Senaste kommentarerna i forumet

Ville bara säga att jag tänker på dig och undrar hur du mår ??
Var längesedan vi hördes.
Jag har också haft fullt upp med mitt..?. Vi har ju tyvärr den där j-la ångesten gemensamt. Som vi ju också vet i förlängningen blir än värre av a..
Nu är iaf jag lite ur den, för denna gång och har tagit tag i att samla nyktra dagar med bestämdhet nu igen! Alltid svårt att bryta ett återfall..men är nu på dag 3. Och nu när jag mår lite bättre så vill jag gärna göra vad jag kan för att peppa dig också till att göra det?!
Styrkekramar ?!
/Fibblan ?

Och att frånvaron inte beror på att du simmar runt i vindunken..??!
Klart du inte hunnit med att hänga här, så som vardagen sett ut! Och det verkar ju gå bra även utan ?! Inte helvitt, (som kanske inte är målet ändå, eller hur var det nu..?) men dock
en hälsomånad, som du märker positiva resultat av?! Så jag tänker mig att det betyder att du lyckats hålla a på en rimlig nivå (?)!
Vad skönt med resa och avkoppling efter denna intensiva period?!
Ser fram emot fler uppdateringar om/när du orkar och har lust☺️! Jag är på dag 3..
Denna gången nailar jag det..??!
Stor kram
/Fibblan ?

..lider så med dig?.
Och jag tänker som du, vad mer kan du göra..?. Du gör ju verkligen allt vad du kan för att få ett stopp på den evinnerliga värken..
T.o.m scanning på G, så mina ev. råd kring vätske- och saltbalansen, känns verkligen överflödiga..?. (Det om att vi ofta tillför en massa vatten, men glömmer av att saltet är lika viktigt.)
Du är verkligen inte klen! Tvärtom! Och som du säger, du tröstar dig inte med alkohol! Det i sig är en styrka?!
Tycker din idé om att sjukskriva dig resten av veckan, låter klokt!
Vila, jogging om det funkar och avslappning?! Slippa höga ljud och statiskt arbete på ett par dagar.
Och kanske också ta tag i att boka akupunktur eller massage som du märkt, gör värken bättre. Även om det inte blir ngn långvarig effekt, så verkar det ändå underlätta för stunden om inte annat?.
Skickar med lite styrkekramar, att lägga till den styrkan du redan har?!
Kram
/Fibblan ?

Låter verkligen som en pissig dag..
Klart du blir less..?.
Jag tycker du gör helt rätt i att lägga dig tidigt, och imorgon kommer det ju en ny dag! Tänk så bra ni hade det nyligen, sådana dagar finns också. Och ibland är de som denna - helt för jävliga?..
Men det är också så att när den ena i ett förhållande börjar göra förändringar, så blir den andre tvungen att förhålla sig till det. Den övergången är långt ifrån alltid smidig..
Jag tro det hör till på ngt vis. Klen tröst i sammanhanget. Jag fattar det?!
Men du lyckas ändå få tag i något positivt med dagen tänker jag - nämligen att du inte dricker?! Precis som du är inne på väcks ju gärna tankarna på vin till liv, i sådana här kämpiga lägen..
När du ridit ut denna känslostorm, och kommer till ro, kommer du att känna dig så nöjd och stolt imorgon att du vaknar nykter ?!
Heja dig?!
Styrkekramar!
/Fibblan ?

Inte bra. Dag 17.
Bråkat med mannen.
Mår piss.
Ångest.
Jävla skit.
Jag pratade med honom bara i morse om något rimligt. Alltså rimlig kritik i lugn ton. Han tar så illa vid sig så han åker iväg och kommer inte hem föränn sent. Inget svar på sms. Inget på tele. Han vägrar berätta vart han varit. Säger att jag ska skita i det. Han är vansinnig.
Jag är less.

Pissdag!
Nykter dock. Men jävlar vilken pissdag.
Ska gå och lägga mig tidigt så jag kan skippa denna jävla dagen helt.
Fan. Detta tär så på mig. Och nu har jag inget lugnande glas vin att ta. Fy. Fan.

Grattis till de 100! Du har så rätt. Livet blir aldrig problemfritt, men alkoholfritt är det iaf ett stort problem mindre att handskas med. Kram

Du har hittat hit och startat en tråd. Bra gjort! Din mamma har sedan flera år tillbaka druckit alkohol på ett destruktivt sätt och nu senast då du var hos henne blev du varse hur illa det verkligen är just nu. Du är oroad och tänker kontakta hennes hemkommun. Du har fått ett fint svar här ovan av gros19 så troligt känner du redan nu att du har mer på fötterna. Jag ville titta in och ge ett extra välkomnande. Det låter klokt att du tar kontakt med kommunen och att du tagit steget att skriva här, kanske lite mer för egen del. Hur ser ditt stöd ut i övrigt, vänner, bekanta, professionellt?

Fortsätt gärna skriva och berätta och läsa här på forumet, det finns även en studie att anmäla sig till www.anhorigstodet.se där du kanske kan finna något som kan passa dig.

Ta hand om dig!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Varit nykter under ca 3 månader. Har problem med kraftigt svängande blodtryck. 80 upp till 225. Läkaren har ingen förklaring. Kan det vara en följd av långvsrigt tungt missbruk? Har nån annan härinne varit med om nåt liknande?

tycker jag. Många konstiga saker som har hänt! Eller hur känner du själv? Då är ni ändå bara i början på ert förhållande. Man blir nog lite avtrubbad och osäker om man en gång har haft ett turbulent förhållande. Eller åtminstone märker jag det med mig själv. Man känner i magen att allt inte står rätt till men vågar ändå inte riktigt lita på sig själv utan tänker att man kanske övereagerar. Att dricka när man är bakis kallas väl återställare och det håller nog inte vi som dricker normalt på med. Har man någon gång fått i sig för mycket så känner man ju typ "jag ska aldrig dricka mer" och så tar det också lång tid innan man gör det. Att säga att man skall komma och sen inte kommer. Visst kan det hända alla men flera gånger i följd och konstiga ursäkter. Det skulle jag se som ett varningens tecken. Känn efter själv och ta saker i lugn takt så du hinner se vad han går för. Kram

Hej
Jag har tidigare varit sambo med en man med alkoholproblem, han drack mycket och gärna i smyg.
Nu har jag träffat en ny man via internet. Vi har träffats sedan i våras och nu har han planer på att flytta till min hemstad (Vi bor ca 100 mil ifrån varandra)
och det mest känns roligt och bra. Men jag har en oro och kanske är den obefogad pga mina tidigare erfarenheter eller så finns det fog och det är just det jag skulle vilja rådgöra med er om.

De gånger vi har träffats har vi druckit lite vin och öl till maten osv men i somras under semester blev det lite mer, så vi även tog någon öl i solen osv.

Vid ett tillfälle drack vi sprit och vid det tillfället blev min pojkvän väldigt berusad och otrevlig och vi fick vårt första gräl.
Nästa dag var han fruktansvärt bakis, det var nog mer bakfyllan än fyllan jag reagerade på. Han tog fram en flaska bubbel och bjöd på ganska tidigt på dagen, men som sagt vi låg i solen och gottade oss och jag hade i normala fall inte funderat mer över det.
Men eftersom han var så pass bakis frågade jag honom rakt ut om han har alkoholproblem, och då blev han först jättearg och tyckte det var den värsta anklagelse han någonsin fått. Men efter några dagar och nu i efterhand säger han att han förstår att jag frågat men förnekar givetvis problem.

Vid ett annat tillfälle under semestern skulle han flyga ner till mig men jag fick några konstiga sms under dagen och började misstänka att han kanske inte skulle dyka upp, vilket han inte gjorde. Sedan ringde han och sa att han blivit magsjuk och ville att jag skulle hjälpa honom boka ny flygbiljett vilket jag gjorde (han betalade själv) men återigen dök han inte upp! Han köpte alltså 2 flygbiljetter och kom inte någon av gångerna.
Sedan efter många och långa telefonsamtal blev det ytterligen en bokning och han kom och har bett tusen gånger om ursäkt, men hävdar att han blivit matförgiftad eller liknande och legat på sjukhus men varit för "stolt" för att klaga över att vara sjuk osv.
Den enda förklaring jag hade för mig själv då var att han helt enkelt supit och varit plakat MEN när jag pratat med honom i telefon så har han inte sluddrat utan pratat normalt.

Sedan har det hänt ytterligare några konstigheter när han inte hört av sig när han sagt att han ska osv... och då tror ju jag att han druckit och somnat. Det kanske är totalt fel.

Sist vi sågs tog jag upp med honom igen att eftersom jag levt med en som har alkoholproblem så tycker jag det är jobbigt när han (jag dricker också men kanske aldrig mer än 2 glas vin sedan slutar jag) dricker alkohol och att jag är orolig för att det ska finnas några problem.
Då blev han jätteglad att jag tog upp det och sa att han tycker vi dricker onödigt ofta och att han mycket väl kan avstå alkohol om jag vill det.
Jag svarade att det är ett beslut han får ta själv, i mitt förra förhållande slutade det med att den sambon smög drack istället, och det vill jag inte vara med om.

Han berättade att efter hans senaste skilsmässa hade han mått dåligt och under en period druckit 4-5 stora öl de kvällar han inte hade jour men kom fram till att han bara mådde sämre och att han tog tag i sitt liv istället.

Till saken hör också att hans mamma vid något tillfälle under sommaren hade anklagat honom för att vara alkoholist (vilket han tog illa vid sig av) för, som han säger, hade tagit ett glas likör hos sin gamla sjuka mor när hon lagt sig, men hon kom upp igen.
Hans version, jag vet inte vad jag ska tro.

Så vad tror ni? Är jag superkänslig/misstänksam eller borde jag lita på min oro?

Idag fyller min fina son 18 år. Älskade barn. Jag försöker inte visa det men jag torterar mig själv inombords med skuld, ånger, förtvivlan, misslyckande... Men, jag är nykter idag och min ambition är att fortsätta vara det. Jag förtjänar inte mina fina barn.
Min dotter tror min man fyllt på sitt glas på morgonen nyligen och dessutom hällt whiskey i vinglaset vid ett annat tillfälle. Gud, vad ska jag göra?
Igår var jag på ett fullspäckat tisdagsmöte. Det var jättefint. ?

Har väldigt mycket huvudvärk och är så trött så trött.
31 dagar med huvudvärk sedan 6 augusti, med eller utan alkohol
Sällan att tabletter har hjälpt.

Träffar läkare nu igen, och senaste budet är att äta sjukt mycket värktabletter för att se om huvudvärken släpper. Det enda som hände var att jag blev dålig i magen.
Så nu sitter jag hör efter en taskig natt, med ny huvudvärk och ingen lust att ta Treo eftersom jag är rädd att bli dålig igen.
Funderar på vad som gör att jag får huvudvärk.
Med eller utan alkohol är det detsamma.

När jag joggar har jag inte ont men efter ca 1 timme är det tillbaka.
Inga tabletter har egentligen hjälpt.
Akupunktur o massage ger lindring efter 2, 3 gånger men inte någon längre period.
Jag styrketränar rygg o axlar för att orka kontorsarbetet som jag har.
Jag försöker vila.
Vad mer kan jag göra?
Läkaren har ordnat remiss till scanning men jag tvivlar på att det ger något, isf ska jag få komma till neurolog.
Jag känner mig så fånig.
Vem är det som är så ynklig att man fastnar i huvudvärk? Hur klen är jag, egentligen?
Jag tröstar mig iaf inte med alkohol.

Funderar på att sjukskriva mig resten av veckan och se om det blir bättre med huvudet om jag inte är på jobb, slipper allt höga ljudet och allt statiskt arbete, om jag kan jogga och vila och slappna av. Kan det göra skillnad?

Jag vill vara frisk, pigg och stark.
Men jag vet inte hur jag ska bli det.
I dag är bara ett stort hål av trött huvudvärk.

Tack, Maran, för att du delar med dig utav dina erfarenheter. Det uppskattar jag mycket. Jag tror även att ta en sponsor och börja göra stegarbetet är vägen ut ur mörkret och mot ljuset och sinnesro. Det säger iaf "alla" på mötena. Att vara nykter är inte samma sak som att leva ett bra liv. För ett nytt, bättre liv krävs mycket mer och där visar AA en väg att uppnå det. Jag måste sluta älta, sluta harma, bli fri från all skuld och skam. Börja leva efter sinnesro bönens budskap. ?

Du är oroad över din mans alkoholvanor. Det är inte så att han vanor går ut över dig i vardagen när det kommer till praktiska saker skriver du samtidigt låter det som att mycket energi går åt till oro och kanske även till viss del irritation då det är något du inte gillar.

Det låter också som du försökt ta detta med honom på lite olika sätt, kanske genom att påverka honom via hur du lever men även att du pratar med honom. Han svarade nu senast att han vill bedöma sitt drickande själv. Det låter som att han kanske innerst inne vet att det är lite mycket och ibland kan ett samtal kanske så några frön även om man inte tror det.

Ansvaret att förändra, om han vill det, ligger ju hos honom, du har försökt påverka nu på olika sätt. Ibland kan det vara att låta det vara ett tag och sedan fundera på ett nästa steg, ta upp det igen senare eller på sikt ställa krav. Det ser såklart olika ut på situation, men även vad du känner och vill.

Jättebra att du hittat hit, förhoppningsvis kan du hitta något som blir hjälpsamt genom att läsa vad andra skriver eller kanske fler svar på ditt inlägg. Det finns även en studie du kan anmäla dig till (om du inte redan sett den) www.anhorigstodet.se.

Ibland kan man behöva skriva flera gånger innan man får svar här. Hoppas du hittar mycket som blir hjälpsamt för dig att komma vidare hur du vill göra.

Igen, varmt välkommen!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Din man konfronterade dig om dina alkoholvanor och du valde att ta till dig av hans råd och tittade in och startade en tråd här. Bra gjort! Du har druckit lite i smygunder en längre tid om jag förstod rätt, dels för att undvika "skäll" från din man men också för att det inte är något du själv egentligen vill, du vill ha det på ett helt annat sätt med alkoholen. Ibland fungerar det bra, det blir ett glas inte mer men det låter som att det på det stora hela blir mer än du egentligen vill och nu är du redo att börja förändra det.

Fint att du tog dig modet att skriva här! Hoppas du hittar mycket som blir hjälpsamt, ibland tar det lite tid innan man får svar och man kan behöva skriva flera gånger.

Igen, varmt välkommen!

Varma hälsningar,

Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Du har hittat hit och skrivit och läst lite grann på forumet, bra steg. Du är medveten om att du behöver fylla på din energi och prata kring detta då du lyssnar mycket på din sambo och känner dig villrådig hur du ska tänka kring alla hans problem och krämpor. De hänger inte ihop med hans annars lite typiskt "manliga" sterotypa där han visar sug stark och även är vältränad,s er bra ut mm.

Du undrar om någon känner igen sig i hans beteenden att ta upp olika farhågor, smärtor, sjukdomar mm han har men sedan inte ta stegen för att söka den hjälp som finns eller som du tipsar om. (han ber istället dig göra något åt honom eller söker för kanske andra saker som är symtom på det egentlige problemet).

Det låter som att det i sig tar mest energi från dig, inte just att han pratar om det utan att han sen inte gör något direkt åt det. Det är som att säga här brinner det och sen stänga dörren. För dig är det tydligt att mycket handlar om alkoholen, han verkar inte just nu se det så. Det går inte att tvinga honom att ta emot hjälp, samtidigt att då få höra om att han behöver den och se hur han har det är tufft.

Hur är det för dig? Hur ser ditt stöd ut och hur skulle du kunna tanka på din egen energi? Vad behöver du för att må bra?

Jättebra att du skriver och berättar här, hoppas du hittar lite som blir hjälpsamt för dig på forumet. Det finns även en studie att anmäla sig till på vår sida, den har du kanske redan sett: www.anhorigstodet.se

Ibland tar det lite tid innan man får svar i sin tråd och man kan behöva skriva flera gånger.

Ta hand om dig!

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Du tittade in här och skrev en rubrik, den väckte omsorg och lite oro hos oss. Hur gå¨r det för dig nu? Berätta gärna lite mer om du vill och känner att det skulle vara hjälpsamt. Vi finns här!

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hur går det för dig? Du tog ett steg och tittade in här och skrev, kanske är du här och läser emellanåt, eftersom du startade en tråd kan det inte hjälpa oss att inte undra hur det går för dig nu. Berätta lite om du vill.

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Du är en person som inte ger upp och det hörs att du reflekterat kring detta med alkoholen länge och vilken plats den tar i ditt liv och vilken plats du tänker att det ska få ta. Oktober vit som delmål. Vilket fint inlägg, som ett beslut, delmål och med motivationsfaktorer som inbakade i en form av dikt. Om du vill, berätta gärna lite hur det går för dig nu.

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

? känns ovant men befriande att skriva det

/ mt

Vad bra gjort av dig att gå dit! Jag hade samma inställning som dig men när jag såg människorna som var där blev jag tagen och deras delningar mm. Jag har hunnit gått på två st AA möten och vill verkligen gå på ett till som jag hoppas blir ett till osv. Man tankas på med någon slags styrka :) Kämpa på och bra jobbat av både dig och din partner att jobba med detta tillsammans. /Magge

Nu har jag varit på mitt första AA-möte. Hade kanske väntat mig att majoriteten skulle bestå av gamla inrökta byggnadsarbetare (Obs! Ironi) men det var en samling helt vanliga människor i varierande åldrar. Ingenting kändes skrämmande eller extremt. Bara trevligt och god stämning. Jag delade inte utan valde att lyssna. Förstår verkligen att detta funkar. Kommer att gå dit nästa vecka också.

I måndags var jag iväg till en annan ort och gick på mitt andra AA möte och jag var inte den som var där för första gången utan en annan. Det var en speciell känsla som gjorde mig så glad att just den personen hittat dit, kunde identifiera mig i vissa delningar men inte alla (än). Kändes verkligen som att jag behövde de där mötet för att tanka på med mer styrka så jag kan hantera kommande dagar utan alkoholen. Tänkte jag skulle åka på mitt tredje möte till den orten jag var på första gången då den gruppen var mindre och kändes mer som "min" grupp men ska fortfarande åka runt till fler olika grupper för att förhoppningsvis hitta min plats eller om åkandet kommer göra mig gott, jag vill inte gå i min stad då jag inte är redo för det än ifall man kanske skulle möta någon man känner osv.

Ångesten har näst intill släppt helt och jag sover väldigt bra men jag känner att det är tankar som snurrar varje dag om att jag kanske inte har problem mm men tur jag har skrivit här och i min egna dagbok om känslor och tankar från dag 1 som gör att jag ser svart på vitt att jag har verkligen alkoholproblem. Jag är så tacksam över att jag tagit tag i detta och jag har börjat tro så mycket på mig själv att jag kan om jag vill och med rätt hjälp, läsa litteratur hjälper mig också och inte bara om alkohol utan om hur man jobbar med sig själv då det antagligen ligger massor man behöver jobba med bakom.

Tack igen för era delningar det hjälper nog inte bara mig. /Magge

Belöningscentrum, till 80 % så blir ett glas en flaska för mig så har förstått nu efter några år att det inte funkar i mitt fall. Konstigt att man känner en viss sorg att man inte klarar av att hantera det men jag fokuserar på nuet, att idag ska jag vara nykter och även somna nykter och klarar jag att vakna upp utan bakfylla och ångest så är jag glad. Så en dag i taget, skriv dagbok och reflektera över ditt mående som du har dag för dag. Min svaghet är när ångesten släppt och jag får tanken att jag klarar ett glas nu osv. Kämpa på och läs, läs och skriv för din egen skull, känns så mycket lättare efter man fått ner allt i text om tankar och känslor. Då ser man även när man gör framsteg och skillnaden i tankesättet när det gått några dagar, veckor och kanske tom månader.