Senaste kommentarerna i forumet

Skratta och vara ute i det fria gör att jag mår gott ???
Blivit en hel del av det denna sommar. Små saker som jag kommer att minnas? är bra att ha i sinnet nu när hösten är på ingång.

Just det där att skapa nya sunda vanor är nyckeln till att vara nykter... och för mig är det själva BESLUTET att vara nykter. Viljan är viktig.
Från det att jag verkligen bestämde mig har jag inte tvekat en sekund. Även om jag ibland prövat tanken att dricka. Sug (som jag betraktar som en retfull gammal kompis haha) har jag inte "sett" eller känt på ett tag.
Suget, det är liksom mitt gamla jag på något vis... en som har fokus på glaset, som tappat bort sig själv och sin älskade familj som i sin förtvivlade jakt efter lugn och harmoni och har vinet som tröst utan att kunna eller orka möta verkligheten som den är...

Allt utkristalliserar sig vartefter. Men ropar inte HEJ. Never ever, nykterheten är en färskvara och ett roligt jobb att hålla på med?

Så oändligt tacksam för nykterheten. Det går inte att beskriva med ord? Och den har blivit naturlig och vardag för mig. Den känslan vill jag aldrig byta ut.

Kram??

Själv haft en morgon fylld av barnens villkorslösa kärlek och blir rörd både av den och när jag läser dina fantastiska beskrivning av hur kärleken till dina barn är??. Känner igen mig i och småler när du sätter huvudet på spiken☺️! Visst navelsträngen klipps, men de är fortfarande och för alltid sammanlänkade med oss och jag instämmer med känslan att det känns fysiskt än, som ens egna kropp! Skönt att du håller i ditt avstånd till giftet och att det känns självklart ?❣️ 200 dagar har det hunnit bli?! Stort GRATTIS till dessa och till alla vackra känslor som får leva med sin äkthet, som de ju kan och har möjlighet till, när vi inte tillför alkohol, som inte gör annat än att bedöva.. Visst, vi får tas med de jobbiga känslorna med..men det är det såå värt i långa loppet! Detta är livet!

Var längesen jag skrev, men nu när jag gör det, så vill jag passa på att än en gång tacka för din närvaro här. Du inspirerar och är en god vägvisare ?!

Har också sett de andra dokumentärerna om Pia och tänkt se även denna. Kanske kan passa bra denna regniga dag☔. Gripande och också en värdefull påminnelse om hur starkt giftet är.. sorgligt att hennes dotter trampade in på den stigen också ?.
Önskar dig en fin dag och fortsatt framgång på DIN nyktra stig??!
Kram!
/Fibblan ?.

Det är fortfarande konstigheter men mår inte lika illa, men minnet det sviker mig. Men tänker när man druckit under en längre period så... kanske det kan bli så. Det jag är lite orolig över är om det inte kommer bli bättre... om jag nu håller mig från alkoholen.
Jo, jag har ju familj... men tyvärr är det även den som stressar mig. Jag dricker lite för att orka med vardagen och allt som skall göras.... jag är en prestations människa tyvärr.
Men ännu en dag nykter och det skall bli fler nu....

Känns lite bättre , jag tror och hoppas att det är även huvudet som ställer till det för mig. Det är ju en utmaning.

Ja jag försöker hålla i. En dag till :-) men känner verkligen hur .. jag andas knappt. Har så ytlig andning, kan det bli bättre? Det är jätte jobbigt, kommer på mig själv flertalet gånger under dagen.

1 månad ???!! Förvånas över hur snabbt tiden går..?, men det är inte desto mindre härligt att höra att du nu har en hel månad av nykterhet bakom dig nu?! Stort GRATTIS ?!
Även om jag vet att det finns skyar av orosmoln och annat som gör livet kämpigt emellanåt, så låter det som att livet känns hanterbart och t.o.m bra just nu(?) Låter så trivsamt med akrylmålning, språkstudier och träning☺️. En härlig mix av bra saker du kan göra för dig själv och ditt välmående. Viktigt ?! Och så nykterheten förstås. Allt, verkligen allt blir bättre när man lyckas låta bli giftet?!
Fortsätt så, FinaLisa?! Så fint att höra?!
Stor kram!
/Fibblan ?.

Bläh!
Har börjat studierna igen efter sommarlovet och så klart, första dagen vid skrivbordet och första dagen på länge vid datorn så sätter huvudvärken igång igen.
3 dagar nu med intensiv, förlamande huvudvärk.
Hatar det!
Har gjort min träning för att motverka spänningar,
Har sprungit och fått massage
Sträcker och vrider och vänder och strechar men nä inget hjälper
Ipren, Treo nä inte det heller.
Idag ska jag jobba och jag hoppas huvudvärken håller sig borta, annars blir det Diklofenak ikväll. Också ett sätt att fira helg på. Det enda bra i detta är att jag inte behöver tänka så mycket på om jag kan ta tabletter eller inte, för jag har ju ingen alkohol så ingen risk att blanda och behöva se upp för det..
Igår blev det en tonic med lime och sen en naturell kombucha på det. Party, party.
Förutom huvudvärken vaknar jag på gott humör och ser (nästan!) fram emot att jobba.
Ha en fin lördag ni där ute.

Och oj vad sent det blev för att vara jag... En mini-svacka vid 22:30 men sen höll jag mig minst lika pigg och hade nog ännu trevligare än de andra. Inte minst imorgon bitti när vi alla samlas på hotellet där vi övernattar och äter frukost Ihop. (Fast nära hem men det fick bli en mikro-semester.)
Lite huvudvärk men klockan är snart 02, när var jag uppe så sent?
Nyår. Tänker att den där helgen som var så underbar på många sätt- bästa vänner, msssa mat och massor av vin och drinkar. Jag hade liksom för roligt för att ha nån bakis-ångest.
Kom annandag nyår, sista middag och skralt med alkohol. Sen slut.
För första gången i mitt liv kände jag en lättnad över att det var över.
Slut, stängt. Inget mer blir det.
Den känslan har dominerat min upplevelse av att vara alkoholfri.
Snart 8 månader är en lång tid. Jag tror att känslan jag upplevde den där kvällen, stt bara få gå och lägga sig/ slippa tampas.
Jag tror just det var mitt fönster, något som många pratar om, och att känslan burit mig.
Tack känslorna!
God natt ???

Tack för kloka inlägg med alltid tänkvärda reflektioner.
Jag tror det är som du skriver Torn att jag är på god väg med min acceptans. Som jag alltid sagt och säger till mina barn när de jämför sig med andra; du är du och det finns inget sämre att lägga energi på än att önska sig att vara någon annan. Jag längtar aldrig efter att vara någon annan, men jag gissar att det går att vara trött på att vara nötallergiker också. Att vara nykter är dock inget krångligt så jag tar till mig @andra halvleks råd att identifiera mig som problematisk drickare (ibland tar det emot att skriva alkis, ibland inte.)
Tack igen för att ni tar er tid att skriva, tipsa och peppa, det är stort för mig ?

Ligger i badkaret och tar mitt sedvanliga kvällsbad.Ovanligt mycket på jobbet i kväll och tiden flög fram. Läste någonstans här att min forumskompis Andrahalvlek skulle på spahelg i Varberg om ett par veckor och det slog mig att det ska ju jag också. Hmm, det hade ju varit nice om vi stötte på varandra och kunde tjöta lite live. Men jag vet ju inte hur hon ser ut så jag hade helt sonika fått traska runt på spat och ställa frågor till kvinnor i liknade ålder. ” Hej, är det du som är Andrahalvlek?”?Hmm, känns sådär. Fick gå upp ur badkaret och dubbelkolla i vår väggalmanacka och det var visst helgen före som vi skulle dit. Tråkigt, men kanske lika bra. ?

Avslutningsvis några ord till alla nybörjarhjältar här som slåss mot sug och rastlöshet. Håll ut, ni fixar detta! Kram

Jag kikar in bara för att höra hur du har det, och hoppas allt gått bra på mötet ihop med din dotter.
Och att du haft en skön fredagkväll!
Jag har varit i stan - och på måndag till sommarstugan som du nog skulle säga istället för landet ?
Skriv och berätta hur det går med livet. Kram ?

Är man riktigt insatt i en fråga så kan man inte låta bli att lära sig mer, och dela med sig till andra. Man har fått nya glasögon och ser allt annorlunda. Ser det snarare som en gåva än en förbannelse.

Min yngsta dotter är född med flera olika ”komplikationer”. Jag är typ expert på allihop och pratar vitt och brett i alla möjliga forum till alla som vill lyssna. Det har jag gjort i drygt 20 år nu.

Min egen erfarenhet av psykisk ohälsa har jag gjort mig till expert även på det området (i teorin i alla fall) och det pratar jag också om så ofta jag får chansen.

Jag tror att jag hamnar där med nykterheten också så småningom. Jag tror att det är det tredje viktiga steget som Annie Grace påtalar är viktigt för varaktig nykterhet.

1) Var övertygad om att du klarar av att sluta dricka.
2) Lyft allt positivt med nykterheten och var snäll mot dig själv vid motgångar.
3) Identifiera dig som nykter, och gå all in i den identiteten.

Inte hennes ord exakt, men innebörden är densamma.

Kram ?

Gonatt! Helt färdig, jobbat lite för mycket idag fredag... men ingen alkohol.... zskriver mer imorgon Ser fram emot god frukost ? ? ☕️ Zzzzzzzz.........

Har det gått fem dagar är du högst troligen förbi den akuta abstinensfasen, och det är antingen mildare abstinens, ditt psyke eller annat bakomliggande som ger dig dessa obehag. Om du har nykterhet som ett mål få inte för dig att dricka i denna stund för att mildra ditt mående, det vore slöseri och du riskerar må lika dant om fem dagar igen, men du uppgav inget om hur du tänker kring detta.

Blir du orolig och får förvärrade symptom av att läsa mitt inlägg spelar ditt psyke dig ett spratt :)

Skulle det vara något annat bakomliggande och du dricker finns risk att du maskerar eller struntar i det bakomliggande.

Jag tror du kan avvakta. Men ring 1177 om du får förvärrade besvär. Finns det någon du kan umgås med är det ju toppen. Förstår det är svårt i stunden att försöka slappna av, så istället kan du hitta en intressant film, dokumentär eller lyssna på musik så du får lite ro från att uppmärksamma kroppens signaler.

Jag kollade på ett program på tv ikväll, under reklampausen hann jag glömma vad det var jag kollade på och fick anstränga mig. Men när jag väl kom ihåg fanns ju alla bitarna i minnet :)

Det kan inte vara en klassisk HALT-trigger? Hungrig, arg, ledsen, trött. Sjukdom på g? Du ska nog fundera vidare på vad som triggade suget.

Och kom ihåg - suget lyfter inte glaset till munnen! Du behöver inte agera på suget. Du vet vad du vill.

Kram ?

Någonting triggar, man kan fundera på vad. Det kan vara saker man inte tänker på, som att se någon dricka öl på en krog man passerar. En drink som nån sippar på på tvn. Det kan vara whatever faktiskt. Basis är hungrig, arg, ledsen, trött. Är du det? Jag blir oxå sugen när jag är extra glad, stressad . Ett sätt är att acceptera känslan, observera att den är där. Sen gäller det ju att puffa på sig själv, precis som du säger en dag i taget. En timme i taget kanske. En sak är helt säker ...det går över, det går över och det går över. Dessutom blir det lite lättare för varje gång. Däremot blir det inte lättare att bli nykter om man tar sig ett återfall. Kom igen nu Onkel F , en dag till. Jullan

Skall kolla upp detta. Jag tror det är nyttigt att lära sig förstå vilka tankar och känslor som riskerar att leda till återfall.

Det finns några lektioner i just det på youtube faktiskt. Typ studiecirkelstuk. Sök på just det ordet.

Kram ?

I början blev jag helt chockad över hur starka känslor jag fick i nykterheten. Just ilskan hade jag svårt att hantera. Skällde ut min chef inför andra. Helt befogat, men inte så bra. Renderade i allvarssamtal.

Utan alkohol måste vi lära oss hantera känslorna på annat sätt. Djupandas långsamt är ett tips.

Även de positiva känslorna är starkare och mer genuina ?

Kram ?

Min erfarenhet är att kollegor kan tala om dig, men inte med dig.
Arbetsgivaren kanske dröjer i det längsta med att ta upp problem, gör de det så har de plötsligt ansvar för din rehabilitering.

Kennie har rätt. Om du inte klarar att sluta på egen hand behöver du naturligtvis hjälp. Vad som passar dig kan bara du avgöra.
Jag har tagit Antabus ett par omgångar. Det hjälper dig att låta bli att dricka, inte att sluta, men det ger tid till återhämtning och funderingar på hur du skall göra för att sluta.

Jag började sova bra efter en vecka. Slutade på en söndag, sov INGENTING natten till måndag. Söndagen därpå sov jag gott nästan hela natten till måndag.

Bra sömn är fan motivation nog till att bli nykter. Sömnen är grunden till allt. Mitt humör, min ork, min hjärnas förmåga, slippa ångest, depressioner - rubbet! Bra sömn är fan magiskt ??

Kram ?

Hej Azalea, jag har inte läst allt så noga. Men jag ser att du orosanmälde honom och att även pappan gjorde det. Bra gjort! Att köra bil 44 dagar i sträck, berusad. Det är inte klokt. Att inte heller polisen stoppat honom tidigare, men det är så här det är. I vårt samhälle. Jag hoppas att det finns en ängel som ser vad du gör. Jag ska be universum vaka över dig och hjälpa dig så du får lite sinnesro. Du gör en insats för någon annan, som nu får änglavakt och inte riskerar att råka ut för din ex make, genom att du agerar. Jag kan inte säga det nog med gånger. Bra gjort! Ta hand om dig, på alla sätt och vila nu när han är inlåst. En stund i alla fall. Sen ute och som vanligt igen. Men då kanske inte änglavakten är där, eller ditt engagemang. För du har rätt att leva ditt liv. Som du vill! Kram

Men inte är det enkelt.
Samma eviga mönster från maken. 1 dunk vin ons-tors. Ny dunk + flaska fredag. Då vill han bjuda. Dela en flaska. God middag med dålig stämning hur jag än försöker att parera.
Avslutas med att HAN går från bordet.
Ja, jag får helt enkelt tacka nej till att dela 1 flaska vin.
Han har inte bjudit på vin såhär på ett par år. Utan bara köpt till sej själv. Plötsligt generös ( nåja, det har sitt pris)
Jag sitter ju pliktskyldigt kvar medans han drar igång....
Hör att han är misstänksam emot mej.
Tror att jag vill ont.
Han nergör mej totalt, som en som " tar sej tid att känna efter och vara sjuk"
( min sjukdom är verifierad)
Han måste minsann se till att jobba.
Jag svarar inte emot.
Jag ber bara om att inte ta den diskussionen nu vid middagen när vi ska " ha trevligt "
Nu när jag skriver det här....tänker jag VAD ÄR DET SOM HÄNDER?!!?

Mina försök att gå framåt, söka stöd i vården, driva min egen kamp mot att må lite bättre..blir ju FÖRLÖJLIGAD

Först, SKÅL för dina framsteg!
( jag fick ett JA från vården )
Sen kom resten....

Jag fattar ingenting? Vart har mannen jag älskade tagit vägen?

Här finns en synisk , sarkastisk, elak människa som jag vill slippa se!
Var ä den andre? Jag blir också lite rädd. Jag tänkte att jag skulle hålla ut, låta honom " hålla på" utan att knäcka mej.

Nu har jag även börjat med personligt anhörigstöd för medberoende som kommunen erbjuder. Någon måste hjälpa mej att se detta utifrån.
Jag vill bara inte...det skrämmer mej så oerhört att mitt/vårt liv ska braka samman.
Men kanske har det redan gjort det.
Små stunder av egen kraft kommer ibland, då tänker jag: jag sk leva MITT liv. Jag ska fortsätta att vara utåtriktad trots vår galna tid. Hitta andra sätt att möta människor. Hösten och vintern skrämmer mej. Då snävas friheten i naturen in och kylan kommer.

Jag som i min enfald tänkt, ja men då har vi kommit in i en bättre period i vårt äktenskap. Men, uppriktigt sagt, går det inte bara utför...?
Jag dokumenterar här, för att inte sedan glömma. Oavsett hur det blir, det som händer mej nu kommer jag fortsatt att få bära.

Imorgon tänker jag träffa en nära vän.
Jag fortsätter att sova i gäststugan. Men jag har varit feg, inte sagt att jag ligger här för att han är full. Utan jag har sagt att det är för att han ska få sova ostört utan mina snarkningar.
Frågan är vem som snarkat mest....

Faktum är att jag hällde i mig en hel flaska vin innan en Skype-redovisning, när jag pluggade på distans för ett par år sedan. Jag var så nervös inför att ha en kamera i ansiktet att jag hällde i mig en hel flaska vin innan. Och detta var mitt på dagen, runt förmiddagen. Jag hatar att vara i fokus. Det är bland det värsta jag vet.

Ärligt talat så blir jag mer stressad av datormöten (med webbkamera och allt) än jag blir av faktiska möten. Samma sak med telefonsamtal. Jag hatar att prata i telefon, om det inte är min mamma som ringer. Jag skyr både webbsamtal och telefonsamtal som pesten. Jag tror det vore bättre för mig att besöka ett faktiskt AA-möte.