag nu är sjukskriven på 50 % och råkar emellanåt tro att jag klarar av mer än vad jag kan (sjukskriven pga utmattningsdepression)

-------
Ska försöka hålla tillbaka mig själv på jobbet samt få till lite mer "flås"-aktiviteter på min fritid.
Tack för ni skrivit till mig. Det hjälper mig i mina tankar och funderingar.
Önskar er (och alla andra som läser) en underbar lördag och helg.

Ja detdär med att ordna med ett vettigt underhåll är inte det lättaste, känner så väl igen detdär att ”jag har inga pengar” trots egna resor och annat som kostar pengar. Sprit och party finns det liksom alltid pengar till, om barnen har mat eller kläder är liksom sekundärt och gärna någon annans ansvar. Helst dens som varit så elak och lämnat, när bägaren runnit över. Offerkoftan är stark hos alkoholisten och de känner säkert de är värda lite semester när alla runtom är så taskiga och egoistiska, ur deras snäva perspektiv sett. Jag tror det är en kombination av snedvriden verklighetsuppfattning hos alkoholisten och en önskan om nån sorts hämnd då man lämnat. De klarar inte av att se till barnens bästa, ännu en orsak att se att skilsmässa var det enda riktiga!

Jag håller med alla här att kroppen ackumulerar stress och det kan visa sig i alla möjliga fysiska symptom. Själv hamnade jag på intensiven i flera dagar helt plötsligt för några år sen, pga organsvikt som inte kunnat förklaras med något medicinskt fel och sannolikt berodde på en stresskollaps efter en hemsk sommar där hans drickande antagit nya proportioner för några år sen. Så ja kroppen vet och förstår.

Ta hand om er och njut av hösten!

Det kan komma sådana dippar, främst mellan dag 40 och 70. Jag hade nog min värsta dipp runt dag 55. Bra att du härdade ut och inte drack något.? Det är ju därför det rekommenderas minst 3 månaders nykterhet. Jag tycker det är väldigt synd när en del ger upp, eller testar att dricka innan dess. Det är ju först from 3 månader och framåt som många börjar må bra på riktigt, med mer energi, förändrat tänk och en växande glädje över att slippa dricka.

Kram ?

Hej! Hur går det för dig? :)

Känner att dippen jag haft nu börjar vända.
Kanske för att det är helg?

Känner mig dock starkare av den.
Vinsuget var inte nådigt där i mörkret.
Men löftet om 3 månader och er här inne gjorde att jag klarade av att bara sitta i soffan och må skit.

Har varit avundsjuk när man läser om allas energi och själv inte har någon.

Tack för att du tror på mig @Rolf Jag tror på dig!. Starkt jobbat med artikeln.

@Andra halvlek och @Jullan65 man kanske skulle starta en egen tråd om klimakteriet och Alkohol.?

Men nu är det slutdeppat för denna gången!!
Kram⚘

Jag håller med Andrahalvlek. Helt klockrent!? Väldigt bra med fokus på mål inom hobbies och träning också, det ger roliga saker att se fram emot. Jag körde/kör på samma sätt och det har funkat jättebra.

Kram

Så tänker jag. Vi som är nyktra har förstått hur farlig drog alkohol faktiskt är, på individ och samhällsnivå. Precis som rökning är. Alkoholen kommer att gå samma väg som rökningen, det är jag övertygad om. Och vi är en del av den utvecklingen.

Själv har jag blivit medlem i IOGT-NTO av precis den anledningen. När jag blev medlem fick jag kryssa för att ”jag lovar på heder och samvete att jag är nykter”. Kändes lite pirrigt men samtidigt mäktigt.

Kram ?