skrev Bestemor i Mitt lilla ego?

Så härligt med en glad kväll med barnen. Att för en stund kunna släppa besvikelsen, oron och tankarna!
Barn ä ALLTID bäst !
Jag kan ibland också behöva påminna mej om min rikedom i mina vuxna barn + barnbarn! Utan mej hade ingen av dem funnits och vi hör för ALLTID ihop! Min man orkar sällan med att umgås med dem när de kommer. Han går undan, dricker för sej själv....
Så visst är det sorgligt att orken inte finns. Men värdefullt att man själv ändå kan njuta, skratta, umgås.
Jag märker att du är både erfaren och klok, så jag kan förstå att du " slår på dej själv" som nu hamnat i den här situationen. Men jag tror att du även klarar att under den tid som du nu lever i detta, kommer att komma fram till vad som blir bäst för dej och pojkarna i framtiden.
Allt får ta sin tid, så länge det känns hanterbart och ingen far illa.
Att du behåller din inre styrka mår alla bra utav. Så unna dej fler såna stunder då du släpper ansvaret över din man.
Hoppas att ni får en fin lördag.
Kanske även din mamma kan vara ett stöd för dej, hon verkar ju också ha erfarenheter som liknar dina....
??? ett hjärta var får ni!


skrev Vjlo i Behöver all hjälp jag kan få

Det är ofattbart mycket pengar som vi frivilligt har förstört, till ingen nytta alls. En ? är 1000 många gånger bättre!


skrev Vjlo i Nykter på semestern, och sen också!

Mhm... det kan nog vara så att det finns mycket att ta igen efter en längre tid av flykt, men det är ju inte panik få allt färdigt och klart. Min energi kommer och går lite, idag är en lite piggare dag, men har ändå tänkt att inte göra mycket ”nyttigt”, där får städningen vara det jag presterat idag, mitt sociala fick jag när jag gick ut för ett par timmar sen och en av grannarna haffade mig och ville jag skulle sitta och prata, så nu kan jag vara med mig själv utan problem resten av dagen ?

Tack för boktipsen! Åhlunds bok läste jag i vintras, den var bra, men inte så mycket igenkänningsfaktor för mig ?, ska kolla in de andra.

Ha en fin dag så länge ?


skrev Andrahalvlek i Botten

Precis som resten av nykterhetsarbetet. Lätt att gamla vanor börjar flagga, men de kan ersättas med nya nyktra vanor.

Ha en riktigt skön nykter semester!

Kram ?


skrev Andrahalvlek i Livrädd, börjar min resa nu.

En dag i taget, eller en timme i taget om det krävs - det blir lättare och lättare för varje dag!

Tankar är bara tankar och känslor är bara känslor. De går över. De lyfter aldrig glaset till munnen. Du behöver inte agera på dina känslor och tankar.

Se till att sysselsätta dig, distrahera hjärnan med ljudböcker och poddar. Gärna på temat alkohol. I min tråd finns massa tips på böcker, poddar och dokumentärer.

Fakta, fakta, fakta är receptet på framgångsrikt nykterhetsarbete. Det är min fasta övertygelse.

Välkommen hit!

Kram ?


skrev Charlie70 i Första dagen

Det är avlösning varje mamma-måndag. Det har hon koll på. Varje vecka skulle inte bli mer av kontinuitet för henne det tror jag inte. Tror inte heller avlösaren är intresserad av att vara avlösare till exmaken. Jag tänker mycket på kontinuiteten. Därför är det viktigt att vi håller i de aktiviteter som vi har kört igång. Just nu orkar jag inte introducera mer. Inte flickan heller skulle jag tro.
Nej, det är inte lätt. Nu måste jag vila i sorgen. Funderar på att ringa jourhavande präst eller något (aldrig gjort tidigare). Behöver prata med någon men vill inte störa vänner i deras semester med mitt. Känner mig överväldigad av mina egna känslor i dag. Inte duschat än men det blir det snart. Städningen struntar jag i i dag.

Kram


skrev Andrahalvlek i Första dagen

Avlösning varje vecka kanske funkar bättre? Ibland kan kontinuiteten vara viktig. Min dotter sover varje onsdag på korttids, förutom fyra veckor nu på sommaren då hon är ledig. Hon har kontaktperson 2 tim varje tisdag. En fast tid varje vecka var nödvändig för att hon skulle vänja sig.

Att inte få sova är tortyr ? Tack och lov sover vår dotter bra hela natten i eget rum, men så har det förstås inte alltid varit. Tills hon var 17 år hade hon egen säng i mitt sovrum, det var det enda som funkade.

Lider med er, och tyvärr kan man ju inte sjukskriva sig från sitt privatliv.

Kram ?


skrev Charlie70 i Första dagen

Flickan sover inte själv. Vi har försökt och försökt men hon kan inte. Blir rädd och känner sig ensam. Hon ville byta rum med sin storebror, trodde det skulle funka. Jag tog hit flyttgubbar som fixade det. Funkade inte. Ville ha sänghimmel, nattlampa och tyngdtäcke. Då kanske det skulle funka. Funkade inte. Hon pratar ofta om att klara av att sova själv. Jag stöttar. Men hon fixar det inte. Inte än. Jag går och lägger mig med henne sedan måste jag stanna hela natten annars vaknar hon och känner sig rädd och ensam. Så ser det ut.

Vi har avlösning i hemmet 8 timmar per månad. Haft sedan augusti. Avlösaren känner vi sedan många år. Hon har mitt fulla förtroende. Flickan känner henne väl. Ändå blir det ångest varje gång avlösaren ska komma på eftermiddagen. Har också hänt att flickan vägrar hoppa ur taxin när avlösaren tar emot. Eller att hon springer iväg, på väg ut i gatan eller bort. Flickan hittar inte. Inte heller i kända områden. Därför blir det snabbt besvärligt för avlösaren som måste hålla koll utan att springa efter så att flickan försvinner ännu längre i väg.

Så. Ja, det finns avlastning att få men mottagaren måste kunna ta emot den. Jag måste orka arbeta för att det ska fungera. Just nu orkar jag inte arbeta för mer än det som jag har påbörjat. Avlösningen och två fritidsaktiviteter (ridning och F&S). Pallar helt enkelt inte mer nu. Jag kan skriva långa uppsatser om hur mycket varje liten del av aktivitet kräver för att kunna genomföras men det ska jag bespara er. Vill bara förklara lite för dig AH eftersom du har tagit upp frågan om samhällets stöd tidigare. Och ja, flickan går under LSS.

Tack för dina ord Andrahalvlek!


skrev Andrahalvlek i Det är bättre såhär!

Vad blir det för motiv? Funderar på att göra min första tatuering, men vet inte vilket motiv det ska bli.

Kram ?


skrev Andrahalvlek i Ruta ett

För varje dag går det lättare och lättare!

Din drink ska jag prova ikväll!

Kram ?


skrev Andrahalvlek i Knyttets sång

Jag kallar mig gärna tant, på ett positivt sätt. Jag är äldre (50+), klokare och vill gärna dela med mig av mina erfarenheter till yngre. Känner ingen rädsla för konkurrens. Tvärtom är jag mån om att gynna återväxten och låta ett antal utvalda adepter gå i ”min skola”.

Jag struntar för det mesta i vad folk säger och tycker. Jag rensar rejält på det området och väljer mina strider. Om jag tar en fajt så ska jag vinna den. Då ruckar jag mig inte en millimeter.

Jag är mer bekväm i min kropp, köper till och med större storlek om det krävs och grämer inte ihjäl mig över det.

Har alltid bekväma skor (aldrig högklackat), cykelhjälm och reflexväst för att vara trygg som cyklist/fotgängare i trafiken.

Och jag tar ingen skit längre, jag biter ifrån direkt. Oavsett var skiten kommer ifrån, uppifrån eller nerifrån. Min åsikt och min kunskap och erfarenhet är betydelsefull och ska lyssnas på.

Så tycker jag att en tant är - och jag är en stolt tant ?

Kram ?


skrev Andrahalvlek i Slutat dricka utan nedtrappning.

Det värsta har du bakom dig nu. Jag kan tipsa om ljudböcker, de håller hjärnan sysselsatt. Man kan ha en storytel-app i mobilen och lyssna med hörlurar, eller bara lyssna direkt ur mobilen, det gör jag. Gillar inte hörlurar.

Promenader med ljudbok i öronen är ett perfekt sätt att distrahera. Skrev några ljudbokstips inne hos Villjulevaockså nu precis.

Tankar är bara tankar och känslor är bara känslor. De går över. Och de lyfter aldrig glaset till munnen. Det viktiga är att du inte agerar på tankarna.

Skriv ner dina hemskaste fylleminnen. Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Viktigast först - vara nykter!

Kram ?


skrev Andrahalvlek i Antabus och jag, dagbok

Nä, det går verkligen inte att lära sig köra bil via instruktionsfilmer på tuben. Man måste göra det själv - träna, träna, träna. Nöta in i det undermedvetna så att kunskapen verkligen sitter där.

Kram ?


skrev Andrahalvlek i Nykter på semestern, och sen också!

Sån energi hade jag också i början - att jag ville städa och rensa och slänga. Det var nog ett latent behov som låg på lut ?

Men det gick över. Nu är jag slappare och slöare än någonsin. Tycker jag. Känner mig inte lika rastlös, tar det mer chill. Men jag har något inplanerat varje dag för att hålla igång lite, hålla igen hjärnan.

Boken ”Alkisbarn” av Robert Laul kan jag rekommendera. Då får man lite bakom kulissernasnack också om man är sportintresserad. (Det är INTE jag.) Jag lyssnar på massor av ljudböcker via Storytel, det håller hjärnan igång.

Andra ljudböcker på temat alkohol jag kan rekommendera är Rebecka Åhlund: ”Och jag som var så rolig att dricka vin med”, och Micke Persbrandt: ”Så som jag minns det”.

Och han som jag inte får nämna har minst två böcker på Storytel. På engelska, extra mycket hjärngympa ? Perfekt att ha i öronen på löprunda och promenader.

Kram ?


skrev Andrahalvlek i Första dagen

Ni behöver avlastning i någon form, stunder då ni kan andas ut. Ett korttidsboende där hon kan bo en-två nätter i taget så att resten av familjen kan umgås själva. För att få det krävs utredning förstås, kanske via skolan?

Att hon utretts tidigare betyder inte att hon/ni inte behöver hjälp nu. Vid 12 års ålder brukar de flesta barn bli mer självständiga och riktar sig ut från hemmet mer.

Tills dess ska ni nog hålla rutinen varannan vecka, för att både du och pappan ska orka. Du blir inte frisk från din utmattning annars ?

Känner så väl igen sorgen och vanmakten och det dåliga samvetet gentemot det andra barnet. Det gör verkligen ont i mig att läsa ditt inlägg ?

Så skönt att du mitt i eländet inte känner sug efter just vin utan att kaffe är din nya ”drog”.

Jag dricker mycket mer kaffe nu! Fyra-fem koppar innan lunch, därefter ingenting eftersom jag är rädd att det påverkar sömnen.

Kram ?


skrev Backen123 i Mitt lilla ego?

Jag tänkte inte mina ord som försvar så du inte känner så ❤ jag har tyckt det varit svårt, har läst att man ska vänta in frågor, jag har berättat för dom om sjukdommen och framförallt att han inte sover, det är konkret. Men det som märks på dom och som är svårt att sätta fingret på är svårare. Dom vet ju aldrig när han är med, när han far och varför. Men jag växte upp med en pappa som också var trasig sen barnsben och mamma skyddade oss ifrån det, så mina barndomsminnen är fina men jag förstår min mamma hade det jobbigt fast då utan sprit. Jag fick min lyckokänsla igår, vi kollade på film alla 3 och skrattade gott, tänkte jag måste skriva det för mig själv att kunna läsa sen för att påminna. Idag kommer mamma och hennes gubbe, det blir bra för barnen, mer vänner kommer och går under dagen. Jag är ledsen för jag vill ju min man ska vara här, jag är ju fortfarande i en mystisk förälskelsefas, den fick aldrig lägga sig, det är som en chock som inte vill släppa. Varför just jag, nu igen, jag är ingen duvunge har levt rövare i omgångar, men som 48år tänkte jsg atr nu är det väl min tur, jag är mogen för lugnet, köpt hus tillsammans med någon och gift mig för första gången. Stämde av allt han hade levt i samma förhållande i 20år och såg inget konstigt, och så är han en person nästan längst ner. Så besviken på mig själv på honom, på livet. Jag vet att jag kommer att läka, men jag vill så barnsligt få njuta i mitt fina kök, renovera, göra fint, bjuda hem vänner. Men en stor ångest klump va vad jag fick som nygift


skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få

Jag anammade någon forumväns idé (Allic tror jag) att föra över 500 kr varje lördag till ett sparkonto. Det motsvarar ungefär den summan som jag handlade alkohol för varje vecka.

Idag är det 23 veckor sen jag drack senast. De första 22 veckorna, som jag inte har överfört några pengar för tidigare, motsvarar 11.000 kr. De pengarna får jag ha en avbetalningsplan för ? De första 5.000 kronorna överförde jag direkt, så 6.000 kronor återstår.

Vad ska jag köpa för pengarna? En storpudelvalp nästa sommar ? Det blir mitt huvudsakliga fokus för nykterhetspengarna.

I övrigt ska pengarna gå till må-bra-saker i form av upplevelser. Sådant som berikar mitt liv, ger det en guldkant.

Kram ?


skrev Charlie70 i Första dagen

Jag känner sorg. Det är det jag känner. Den har jag känt hela flickans liv. Sorg för att hon måste leva med de funktionshinder hon har. En sorg som jag har druckit bort. För stunden i alla fall. Dagen efter har jag varit sänkt i mitt känsloliv. Då har jag kunnat göra saker som inte sorgen stått i vägen för. Nu känner jag sorgen. Jag bearbetar den. Flickan fyller snart 12. Det är hög tid för mig att bearbeta detta. För att kunna ge henne det bästa av mig själv.

Tack nykterheten!


skrev Soffpotatis i Jag behöver hjälp

Helt klart gör man sig snarare löjlig ?

Tack för stödet och humorn. Dags att skitsurfa!


skrev Vjlo i Nykter på semestern, och sen också!

Jag tror jag fick ännu mer vuxenpoäng nu. Jag fick ett ryck att städa, så nu har jag dammsugat och dammtorkat lägenheten, rensat avloppet i handfatet och duschen ?. Sen sitter jag med öppet fönster och lyssnar på trafiken och grannarnas pyssel, samt lyssnar på Paul Simon. Det säger väl jag är gammal nu... Men njuter.

Det har ofta varit svårt bara vara och inte göra så mycket tycker jag. Beundrar de som finner nöje i att bara sitta och lösa pussel eller korsord ett par timmar. Själv behöver jag ofta dra iväg någonstans, göra något. Jag skulle tro det är ett av 100 skäl att jag halkat banan ner i glaset, för där händer det ju mycket, allt blir så bra och härligt, en stund innan det knappt går att simma och man undrar varför.. varför igen. Varför köpte jag vin dessutom och varför står jag på knä i badrummet och kräks, eller varför ligger jag på sängen och inte vågar blunda för jag är så full? Huu. ja så illa har det varit ibland.

Tänk om jag skulle ha installerat webbkameror här hemma, och spelat in en kväll. Fasansfull upplevelse att se det efteråt. Springa runt med en flaska, en till, och en till. På toa många gånger för att göra sina behov, mer och mer stapplande i stegen. Och så ringer en kompis... Fy....

Aldrig mer alkohol i denna kropp.


skrev Vjlo i Jag behöver hjälp

Kung i baren heter det väl av en anledning? :-) Fast de flesta blir ju pajaser på bordet....

Du är absolut inte ensam här! Jag är inte så erfaren alls, bara hållit mig borta från bolaget i dryga 3 veckor, men det är mycket lättare nu än första tiden. Smäller kanske till sen, men får ta den sorgen då.

Kliv upp och navigera sakta på skiten så kommer det nog ordna sig :)


skrev Vjlo i Antabus och jag, dagbok

☺️ Som att lära sig köra bil, det går inte göra genom att titta på youtube. Lev idag!

Och jag hoppas det går bra träffa dina föräldrar - det kan ju vara superknepigt ibland... De går ju inte ändra på även om man ibland skulle vilja ?


skrev Soffpotatis i Jag behöver hjälp

Tack för de peppande orden. Det är så svårt att vara så långt ner i skiten. Självbilden stämmer ju inte alls med den jag blir när jag dricker. Det gör livet tungt tycker jag. Denna sjukdom gör att man blir så självupptagen i sitt ältande. Men det är skönt att komma in här och få stöd och känna att man inte är ensam!


skrev Charlie70 i Botten

Att vakna. Nykter. Välkomna dagen. Äta frukost. Njuta av sommarmorgonen. Kvällarna finns kvar men blir eventuellt lite kortare D: Bra att du tar 24 timmar i taget. Helt rätt!
Kram!


skrev Vjlo i Slutat dricka utan nedtrappning.

Fortsätt på den vägen och stå emot suget - var snäll mot dig själv, kanske aktivera dig med lite annat som distraherar sinnet, och ger positiva minnen av denna lördag, dag 6 av din nykhterhet!