Senaste kommentarerna i forumet

Det kan hända att det kommer en tid när inte alkoholen är det viktigaste i ens liv.
Jag har själv blivit lurad av vinet som jag trodde va vikigast i alla situationer.Vad fick jag?
Bara dåligt mående,skam,ångest för att jag trodde att dricka vin va allt.Jag önskar dig också dit.När man verkligen fattar vilket skit man håller på med.Jag saknar det inte alls.
Kram Pilla.

Självomhändertagande, så länge folk är kloka lyssnar jag också. Som på dig.

Mycket bra beslut om tabletterna!! En tjejkompis från förr äter olanzapin varje kväll sen 15 år fastän dom inte hjälper, men vägrar att sluta. Hon är som en zombie på morgonen och när hon är ledig sover hon helst ett dygn. Hon har också slutat bry sig om saker. Jag har fått ta en paus från henne.

Jag tänker samma! Hälsan först. I våras började jag springa 3-4 ggr i veckan, och börjar må så bra.

Tack och detsamma, var rädd om dig! Jag kommer säkert läsa dina fantastiska kommentarer i andra trådar.

Massor av kramar!!

Det är så hög igenkänningsfaktor på allt du skriver, att jag inte ens vet var jag ska börja..! Katter, livliga drömmar (även om mina ofta är mer mardrömslika), svullen och skamfylld - och som dricker i sin ensamhet.

Precis som du så har jag länge varit en vinpimplande varannnan-dag drickare. Och ungefär varannan dag har jag ju tänkt att jag måste ta tag i detta, och varannan dag har jag känt att jag behöver min "belöning". Familjelivet kan vara skittufft, vad skönt att din man stödjer dig. Jag tror att det kommer en dag när du kanske börjar känna för att dela med dig av dina texter här inne, men jag tror inte att du behöver den pressen på dig precis nu i början.

Jag är på dag 1 och dina inlägg sporrar mig att starta en egen dagbok här inne. Får se hur det känns imorgon dock. Men tack för att du delar med dig!

Vet att jag hade samma känsla förra gången. Det är så enkelt, men ack så föll jag. Just nu så är allt så självklart. Har kommit över fasen att jag 30 ggr per dag funderar på alkohol, vare det är pga. sug eller bara en tanke. Det har ju gått enkelt, men det gjorde det sist också. Det är så sjukt mycket jobbigare att sluta röka. Men jag vet att jag kommer ifrågasätta mina val, det finns bara ett ifrågasättande som kan komma i så fall. det är om jag blir utbjuden på pub eller middag där det förväntas att man dricker. Jag kan klara det, det vet jag - herregud klarade ju en ålandskryssning. Men vet inte om jag vill klara det, vet inte om jag orkar med sånt onykter. Är så orolig om jag någonsin skulle träffa någon potentiell partner eller gå på date - nykter? Jag tror inte jag skulle palla det, tillräckligt jobbigt med bara tanken, men har ju svårt för nya människor över lag så...

I vilket fall, det har inte hänt än och jag har inga planer på det heller. Men.. detta är något som jag måste jobba på. Vill inte dricka, denna känsla nu är värd alla utekvällar i världen. :)

Tänkte PRECIS samma tanke i dag när jag var på min lilla runda?Visst är det härligt??

Kram?

Grattis till din första nyktra dag onkel f! Känns härligt att höra att du klarat av dagen trots jobbiga bakfyllebesvär (låter det som)
Du kan svara på dina kommenterar eller andras trådar längst ner i kommentarsfältet, eller trycka besvara direkt på ett meddelande, men det hamnar längst ner ändå ?
Igen grattis till din första nyktra dag och jag tror på att du klarar dag två imorgon ???

Min sambo har alkoholproblem. Vi har varit tillsammans i 5 år och har ett gemensamt barn på 1,5 år. Som jag förstår det har han inget sug efter alkohol, men när han väl dricker blir det alltid för mycket och okontrollerat. Han kommer till en gräns då han slår över och blir en annan person. Nonchalant, otrevlig, och dryg. När han blivit så full får han extrem ångest och fortsätter dricka dagen efter för att klara av dagen. Och så kan han hålla på i flera dagar. Ibland sjukskriver han sig för att dricka måndagen efter en helg. Han har ett jättebra jobb som han verkar sköta bra och jag tror inte att hans kollegor vet hur det står till. Jag känner inte att jag kan räkna med att han tar hand om vårat barn. När jag gick tillbaks till mitt jobb efter föräldraledigheten och han skulle vara ledig hade han en sån suparhelg som ledde till att han drack hela min första arbetsvecka. Så jag fick ordna barnvakt den veckan. Sedan kan det gå en månad utan att han dricker alls och då känns det bra. Jag ser att vårt barn märker när han är full och blir lite obekväm. Jag vill inte att han ska växa upp med sådant alkoholbeteende. Jag tycker att det är tragiskt att min sambo tycker att alkohol är så viktigt och att han ofta låter alkoholen ta över en helg då vi kanske planerat att göra något kul med familjen. Jag blir arg, äcklad, besviken och ledsen. Jag får naturligtvis också ta hand om vårt barn i princip helt själv och kan inte räkna med någon hjälp. Om vi separerar är jag rädd att han ska börja dricka mer och jag kommer inte att vilja dela vårdnaden. Vad tror ni, kan det bli bättre? Han har lovat att vi ska prata med någon om hans problem och han verkar uppriktigt veta att han har problem. När han är full "erkänner" han att han aldrig kommer sluta dricka men när han är nykter säger han att han kan inte fortsätta på detta sätt då han förstör för vår familj. När han är nykter är han den personen jag blev kär i. Trygg, lugn, snäll, rolig och smart. Men han fortsätter att ta sina korkade beslut att dricka.

Då har jag hållit mig nykter hela 2 dagar. Det har inte varit särskilt svårt men jag tänker inte ropa hej förrän jag är över år. Jag är helt övertygad om att det blir svårare.
Känner mig tung i sinnet. Tänkt mycket idag på framtiden och hur detta kanske skulle kunna påverka vissa vänskaper. Jag kan umgås nykter med mina vänner, det är inga problem. Men kan knappt beskriva hur mycket jag kommer sakna att sitta och bli full i goda vänners lag. Inte kunna skåla i champagne på nyår. Inte dricka alkohol när jag fyller jämnt. Eller åka på semester och ligga vid havet och sörpla på en god öl.
Blir förbannad på mig själv att det skulle bli såhär. Önskar jag kunde fortsätta dricka men tänker inte ha någon förhoppning om att jag någonsin kommer kunna dricka måttligt igen.
Jag har gått en promenad ikväll och försöker distrahera mig med att äta körsbär och titta på tv-serier. Tänker på när Hanna Hellquist när hon berättade om sitt missbruk och hur hon tänkte att "Jaha, nu är jag nykter och då får jag bara finna mig med att livet är tråkigt nu. Det är bara så det är." Men att det inte alls var så. Att det gick att följa med på AW med kollegor, att man kan gå på dejter nykter. Men hur kommer man till den insikten? För nu känns det bara som att jag får finna mig med att mitt liv kommer vara mycket tråkigare och att jag kommer evigt leva med saknaden av fest och fylla.

Behöver tips om hur forumet fungerar! Skall man använda Besvara-knappen när man ger svar på ett specifikt inlägg? Eller, som jag gjort, lägga en ny kommentar i fältet sist i tråden?

Oavsett, tack för svar, tips och omtanke! Jag är ganska bra på vätska och vitaminer, L-Glutamin, magnesium och Resorb är dock oprövat. Måste kolla upp.

Idag har jag mått som en överkörd grävling. Sprängande huvudvärk, illamående, svettningar och jag har darrat som ett asplöv (fortfarande). Dock ingen kramp. Kul när man delvis jobbar med kundkontakt..

Jag har fortfarande vin kvar i kylen som försäkring mot kramp. Det får stå kvar några dagar "ifall att". Idag har jag varit nykter, en timma i taget. Hoppas på Dag 2 imorgon.

Onkel F

@Andrahalvlek Tack snälla du!
@Kennie Det känns skönt att läsa att det gått över för dig. Hoppas det är samma för mig snart.

Torn, jag tror att det känns som att jag gått fort fram i min nykterhet är för att jag har sammanlagt tre år som nykter, uppdelat på två omgångar om 1,5 år på varje. Så det känns även så för mig, som att jag hoppat in rätt så långt i min nykterhet men fortfarande med stort sug i kroppen, som att jag fysiskt är där jag är men psykiskt mycket längre fram, jag har fått uppleva fördelarna med nykterheten förut och är därför där mentalt. Tror det kan vara en anledning till att jag känner mig stark i min nykterhet ? tack för pepp och motivation ni alla ger, det är en enormt stor bidragande faktor till att jag är nykter när jag blir vinsugen ???

Jamen alla som hängt med lite grann i denna tråd vet att mitt projekt komma igång och springa hängt över mig som ett mörkt moln. Och förhoppning. Men nej. Inte den söndagen heller, inte den första semesterdagen och inte den lediga lördagen. Inte en enda dag. På många, många månader.
Samtidigt har jag varit fullt medveten om att det är exakt det jag behöver.
Hur funkar människan/jag?
Idag blev jag till sist så trött på mig själv att jag bytte om och knöt på mig springskorna (inte de snabba) och så sprang jag! 4,3 kilometer med några stopp/gång/byta spellista för att inte svimma.
Men Jag Gjorde Det!
Nu duschad och sprättig och rusig på endorfiner. Sprang förbi vatten, hästar, hagar, fält, och med sällskap av sol, lite bris.
Hostat upp halva lungpaketet nu men det är ok. Jag är igång, den här gamla rostiga maskinen ska bli stark och uthållig också i kroppen.
Klart slut! ??‍♀️??‍♀️

Dessutom dåligt väder, ännu bättre!
Enkelt att vara nykter ?

Jag kan förstå känslan, fruktansvärt trist. Men låt inte det hindra dig från att ta klivet och börja hitta vägar ut från att ”självmedicinera med vin” som du skrev i ditt första inlägg.

Du behöver ju inte ta ett beslut som gäller livet ut. ?

Det är härligt att följa dig med, tryggt och stabilt ? Och jag tycker alltid dina inlägg i andras trådar är bra, du är verkligen en styrka här på forumet. Vi reser ihop, visst ?

Tack så mycket för alla svar!
Lustigt att se att det är sådan skillnad mellan om en upplever tristess eller inte. Jag är heltidssjukskriven så jag är lite rädd för de skriande tomma eftermiddagarna... Men jag läste igenom hela listan på alternativa aktiviteter som finns här inne på forumet, och skrev ner alla jag tyckte lät bra.

Jo, fullkomlig avhållsamhet låter förfärligt trist just nu. Att jag aldrig skulle få njuta av några glas vin tillsammans med en älskad person, och en älskad pastarätt... Men kanske kommer det kännas annorlunda om jag faktiskt klarar mig igenom den första tiden nykter.

@TROCADERO Women in Sobriety har jag läst om, men motsvarigheten i Sverige hittar jag inte..?

Kram!

Vad bra att du berättat för din mamma och familjen. Och vännerna kommer stötta dig. Håll minnet av senaste skrämselfyllan vid liv, det har hjälpt mig när jag börjat fundera på om det vore så farligt med bara ett glas. Men det är ju bara det att första glaset är det enda man kan påverka, att ta det eller inte.
Läs på om alkohol och hjärnan, kolla dokumentärer på Youtube. Och ge det tid. Nu efter tre månader har jag bara inte lust att dricka längre, jag som alltid varit en partypingla. Gillar fortfarande fester, men har upp täckt att klyschan man himlade med ögonen åt faktiskt stämmer - man kan ha lika roligt utan alkohol. Och dessutom må så otroligt mycket bättre psykiskt och fysiskt..

Avslutade dagen med ett möte. Kände att jag behövde det. ?

Minns när jag hade varit nykter 1 år och 4 månader, då skrev Admin här på Forumet till mig..” Ja det kan säkert vara så i början som du är av din nykterhet Miss Lyckad” Va??Tänkte jag, vaddå i början..Men så är det nog..Först var det dagar sen veckor, sen månader och nu år..Ditt byggande Torn går nog smidigare än mitt renoverande..Misstänker att du är en typ handyman..?..Men man kan ju inte vara bäst på allt..?

Ja nya tag i morgon

lider mot sitt slut?

Tack, AmandaL! Vad härligt att höra att det jag skriver kan glädja dig?

Jag vaknade apa-tidigt i morse, men somnade om och vaknade med en känsla av att vara bakis?Huvudvärk och totalt mosig. Känslan har hängt sig kvar större delen av dagen. Men skam den som ger sig! Full rulle ändå?

Varit till närmsta stad och handlat. IKEA, Intersport, Elon, Apoteket, Åhléns, ICA mm. Ja, snodde runt som en Duracell-kanin och var helt slut när jag kom hem?Men så skönt att få allt gjort! När man skall fixa så mycket är det skönt att vara ensam. Då är det ingen som sinkar en.

Hade det varit för dryga veckan sen så hade jag efter avslutat dagsverke slagit upp ett glas bubbel för att jag varit så duktig, men icke idag. Så jag tycker att jag varit duktig i dubbel bemärkelse?

När tanken kommer på att man skulle ju kanske kunna ta ett glas vin så tänker jag på hur jag mår dagen efter och då är det så icke-värt det. Vill INTE må så igen!

Planerar för morgondagen. En dag i taget, men planering är bra?

Kram??

Försök igen imorgon, berätta för vännerna, häng kvar här! Du vill ju, och du kommer klara dig vidare till ett bättre mående än detta. Ge dina vänner en chans att hjälpa dig. Jag tror på dig, du är ju här för att du inte vill ge upp.. Använd den viljan till att vägra bolaget imorgon. Börja med den dagen. Du har så kloka tankar om din situation, och även kring din mamma och hur hon haft det, jag önskar dig styrka att orka vidare.

Hej kattsingen!
Välkommen hit till forumet!
Jag tyckte att villjulevaockså beskrev det väldigt bra, då jag precis som henne (antar jag) har valt att vara helt nykter, för att jag har använt mig utav alla ursäkter redan ”aldrig ensam” ”bara två gånger i veckan” ”Max en flaska per gång” etc, och jag har aldrig lyckats hålla mig till något av ovanstående, förutom nu när jag är 100% nykter, det är det enda som fungerar för mig, allt eller inget; inte en bra egenskap när det kommer till alkohol, den insikten har jag i alla fall kommit till nu.
Jag tycker att det är bra att du kommit hit och att du har fått antabus som kan hjälpa dig nu på traven för att bli nykter.
Någon tristess har jag inte upplevt alls, jag tränar, är frisk, äter och sover så mycket bättre att jag bara känner lycka och aldrig tristess, sug kan jag fortfarande få men det är något helt annat än tristess, och så påminner jag mig ständigt om varför jag tog beslutet om att vara nykter så rullar dagarna på. Lycka till med utmaningen, jag tror på dig ???

Kan verkligen relatera till det du skriver.

Hej!
Det finns AA-möten för endast kvinnor. Women in sobriety. Tror även de har möten över Zoom nu under Corona.
Skriv här om tristessen blir för jobbig. Gå promenader, lyssna på poddar. Har själv lyssnat mycket på folk som tagit sig ur alkoholmissbruk när jag gått promenader. Funkar för att få upp motivationen.
Lär sig något nytt recept, laga mat efter teman? Baka bröd.

Önskar dig stort lycka till. Vi tar oss genom detta!
✨?✨