Senaste kommentarerna i forumet

Senast torsdag kommer förvaltningsrätten beslut så vi får se hur tiden blir tills dess. Tycker också läkarna gjorde det enkelt för sig. Tyvärr är det ofta så. De orkar väl inte med gapiga påverkade personer på akuten och så känns det skönt att lämna till en anhörig!

Jag känner med dej, min situation är inte lika uppenbart på bristningsgränsen. Men jag är ekonomiskt beroende av min man och vi har tillsammans byggt upp ett liv på landet med djur. Så, att lämna....
Men som du beskriver det så är du livrädd. Din man misshandlar dej. Du har polisanmält honom. Han begränsar dej. Du befinner dej i en ohållbar situation.
Därför vill jag uppmuntra dej att söka hjälp direkt. Det kan innebära att du får hjälp att se nya möjligheter för dej själv. Alla vi här på forumet känner inte till hela din situation. Råden kan därför bli lite olika.
Med en personlig kontakt på kvinnojouren eller soc. Får du ett personligt stöd. Tveka inte att söka hjälp.

Vil vel egentlig bare vite om det er jeg som burde endre mitt syn på hva som er ok og ikke. Har tatt det opp ett par ganger med henne, men ingen endring. Det virker som at hun ikke ser poenget med et par glass vin for å kose seg, hun må drikke seg helt ned. Jeg merker med en gang når hun vipper over, går inn i sin verden. Hun blir veldig annerledes når hun drikker. Det påvirker sikkert hverdagen negativt på så mange sett.

Jag känner ofta att ”åka och låsa in sig i en stuga” skulle vara ett skönt permanent tillstånd :)
Ju äldre jag blir desto mindre social blir jag. (Tror jag ärvt det av min mor).

Dricka är aldrig lösningen, bara en ytterligare spik i kistan. Men det vet du ju. Du är en (till synes) härlig och glad person så du kommer att studsa upp igen, tvivlar inte på det. Kanske skulle ut å motionera lite? Distraktion är kanske bästa medicinen just nu?

Ja absolut det gör jag gärna!

Det är precis så känner. Jag har allt jag vill ha där jag bor. Och ändå måste jag försöka hitta en väg bort från honom. Det känns som att jag måste starta om livet från noll igen. Bara för att jag är rädd för honom.

Ja, då har både du, Se klart och nu jag konstaterat att man kan sova taskigt ibland trots en längre periods nykterhet.? Sov knappt alls i natt känns det som, och har därför varit allmänt lat i dag. Bara handlat lite med aktier och slappat i soffan. Men så läste jag nu om dina träningsplaner och Peters kommentar om ej giltigt skäl att ligga i soffan om man inte är sjuk.? Så nu ska jag ta tag i mitt lågprioriterade semesterprojekt och byta två fönster och en dörr på garaget. Dax att svettas som en gris! Tack för inspirationen. ?

Ha en bra eftermiddag!

Kram

Hej
Om du bara skall vara inomhus under första perioden....
Går det få frisk luft i lägenheten/huset? Sitta lite på balkongen/öppna fönsterna ibland?

Se om du kan hitta någon bra podcast eller ljudbok att lyssna på?

Tillåt dig sova ordentligt när du är trött. Kanske helt okay vrida runt dygnet några varv.

Det finns massa möjligheter till att träna o svettas hemma, jag är ingen expert men det går ju hitta olika nivåer av det på youtube ganska lätt.

Sen, vika tvätt o sånt... det är nog inte att underskatta att lyssna på bra musik och grovstäda hela hemmet. Rum för rum, eller hörn för hörn.

Duscha, byta kläder så du känner dig fräsch. Också bra för humöret.

Lycka till nu de kommande dagarna ?

Mimilino, jag skrev ett inlägg om återfall och sug i min tråd i förr går. Där beskriver jag exakt varför man inte bör börja dricka igen efter att man klarat av att vara nykter. Hoppas du kan finna styrka och motivation till att låta bli med hjälp av mina tidigare försök och misstag ???

grattis till din andra dag som nykter, så härligt att du har bestämt dig och kommit till den instinkten om att alkoholen måste bort ?? Jättebra jobbat, heja dig, dagarna rullar snabbt på och du kommer märka alla positiva fina effekter av att vara nykter snart ?

Familjen är ju ibland ett gäng surpular, inräknat mig. Men ska inte föda den sidan av mig eller någon ?

Jag hade redan berättat om det för några år sedan :-) men kompisen är ”obrydd”, fokuserar nog mest på att vara där och ha en bra relation. Säkert för att det jag behöver ta tag i kan jag bara göra när jag är redo. Nykterhet går inte tvinga på någon.

Jag tror att du gör helt rätt när du umgås öppet med alla parter, vägrar välja sida och inte tillåter att de snackar skit om varandra till dig, samtidigt som du fokuserar på fördelarna med alla relationerna. Då föregår du verkligen med gott exempel ?

Skönt med en kompis som verkligen förstår storheten i ditt beslut. Hade han någon aning om att du har haft problem?

Kram ?

Hej ajo och välkommen hit! Så bra att du tagit ett livsavgörande beslut för dig själv om att nu bli nykter, äntligen får du kontroll över ditt eget liv igen. Mycket bra och starkt att ha bestämt dig ?? Jag har själv också varit alkoholmissbrukare och är idag 53 dagar nykter. Det är en enorm befrielse ??? jag tycker att du ska fortsätta att läsa här, skriva av dig när du behöver det och motivera dig själv till att fortsätta hålla dig nykter, det hjälpte mig väldigt mycket i början. Att ha det här forumet och kunna få inspiration och göra annat ? det är jättebra att du yogar och äter hälsosam mat. Det är viktigt att man tar hand om sig. Början är svår och jobbig, håll ut så kommer livet komma tillbaka till dig i takt med att du får fler nyktra dagar. Det har jag fått upplev ?

Vilken viktig fråga du ställer! Och som du snabbt märkte är du inte ensam om att undra just detta. Hoppas att det är ok att jag skriver lite i din tråd. Precis som andra är inne på kan det finnas vinster i att påminna sig om hur det faktiskt var då en drack samtidigt kan det även finnas stora fördelar i att inventera vad du "HAR" som nykter.

Ibland brukar det talas om push-motivation och pull-motivation. Push är det vi vill bort ifrån, baksmälla, pinsamheter, våld, ohälsa osv. Push-motivation är oftast en startnyckel till förändring och samtidigt inte själva bränslet då dessa motiv/skäl faktiskt försvinner då du inte dricker. Det är där du är nu "motivlös". Att fokusera på pull-motivation, dvs dit en vill kan vara mer hjälpsamt för det kommer finnas kvar: att ta hand om sin hälsa, kunna litas på, vara sann sina värderingar eller vad det nu är. Det är ju olika.Vad tänker du om det?

Ord är liksom inte oskyldiga och hur vi motiverar oss, talar till oss själva gör skillnad.

Ett annat viktigt perspektiv är självbilden. Du har säkert läst om det i forumet, om "klicket" då en liksom ändrar sin identitet till någon som helt enkelt (med modifikation) inte dricker. Det är en livsstil. Hur går dina tankar kring alkohol, på sikt?

Om du skulle nämna två saker som du har nu, som 3,5-månaders-nykter vad är det?

Vänligen
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Jag ska denna igång iaf inte tro att jag kan klara det själv, hjälp ska sökas så fort jag kommer hem, och tack ska verkligen försöka att fokusera på att lyckas

Det kändes helt rätt att ta hand nycklar, räddade antingen honom eller andras liv.
Problemet är att det är olagligt......Det är bara polisen dom får ta nycklarna under 1 dygn och att vi tog nycklarna det kan man anmäla som egenmäktigt förfarande ned annans egendom.
Visst är det helt galet och helt obegripligt. Det enda vi kunnat hävda är att vi gjorde det av nöd i just den situationen.

Jag har nu kört ut hans bilnycklar igen men lever nu med oron inför när han nästa gång ska handlas på Bolaget. Kommer han ta bil en igen? Jag har ingen aning men hans omdöme är väldigt suddigt och han har gått över den tröskeln nu att göra det. Suck!!!

Han blev så förbannad så dem kvällen drog han till en annan stad med tåget och checkade in på hotell och drack på barer och dagen efter shoppade han på Bolaget för en tusenlapp, drygt.
Så det är nog lugnt tills imorgon sen är det nog slut och nytt ska inhandlas.

Känns hopplöst just nu
Azalea ?

Blir arg när jag läser det här och att du fick ta ansvaret. Du ska inte behöva hamna i den situationen. Som förälder är det inte lätt att säga nej och man är kan inte avgöra vad som är bäst när man är under sån press. Det är ju ens barn det handlar om.

Denna händelse och att han återgick i missbruk omedelbart är grund för ett omedelbart omhändertagande anser jag. Det värsta som kan hända ur socialtjänstens synvinkel är att förvaltningsrätten häver det omedelbara omhändertagande och då släpps han och LVM utredningen kan fortsätta. Hoppas läkaren anmält händelsen till socialtjänsten. ❤

Hej! Jag är inne på tredje dagen utan alkohol efter att ha druckit ca 2 år med högst en eller två dagars intervall.
Jag bara bestämde mig för att om jag inte slutar nu så kommer jag inte bli frisk nånsin. Är 27 år och redan helt neralkoholiserad. Känns som om hjärnan är bedövad. Har liksom inte full kontakt med det som sker omkring mig.

Till saken hör att ingen i min närhet vet hur illa det är och jag känner mig inte redo att berätta så jag måste "avgifta" mig själv och är inne på tredje dagen nu. Första dagen var pina, andra dagen sov jag mig igenom och nu har jag lindriga abstinensbesvär som skakningar, ångest och kallsvettningar. Därför vill jag inte gå ut. Vill undvika att stöta på någon jag känner i det här tillståndet. Jag försöker tänka hälsosamt och kör korta yogapass, äter nyttigt och tittar på dokumentärer om missbruk så att jag inte ska börja komma in i fel tankebanor igen.
Har lyckats ta en kall dusch och städat och bytt lakan.
Jag räknar med att vara instängd ett par dagar till och behöver tips på saker jag kan göra. Sånt som är meditativt, typ som att vika tvätt eller sortera tuschpennor. Sånt jag kan göra med händerna.
Ni får gärna tipsa om mat som kan vara bra (vegetarisk) Alkoholen har förmodligen tillfört förändringar i mina värden.
Jag har sagt till mina kompisar att jag är sjuk och att de inte kan komma hit men vet inte hur lång tid detta kan ta. Känns som att det bara blir värre.

Det blev "bara" en bib, fastnade inte i att köpa mer i alla fall. Tråkigt och onödigt, det var inte så att jag mådde bra av det alls utan det är ju något slags tvångsbeteende. Känner ändå en viss självmedkänsla. Inget blir ju bättre av att slå på sig själv och känna sig dålig. Det har jag gjort tillräckligt mycket i livet och det har aldrig kommit något gott av det, tvärtom.

Så nu tar jag nya tag. I all ödmjukhet. Dagens bra saker: åkt till återvinningen med massa prylar samt tagit en springrunda.

Det kan ju vara nästan vad som helst som triggar suget men för mig var det särskilt två saker den här gången:
1. Ibland då jag ska göra något som tar emot väldigt mycket och som känns jobbigt så har jag tagit till alkoholen. Tänkt att det säkert går bättre om jag är lite smålullig. Istället- jo tjena vad mycket som blev gjort! Ingenting för det mesta.
2. Om jag varit "duktig" ett tag och skött min hälsa, tränat, städat, vårdat mina relationer, helt enkelt gjort bra saker så kan jag få impulser att dricka fast jag vet hur jag kommer att må. Varför ska jag sabba saker då jag mår bra?

Nu tar jag verkligen en dag i sänder.

Utan tvekan.
Och utan att själv på något sätt vara alkoholberoende så är jag ju kanske ute och cyklar.
Men med erfarenhet av de som jag levt nära så påminner din frus mönster mycket om hur de som varit mig nära gjort.

De kan i perioder ha druckit nästan normalt,alltid varit kanske lite törstigare än genomsnittet.
Men ändå under en ribba där rätt många hamnar mellan varven.
Dvs bli lite för full, glömma en del av kvällen etc.

Sen kan man ju dra frågan vidare till vad svaret säger dig?
Hur påverkas du av om hon kan klassas som alkoholist eller inte.

Jag tyckte länge att sjukdomen alkoholism var en sorts slaskdiagnos när en människa inte riktigt ville ta tag i sitt liv och kunde skylla på denna diagnos där man helt enkelt inte har något val innan man aktivt själv reser sig upp och vill bryta.
Antingen av egen kraft eller av hjälp utifrån.

Nu med mer eget facit där jag sett min fd livskamrat sen 20 år inte kunna komma ur sitt beroende innan allt viktigt i hans liv var borta så är jag betydligt mer ödmjuk.

Han ville eller kunde inte förstå att alkoholen var problemet i hans liv.
Han fick 2,5 nyktra år innan han sen dog i en annan sjukdom.

Jag frågade ,men varför slutade du inte tidigare?
Innan du supit bort allt.

Jag hade inte druckit klart,var hans svar.

En del säger att när konsekvenserna blir för tuffa,dvs det tar mer än det ger så kan man få insikt,eller styrkan att söka den hjälp som ofta krävs.

Men ingens historia är ju lik någon annans.
En fruktansvärd sjukdom är det i vilket fall som helst,både för den som dricker och de som står bredvid och är maktlösa.

Välkommen hit och jag hoppas att du ska hitta mycket matnyttigt både för din egen del och vad du kan göra för att själv må bättre.
Kanske också för att förstå din frus sjukdom/eller närapå sjukdom och vad den gör med en människa.

Välkommen till oss på Alkoholhjälpen & Anhörigstödet.

Jag gissar att du är en i ansträngande situation då du ber om stöd. Att starta en tråd här kan vara ett viktig steg!
Du har redan fått en del tips vilka ingångar det finns till vård.

Jag undrar lite hur din partner ställer sig till eventuell behandling och om hen har tidigare erfarenheter av att ta emot stöd för att förändra sina alkoholvanor. Det finns många vägar in i ett problematiskt drickande och det finns flertalet vägar ur det. Ibland behöver personer prova olika saker eller metoder. Att du är den som sträcker ut en hand nu tar jag som ett tecken på att du är beredd att vara ett stöd för din partner?

Du är klok som tänker att du inte är den som ska förändra din partner utan att det är personen själv som behöver ta det steget och möjligen arbeta med vård/behandling. Det du kan göra om det känns okej är att uppmuntra vård och kanske försöka påverka personens motivation till vård. De flesta som dricker för mycket vet ju det, det är inte det en ska behöva "övertala" den om utan mer vara ett hopp om att det är möjligt att göra annorlunda.

Naturligtvis bör din egna behov stå i centrum! Att försöka vara ett stöd till någon samtidigt som en mår dåligt själv är en indikation på att det en försöker göra inte är hjälpsamt. Lite krasst beskrivet samtidigt som det kan vara fint att ha i åtanke.Om du vill berätta gärna lite mer så kanske vi kan ge lite mer input?

Så strongt av dig att söka stöd och info!

Varma hälsningar
Li-Lo

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Exakt, håller med AmandaL
Låter inte som att det spelar någon roll om hon är alkoholiker eller inte. Det låter destruktivt oavsett.

Tyvärr har jag inga råd att ge. Att hjälpa henne förstå vad hennes drickande gör med henne och dig låter klokt. Försöka hitta om det finns något att ta på. Om hon förstår. Om det finns något hopp. Efter att ha läst här på forumet verkar det som att en del (ganska många?) väljer alkoholen ändå.
Tror att du måste försöka vara stark.

Kram!

Tack för stödet! Kommer att behöva det. Jag har svårt att inte tänka tillbaka på saker jag ångrar och tänka framåt istället. Det är en utmaning för mig att sluta tänka på alla misstag jag gjort och gå vidare. De saker jag ångrar mest är när jag druckit när jag har haft barnen med mig och somnat tidigt när vi ska ha mysigt. Det är som att jag inte tror att de märker att jag druckit för mkt. Men de gör de ju tyvärr.

Ligger mycket i det..☺️ Har idag också lite semester från semestern. Varit iväg och bott på trång yta tillsammans med ytterligare en familj. Roligt att komma iväg men så så skönt att komma hem. Vad gäller nykterhet, har det ju inte blivit 0, som var tanken. Besviken över det förstås, men var dag och egentligen varje stund, erbjuder ju ett nytt tillfälle att välja nykterhet. Dessutom har iaf målsättningen om helvitt gjort stor skillnad. Några få glas är ju fortfarande avsevärt mindre än om jag inte ens hade ansträngt mig?☺️! Jag fortsätter kämpa för 0:an och tar ett krafttag om att göra resten av semestern helt alkoholfri?.
Ha en fortsatt bra dag Torn och tack för påhälsning i min tråd?! Jag ska skriva lite mer kring dina frågor när jag får en stund för mig själv?!
Stor kram!
/Fibblan ?.

När jag pratade ut om konflikten inom familjen med min kamrat idag så nämnde jag igen detta med A, och även att jag hittat ett forum på nätet jag brukade skriva av mig på. Fick bara god feedback, min kamrat är inte den som dömmer eller ger pekpinnar, men var glad att jag fortsatte på min nyktra väg :-)

Sen att kamraten hjälpt narkomaner och alkoholister ur missbruk tidigare gör ju det inte omöjligt för mig att känna trygghet i att jag blir bemött med respekt och förståelse. Tryggt.

Skönt nämna det igen, odramatiskt....