Senaste kommentarerna i forumet

Att inte tänka på det men det bubblar upp hela tiden. Det var så sjukt mycket blod att synen av det är svår att få bort.
Familj har varit där idag och han är väldigt konstig. Vet inte om han druckit eller om det är blodförlust.
Ska köra ut en sväng ikväll och kolla ihop med hans familj

Du är bra!!! Heja dig ??
Jag är inte lika duktig men tänker att jag ska bli ? måste lägga upp en plan hur den ska se ut o lägga om kurs igen!
Ta hand om dig o fortsätt lika bra som du gör nu!! Riktigt kul att se att det går så bra!! Kram kram

Tack Sisyfos. Sitter på jobbet nu, men var tvungen att gå in och skriva av mig ett par rader. Normalt hade jag nu längtat efter hemgång för att få ta den där första goa ölen. Känns tomt nu när det inte finns kvar. I mina svaga stunder denna dag har jag känt att detta går ju bara inte. inte dag för dag nu, snarare minut för minut.
Hinner inte mer än till dag 5 innan förhandlingen börjar.
Känns väldigt svårt att behöva ta hjälp, men funderar just nu mycket på AA. Dock så orolig för hur jag reagerar om man skulle stöta på någon man känner.

Lim .. Vet inte riktigt vad jag ska skriva .. Hela din situation, du är inte mer än människa.. det är mänskligt att bli ledsen arg frustrerad.. men du ska bara finna dig och ta och ta .. Det är Inte Ok längre och har aldrig varit det ... Så sorgligt vad alkoholen gör mot oss .. Vill skicka dig en Stor Varm kram och håller tummarna att din mardröm snart är över .. ????

Båda två! Man blir så impad och inspirerad!

Stor kram

Det kommer att bli bättre. Du vill ju, då kommer det att gå tillslut. Jättebra att du skriver här på forumet. Försök tänka att du skriver här varje dag som en dagbok. Det hjälper och folk peppar. Medicinering kanske inte funkat förr om du provat men annars är ju det en jättebra start?

Kram till dig!

....det går inte så bra. Det blev en aw i fredags som spårade ur (alltså ur dryckessynpunkt menar jag) mådde apdåligt på lördagen men skulle ju på tjejfest och efter några glas hade jag glömt att jag mådde dåligt. Mådde naturligtvis inget vidare igår söndag heller och inte idag. Har så fruktansvärt ont i kroppen, känns som hela jag är inflammerad. Besvikelsen på sig själv gör inte det hela bättre. Bestämde när jag blev medlem här att först och främst ska jag inte dricka alkohol hemma. Fester och utekvällar blir inte särskilt ofta nuförtiden (förutom helgen som var) Men vad jag har dragit för slutsats efter detta är att jag måste hålla mig borta helt från sammanhang där alkohol är inblandat åtminstone tills jag blivit stabil och stark. Idag är jag svag och ynklig... Hoppas allt är fint med dig! Tezzan

❤️❤️❤️ / mt

Det är några dagar sedan du startade din tråd och jag undrar så hur du har det idag. Det kan ta lite tid och skrivande innan en ny tråd får fart. Ditt inlägg berör och du är klok som söker stöd. Din rubrik talar om hur du mår. Du har nått vägs ende och vill ta steg för att förändra din situation. Du har redan börjat, du skriver här och du ser till att dina barn inte utsätts för en berusad förälder. Bra!

Många känner sig ensamma i den situation du beskriver och det kan vara svårt för omgivningen och en själv att förstå hur en relation kan förändras så drastiskt och det är tufft att komma till insikt med att det som en gång var inte längre är. Du beskriver det så uppriktigt när du säger att du inte är attraherad av din partner och att intimitet inte är möjligt. Våld, fysiskt som psykiskt hör inte ihop med kärlek. Det som sägs och görs under berusning påverkar naturligtvis också den nyktra relationen. Jag skulle vilja gå så långt att säga att det är en sund reaktion på en osund tillvaro. Du är klok som litar på dina reaktioner.

Hur tänker du nu, vad kan bli ett nästa steg för dig?

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Vi tror dig. Du tror dig! Och det är mer viktigt än vad en del förmå förstå. Att leva med våld och eller hot om våld, såväl psykiskt och fysiskt kan påverka oss så pass mycket att vi börjar ifrågasätta verkligheten. Du har verkligen gjort ett klokt val som börjat berätta om hur du har det. Gissar att det nästan känns surrealistiskt att den man en gång velat älska nu är den som begår ett brott mot dig. Kanske har du redan fått rådet eller tagit steget att ringa Kvinnofridslinjen? De har öppet dygnet runt, 020 505050 och kan hjälpa dig att reda i dina tankar och kanske blir det då lättare att ta de beslut du behöver ta nu. Jag hoppas även att du fortsatt skriver här och får respons från övriga användare.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Vill bara titta in och säga att det märks att du tar ditt eget mående på allvar genom att göra annorlunda trots att det är svårt. Kan inte låta bli att undra hur du har det nu. Oavsett vad som hänt så får du gärna berätta hur det går för dig. Bara om det känns okej förstås.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhrigstödet

Varmt välkommen till oss på Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Det låter som att du oroar dig för din partners alkoholvanor och kanske undrar vad du kan och vill göra nu? Om du berättar mer så ökar sannolikheten att andra ger dig respons. Ser att du skrivit lite mer i en annan tråd. Här är du inte ensam många med dig lever med någon som dricker på ett sätt som oroar. Du har tagit ett viktigt steg genom att skriva här och söka stöd.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Har varit jobbig, med mycket tankar och känslor, jag har fått fundera och reflektera väldigt mycket.
Kom iaf fram till att det inte var själva alkoholen jag har sugen på utan ruset, flykten, jag ville helt enkelt bli packad så jag fick stänga av hjärnan ett tag.

Har varit fruktansvärt lättretlig också, men jag har sett till att gå ut på promenader för att lindra den värsta rastlösheten.
Och på nåt vis så här jag tagit mig igenom helgen, det känns som att jag är omtumlad av vetskapen att det är så här det är att vara alkolist...man måste lära sig att hitta sätt att ta sig igenom även dom svåra stunderna.
Jag är glad att jag har min terapeut att prata med, för tydligen så här jag ju mycket kvar att bearbeta, det är mycket känslor jag måste lära mig att hantera utan alkohol, och det är jag villig att göra.
Det har varit en väldigt jobbig vecka, men jag har lärt mig en hel del om mig själv och jag är glad att jag valde att hålla ut och inte ge efter för spriten.
Det är också skrämmande vilken makt a har även efter en längre tids nykterhet, hur den kan spela på ens känslor, och försöka få en att tro att bara man tar det där glaset så blir allt bättre.
Nej, jag är stolt över att vara nykter...och jag är stolt över att jag väljer att möta mina demoner utan bedövning..mmdet kommer att bli tufft och väldigt jobbigt, men i slutändan så kommer jag ut det här som en starkare och bättre människa.

Solen har stigit upp även denna dag, även om det är svårt tro..?. Gråmulet hos mig. Oavsett väder hos dig, önskar jag dig en fin måndag och en bra start på veckan?!
Kramar
/Fibblan ?.

Vill säga tack för din fina återkoppling i en anan tråd samtidigt som jag liksom skickar tillbaka den på volley. Vad är vi utan dig (och ni andra) som så generöst och naket skänker erfarenheter. Och sättet du gör det på! Compassion är ett ord som väcks i mig när jag tänker på dig.

Detta forum är verkligen en gåva som kan göra stor skillnad. Tack mt.

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Du undrar om någon tycker annorlunda, jag tycker som du men vill ändå skriva en rad. Hoppas det är okej.

Du håller på att ta ett tufft och viktigt beslut: Alkohol ska inte längre få skada dig! Det är förståligt att du är rädd nu men kanske också lite lättad? Du har satt ord på det, här och du är redo att ge dig själv en positiv förändring. Du resonerar så klokt när du skriver att du tar ett steg i taget och att du är beredd att låta vården göra det de är bra på.

Fortsätt gärna skriv här oavsett vilka beslut du tar nu. Du har varit här ett tag men jag passar på att säga varmt välkommen nu.

Li-Lo
Alkoholhjälpen

för kloka ord och råd. Och passa på att berätta; när jag själv var i en destruktiv relation med min man var jag just den där professionella som hade så otroligt svårt att ta in att jag i min egen relation var den som behövde hjälp. Jag fick mycket bra hjälp här på forum, det sved många gånger för jag ville inte riktigt ’se’. Min man var aldrig våldsam mot mig men ett par gånger förekom materiellt våld. Psykiskt våld förekom ofta. I desperation och förtvivlan, men dock.
Jag trodde jag ’visste och kunde’ och den kunskapen finns kvar... men så oändligt mycket mer och helt annat har jag fått lära, på 12-stegsmöten och här.
Så - stort tack till hela Alkoholhjälpen och speciellt forum - min livlina under flera tunga år. / mt

Tack nu startar jag veckan med dina ord i ryggen ?❤️

Åååhh InteMera, har varit inne o läst dina inlägg o sett hur du kämpat fram o tillbaka med lägenheten. Men d verkar bli mer o mer permanent för er? Det glädjer mig samtidigt som d är tråkigt att din man inte inser....

Ja, jag håller verkligen tummarna för torpet. Nu va det en som skulle komma o kolla före, men ville inte den personen ha det så va d fritt fram för min del. Så håll tummarna så kanske d blir vårt ändå...d vore lite drömmen. Ett litet hus med trädgård, nära där vi bor nu men ändå lite på landet ?

Bara 2 dagar till en månad..??! Och det bästa är att det känns som att jag efter den, bara vill fylla på med ännu en, sedan ännu än..??❤️!
Nykter till midsommar and beyond ???..passar lika bra nu som när jag startade tråden..?! Och skulle jag räkna ihop antal vita dagar för detta år, så här långt, så pratar vi redan månadsvis med vita dagar??! Sedan efter semestern har dryckestillfällena snarare utgjort undantagen ?! Skönt att få börja denna gråmulna måndag med en sån positiv inställning och mer en stor portion tillförsikt, inför framtida nykterhet??!
Kram
/Fibblan ?.

Att du har ett behov av att skriva här är sannolikt ett tecken på att du är inne i en förändringsprocess. Att sätta ord på vad som faktiskt sker är ofta ett viktig steg. Det är svårt att identifiera sig som våldsutsatt och se att intima handlingar som fysisk närhet blir strategier och inte längre handlar om kärlek. Starkt av dig att söka dig hit! Jag gissar att det är skrämmande att skriva dina inlägg och att läsa dem. Du har tidigare berättat att du har yrkeskunskap gällande alkohol samtidigt som det hitintills inte riktigt hjälpt dig som privatperson. Du är verkligen inte ensam om det. Det är stor skillnad då det gäller en själv.

Vi vet att alkohol förändrar personer. Och som du är smärtsamt medveten om ökar alkohol risken för att våld, hot och kränkningar. Ibland är det så att person som nykter aldrig skulle använda våld i berusning kan bli direkt farliga. Berusning är inte en ursäkt och det våld, de hot och kränkningar som förekommer under berusning kommer att påverka den nyktra relationen. Sakta men säkert förändras den som utsätts för våld. Våld (fysiskt & psykiskt)skapar processer som kan vara mycket svåra att förstå och ofta svåra att ta sig ur.

Det kan vara extra svårt för den som har kunskap och är arbetar med liknande problematik att själv söka stöd. Att ta emot hjälp. Till och med då en söker vård så kräver det så att säga att man förmår vara "patient". Att få en professionell kontakt är för många såväl bra som avgörande. Ibland kan det vara så att vi börjar blanda ihop känslor. Det som en gång var kärlek övergår till något annat och det kan vara svårt att skilja på intensitet och intimitet. Starka känslor är så att säga inte det samma som kärleksfulla känslor. Jag känner dig inte och jag hoppas att det är okej att jag skriver om hur det kan vara för andra. Hur tänker du om det jag skriver?

Det jag dock starkt rekommenderar är att du berätta för fler om hur du har det. Det finns professionella kontakter så som Kvinnofridslinjen (du kan vara anonym), eller 112 där du kan få hjälp av såväl polis som jourhavande präst också.

Ett steg i taget, det första, sätt dig i säkerhet!

kvinnofridslinjen.se/
unizon.se/hitta-jour

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

tack för den starten på veckan !!!!

Som du ser blir många djupt oroade av att läsa hur du har det. Jag också! Du ska veta att det är inte första gången vi som varit här längre tid läser om ett liv i våldsutsatthet som det du beskriver. Det är inte heller ovanligt, snarare tvärtom, att den utsatta ’älskar’ förövaren. Obegripligt för den som står utanför.
Jag frågar som de andra, vad i hela vida världen gör att du är kvar? Du utsätter dig för hot om livet! Verkligheten är att kvinnor blir dödade i relationer som din.
Så bra ändå att du valde att skriva! Hoppas du fortsätter berätta om ditt liv och hur du har det. Vi är helt säkert flera som kommer att följa dig! Du är värd ett lugnt liv utan våld!
Med omtanke och kärlek / mt

Vilken stark (!) krönika, den berör mig djupt!
Kram och jag önskar dig en bra vecka❣️ / mt

Exakt sådär Nykteristen har min man också brukat göra och står garageporten öppen så vet man redan på långt håll när man kommer hem vad som är på gång! Vartefter dagen gått brukar det bli allt mindre trädgårdsarbete och mer varande i garaget tills han oftast somnar i nån stol på gården eller liknande.

Hoppas du snart får titta på torpet och bestämmer dig för att ta det! Det är otroligt skönt att ha en dörr att stänga om sig, en plats där inget drama bor!

Ekonomiskt har det varit lite kärvt sen jag för ett år sen valde att skaffa egen bostad trots att jag ännu betalar för huset och vi inte är skilda men kan bara säga att det varit värt varenda öre! Alla dom timmarna jag haft en plats för mig och barnen där vi kunnat andas fritt för en stund när vi behövt det har varit mer värt än alla pengar i världen!

Hoppas du får en lugnare dag idag, och känn ingen skam för att du planerar i det tysta - det är inte som att han skulle jubla och hjälpa dig om han visste vad som var i görningen så fortsätt göra din grej i kulisserna så hoppas jag du snart får lite lugn i tillvaron! Det är du så väl värd!