skrev Sofia i Så kom dagen

Javelin, jag beklagar din förlust. Vad oerhört starkt av dig att hålla dig nykter när du gick igenom en av de värre dagarna du varit med om, dessutom i sällskap av din vän som ville dricka med dig och med tillgång till all möjlig alkohol. Det hade varit lätt att sträcka sig efter flaskan, men du kunde istället känna lockelsen av ett nyktert, värdigt liv - så starkt även i denna svåra stund - att du hade kraft att avstå. Det känns skört, men du är verkligen målmedveten. Jag är också glad över att du dokumenterar det här, det är inspirerande och hjälpsamt även för andra att se att det faktiskt går att ta sig igenom såna här oerhört svåra dagar i livet och ändå bibehålla siktet på målet, även om känslorna i stunden är ofattbart tuffa.
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet


skrev Javelin i Att ständigt försöka

Men vad bra att du hittade tillbaka, välkommen! Har läst din tråd och ser hur du kämpat. Känner igen mig så mycket i ditt resonemang. Vill inte ta hjälp utifrån, de långa perioderna i dimman, självföraktet/skammen mm

I slutändan har vi bara nuet vi kan påverka och du vill ha förändring mot för hur den senaste tiden varit. Att skriva här är ju ändå ett konkret bevis på en aktiv förändring, fortsätt så! ?


skrev Izzy i Min bror är missbrukare

Vet inte vad jag ska göra för att förändra situationen. Kännes som jag inte orkar lägga mer tid på honom men jag vill inte att mina föräldrar ska ha det så här. Det händer liksom ingenting.. han bara bor där o låter dem ta hand om honom. Han bor där gratis o verkar tycka att det är ok men det är det inte!! De är gamla och har inte så bra ställt o ska inte behöva försörja en vuxen son som bara utnyttjar dem. Han har också varit så elak mot dem o bl.a. förskingrat pengar och beställt saker i deras namn men blånekar fast det är uppenbart. Mamma vill ändå att vi ska bli vänner men jag kan bara inte förlåta honom och han gör inget för att visa att han förändrats. Han bara utnyttjar människor i sin närhet och även människor som han inte känner.
Detta är ohållbart och kommer inte sluta bra för någon..
Någon som varit med om liknande?


skrev AL i Att ständigt försöka

Vår sommar höst i ett ständigt vinrus.Oj så less jag är. Ute är det grådimma och jag känner att mitt liv har samma nyans. Tack o lov att detta forum finns kvar för nu vill jag börja om.
Jag vill vara en sån där som inte dricker.


skrev Ultra i Höst

Hej...tackar som frågar, läget är bra o har paus mellan möten just nu.
Suget finns där varje dag speciellt när arbetsdagen är slut men bara att kämpa på o blivit mycket träning nu när man är klar i knopp och själ.
Ja vi verkar bo i samma stad med dess ”fantastiskt” gråa höstväder bara det kan ju göra en deprimerad men vi är ju vana.
Ha en fortsatt bra dag utan A och imorgon kan vi säga 10 vita dagar ?
Kram


skrev Javelin i Så kom dagen

Tack Midget! Jag vet inte hur, men jag tog mig igenom gårdagen utan alkohol. Det var inte lätt, en av de värre dagarna jag upplevt och det var nog extra tur att jag inte drack med den sinnesstämningen. Hade garanterat blivit för mycket. Min vän blev besviken och hoppas väl på att vi ska ta igen det i helgen istället.

Soligt idag och jag ser framemot en ledig helg samtidigt som all smärta får mer utrymme. Idag måste jag ta en längre promenad, har ätit typ allt jag kommit över för att hitta nån form av tröst och det är ohållbart och fyller inte ens sitt syfte. Som jag tidigare skrivit så måste något nytt in om det här ska fungera. Motion och friskluft.

Oavsett hur det här kommer att gå, så är jag glad att jag dokumenterar det här. Jag har aldrig någonsin mått så här dåligt, aldrig. Ändå har jag hållit mig nykter i snart två veckor. Blir faktiskt förvånad när jag vaknar och har klarat en dag till... speciellt efter gårdagen med all tänkbar alkohol serverad framför ögonen. Bland alla tårar och sorg hade det varit så lätt att bara sträcka sig efter flaskan. Vad fick mig att låta bli egentligen? Tro mig att jag ville hälla i mig volymer, men jag vågade inte. Det är sanningen, jag vågade inte för jag vet inte när jag får stopp på det nästa gång. Längtan efter ett nyktert liv, ett värdigt liv, är så stark att jag går på nån reserv jag inte visste jag hade. Men det är såå bräckligt. Risken att jag trillar dit är överhängande på grund av allt som pågår runtomkring. Det är så överjävligt bara. ?

Tänker att om det nu händer att jag ger upp den här gången, så har jag den här erfarenheten att gå tillbaka till nästa gång jag hittar styrkan att kämpa för ett nyktert liv. Förhoppningsvis har det lugnat ner sig i livet i övrigt, mycket värre kan det inte kännas.. Blir så ledsen av att ens tänka så här. Genuint rädd. Hur lång tid ska det ta innan jag kommer på banan igen? Hur mycket extra ångest, smärta och skam ska jag tillföra under den tiden? Fysiska skador? Nä usch jag vill inte gå igenom det igen.


skrev FinaLisa i TRÄFF PÅ ALKOHOLHJÄLPEN

Jag suger på denna spännande karamell ett tag....???

Kramar
???


skrev FinaLisa i Tar upp kampen

Jag tycker du är fantastisk som tagit hjälp och så målmedvetet kämpar dig framåt.
Att få hjälp av en terapeut är ett måste om man har ett virrvarr av tungt bagage att bära på. Man blir så hemmablind av sig själv så vissa saker går helt enkelt inte att se inifrån.
Alkohol hjälper ju att för stunden lindra symtom på det smärtsamma i själen men tar ju inte bort orsaken. Sedan skapar för mycket alkohol ångest och nedstämdhet.
Så det blir en ond spiral som bara går neråt. Så du gör helt rätt i att bearbeta det som gjort att du mått dåligt.
Då kan du också bli oberoende av alkohol och få ett mycket bättre liv.
Jag tror för egen del att jag aldrig kommer kunna dricka "normalt".
Vet inte ens om jag vill det...
Allt eller inget känns det som.

Ha en fin torsdag ?
Kram ?


skrev anonym24098 i Here we go again!

Sitter och filosoferar över gårdagens möte på AA. Flera av deltagarna pratade om sorgen efter A, sorgen över att inte längre kunna delta som vanligt på middagar och fester, om ett utanförskap i sin nykterhet. Jag tänker att det är just den sorgen som flera gånger nu fått mig att ta det där glaset TROTS att jag egentligen hade bestämt mig för att vara och förbli nykterist. Trots att jag är lycklig i min nykterhet.

Kan man kalla det socialt grupptryck? Känslan av att sabba stämningen om jag väljer alkoholfritt? Eller är det skam? Skam över att inte kunna dricka normalt så därför låtsas jag vara som majoriteten som är nöjd efter två glas?

I morgon tänker jag gå på AW. (Jag har varit en av initiativtagarna till kvällen så jag kan inte bara välja att stanna hemma i soffan den här gången). Jag tänker inte göra något som riskerar att jag trillar dit, i det känner jag mig helt lugn, men känner ändå en oro för ”vad folk ska tycka”...

Fånigt, jag vet, men AA-personernas ord om sorgen gick rakt in i själen. Det är en stor sorg. Ett utanförskap. Att inte längre vara den där som arrangerar AW och som är sådär kul och lite busig trots att man är vuxen-vuxen och ofta har dräkt med kavaj i jobbet. Vad är kvar av min person när pusselbiten A inte längre finns i lådan?

Jag vet att jag är lyckligt lottad. Mina långa nyktra perioder har lärt mig när jag mår som bäst. Hur den bästa versionen av mig verkligen får blomma när jag slipper A. Då älskar jag mig själv.
Men gör nykterheten mig rädd för att inte andra ska älska mig? Kanske är jag rädd att andra inte ska tycka om mig när jag inte dricker? Jag känner en osäkerhet inför detta...

Jag skulle helst vilja vilja våga vara ärlig om mitt alkoholberoende men vet att det skulle slå ner som en bomb på min arbetsplats. Det skulle överdrivas och misstolkas. Min roll som chef skulle kanske ifrågasättas och det vill jag inte riskera. För jag är en bra chef. Mina problem med A har varit störst hemma i soffan. När jag slappnat av med mitt vinglas. Visst, jag har varit berusad på jobbmiddagar och AW också men det har alltid varit i partystämning tillsammans med andra, lika berusade kollegor.

Kommer att tänka på titeln på Rebecca Åhlunds bok ”Jag som var så rolig att dricka vin med”. Den titeln är synonym med känslan jag har just nu. Lite sorg över den där roliga kompisen och arbetskamraten, som alltid höjt stämningen (och glaset), som nu har transformerats till en lite tråkigare och mer ordentlig version.

Önskar er en fin torsdag vänner. Kram!


skrev FinaLisa i Höst

Hur är läget idag❓
Hoppas allt är lugnt och fint?
Förstod på dig att vi bor i samma stad och således har vi då samma oktoberväder.?
Hoppas du hinner med en promenad mellan dina åtaganden, det rensar hjärnan från alkosuget....

Kram ?


skrev Soffi i Ny i klassen

Jag var nykter även igår, så nu har jag klarat sju veckor! Hejja mig!! :-)

Dag 50 idag alltså, och halvtid om jag siktar på 100 dagar.
Sammanfaller typiskt nog med gubbens födelsedag. Vaknade redan vid 3:30 och har funderat och vänt och vridit....
Inser att bara denna vånda borde få mig att låta bli alkohol även idag. Men, det kommer att bli en jobbig dag om jag inte dövar skallen.
Samtidigt tänker jag att jag kanske inte har koll på hur mycket jag tål nu efter sju veckor nykter, att jag passerar salongsberusningen som jag brukar vara duktig på att stanna i när jag befinner mig i sällskap och blir för onykter. Vore fruktansvärt pinsamt att bli för full just idag.
Men, jag längtar så efter avslappningen och lugnet som lite vin ger, jag kommer dessutom att bli mycket trevligare att umgås med istället för att jag sprätter till för minsta lilla för att sinnena är på helspänn. Om jag nu kan stanna vid lite? Tänk om jag drar igång nå´t i stil med att jag får lust att "ta igen förlorad" mängd efter första glaset. Det kommer ju att finnas "fri tillgång".
Ja, ni hör... Jag som "egentligen inte" har problem med alkohol för att jag aldrig gjort bort mig. Finns det någon utan problem som skulle ha sådana här funderingar? … Nej … :-s
Jag har till och med "problem" med vad jag ska klä på mig, jag som bara brukar öppna garderoben och ta något: "-Det här blir bra!". Nu känns det jätteviktigt att ha rätt kläder om jag ska vara nykter. För att slippa gå och fundera på vad andra tänker om mig och min stil, eller brist på stil...
Avskyr att ha nerverna utanpå!!! Det har jag aldrig haft innan, när jag drack.
Om jag ändå fick sitta hemma i soffan i myskläder och dricka te...


skrev Mirabelle G-S i Det är min tid nu!

Du beskrev ju mig också i ditt senaste inlägg... Fundera mera på den, så kan jag åka snålskjuts ? Jag är så trött så ögonen går i kors här. Helgen hägrar. Min plan är att sova. Nykter. Kram


skrev Fibblan i Nykter till midsommar! And beyond..

Härligt att höra att du håller i FInaLisa??!
Då fortsätter vi idag helt enkelt?!
Kram
/Fibblan ?


skrev Ultra i TRÄFF PÅ ALKOHOLHJÄLPEN

Nyfiken blir man och nervös hade jag varit....men bor i Göteborg.
Hade varit inspirerande att träffa o prata med er andra om kampen mot A, vi sitter ju alla i en liknande situation ☺️


skrev Kristina78 i Tar upp kampen

Sitter och funderar en hel del nu på morgonkvisten.
Trodde ju när jag slutade dricka att det var själva drickandet som var problemet, men nu har jag fått några gånger med drogterapeuten och jag börjar inse att det är så mycket som har lett till att jag valde att ta till a.
Hela mitt liv har ju kantats av medberoende, frustration och en fruktansvärt låg självkänsla.
Jag har ju som kommit till en punkt där jag ansett att jag inte förtjänar att må bra...och det är mycket som ska bearbetas och omprogrammeras, det är tungt vissa stunder, men samtidigt har jag kommit till insikt om att om jag inte tar tag i det här så kommer jag inte att klara av att hålla mig nykter.
Märkte också igår hur frustrerad jag är över att mamma inte förstår/kommer aldrig att förstå hur ofantligt mycket jag har gjort för henne sedan hon blev sjuk.
Det iallafall från emot att få gå på AA ikväll, det är alltför längesen jag var dit och det ska bli gott för själen att få träffa mina vänner igen☺


skrev Rosa-vina i Otroligt

Visst är det skönt att känna sig avslappnad i nykterhet, så befriande. Det gäller att hålla i den känslan när det svänger, för det gör det. Men det blir lättare och lättare efter tid, så håll kvar känslan. Fina Lisa du är värd ett fint kärleksfullt liv <3
Kram


skrev Surkärring i Hur många gånger kan en börja om?

det är alltid skönt att få lite sympatier..
Idag är en ny dag och om jag inte känner efter alltför noga mår jag kanske nästan bra.
Det var väldigt fin uppmuntran du gav mig.
Hoppas jag kan peppa dig när du behöver det.
Kram


skrev Ensam1984 i Det är min tid nu!

Ännu en jobbdag, fik lite sovmorgon i dag då jag sover hos päronen, skönt.

Hinner inte skriva så mycket. Måste fixa i ordning för jobb. Ät trött, har sovít bra men är seg.

Berättade för en vän i går om utredningen, hon sa att hon inte blev förvånad. Att hon tänkte att jag kanske alltid sa ja till allt och ställde upp för andra och gjorde andras arbete delvis för att jag kanske inte vet hur jag ska hantera en negativ rektion. Hade aldrig tänkt så förut men wow bad det fastnade. Det stämde så på pricken, utan att jag var medveten om det. Har ju aldrig i hela mitt liv varit i en konflikt med någon, inte ens ett gnabb, förutom med mina päron då. Aldrig en kompis - ALDRIG. Sen att man är perfektionistisk i mycket och tror sig kunna göra vissa saker bättre och har kontrollbehov har säkerligen sin verkan också.

Väljer att inte dricka i dag. Istället ska jag försöka återhämta mig i förtid för redan i helgen.


skrev Mrx i TRÄFF PÅ ALKOHOLHJÄLPEN

Dee, ditt sista inlägg här i tråden var kanon bra. Precis som du skriver är det ett gyllene tillfälle att träffa andra människor som kämpar mot A djävulen. Jag har bara positiva minnen av förra träffen. Visst tvekade jag att anmäla mig men är tacksam för att jag vågade.
/Mrx


skrev Dee i TRÄFF PÅ ALKOHOLHJÄLPEN

Vänd på steken, den du verkligen inte vill träffa där kommer säkert heller inte hoppas på ett bekant ansikte. ??‍♀️

Det kan va skönt att stå upp för oss alla, ett gyllene tillfälle när exakt alla äger en gemensam historia.
Häng med ❤️


skrev IronWill i År 2

Jag fick en släng depression igen. Blir lite misantropisk och än mer cynisk då så jag undviker att skriva för mycket. Det representerar inte mina vanliga friska(re) tankegångar.

Du får köra igen. Finns ju ingen begränsning rörande antal försök. Och troligen har du på det stora hela dragit ner betydligt mer än om du inte tänkt på det alls. Jag är lite avis på dina emojis (eller snarare antagligen din i grunden positiva personlighet), min värld innehåller mer ?. Men det går över igen. Det gör det alltid. Återkommer när solen gått upp igen.


skrev Jullan73 i Dag1

Har gått ett tag och vet nu att en stor del av mitt drickande sker när jag är glad gjort ett bra jobb eller gjort något som är förknippat med glädje och framgång och tycker det är märkligt att det är då det triggas i gång och inte dom gånger man mår dåligt eller något negativt som hänt .
Mot ny vit dag?


skrev FinaLisa i Nykter till midsommar! And beyond..

Det har gått utmärkt idag?
Skönt att höra detsamma från dig, du Fina Fibblan?????
Sov så gott?


skrev FinaLisa i Otroligt

Har förberett balkongen inför vintern. Tränat i eftermiddags sedan blev det häng i soffan framför tv:n hela kvällen.
En halv a-fri öl och mineralvatten till kvällsmackan.
Så skönt och avslappnande det är att inte dricka vin!!
Godnattkramar
???