Senaste kommentarerna i forumet

Så starkt av dig. Du kommer att få ett nytt liv. Allt blir bättre, och det blir helt naturligt att inte dricka sedan. Så skönt. Kram?

Jag vaknade tidigt av att en geting höll på invadera mitt sovrum ?

Gårdagen gick ju bra, med minsta möjliga marginal - räddad av att jag glömt kreditkortet hemma. Det fick räcka igår. Lite skönt nu på morgonen, då jag inte behöver må dåligt, utan kan läsa på nätet, dricka kaffe och så sakta vakna till liv på ett lite mer vanligt sätt. Även en tisdag...

Jag ska fylla dagen med ett par timmars uteaktiviteter nu på förmiddagen, sen måste jag faktiskt, trots semestern dra till arbetet ett par timmar, och ha några möten. Det har jag valt själv, och det blir säkert bra. Eftermiddagen, det är väl samma som igår, det är nog där frestelsen kommer, och jag egentligen behöver vakta på mina beslut. Det är ju så otroligt lätt tänka ”vad skönt det är att”, och så står jag där med en kasse full med drycker ”jag ska ha till fest i helgen”, ”till en middag med kompisar”, men som i verkligheten kommer ta slut inom några timmar från det att jag ställt in dem i kylskåpet.

tänker kort på de gånger jag varit onykter, och så har någon kompis ringt, eller skickat sms. och vi har haft en livlig diskussion. MÄRKS det inte alls att jag är full? varför säger de inget? eller är det, som en jobbarkompis sa för några år sedan när vi pratade om alkohol - ”det märks aldrig på dig att du druckit”. är jag så bra på spela, och hålla masken, förutom stapplande steg.... ??

Den längtan efter förändring som du skriver om kan jag känna igen, även om det inte är vin för min del, utan öl. samma skit. bedövningsmedel mot livet. eller kanske snarare, bedrövningsmedel.

genom att du skrivit här så har du nog tagit första steget (igen kanske, eller första gången). läs här. det har gett mig lite insikter, och framförallt känslan att jag inte är ensam i den bedrövliga situation jag själv satt mig i.

Jag hoppas du kan finna något annat att slappna av med - om det så är knyppling, bonsaiodling, snabba promenader. hysteriskt roliga kattklipp...

*kram*

Jag måste flytta.
Inatt blev det ohållbart.
Oftast när min sambo dricker så sover han i soffan eller annat rum.
Inatt la han sig i vår gemensamma säng. Han lyssnar inte på ett nej och nu orkar jag inte mer.

Jag måste flytta.
Men min sambo har tagit lån i mitt namn vilket innebär att jag i princip inte har råd med en egen lägenhet.
Vad tusan ska jag göra?
Jag går i tusen bitar snart av känslan att leva med någon som tror sig ha rätten att bestämma över min kropp osv.

12 öl (om det är 33cl 5 procentig) är ca 50 cl sprit. Det är galet mycket och du har helt rätt i din känsla av att det inte är riktigt ”normalt””. Om han inte blir sjuk av det har han en stor tolerans. Men han rör sig kanske bland folk där det här är ”normalt” och då har han druckit sig till en hög tolerans.
Samma sak med att dricka en flaska sprit på 3 timmar. Han borde få en promillehalt där han i princip dör, men han har nog väldigt hög tolerans eftersom han ”klarar” det. Vad det gör med hans hjärna vill man inte veta.
Blir det värre? Många här på anhörigsidorna skriver att de såg problemkonsumtionen tidigt. På beroendesidorna där jag kommer ifrån så finns alla som har insett att vi har problem. Och ja, det blir ofta värre. Om du tänker dig en framtid med barn etc med honom så vill man inte ha någon som dricker dessa galna mängder varje helg. Det funkar inte om du ska ta hand om små barn.
Tycker inte att du ska kalla honom alkoholist. Det är ett väldigt laddat ord och förknippas med personer som sitter på parkbänken. Han kommer inte att vilja ha den etiketten -det vill I princip ingen av oss på beroendesidorna även om vi som hänger där har insett att vi har ett problematiskt förhållande till alkohol. Det är kanske bättre att faktiskt prata om konsumtionen utan att sätta etiketter. Det enda som händer om ni har den diskussionen är att han går till sina kompisar som troligtvis dricker lika mycket dem och konstaterar att det är ”normalt”. Om alkohol alltid ska drickas när man ska ha kul (stranden, fjällen, picnic etc) så är det en rätt trist inställning, som inte är sund och som blir väldigt problematisk om ni får barn.
Lita på din magkänsla här tycker jag.

Jobbar sent skift denna veckan och det märks att det är semester om två veckor. Folk har redan börjat varva ner och det kommer inte en massa onödiga samtal och mail. Jag som är ”nynykter” har dock gott om energi, men det finns inte så mycket att göra när de flesta andra är sega. Extra sega efter denna helgen måhända.? På nykterhetsfronten finns inte så mycket att skriva om, allt är lugnt och jag mår kanonbra. Men jag hänger ju uppenbarligen en del här på forumet så det finns säkert lite underhållsjobb kvar djupt inne i min skalle. Det är också givande att läsa om hur det går för er andra. Gröngölingar, gamla rävar eller mittemellan, det spelar ingen roll. Alla har vi en gemensam fiende som ska hållas borta.

Ha en bra tisdag!

P.s Tack för din kommentar Kaveldun!?

Jag håller med Se klart, tveka inte att vända dig till oss om det är något du behöver hjälp med. Råd, tips eller pepp. Det är garanterat någon här som har något att tillföra.

Svintrött, spränghuvudvärk och tinnitus på samma gång låter hemskt.? Det är inte värt att riskera hälsan för ditt jobb. Din kropp skriker ju NEJ jag pallar inte. Jag vill inte skrämma dig, men vi har haft två st på mitt jobb med liknande symtom. Den ena fick en hjärnblödning och är i dag en ”grönsak” Den andra gick i väggen och var sjukskriven i två år. Han har ett annat mycket lugnare jobb nu.

Ta hand om dig/kram

Tänker på dig ofta och undrar hur du har det nu och hur du mår.
Hoppas att det är fint ?
Kramar Azalea?

Förstår att du är matt och trött.
Otroligt att du lyckades lösa allt.
Och inte minst; vilken framgång att inte ens känna sug en sån dag.
Din tråds rubrik överensstämmer nog inte med bilden jag tror de flesta av oss har av dig. Men jag hoppas att du känner och förstår att du kan få all hjälp vi har att ge- när och om du behöver.
Håll ut, snart semester! Kram.

Att leva med en alkoholist.
Det är väldigt skönt och bra med detta forum och fint att du har kommit hit. Fortsätt att skriva här, det hjälper mycket. Vi är många som lever i olika typer av situationer dom medberoende och jag är en av dem.
Det viktigaste jag har lärt mig hör är att ta hand om mig själv, vikten av att verkligen göra det .
Det är svårt i början men man lär sig lite i taget.
Ge dig själv en stund som är din varje dag.
Kram Azalea?

Ja det är otroligt jobbigt det där att inte minnas vad människor (familjemedlemmar) sagt. Man känner sig lite bakom. Jag har ibland oroat mig för mitt minne/hjärna men kan säga att det jag blivit så mycket bättre!
Tröttheten höll i sig ett bra tag för mig. Tänk inte på evighet och stora beslut nu. Bordlägg till ett senare möte med dig själv.
Bra och starkt jobbat. ?

Återigen ny vecka, nu efter midsommarhelg. Efter att ha varit "hög" på lösta konflikter, kärleksförklaringar och personliga vinster från förra veckan, så är jag nu sänkt. Känner en massa press och ångest runt att jag är ensam, på sommaren blir det värre. Folk i min ålder har barn/har gift sig/förlovat sig eller har något av det i pipeline. Jag är också i en relation men den är oerhört komplicerad och det ska mycket till för att det ska bli något av det. Ofta känner jag att jag slösar tid. I höst fyller jag 32 och jag vill ha barn, även om inte nu. Helst vill jag nog ha någon att vara trygg med, för jag har svårt att vara det själv.

Min f.d. sambo, vi levde ihop i 6 år fram till 2018 och har haft regelbunden kontakt sen dess, älskar fortfarande varann, är mycket sentimentala och har försökt lite då och då, men det har varit för sårigt/svårt. Han flyttar nu in hos en ny tjej med samma namn som mig. Spelar väl ingen roll med namnet kanske, men det sätter sig i bröstet. Han gör det medan jag lever ensam fast i relation med någon som bor på andra sidan jorden och som har ett superkomplicerat bagage som gör att jag tvivlar starkt på framtid för oss.

Lever med med mina två ben i varsina liv, ett slags dubbelliv, de senaste två åren. Har rest till honom i långa perioder, trixat med arbete och sånt för att få ihop det, men alltid kommit hem hit pga tvivel. Och så en lång vänteperiod, tills jag rest tillbaka igen... nu sätter corona stopp för det och jag har fått ett fast jobb. Ett drömjobb dessutom. Saken borde vara avgjord, men jag älskar denna människa på ett sätt som inte går att beskriva.

Inget av detta har direkt med alkohol att göra, men det har definitivt fått mig att dricka. Så mycket huvudbry de senaste åren så det är nästan ofattbart. Detta är inte ens hälften av de "komplikationer" jag haft att göra med.

Livet är lättare nu än för både 1 och 2 år sedan men det gör ont. Känner mig otroligt ensam ibland. Att dricka ensam gör det som "tur är" värre, det fattade jag inte riktigt förut. Nu väljer jag åtminstone bort det.

Har gjort vad jag kunnat idag. Jobbat, ventilerat, ätit, sprungit, försökt sysselsätta mig under en "lång och underbaaaaar sommarkväll" som jag spenderar helt själv i min lägenhet. Kastar in handduken nu och hoppas på en sömn utan mardrömmar och ångestuppvak vid 04, blivit en del av det på sistone. Trodde det försvann med alkoholen men tydligen inte även om det är otroligt mycket bättre utan.

Åh, blev glad av att läsa om att låta måndagar få vara tråkiga. Så rätt och exakt vad jag behövde idag.
Vi håller på halva livet och ”piggar upp” de tråkiga stunderna så till slut står vi inte ut med minsta lilla raksträcka. Nu nöjer vi oss med en okej måndag, bra rentav pga nykter. Kram.

Jag har funderat på dessa ord idag och de hänger ihop. Kapitulation är ju inget vackert ord men det är inte alkis heller och kanske behöver man förlika sig med dem båda. Att kapitulera har jag tidigare sett som enbart förminskande, som om man inte själv har kontroll- men det är ju just det man inte har.
Acceptera är att bli vän med sitt liv, sina förutsättningar. Inte alls enkelt. Att acceptera skitdagar eller trötthet. Står nästan inte ut.
Jag tror att Svart lådan innehåller något som heter färdskrivare.
Ett. Himla. Bra. Ord.
Idag registrerar min färdskrivare flera tillfällen av ”och?”
Och nu då och sen då,
och nästa år då?
Ska jag bara hålla på och ha slutat med vin i all evig tid?
Really?
Nä, idag har jag önskat lite sprak i livet. Som i känslor.
Ja, jag är nöjd och glad med nykterheten och ja, jag vet att jag varken kan eller vill, men kan man få ha lite kul?
Men också; promenad med barnvagn i kvällssol, dopp med en som just lärt sig simma och så avslutade jag kvällen med att strejka från vattningen.
Revolutionären ska sova nu.
God natt alla kämpar, arga på omständigheterna eller ej, så dricker vi inte. Kram.

Att sluta ljuga är befriande. Att be om hjälp likaså. Och vilken gåva att du får så bra stöd av din arbetsgivare!

Sa det något om att de hade misstänkt att du hade problem med alkoholen? Jag representerar själv arbetsgivaren och funderar mycket på hur man ska göra om misstanke finns. Man riskerar ju att gå länge och tro att man inbillar sig.

Kram ?

Tack för riktigt bra svar!
Fyra dagar är bättre än inga nyktra dagar, det går fort när man kommer i gång ?
Jo när man stoppar, så är dom första dagarna illa. Det beror ju lite på hur man dricker, men jag dricker lätt morgon till kväll och då blir det rätt så svettigt och jobbigt att sluta. Ingen sömn, svettas som en gris på natten.
( varför inte på dagen ? ?‍♂️)
Man kanske inte märker det då..
Å panikångest, som jag dragit på mig på senaste. Eller enbart dom första dagarna när man nyktrar till. Det är absolut värst, hemskt är det. Det dyker endast upp när jag möter folk, sitter jag i soffan så är det inga problem. Nu är den som bortblåst, när jag varit nykter rätt så länge.
Ja gift är det och vem fan tål gift ? Inte jag iaf..
Det har faktiskt varit ganska lätt att hålla sig nykter på senaste, midsommar va inga problem alls. Dock hade jag en måndag, av alla dagar då jag va riktigt nära att köpa hem öl.
Vi kämpar på tillsammans ?

Måndag. Dag 1. Känt mig trött och sliten. Kroppen värker både på in- och utsidan. Men har haft annat än mig själv att tänka på idag.
Tack för välkomnande pepp.

Jag håller med Andrahalvlek, och att du dessutom samtidigt lyckats gå ner en massa i vikt är riktigt imponerande!

Har hört det tidigare, att beroendet kan bli starkare och abstinensen svårare för varje gång man tar ett återfall. Obehagligt fenomen.

Kan det bero på att mottagligheten i belöningscentrum först växlar ner och sen upp, så att kicken blir starkare efter ett uppehåll och därmed också abstinensen?

Förstår att du lider. Men det finns inga genvägar. Inom två veckor är du helt ren igen. Kämpa!

Kram ?

Haha, du verkar inte få en chans att glömma den... Men drack en a-fri öl ikväll och upptäckte att det stod 0,5 på flaskan, så skulle jag då börja på dag ett imorgon, istället för typ dag 160, det tror jag inte du skulle råda mig? Nu glömmer vi cidern för all framtid!

AmandaL...

Jag tänker att många alkoholfria dagar i rad är viktiga men varje dag som är alkoholfri men som inte hamnar i rad är också oerhörd viktig. Glöm inte det! Det är inte bara dagarna i rad som räknas utan alla alkoholfria dagar. Förändringen räknas! Hur sjutton skulle man annars fixa det?? Se alla dina förändringar som du gör! Det är fantastiskt⭐️⭐️⭐️

Kram❤️❤️

Myrkryp i benen känner de flesta till, så även jag i perioder men nu kryper det i armarna utav bara helvete, rent ut sagt. Själsligt känns det lite lugnare. Känns som det satte sig i armarna och händerna istället. Tagit min sedvanliga magnesium till kvällen, inte mycket annat o göra antar jag..(?)
Hoppas jag kan somna ifrån det här och vakna på ett bättre sätt både kroppsligt och mentalt/känslomässigt. Vet ju att de här "svallen" hör till, men återigen förvånad att det känts så kraftfullt, trots mitt ringa intag..Nåja, försöker tänka som sig bör, att det är för bra sak. Giftet ska ur och det tar tydligen längre tid än man tror, så det är bara att bita ihop och hänga i ??!
Kram och godnatt från en nykter men något spattig katt ?!
/Fibblan ?.

Riktigt skönt att det går så bra för dig, och att nykterheten gör att du även kan hantera din frus beteende bättre.

Kram ?

Välkommen tillbaka ?! Grönt hjärta för friskhet och sunda, kloka beslut! Nu får det fan va nog ☑️! Känner som du men är bara på dag 4 i denna omgång..?. Tur att det gick bra under omständigheterna? och nu alltså 51 dagar sedan sista droppen ???! Tycker verkligen att du har all anledning att känna dig stolt, så känns bra att du också verkligen gör det✌️! Laddar också för en sommar utan öl vid grillen ✅! Gick bra under midsommarhelgen ?☺️! Klart vi fixar det!
Vi får peppa varandra ❣️

Jag har haft det lite kämpigt med känslosvallet, som alltid kommer som ett brev på posten (den sägningen funkar inte riktigt lika bra längre, men iaf?) i samband med stopp. Verkar kvitta hur litet återfallet än är..??. Var inga större mängder men hade nyligen en vecka med ömsom-dag-drickande. Dessförinnan höll jag länge, ca 90 dagar (!) Men det kan, som du vet kännas tungt att börja om och a-? dealar febrilt kring huruvida jag inte skulle ta o dricka ändå fram till semestern..??. Men jag slänger ut den tanken lika fort som den kommer. För jag vill verkligen INTE. Jag får låta detta bli ännu en påminnelse, om att jag bara inte tål det här'a, giftet. Jag ska inte ha det i min kropp, så är det bara!

Fint o höra ifrån dig❣️
Må gott du med?!
Stor kram!
/Fibblan ?.

Min pojkväns bästa kompis och hans inneboende är destruktiva människor som använder alkohol som ångestdämpande De har tidigare kunnat använda min pojkvän som en dryckeskompis eftersom han själv har problem med kontrollera sitt drickande. Det har uppstått flertals situationer då de säger en sak till mig och en helt annan sak till min pojkvän, vilket skapat ännu mer osämja mellan mig och min pojkvän än vad det redan är. Jag har slutat anförtro mig till dom och sagt till min pojkvän att jag tar avstånd ifrån dom. Även han har tagit avstånd från dom och sagt att han kan umgås med dom utan alkohol inblandat. De har mer eller mindre vänt detta emot mig och snackar skit om mig så fort de får tillfälle, t.ex att jag är en sjuk flickvän eller att jag är patetisk. Visst, jag har haft mina utbrott men med tanke på vad jag har fått utstå när pojkvännen tappat kontrollen så finns det förklaring till det men nej, dom ska gulla med min pojkvän och få honom att tro att det är mig det är fel på och att jag överreagerar.

Om vännerna själva har ett missbruk eller av någon annan anledning har en dold agenda så försök att hålla dig borta, annars finns det risk att du får bita dig själv i svansen. Förhoppningsvis inser missbrukaren det själv men när dom redan ser sig själva som ett offer så väljer de såklart att lyssna på den personen som får dom att må bra. Jag tror inte min pojkvän ser vad hans vänner har haft för inblandning i det hela men jag är glad att han inte väljer att lyssna på deras skitsnack och att han markerat tydligt att han inte längre kommer dricka med dom. Sen får man ju hoppas att han håller sig till det löftet