skrev Torn i Nykter på semestern, och sen också!

Du ska då alltid vara värst Andrahalvlek.? 6 grader låter ju sådär, men ni har väl fortfarande ” riktiga” vintrar däruppe?


skrev Vjlo i Nykter på semestern, och sen också!

Ja... verkligen... 6 plus grader. Regnat hela dagen.
Det låter inte som vi lever i samma land just nu :-)

Ha det så mysigt i vattnet!


skrev Andrahalvlek i Nykter på semestern, och sen också!

Här är ännu en att vara avis på. Riktigt svettigt! Höstjackan och höstskorna åkte av idag. Ingen jacka och sandaler fick det bli igen ? Ikväll blir det nog kvällsdopp!

Kram ?


skrev Fenix i Vill inte - kan inte

såg din kommentar redan i maj men det var då redan för sent att svara. Jag hade druckit i flera veckor och ville nog inte visa upp mitt fall. Det hände som jag skrev om här i mars, nämligen att tar jag mig ett glas så vet jag precis vad som kommer att hända, och just det har hänt. Jag har druckit varje dag nu i ett halvår, mått skit mest varje dag, gått upp 10 kg i vikt och är livrädd för att ha dragit på mig någon leversjukdom. Tänker varje dag att nu måste jag verkligen sluta, men förmår mig inte ta steget utan står lik förbannat på bolaget varje dag innan det stänger. Kanske är det ett bra tecken att jag nu tagit mig in på forumet igen. Jag hoppas verkligen det.


skrev nystart i Nystart Version 2

Tack för ditt meddelande Li-Lo. Mycket tänkvärt inlägg men svårt att svara på. Tror det som tär mest på mig är att inte få till ett beslut endera att lämna min fru eller att försöka få det att fungera. Jag vet inte varför det är så svårt, jag beslutar ena dagen att jag ska lämna henne men så lyckas hon genom hot eller att spela på mitt samvete att stanna ändå. Samma sak när jag bestämmer mig för att vi ska klara oss igenom detta och har en hyfsad period och så som en blixt från klar himmel exploderar hon och allt är raserat. Så här håller det på, men för varje gång så kommer jag närmre ett beslut att jag verkligen måste lämna. Jag ska försöka komma iväg och få lite distans och skingra tankarna och försöka få ner en lista med vad jag verkligen vill med livet och om jag ska stanna eller gå. Med alkoholen är jag inte orolig egentligen då jag vet att jag kan sluta när jag vill, men just nu är jag inne i en tuff period och då är det alldeles för lätt att dricka lite för att skjuta upp beslutet ytterliggare ett tag. Den hjälp jag skulle behöva är nog någon att prata med för att reda ut varför jag mår som jag mår och hur min fru påverkar mig, men det är ett stort steg att ta. Lyckas jag väl lämna henne är jag säker på att det destruktiva drickandet skulle avslutas, men jag kan ju inte veta 100 procent innan jag är där.


skrev Ma-lie i Dags att ta sig i kragen!

Är alla här högutbildad? Jag får det intrycket när jag läser här inne... Otroligt kloka, välvalda och poetiska inlägg. Jag blir nästan lite stolt över att ha alkoholproblem när jag läser inläggen. Ödmjuka, smarta och rakt igenom snälla människor. Tack för att ni finns ❤️ (man kan väl också vara högutbildad i livets skola) ?

16 dagar nykter och känner hur mycket bättre jag börjat må. Har målat mycket i sommar och även nu. Jag blev förvånad över att mina händer var blixtstilla och inte skakade alls. Det underlättade målandet och jag blev så glad, så glad! ?


skrev Torn i Avgiftning påbörjad, nu ska åtta års missbruk avslutas

Det var nog inte så optimalt att dra i gång på "monsterveckan".Jag tror det är bra att ha
en plan, så man är förberedd på vad som komma skall.
För egen del så hade jag det, jag visste tex att dag 3 alltid var den värsta dagen för mig och
att efter en vecka började det kännas lite bättre. Så första veckan var helt nollad i kalendern,
bara stenhårt fokus på att inte dricka. Jag hade också planerat en dryg månad utan sociala kontakter,
då min största bävan i början var att avslöja för andra personer att jag slutat att dricka.
Sedan hade jag lagrat upp med B-vitaminer, multivitaminer och magnesium då jag hade läst att kroppen
kunde ha brist på detta. Jag var också beredd på att det skulle vara grymt kämpigt och tråkigt och
att jag skulle ha kass sömn.Och därför kändes det faktiskt väldigt skönt när jag efter 2-3 veckor mådde
över förväntan bra. Varje dag noterade jag alla framsteg som jag märkte, tex ingen nattsvett mer, aptiten kom tillbaka, magen blev bättre, diverse värk blev mindre och mindre. Minsta lilla förbättring lyfte jag till skyarna och
det gav ökad motivation till att absolut inte ta ett endaste glas alkohol.

Kram ?


skrev Andrahalvlek i Första dagen på resten utav mitt liv

Du jobbar på så himla bra med nykterheten, den är grunden du står på när det svajar ❤️

Kram ?


skrev Andrahalvlek i Långsiktig förändring

Otroligt bra jobbat med nykterheten!

De där enskilda glasen gör ju varken till eller från i sammanhanget. Det enda de gör är att man utsätter sig för en stor risk att dricka mer.

Om man absolut vill dricka av sociala skäl så är nog ett glas absolut max. Tar man två susar det nog till i skallen och risken att fortsätta dricka lär öka enormt.

Kram ?


skrev Leonie i Be my best

Pratade med en kompis på telefonen och hon sa att jag lät glad och som att jag mådde bra. Det stämmer nog. Jag är väldigt förväntansfull inför höstens aktiviteter och med mina hälsoval (träna, äta bättre etc). Dessutom märker jag effekterna av min nykterhet nu efter två veckor (jippie!) med noll alkohol. Psyket och energin är i schakt. Jag var extremt trött igår men då handlar det om att jag inte lagt mig att sova i tid och att jag inte ätit tillräckligt. Saker som jag kan rätta till idag. Hade det varit för att jag varit bakis så hade det känts mycket värre.

Berättade för min vän att jag har uppehåll med alkoholen. Jag kan tyvärr inte formulera vare sig för mig själv eller andra att jag slutar för alltid. Men jag har beslutat mig för att vara vit i två månader. Därefter kommer jag fatta ett nytt beslut. Jag hoppas idag att det beslutet blir att fortsätta i samma spår men jag måste ta det stegvis.

Idag väljer jag bort alkohol och jag är förbaskat glad över det.


skrev Ångestmoln i Dags att se på sig själv.

Det är många för att inte säga alla här inne som känner igen sig i det! Vanligt att vilja fly från jobbiga känslor, försvinna bort för en stund... tyvärr ger ju alkohol bara mer ångest och det blir en ond cirkel. Försök ta en dag i taget om du vill sluta och tänkt att alla nyktra dagar räknas, även om man faller dit igen!


skrev Ångestmoln i Långsiktig förändring

Aw:n gick bra, drack mitt vinglas och sen var det stopp. Ingen annan i sällskapet drack mycket så det var inga större problem att hålla mig till ett glas. Mitt ”gamla” jag hade definitivt inte brytt mig om att andra drack måttligt, skulle troligen h grundat med 1-2 glas hemma för att sedan dricka minst 3 glas ute och det skulle vara en ”måttlig” kväll, de kvällar som spårat helt har varit betydligt värre.

Idag känner jag ett lätt sug eller i alla fall längtan efter att dricka, försöker att inte kämpa emot känslan utan mer acceptera att den finns där. Idag blir 3 månader som ”nykter” (90 dagar). Har totalt druckit 4 glas under den här tiden, ett glas vid 4 tillfällen alltså. 3 månader är mitt rekord att hålla mig nykter, innan har jag varit helnyktrer under 3 månader vid de tillfällena men nu alltså tillåtit mig själv en liten mängd alkohol. Hoppas på att klara 3 månader till... minst. Kanske blir min kropp helt ren och återställd från alkoholen på 6 månader, eller hur lång tid tar det? Är livrädd för att min lever fått bestående skador men det är väl inte så sannolikt. Hade tidigare en lätt smärta/svullnadskänsla vid levern som nu har försvunnit vilket känns skönt.


skrev Li-Lo i Nystart Version 2

Du skriver att det är svårt att stå emot alkohol, bland annat för att du lever i en relation som bryter ner dig. Vad kan vi göra för att stötta dig till nykterhet nu? Du har nämnt vikten av att vara närvarande för att kunna ta bra beslut och finnas för barnen. Ett stort ansvar i den konfliktrika relation du beskriver. Ditt inlägg oroar.

Tänker att det inte är svammel du skriver, du försöker sortera för att kunna prioritera? Fokusera?

Vad skulle nykterhet på kort och lång sikt bidra med om du tar beslutet att skilja dig? Vilken instans är du beredd att ta hjälp av nu?

Vänligen
Li-Lo


skrev nystart i Nystart Version 2

Så otroligt svårt att stå emot just nu, har ju skadat benet så sitter fast hemma och har inte kunnat komma ut på ett bra tag. Frun utnyttjar verkligen detta känner jag, eftersom hon måste göra det mesta hemma just nu så tror hon att hon kan kasta hur mycket skit hon vill på mig för det. Känns ju lagom kul att bli kallad lat t ex när jag faktist inte kan göra mycket. Sen "hjälper" hon mig med saker, men allt på hennes villkor, och väldigt selektivt. Så länge jag inte har en egen vilja så kommer vi överens ganska bra, men så fort jag inte håller med om något så blir det kaos ganska snabbt. Vi hade ett storbråk för några dagar sedan, eller hon bråkade och skrek och jaf försökte komma undan. Jag sa att vi borde skiljas för det här funkar inte, hon vägrade lyssna och skrek och skrek och vägrade lämna rummet tills jag var tvungen att låtsas om att vi var vänner igen. Jag kan inte förstå hur hon kan tro att hon kan hålla ihop äktenskapet med att skrika och hota, om vi skiljer oss påstår hon att allt är mitt fel och hon ska dra mig genom varje domstol som finns och se till så jag gåt helt barskrapad från detta. Har sedan detta hållt mig på min kant och försökt undvika bråk, inte helt lätt dock när hon provocerar hela tiden. Att hålla mig nykter just nu är i princip omöjligt, men jag kämpar även om jag inte lyckas varje dag. Jag måste hitta en väg ut, där hon inte kommer kunna stoppa mig. Visst kan jag anpassa mig och kanske tolerera henne, men vilket liv är det? Förlåt för allt svammel, vet knappt ut eller in.


skrev Wasabi i This is it

Tack snälla kära AH ❤️ Jag orkar inte riktigt skriva i några andra trådar. Känner mig rätt värdelös just nu. Är så glad att det går så bra för dig och Se klart, Torn, Amanda och alla andra jag följer. Förlåt om jag inte kommer ihåg alla nick.

Jag har varit så arg och irriterad de senaste dagarna sen jag slutade dricka. Dag 3 idag... måste ständigt påminna mig om Att jag gör det här för MIN skull. Det är ingen som tvingar mig. Vet inte varför jag är så ilsken den här gången. Jobbigt att börja om igen? Jag är väl arg för att jag inte känner den där definitiva ”sluta för evigt” känslan man brukar ha i början. Arg för att jag redan känner sug och tvivel. Arg på alkoholen och all skit den gör... arg på mig själv och ångesten. Känner mig som den här emojin ?

Phu, man blir trött av det. Ska försöka vara lite mer positiv resten av veckan. Men kan inte lova något...

Hoppas ni får en bra dag i alla fall ?


skrev Torn i Ni som druckit nästan varje dag

Hej! Jag drack mer eller mindre varje dag åtminstone de 5 sista åren. Försökte trappa ner mängder med gånger,
men det resulterade bara i att det sakta men säker blev mer och mer alkohol, oftare och oftare. Till slut mådde jag så fruktansvärt dåligt och alkoholen hade tagit över mitt liv totalt, så jag slutade helt. Snart 9 månader nykter nu, och det är det är det bästa som har hänt mig. Saknar inte alkohol för fem öre, vill aldrig börja dricka igen,inte ens
under pistolhot. Det enda jag ångrar är att jag inte slutade helt mycket tidigare.


skrev andy_2020 i Ni som druckit nästan varje dag

Jag har druckit i princip varje dag typ 5-6 öl . Jag slutade helt, hade inte gått att sluta delvis men är nog individuellt.

Fick ingen akut abstinens så gått bra hittills.

Är på 6 dagen nu ?


skrev anonym31383 i Ni som druckit nästan varje dag

Ca 4-5 glas/dag i några år... har ni lyckats att trappa ner på drickandet eller var ni tvungna att sluta helt?


skrev Torn i Nu får det vara nog!

Min rubrik var visst inte så genomtänkt.? Sorry.? Det blir gös till middag på lördag Andrahalvlek, det
blev visserligen fisk till middag i går också, fast köpe-lax då. När det kommer sådana septemberdagar så
ser jag verkligen till att njuta lite extra. Helt spegelblank sjö och 22 grader i luften, vattnet i sjön var endast
14,58 grader men eftersom det var helt vindstilla så kunde jag fiska i bar överkropp. Jag har inget emot vintern när det är riktigt kallt med snö och is och så, men numera så är det runt 7 plusgrader, regn och blåsigt from november tom mars där jag bor. Helt värdelöst väder.

Jag tillhör dem som är helt övertygad om att klimatet är starkt påverkat av människan, den
globala uppvärmningen är tydlig. Jag fattar inte hur tex Donald Trump kan förneka detta. Jag har
om inte annat tydligt sett detta själv vad gäller fiskfaunans förändring här i Sverige.
Fisken som lever i vattnet reagerar på tiondels graders temperaturskillnad. Det märks så
tydligt nu de senaste ca 20 åren. Varmvattensarter som tex gösen gynnas, det kommer fler
och fler arter hit som egentligen håller till i medelhavet. Kallvattensarterna mår dåligt, och de som kan
drar sig norrut, andra blir sjuka eller minskar i antal. Fiskarnas lektider har blivit starkt rubbade.
Inte bra. Och detta är ju bara det som händer med fiskarna, finns ju värre saker också.

Oj, nu blev jag negativ, hur snöade jag in på detta??, just det, gårdagens härliga väder.
En sak är säker i alla fall, att dricka alkohol löser inte detta problemet, det är som att
sticka huvudet i sanden och förneka att det finns några problem. Nu kan jag med klart huvud och
en massa kraft och livslust i stället göra vad jag kan för att bidra till mindre koldioxidutsläpp.
För mina barn och kommande generationers skull. Alla har rätt till en stund på jorden.

Kram


skrev Nemo86 i Dags att se på sig själv.

Hej allihopa. Druckit gin 6 dagar irad nu. Varje kväll. Hamnar i sådana perioder då och då när jag inte orkar med mina känslor och svårigheter.

Har svårt att sluta när jag väl börjar. Kan känna ett sug men brukar kunna stå emot, men som sagt tar jag ett glas vill jag ha mer.

Vill bara prata av mig och se om någon har samma problem som jag.

Mvh / Emil


skrev PTSD2021 i Orkar inte mer

hej igen Snusen. jag vet inte hur det fungerar varför man måste lämna prov innan man får tex sömntabletter/ångestdämpande? är det för om man tar ngt annat kan det krocka å kombinationen bli direkt farligt?

måste bara säga jag själv är emot syntetiska medusiner längre tider men akut å korta perioder är det ok. jag kör ju naltrexon+campral nu för jag har testat allt och det är kris som du vet från min dagbok här. och 1månad på antabus hatade jag plus jag fick leverinflamation av det så jag fick faktiskt inte fortsätta ta det. får se om jag får det även av dessa medusiner...
som sagt melatonin fixar jag online eller i hälsokostbutik i stan och fungerar kanon för sömnen...
mot oro/ångest skulle jag vilja ha ett bra naturligt alternaativ dels för mindre bieffekter dels för att slippa gå å få det utskrivet...kan inte det vara ngt för dig med för att slippa pisskontroll etc?
har du testat naturliga alternativ (tabletter)? gäller bara hinna testa å hitta ngt som fungerar bra.
iaf starkt du går på mötena! jaag blev erbjuden det snart oxå men känner mig inte mogen. 3h/möte 2ggr/vecka med andra i samma situation säkert skönt å prata med andra samt höra hur andra känner å gör men men...jag vill komma igång å träna på friskis igen istället samt ev kräva den där ögonrörelseterapin mot PTSD som jag skrev om. klarar inte för mkt grejjer samtidigt...

läst ikapp lite av din dagbok nu snusen. och du vet ju lite om min bakgrund.
men jag är oxå runt 50 och ensam och man vill inte tänka på vad man kastat bort pga sina problem. drog ned på godis helt, mkt socker etc. mycket blev bättre känslomässigt. nästa steg gluten laktos bara för att testa. finns en del alternativ som smakar tillräckligt smaskigt för att kunna köra det.
smoothies goda men nyttiga på grönsaker bär frukt å lite nyttiga pulver gör mkt bra oxå känner jag. skönt då man inte orkar laga middag dessutom =D

sköt o dig snusen och alla andra med!


skrev AstridK i Ångest

Gick på mitt första än så länge enda AA-möte när jag var 24 år och festade för hårt. Nu har det gått drygt 10 år sen dess och jag hoppas att jag äntligen har kommit till vägs ände. Jättebra att du tar tag i detta nu! Tänk vad mycket jobbigt du kan slippa om du inte dricker mer. Kämpa på!


skrev Onkel F i Första dagen på resten utav mitt liv

7 månader är ingen liten bedrift. Du visar att det går att klara det oavsett omständigheter. Du har viljan och förstånd att söka hjälp och kraft där det finns att få. Imponerande!


skrev miss lyckad i En dag i taget resten av livet

Märker det på barnens pappa också att om jag skriver sms så förstår han betydligt lättare vad jag menar..Kanske något i personligheten att vissa av oss förstår det talade ordet bättre, och andra det skrivna? Rosa-Vina det känns som du precis som många av oss kvinnor dragit ett för stort lass länge? Dags att fundera ut hur du vill leva nu? Att vara sjuk är en sak, att inte vilja anstränga sig för förhållandet, är en annan..Ett tips kan vara att åka iväg ett par dagar, tillsammans..Då ser man vartåt det lutar..Även att åka ensam och göra något kul, kan ge perspektiv..Du är värd ett bra liv Rosa-Vina, som ställt upp för många i din närhet..Nu är det dax att tänka mer på dig själv..Varm kram..????????????