Senaste kommentarerna i forumet

Hejja!
Det finns många här som kommer du kommer få stöd o stöttning av. Inget ställe verkar vara bättre än att hänga här om man vill bli nykter eller nyktrare.

Jag fick i början "programmera" om en del vanor, så att du vid tillfälle tar en Stockholmsresa där du inte dricker något, är redan nu en klok tanke tror jag. Sen fanns det för mig små saker, som att inte när jag åkte till stan slinka in på bolaget, utan gå förbi. Efter ett par gånger tänker man ju inte på det lika mycket. Eller att kunna sitta på balkongen en kväll utan att sakna första flaskan... för mycket i alla fall till en början.

Lycka till!!

Kan nog instämma, i alla fall är det utvecklande skriva av sig. Att jag skriver här, och inte bara i min egen dagbok över livets vedermödor, gör att jag tvingas tänka efter lite över formuleringarna o vad jag menar - jag vet att texten kommer läsas av någon. Blir lite mer dialog även med mig själv i och med det.

Du har ju blivit medveten om dina egna styrkor och brister, och det är nog en väldig trygghet och kraft när det gäller konflikter, då man fått lite förståelse för *varför* man är som man är. Smärtsamt när en sådan skitkonflikt drabbar din dotter, inget kul alls, men du verkar ha hanterat det klokast och bäst ☺️

Det går ju inte svara på en hel del av frågorna, det har jag sagt i från, tydligt när de kommit. För det skulle vara svika ett syskon, eller en förälder. Skulle jag börja svara på en del så går jag tillbaka och blir som dem och sviker, baktalar och är besserwisser.

Nog längtar jag efter att man kan besöka någon i familjen utan att vara osäker om det kommer vara dränerande eller givande. Jag har blivit ganska bra på att plocka upp och försöka minnas det positiva. Det är nog inte helt troligt det hinner hända eftersom föräldrarna är gamla nu, men kanske vi syskon kan försonas åtminstone.

Jag hade nyss ett långt konstruktivt samtal med en god vän om situationen, och jag håller på landa i att mitt sätt nog är bra; vara med överallt, säga det jag tycker o tänker, utan att skvallra på någon, utan att ta ansvar, men ibland hålla upp en liten spegelbild.

Väldigt fånigt behöva vara i en situation där ens snart 80-åriga föräldrar är som barn. Fast förfrusna i den skador och bitterhet de bundit fast sig i, vägrar släppa för de inte vet hur. Och som en kompis sa, din pappa har ju en väldigt liknande relation med sina syskon. Ja, trasigheter går i arv ?

En sak till. Det kommer vara mycket lättare hantera och göra rätt i det här trasslet när jag inte flyr in i A-träsket. Mindre röriga känslor, mer sammahang, mer sammanhängande. Livet är inte uppstyckat, det försvinner inte 4-8-12 timmar en dag bara för jag "råkade".

Resten av dagen vet jag inte hur den blir än, men känner mig lugnare mer tillfreds i denna konfliktfråga. Har gjort min cykeltur, träffat lite bekanta. Käkat en snabbt ihoprörd lunch...

Ska bli skönt ut o jogga senare i kväll efter middagen.

Nu börjar resan. Dag 1 av 90. Inget idag som egentligen ska vara en utmaning för mig att Inte dricka. Barnen och jag ska till ett köpcentrum och då tar jag bilen. Inget restaurangbesök med lockelse för en öl. Men suget finns. Det är ju alltid mysigt med ett glas rosévin så här på sommaren. Fortfarande lite ångest över Stockholmsresan men fick sova ordentligt inatt så tankarna är lite klarare. Jag får helt enkelt planera in en ny tripp till Stockholm men en nykter sån?
Nervös inför utmaningen och hoppas på att jag är stark nog att klara den. Men jag vill inte ligga med ångest mer över mitt drickande. En utmaning är väl att hitta ngt annat gott att dricka.

Jag får in i din tråd lite oftare. Här fylls jag ofta på med glädje och motivation ?! Har inte haft samma tid och/eller ork att läsa så mkt i andras trådar, men det ger så mkt glädje och hopp om förändring att läsa om dina insikter och erfarenheter! Så glad för din skull AmandaL och förstår att det var betydelsefullt med också denna erfarenhet ?! Heja dig❣️
Stor kram!
/Fibblan ?.

Så härligt coffe85 att du finner tillfredställelse på dina aa möten ?? Det gör mig riktigt glad att läsa att du har hittat ett sätt som fungerar för dig och din nykterhet! Alla sätt som får en att förbli nykter är bra! Heja dig ? berätta gärna om du vill efter du varit på mötena så att du kan inspirera andra som kan behöva det ???

Tack fina se klart för uppmuntrande ord här och i din egen tråd! Jag läser din tråd med kärlek, motivation och glädje. Din styrka och lycka i nykterheten påverkar mig positivt. Tack för att du finns här för mig och andra ???

Vad är en alkoholist för dig? Hur definierar du om man är alkoholist? Och behöver man sätta en etikett på din fru? Måste man säga ja eller nej till din fråga? Räcker det inte med att hon inte verkar må bra när hon dricker och att det även påverkar dig? I den vetenskapliga meningen säger man att man är alkoholist när drickandet påverkar ens vardag negativt. När man väljer att dricka istället för att göra vardagliga saker eller ställer in saker man planerat för att man druckit för mycket. När relationer till andra förstörs och när man dricker sig till minnesluckor och inte kan sluta när man väl har börjat. Men vad är det mot vad verkliga livet innebär? Så oavsett om du eller vetenskapen tycker att din fru är en alkoholist så verkar hon inte må bra av sitt drickande. Och inte du heller, du verkar också ta skada av det. Jag hade velat hjälpa din fru att förstå vad hennes drickande gör med henne och med dig, oavsett om jag skulle kalla henne en alkoholist eller inte ?

Du behöver inte utsätta dig för onödiga risker i början tycker jag. Inte spela rysk roulette med dig själv som insats brukar jag tänka. Självklart ska inte det nyktra livet leda till att man slutar att göra saker eller besöka platser, det nyktra livet ska ge en mer men i början är det viktigaste att man just förblir nykter, så att hoppa över att besöka en plats eller vissa personer tills man är helt säker i sin nyktert tycker inte jag är att avstå någonting. Det är snarare att ge sig själv någonting. Vetskapen om att jag förblir nykter. Det gynnar dig i slutändan! Gör saker som du är 100% säker på att du fixar i början och gambla inte med din hälsa och ditt liv om du inte vet att du klarar det ???

.., jag tänker på dig varje dag och skulle vilja ringa. Men det går ju inte.
Jag tänker att antingen har du världens bästa semester bortom Wi-Fi och tankar på alkohol.
Eller så har du det på något annat vis. Vi är här oavsett. Och du (liksom jag och många här) som har en dragning åt skam över sig själv, så kan det tyckas ännu jobbigare att skriva, men det här är på annat vis. Här kan du vara och skriva på vilket sätt som helst, för att vi bryr oss om dig, saknar dig och önskar att du kikar in lite nu och då och delar dina tankar och är med i vårt samtal. Kram K! Nu ska jag gå förbi kaveldunstället här, det kanske kan återkalla dig ?

Det är så befriande att befinna sig bland likasinnade ❤️

Kram ?

Hej. Jag skall gå på mitt tredje AA möte idag och kan bara säga att det varit posetivt för mig med hittils och målsättningen är verkligen att gå på massa möten. Är skönt att alla är där utav samma anledning. Jag är inte ensam längre.

Min upplevelse är att ibland när jag börjar skriva i ena ändan så börjar nästan texten resonera med sig själv. Det kommer fram lösningar efterhand som jag inte trodde att jag härbärgerade i min skalle.

Jag upplevde på avstånd en sorglig konflikt i helgen. Den äldsta dottern och hennes kille har bott hos hennes pappa ungefär är en månad på försommaren. Givetvis uppstod gnissel. Inte mellan dottern och hennes pappa utan mellan hennes kille och hennes pappa.

I helgen, då de var på besök igen, fick jag vetskap också. Jag fick först info av hennes pappa på lördag kväll och av dottern på söndagen när vi promenerade på tu man hand.

Konflikten var en skitsak, men den var toppen av ett isberg. Hennes pappa tål MYCKET, men när han väl sätter ner foten så gör han det rejält. Långsint är han också tyvärr.

Dotterns kille är helt oförmögen att medge att han någonsin har/gör fel. Han är helt inkompetent på det området eftersom han är otränad på det hemifrån. Hans pappa är precis likadan. Kusligt.

Stackars dottern står mitt emellan som ett filter. Hon förstår bådas åsikt, men vill förstås inte välja sida. Och hon ska inte heller välja sida!

Vad kan hon göra? Jo, hon kan berätta för sin kille hur han på bästa sätt kan blidka hennes pappa, så att de åtminstone kan börja prata med varandra om vad som hänt. Och det sa hon till honom. Upprepade gånger. Utan resultat. Tjurskalle till kille ?

Vad kan jag göra? Jo, jag kan lyssna på min dotter och stärka henne i hennes upplevelse om konflikten, som jag har total samsyn med. Jag kan också lyssna på hennes pappa och stärka honom i hans upplevelse, och försöka nyansera bilden lite till killens fördel.

Jag kan också säga åt hennes pappa att agera som den vuxne i rummet och sträcka ut en försonande hand. Något som jag vet att han är duktig på eftersom vi levt ihop i 24 år.

Han lyssnade på mitt råd och gick direkt upp till dotterns kille och sa ungefär ”igår var igår, jag blev skitförbannad, men idag är idag och jag vill gärna att du kommer ner och fikar med oss, och vill du prata om det som hände så finns jag här.”

Utan resultat hos killen, som fortsatte tjura. Så gör man i hans familj. Sen åkte de hem och den bilresan önskar jag inte min värsta ovän, än mindre min dotter ?

Och nu kan vi föräldrar bara fortsätta prata med vår dotter om hur hon upplever situationen, och hoppas på att tjurskallen till kille mognar och kommer till sans. Han är bara 24 år och det krävs kanske de dubbla antalet år innan han gör det ?

Det är tufft att se närstående bete sig som idioter, men det är inte du som äger problemet egentligen. Du kan bara finnas till hands och lyssna och råda, och markera dina egna gränser. Svara på tusen frågor skulle du inte behöva göra, det hade jag vägrat.

Kram ?

Hei alle sammen. Er urolig for samboer som drikker seg full 3-4 ganger i uka. Hun drikker typ 2 flasker vin på en drikkedag. Hun drikker stort sett alene og drikker seg veldig full. Hun har blackout hver gang vil jeg tro, hun husker ikke ting hvis det er noe hun sier som jeg spør om dagen etter. Hun har ganske faste rutiner på drikkingen, jeg har loggført dager hun drikker på i ett års tid nå, og stort sett alltid 3-4 ganger i uka, i ferier og høytider er det oftere. Er hun alkoholiker?

ligger din första gissning nära sanningen. Det var det mindset jag var i under semesterplaneringen på företaget.? Men nu är det så att jag inte har för avsikt att dricka alkohol inom överskådlig framtid. De närmaste tre veckorna ryms gott och väl inom det tidsspannet.

Vardagen fungerar (nåja), frågan är om jag kan få ledighet att göra det. Kanske lika bra att prova? Kan ju inte fly undan i evigheter.

Onkel F

Idag på ruta ett. Igen. Men nu har jag fått nog ändå av alkoholen... Men den lockar och pockar och är så svår att motstå.

Jag ska göra ett nytt försök nu. Upp på hojen igen. ?

Ett steg i taget...

Kram Saskij ?

Vissa stunder på dagen känns precis som vanligt då tankarna för en stund inte gör sig påminda, så befriande och skönt. Tyvärr går mycket av tiden åt att älta det jag gjort. Det är svårt att förlåta sig själv och jag har svårt att se att jag kommer att göra det. Kaffet i solen var mysigt. Nu mera jobb sedan frukost till barnen.

Vit i en vecka. Trött men börjar idag känns mig lite klarare i knoppen. Njuter av att kunna läsa mer. Samtidigt börjar tankarna snurra om att jag ska strunta i antabus så att jag kan dricka nästa vecka??!! jag har ju bestämt mig för 90 vita dagar. Läskigt hur tankarna lurar o drar hit o dit...

Ta bara en enda dag i taget, en timme ibland om det är nödvändigt. Sakta men säkert tar du dig igenom ångesten och tröttheten. Den senare är helt naturlig eftersom hjärnan behöver läka.

Bra att du kan distrahera hjärnan med lite jobb också ?

Bra kämpat!

Kram ?

Nu får du skriva något Kaveldun ? Jag blir orolig för dig, allra helst som ditt sista inlägg handlade om nedstämdhet ?

Skriv oavsett hur du mår! Snälla ❤️

Kram ?

Jo, Självomhändertagande. Du är så intelligent. Det lyser igenom allt du skriver. 

Jag vet inte heller hur intelligent jag är, bara gjort ett test för många år sedan som länkades från illustrerad vetenskap. Men jag hade rökt så mycket cannabis och förstod inte förrän på slutet att det gick på tid, så hann inte med alla frågor. Men oavsett, så hade nog jag inte kommit upp i den här killens intelligensnivå. Jag blev så förvånad när han sa det, eftersom flera av dem som han umgås med varje dag inte alls är på samma nivå. Jag har typ sett ner på dom. Precis som du skrev, så tänker jag dem som mindre intelligenta och det är säkert ointelligent i sig. 

Jag älskar när du bubblar ur dig saker! Det är så kul att läsa. 

Eller hur. Det är attraktivt med intelligens. Synd att killen du träffade som tonåring var oärlig och dålig på kommunikation. Men du lärde dig mycket och det har genomsyrat dig hela livet. Min kille sa (dagen efter att jag skrev i min tråd att jag skulle kolla om han menar det han säger) att jag kan lita på att allt han säger är sant. Det känns också så, han skryter inte och berättar lika mycket dåliga saker han gjort och varit med om.

Han snackar väldigt mycket med alla. Väldigt kommunikativ. Särskilt när han druckit ett par öl. Fast med mig har han varit väldigt tyst ibland. Särskilt när vi dejtade några gånger förra året, och jag inte heller sa något. Även om jag inte är så ung längre, så har jag kvar det där "ingen ska få ligga med mig" - tänket. Så jag satt mest och tänkte på vad jag skulle göra om han hade försökt något då. Om jag ville ligga eller inte. Men han försökte aldrig.
 
Heller aldrig gått igång på materiella saker. En gång träffade jag en av prinsarna från Saudiarabien på en restaurang, Majed, och jag skulle fylla år någon dag senare. "What do you like? Jewelries? Cars?" Vi pratade ibland på telefon men han ville bara komma med ett privatplan och hämta mig. Eh.. nej tack till att bli kidnappad till något harem. Efter 11 september blev jag rädd att någon underrättelsetjänst hade koll på mig efter samtalen med det kungahuset och jag bröt kontakten helt. Jag var aldrig intresserad av honom. Mest lite smickrad kanske.
Mitt ex som ville att vi skulle ha en lägenhet på Manhattan hade ju också pengar. Han är nån chef på New York Times idag. Dock väldigt snäll och vi hade roligt. Men jag ville leva mitt eget liv och inte hans. Jag behöver inte mycket pengar för att må bra.

Oj, sorry jag babblar.

Exit-serien har jag sett. Då förstår jag lite vad du har sett.

Du skriver så bra att man ska göra det man själv vill. Håller med dig så mycket om det. Inte fastna i någon annans liv som man inte vill ha. Jag hade bestämt att jag skulle leva ensam. Med några djur som sällskap och ett gästhus så att folk kan hälsa på. Det är väl därför jag är med den här killen idag. För att jag såg honom och tänkte på när vi dejtade förra året. Att det inte behöver vara så allvarligt utan att vi bara kan umgås och ha lite kul bara. Jag ska ju ändå leva ensam och flytta härifrån om något år. Och nu.. nu tänker både jag och han att vi hör ihop. Våra cirklar har rört sig i varandras hela livet och vi har inte träffats förrän nu. Att det kanske är meningen.

Men sakta! Jag ska känna efter sakta. "Lev livet lite sakta, du hinner fram ändå" - är ett uttryck jag, åtminstone försöker, leva efter nuförtiden. Jag brukar annars vara lite otålig.

Du skriver så bra om alkoholen och ditt ex. Jag vill inte ha det så. Krama någon som luktar öl resten av livet. 

Jag sätter också hälsan främst. Här har han en del att lära. När vi delade en pizza senast och jag sa att han kanske skulle behöva en hel, så sa han att han får i sig kolhydrater från ölen också. Förvisso sant att öl innehåller kolhydrater, men det var kanske kalorier han skulle menat om han visste.

Stor kram till dig!

Jag tror många kan känna igen sig i detta med flera destruktiva beteenden ihop med alkohol. Ibland kan det kännas som alkoholen lyfter på ett brunnslock till bottenlös längtan bort. Att nyktert bestämma över sin kropp är att tillfriskna.
Den där bottenlösa längtan visar sig inte vara så stark i nyktert solsken.
Vi får många insikter på vägen, växer inombords så det knakar.
Kram amanda, fortsätt med allt bra du gör för DIG!

Häng i nu Varafrisk! Du klarar detta!

Kram ?

Du är så jävla bra! Och det är så bra att du skriver ner tankar och känslor för då kan du gå tillbaka och peppa dig själv när svackorna kommer. Eller rättare sagt OM svackorna kommer.

Kram ?

Sorgen får ju finnas där när den behöver. Jag har haft små stänk av den på samma sätt som jag kan ha stänk av att inte ha hår ner till midjan. Men det bestämmer inget i mitt liv längre. Sånt litet kort ögonblick vi är här. På jorden alltså. Kontrollmänniskan får därmed ligga i korgen denna vecka.
Ha en fin måndag!

Jag tror också att din vän och soc vill ditt bästa. Och det är ju inte som att de vill skicka dig till Sibirien på livstid, utan 5-7 dagar på avgiftning om jag förstår rätt? Om jag försöker tänka utifrån din kompis perspektiv så skulle jag tycka att det var skönt att du fick hjälp med den medicinska delen av att bli nykter, där man själv inte har så mycket kunskap. Och så finns man där som stöd i det emotionella delen. Det känns som att du verkligen har motivation nu, du inser att du inte vill leva som du gjort tidigare. Dessutom har du idéer om framtiden. Att hjälpa ungdomar låter som en bra idé. Precis som katter öppnar de sig inte för vem som helst. Sök igen till socionomlinjen, eller något liknande, när du känner dig stark nog. Jag tänker på dig och håller tummarna för att du får komma in imorgon.. Idag är det sol och milda vindar där jag bor. Om det är det hos dig också, gå ut en stund och känn att livet finns där och att vi alla har vår plats och del i det och förtjänar att må bra.