Senaste kommentarerna i forumet

Jag har inte upplevt att någonting blivit värre sen jag blev nykter så det är nog individuellt. Jag hade sug efter ungefär två veckor nykter, men inte super svårt att stå emot, tänkte på alkohol en del och kunde ”glöma” fördelarna med att vara nykter för en kort stund men om jag bara började tänka på varför jag tog beslutet var det motiverande nog att hålla mig ifrån. Om jag ska tänka på när jag hade värst sug var det mellan vecka två och tre. Så i ett par dagar bara som jag upplevde att tankarna kretsade runt alkohol sen har det mer eller mindre försvunnit nu! Så håll ut ???

Vilken dag! ? Jag har jagat runt hela dagen, fixat inför mina tvillingflickors födelsedag idag, de kom ju dessutom från pappan idag, fixat takbox (tvingade Bilia att montera den), jagat rätt på en luftpump till luftmadrasserna, handlat mat... glömde tårta, fixa tårta, hämtat beställda saker på Ica, packa upp... montera, prova, packa upp mat, packa ner saker, ätit önskemiddag med barnen, sjungit, slagit in presenter som inom ett par timmar öppnades, ätit tårta... lovat vovvis kvällsprommis i skogen såklart, så den måste tryckas in i schemat. Sen har jag även skött mitt arbete till 100%. Shit! Heeeelt slut! I morgon är jag ledig med barnen och då ska vi... ehh campa ? Alltså wish me luck ??

En spännande sak i dag var att där jag köpte luftpumpen är affären granne med A-butiken. Tänkte inte på det förrän senare när jag var hemma igen. Helt som en vanlig människa har jag alltså varit och handlat i grannaffären utan att reflektera? Är jag en fejk-alkis eller? ? Är själv otroligt chockad över hur enkelt allt är fortfarande, så här har det inte funkat förut. Du har rätt Andrahalvlek, mitt mindset är starkt förändrat till att jag vill inte dricka och vilken skillnad det är! Jag håller en tumme för mig själv att det fortsätter kännas såhär! ?

Ja du, Jullan65, dessa år som jag hållt på såhär så har mina planer enbart handlat om att göra tid för mig och ? att få umgås själva. Jag kunde längta hem när jag umgicks med andra bara för att poppa en bubbel-kork och bara njuuuuuta i min ensamhet... fantiserade om ett annat liv nånstans i framtidens horisont. Så lurad liksom. ? Livet är ju här och nu! Inte sen. Lev nu dö sen... så sant. ?

Nu dags att sova denna underbara sjätte dag i mitt nya liv. Även idag valde jag att vara och förbli nykter. Bra gjort! ❤️

Tack for ditt svar?det är just det jag är rädd för, sämre först... hur länge blir man sämre och hur dålig kan man bli? Kram ?
Dee, jag hittar inte tråden denhärgången...?

Den tanken och känslan försvinner kml! Jag hade också mycket tankar om och kring alkohol dom första helgerna, men efter din första och andra nyktra helg blir du bara starkare och tryggare med ditt beslut. Nu tänker jag inte ens på om det är måndag, onsdag eller fredag, jag säger nej tack till alkohol oavsett vilken dag det är och det känns inte svårt eller jobbigt längre kring att det ska bli helg eller andra festligheter! Så håll ut kml; det kommer bli mycket lättare efter någon nykter helg i bagaget ???

Den första helgen var en milstolpe. I alla fall för mig. Fredag-lördag var det ju helt okej att dricka. (Ons-tor, sön var det inte lika okej.)

Vad gör man fredag-lördag om man inte dricker vin? Det var den stora frågan. Men det gick bra. Lördagen var såååå lång utan baksmälla ?

Andra helgen gick ännu bättre, och efter 5-6 helger tänkte jag inte ens att det någonsin varit annorlunda. Jag njuter lika mycket på fredagkvällen som tidigare, för jag vet att larmet inte ringer nästa morgon.

Nu blir det snart min 21:e helg och imorgon går jag dessutom på semester. Nu ska jag slippa larmet i fyra veckor, tjoho!

Kram ?

Ps. Svinbra jobbat med träningen! Det är vi som är otränade som är de riktiga hjältarna.

Det blev en skvätt i kväll och. Allt gick bra. Dricker kaffe nu. Helgen kommer att bli alkoholfri för vi har barnbarn på besök. Min resa mot lagom konsumtion är på G. Jag har väl aldrig tänkt att bli en suput! När jag var ung var jag oftast chaufför. Har väl aldrig tänkt att bli beroende av alkohol. Jag har gjort felsteg och druckit för mycket. Nu ser jag framåt och tänker dricka mindre mängd. Jag kommer att lyckas för jag har bestämt mig och vill. Det blev 18 standard glas förra veckan. Semestern börjar om nån vecka. Jag lovar att dricka mindre än de tidigare semestrarna. Jag skriver upp allt jag dricker och skriver ärligt här vad jag håller på med

God kväll.

Nu är jag här igen, i min nära på dagbok. Behöver det trots att jag faktiskt ventilerat massor med två nära personer idag. Det har varit en underbar dag. Känt mig så ovanligt fri.

Har inte ens smsat mannen idag. Skrev nu på kvällen bara för att typ tala om att dagen gått bra. Inte för att han frågat.

Jag har en sån skum upprymd känsla i mig. Jag vill verkligen att han ska bli kär i någon annan nu. Funderar på om han redan är det trots att han påstår annat. Han har säkert nån tjej i tanken i alla fall. Och det känns så skönt?! Det blir så definitivt då och det är exakt det jag behöver.

Om varje litet "tänk om" blir helt omöjligt att tänka så är det verkligen ett nytt kapitel nu. Precis vad jag behöver.

Träffar han någon ny är jag livegen plötsligt. Min egen person och han kan aldrig hävda annat igen.

Jag veeeet att jag säkert bryter ihop helt fullkomligt när det väl sker. Men jag har brytit samman hundratals gånger redan pga honom.

Om två dagar åker vi hem från den här semestern. Det ska bli både tråkigt och skönt. Har haft det så skönt här och verkligen kommit in i semestermode. Älskar att leva enkelt ibland och tvätta håret i havet. Och det känns som att jag återvänder hem som en ny människa nästan.

Och vet ni. Det är min fjärde helt nyktra sommar i rad! Tänk vilken äkta återhämtning jag får. Hade jag druckit nu hade jag förmodligen druckit lite varje dag här? Det hade lätt blivit så. Farligt egentligen eftersom vi är omgivna av vatten. Nåväl. Verkligheten är tack och lov att jag bara dricker vatten, kaffe och då och då lyxar till det med ett glas cola.

Kram och godnatt kära vänner.

Tack för dina tänkvärda ord!
Det känns bra att jag vågade rådgöra med en de stabila här på forumet.⚘??Håller med om att forumet verkligen hjälper .
Tack från Pilla

Dagen har flutit på bra och jag kommer precis från ett träningspass så jag känner mig riktigt mosig i kroppen. Idag kan jag ha varit bland de som var minst vältränade på passet, det finns ju alltid någon och denna gången var det jag... Men istället för att stressa upp mig för det så försökte jag vända det till något positivt, och jag säger försökte för jag vet inte om jag lyckades så bra.

Jag tänkte: om jag tränar med dem som är mycket bättre än jag så kommer jag bli bättre fortare, för jag kommer kämpa mer under passen för att kunna hänga med de andra. ??

Före passet har däremot tankarna för helgen och suget för alkohol att funnits någonstans i huvudet till och från under dagen. Släpper den oron allt eftersom tiden går eller finns den på något sätt alltid vara kvar?

Loppet är inte kört för att man sladdar lite. Det viktiga behöver inte vara antalet dagar i rad, utan antalet dagar nykter bara. Hoppas du inte ger upp och försvinner härifrån. Och ta all hjälp du kan, tycker mig läsa att du är redo för det.

Själv hade jag mitt första riktiga sug i eftermiddags, fy tusan. Det kändes i hela kroppen. Kroppen skrek efter party och alkohol. Men huvudet var inte lika sugen som tur var denna gång. Men suget var nytt för denna gång. Gick ut på en lång promenad och då försvann suget tillslut. Supertrött nu, tror jag inte helt återhämtat mig från i tisdags. Ibland tar det några dagar innan jag är lite mer i balans igen.

Ska sova tidigt hoppas jag i dag. I morgon är det samma sak -återigen jobb, promenad, nyttig mat och ingen alkohol. Hoppas tröttheten släpper.

Han har inga diagnoser och i hans fall är det nog mest alkoholen som har gjort honom till den han är nu.
Men....... Han har all tid varit perfektionist och väldigt noggrann och när han fick det för mycket på jobbet så kunde han inte vara det längre. Han tappade kollen och började självmedicinera både det och sin onda rygg.
Så här i efterhand önskar jag att jag sagt ifrån när det hälldes upp på vardagar men jag var för mesig och blundade nog för det också.

Men när jag tänker efter så här han all tid förmodligen haft en dålig självkänsla och alltid kännt att han behöver hävda sig och när allt började gå utför plus att jag började ställa krav och inte gå med på fylla och otrevligheter så projicerade han ilskan på mig.
Jag var ju väldigt jobbig i hans ögon och han fick inte dricka i lugn och ro längre. Det kom ju till punkten då jag inte stod ut med det längre. Alkt hemligmakeri och lögner för att " skydda" honom.
Det tog några år innan dess.

Jag fick lära mig på en kurs jag gick där han var för sitt beroende.
Det var att när man dricker så mycket så blir hjärnan mjuk och då slutar signalerna fungera som ska " hoppa"i hjärnan.
Och det första stället som signalerna inte fungerar i är området där empati/ känslor finns. Sen slutar signal efter sugnskområde att sluta fungera.
Tills dess att nästan bara reptilhjärnan finns kvar. Rätt otäckt.
Men slutar man att dricka så blur hjärnan fastare igen och signalerna kommer tillbaka. Det tar mellan 3-6 månader innsn den börjar att läka igen
Jag tror på detta och det verkar troligt att det är så.
Antagligen är det därför alkoholister kan vara så elak och inte ha någon ånger för det. Hjärnan är ju helt enkelt urkopplad.

Hoppas att detta var lite svar på hur Jag tror det är och hur min man har fungerat ( sen tror jag att han är lite narcicisst också)
Kram till er allihop ?Azalea

Tänkte när jag läste om att din man går till alkohol terapeut, att jag föreslog det för min man häromdan. Han är inkopplad på hc men det tar sån tid. Jag fick ok, ringde och han fick tid nu på tisdag. Jag sa till teurapeten och min man att min tanke är att jag hoppar på senare och då i parterapi. Båda tycker det lät bra, tänker att då är mannen trygg och vi då lättare kan rensa luften för att kunna gå vidare. För jag känner precis som du, det går som inte att stoppa undan alla oföretter och bara vara lycklig, det kommer snabbt komma upp till ytan. Nu lät det väldigt enkelt men jag har ställt ultimatum för oss och han dippar så långt ner, och vill nu förstå varför han hamnat där han är. Tanken slog mig, kan det vara något för er?

Humöret går upp och ner. Från glädje frihet lyckorus beslutsamhet stolthet ......till nattsvart mörker med oro nedstämdhet rastlöshet ilska irritation frustration..........
Ingen bra dag Men nykter..
Tack för pepp.

?

Tittade in här idag och hittar era underbart peppande meddelanden. Ett hjärtligt tack, sitter tårögd i soffan med en stor tacksamhet till er Blade Runner, Skrållan, Benj123 och alla andra som följt mig på resan och ändå inte gett upp på mig trots att resan varat länge och än inte är slut?

Jag försöker se det goda i varje dag, små steg framåt, lite motion varje dag och sånt jag blir glad av. Jag var redo att ge upp på mannen men som genom ett trollslag verkar han då ha svängt väg (vilket hänt förr så än tror jag inget på längre sikt). Han går självmant hos en alkoholterapeut och verkar gladare och nöjdare med livet. Vårt yngsta barn är så lyckligt nu med sin pappa som orkar och vill göra saker, skrattar och föreslår aktiviteter. Denhär dansen kan göra vem som helst galen, ena veckan elände och nästa vecka är allt bra. Fram och tillbaka, turvis det ena och det andra. Jag försöker vara öppen och berätta hur jag känner och vad jag upplevt men får ingen dialog, han ser mest lessen ut då. I och för sig nytt det också, förr såg han bara likgiltig ut. Man hoppas terapeuten skulle få honom att prata med mig, det är nog det som skulle behövas för att rensa upp mellan oss. Om den rensningen leder till en nystart eller skilsmässa är svårt att säga, men jag tror risken för det senare är avsevärt större utan den dialogen. Efter så lång tid är inte bara nykterhet en lösning, hela förhållandet måste omvärderas om det ska hålla. Men ja sommaren förefaller inte så deppig som det först verkade. Lite skön semester med barnen nu och om familjen kan ha en bra tid just nu tillsammans så får det flyta på för nu. Tids nog är det sen dags för de svåra besluten ändå.

Ha en underbar sommar god vänner, ta hand om er därute! Kom ihåg att ingen av er är ensam! ?

Jag kör på det BladeRunner och det känns bättre. Annars radar jag bara upp alla möjliga scenarion och bekymmer som kan hända under vägen.
Jag ska beställa personbevus igen nu då, tack för tipset. Mpste nog gå in och läsa på lite om hur man ska göra vidare nu.
Kul är du tog kort när du postade brevet ?Det gjorde jag också när jag skickade in. Som en påminnelse på resans början och jag gjorde det även i en annan stad som för att bryta mönstret lite. Tramsigt kanske men det kändes rätt då

Jag har ju levt ensam nu i nästan 6 månader medan han har varit inlåst och det har fått mig att må då mycket bättre. Jag är lugnare, gladare, starkare och jag känner mig mer dom den jag var innan alkoholen tog över våra liv.

Det är 1 vecka kvar tills han kommer hem "färdigbehandlad "
Men jag tror inte det här gjort nån större förändring med tid en han har haft där. Han anser fortfarande att han ska kunna dricka alkohol för det har han ju kunnat innan. Han har inga krav från någonting när han kommer hem utan alla samtal, blpsapparater mm är frivilligt.
Jag vet.. Det kommer inte att hålla. Han har inte tagit sig förbi första steget i 12 stegs programmet. Att inse dig maktlös inför alkoholen.
Ibland slås jag över hur sorgligt det är. Att han inte tar sina chanser att bli friskare och ta tillvara sitt liv och sin framtid.
Men jag har insett min begränsning i att hjälpa och att han måste själv ta sin strid. Oerhört svårt att ta ett steg tillbaka men jag har lärt mig mycket nu av dessa månader.

Denna sista vecka försöker jag att inte tänka på framtiden. Jag lever dag för dag och njuter av semester och solsken mellan moln och skurar.

När semestern är slut då ska jag borra ner fötterna och stirra på horisonten och ta ett kliv efter det andra.
Det är mycket tack vare er här inne som jag blivit så stark som jag har blivit. Den jag var för ett år sedan hade aldrig kännt glädje eller förhoppning om ett annat bättre liv.

Så tack allihop?Ni är underbara
Azalea

Idag var jag på mässa i en, för mig, ny kyrka. På hemvägen kom jag precis i tid för lunchbönen i den kyrka som jag passerar från tunnelbanan till bilen. Det blev lite "två flugor i en smäll"! ?

#Andrahalvlek
Det finns nästan inga regler alls inom AA. Att bidra med att göra service är helt frivilligt liksom att ta på sig uppdrag inom gruppen såsom kassör, grupprepresentant, inköpsansvarig osv. Det, om man tänker efter, måste få vara så. Enligt AA uppmuntras alla t ex att göra service (dvs öppna mötet, göra kaffe och ta fram material) för både gruppens bästa och för den enskilda alkoholistens bästa. Det främjar nykterheten att få ta ansvar, ha en uppgift och bli en del utav gemenskapen. För att ta på sig uppdrag ska man helst ha en stabil, längre tids nykterhet bakom sig.

Regler inom gruppen bestäms utav deltagarna själva på de praktiska mötena. Det är inte förbjudet att ta med sig barn. Däremot kunde vi som grupp förstås bestämma detta på ett praktiskt möte. Man kan ju fråga sig hur lämpligt det är? Ska vi alla andra ta hänsyn till den unga mamman utan barnvakt eller ska hon visa hänsyn till oss andra? Svårt, det där. ?

#Mulletant
Ja, jag blir lätt frustrerad när saker jag finner självklara (störande, sjuka småbarn på ett möte) inte alls verkar självklart för andra. Liksom smita från ansvar som att åta sig en uppgift och sen strunta i det och låtsas som det regnar eller komma med klena ursäkter.
Ja, jag får reflektera över det. Jag tycker det borde vara självklart att visa hänsyn, ha lite sunt förnuft och bidra till gruppens bästa men alla tycker uppenbarligen inte som jag. Jag kan inte förändra någon annan än mig själv. Sinnesrobönen. Hjälp mig gärna med tips på hur jag kan tänka/göra annorlunda för det är verkligen något jag mår dåligt utav. Jag ställer krav på andra, och mig själv. Förlåtelse, icke-dömande och medkänsla är ju bra med både sig själv och andra. Men jag har nog en del att jobba med där för jag blir likväl frustrerad! ?

Det låter som det sakta går framåt för dig, en dag i taget. Tänker på och känner så igen mig i att dra sig undan relationer. Med nära o kära , för att kunna dricka ifred. Vilken frihet att nu kunna ta tillvara tiden o njuta, utan att ha bråttom. Frihet är vad det är och det är magiskt. Kram Jullan

Ja jag sänkte garden och blev golvad så in i helvete. Jag är uppe på fyra och snart på två.

Grattis till din nykterhet. Ett råd som kanske inte är så lätt att följa. Försök att inte slå på dig själv, under ruset gör vi mycket dumma saker, som aldrig skulle inträffa nykter. Du är den person som du är nykter, värd att älskas och att älska. Ta nu ch försök se framåt, inte på det som har hänt. De finns ingen mening i att älta allt som hänt. Förutom när adjävulen knackar på, då kan det vara bra att riktigt minnas de där hemska stunderna under ruset....annars, gläd dig för varje nykter dag, det är en seger i sig. Kram Jullan

?

Grattis Amanda till 4 veckor. Starkt jobbat. Det blir ännu bättre, tro mig?

”drack tydligen vad som helst”.

Fick mig tänka på en gång för ett gäng år sen när jag var ute på en promenad, och i en park låg det en oöppnad burk öl.... *what tänkte jag* och smugglade in den i min jacka... kunde bara inte låta bli. Sen.. på väg hem, så märkte jag att jackan blev blöt. så den var lämnad för den läckte... tji fick jag. jag ”nyktrade” till och slängde bort ölburken utan att ha smakat, minns inte hur det gick med jackan. men pinsamt var det, och lågt sjunket av mig.

Svårt att svara på vad som är hönan och ägget men manipulationen och ägandet och kontrollen har funnits från början men då drack han också destruktivt men skyllde på sitt ex och sin mamma och vad skulle jag tro, jag var bara 24 år och helt galet förälskad ?

Ja du Jullan tänk hur man höll på. Själv hittade jag härom veckan en gammal gömma längst in i ett källarförråd.
Förutom ett tiotal tomma ölburkar låg det 4 st tomma miniatyrflaskor snaps med olika kryddningar. Dessutom
1 st tom glöggflaska.? Jag har varken ätit sill eller pepparkakor i den kalla källarskrubben vad jag kan minnas.
Jag skrattade tom lite åt eländet. Jag drack tydligen vad som helst, var som helst, bara det innehöll alkohol.

Det där beteendet ska vi aldrig återvända till, känns väldigt skönt att ha bestämt sig för det.

Kram