Senaste kommentarerna i forumet

Det ska bli spännande att ta del av dina tankar och strategier. Igenkänningen är enorm. Jag har tänkt samma tankar i många år, kanske ända sen jag började dricka då jag var 14 år.

Idag är jag också nykter, och det känns självklart ?

Starta en egen tråd så ska vi hjälpa och stötta dig på din nyktra resa ?

Själv är jag nykter dag 39, hurra!

Har nått en gräns. Alkoholen har tagit över mitt liv men nu ska det bli ändring. Blir oerhört peppad av alla kloka och snälla saker som skrivs här! Skulle säkert behöva hjälp men skäms för mycket så kommer att köra själv och hitta stöd här i forumet.

(Varning för lång text)

Så, som rubriken, har jag tänkt, tror några år.
Jag har haft det tydligt formulerat i mig, och de senaste åren är det som om vetskapen etablerat sig som sann.
Varvat med bra perioder, och måttlighet, och känslan av att det där är inbillning, något jag ”fått för mig” och ”inte så allvarligt”. Ja, ni känner säkert igen tankarna.
Jag har inte/ i samma utsträckning som jag läser om här, satt upp regler gång på gång.
Jag har druckit ”lagom” men det har lika ofta inneburit för mycket.
Men inte alltid.
Perioder har jag varit högst måttlig.
Peroidef har jag varit måttlig på middag,och istället druckit vidare när jag kommit hem. Vin. Sprit, somnat i soffan eller lagt mig i gryningen.
Vissa perioder har jag tränat och liksom ”lagt mig först”, både hemma och med familjen. Det har känts både ansträngt (lite spänt) och skönt, som att bli räddad från något, att hålla sig nykter.
Men tanken ”nån gång kommer jag att få sluta” har funnits med under senare år.
Eftersom jag tänkte mig en första nykter period på 3 månader, så närmar jag mig inom ett par veckor, det målet.
Jag behöver strategi framåt, och för det behöver jag gå igenom tankar, scenarier.
Så jag gör det lite under kommande dagar. Har en erfarenhet från en nära släkting som hade en hög vardagskonsumtion under många år, mellan en halv och en flaska varje kväll.
Sen hände något. Jag har varit med om att plocka upp henne ur ett dike, påväg till lokala puben, mitt i vintern. Jag har skrivit in henne på rehab.
Det gick så småningom ganska bra, men den där upplevelsen av ovärdigt liv och hjälplöshet, den har liksom etsat sig fast,
Sen- om det och mina andra funderingar räcker till för att sluta dricka, det kan ju bara jag, eller snarare min vilja, bestämma,
Eller kapitulation, kanske det handlar om ändå.
Ha en fin dag, grått här, lite dyster efter att ha vaknat i gryningen. Nu ska jag ta tag i dagen. Är nykter idag. Inget annat alternativ.
Kram.

Just det där med balansen och att sova bra är så viktigt! Bra utgångspunkt för att få ordning på panikattacker och ångest ju?
Känns som du har en bra plan, på rätt väg för att må bättre. Och terapeuten... blir så glad för din skull!
Heja dig på alla sätt och vis?❤

Konstiga är att jag slutat räkna dagar. När jag nu tänkte så är det dag 12 igen men det känns bra. Har hittat en hyfsad balans känner jag. Sover så galet bra. Tid hos min nya kbt-terapeut imorgon för andra gången. Så bra hon verkar så hoppas verkligen det ska hjälpa mina tankar om min förväntan att få panikångest. Det komiska är att när jag tänker tillbaka så hade jag min senaste fullbordade panikattack i augusti förra året men det känns som igår. Sen har de varit på god väg men jag har faktiskt själv kunnat andas mig ur det men det har jag liksom glömt. I dessa läge som världen ser ut är det egentligen perfekt tillfälle att träna att åka till affärer nu när det är mer folktomt. Men men har goda förhoppningar och det är en bra grundståndpunkt. Ha en fin dag alla ni kämpar?? kram

Det är oehört sorgligt att det ska behöva bli så här och att man är maktlös inför det . Man får bara ta konsekvenserna och dom är ju väldigt dramatiska. Två människor älskar varandra, så är det nog ofta, men så finns det ett beroende man inte kan påverka. Endast den beroende själv och det är nödvändigt med insikten om beroendepersonen för att bli frisk. De flesta kan nog förstå detta, men tyvärr inte alla.

Du gör något och det förändrar situationen. På vilket sätt vet man inte, men när man nått en viss gräns finns det inget val. Det är en stor sorg men du fixar det på bästa sätt och det låter som du känner tillförsikt. ❤

Hej!

Jag har läst igenom din tråd. Det är kul att läsa om dina framsteg och du har gjort stora förändringar på kort tid.
Delar du och din man lika på hushållssysslorna? Det verkar vara som att du tar större ansvar för hemmet vilket gör dig stressad. Kan din man göra en större andel av hushållssysslorna?

Det är bra att hitta något substitut mot stress och oro. Raska promenader som du föreslog tidigare låter alldeles utmärkt.

Jag önskar dig lycka till på din fortsatta resa!

Tänk om allt det här med coronaviruset är naturens sätt att en gång för alla få oss människor att förändra vårt miljöskadande beteende?

Bara på dessa få månader har man uppmätt enorma miljövinster i Kina tex, läste jag i någons tråd.

Jag tror inte på någon gud, men jag tror på ödet. Jag tror att det finns någon mening med allt - hur jobbigt det än är när man är mitt i det. Först långt efteråt förstår man vart ödet ledde en.

Dags att sova ?

Beundrar verkligen din förmåga att ta det lugnt. Själv är jag väldigt uppstressad av allt detta coronaprat. Och jag ligger här tryggt i min tv-soffa. Förkyld, men har ingen anledning att oroa mig personligen alls.

Men jag oroar mig å andras vägnar ? Nu oroar jag mig för dig som inte kommer hem! Suck. Jag blir så trött på mig själv ibland ?

För tydlighetens skull vill jag bara skriva att jag har tränat mindfulness i flera år efter en sjukskrivning för utmattning.

Jag slarvar dock med att träna förebyggande, när jag mår bra. Kommer på det när jag mår dåligt.

Men det är tydligt att både kropp och knopp ”känner igen” träningen när jag återupptar den i ett akutläge, även om det kan ta några gånger.

Jag har en spotifylista med sångmantra på indiska som jag använder. Det är som om musiken och sången tar sig in i mig på något sätt, reaktionen kommer nästan direkt. Andningen blir lugnare, i takt med musiken. Jag ”sjunger med” i skallen och då släpps inga tankar in.

Funkar svinbra för mig - men det krävs daglig träning i flera månader första gången för att få effekt. Ingen quickfix med andra ord.

Att det finns ett djupt själsligt sår i den som blir beroende. Det känns som att du kan ha hittat ett frö till sonens sår. Jag hoppas verkligen att ni kan ta er framåt och hitta något som gör att hans sår kan börja läka.
Skönt med anhörigsamtal. Jag har gått i en anhöriggrupp 1 år och det har räddat mig. Jag fick så mycket stöd och förståelse. Otroligt skönt, jag verkligen längtade dit.

Nu går du från klarhet till klarhet och jag är så glad för din skull!

Kram ❤️

Som om naturen själv skapat hela detta scenario bara för att vi människor inte lyssnat på alla nödrop ?

Just nu kan vi alla bara ta en dag i taget och ta beslut utifrån det vi vet just idag, imorgon får vi ta ett nytt beslut.

Huvudsaken är att vi är nyktra!

Kram ❤️

Du verkar så glad och nöjd och verkar hitta på så mycket roligt, behåll den känslan!

Grattis till en månad!

Förstår känslan, känner lite likadant. Tänkte tanken också, men tack och lov ledde det inte till något mer. Känslor går alltid över, och suget också. Och coronakrisen också, till slut.

Vi kämpar på! Tillsammans ❤️

Grattis till en månad Femina!? Det verkar flyta på bra för dig nu, jag tror du fixar längre än en månad
den här gången! ?

När man stänger dörren hemma efter en lång arbetsdag - och tinnitustonen tjuter så högt att grannen borde höra den - och man andas ut...

Tar av sig kläderna - gud vad skönt att bli av med bh:n - glider i något mysplagg. Häller upp ett glas vin och sjunker ner i tv-soffan och slappnar av. Den känslan.

Nu kommer jag inte ens hemifrån, eftersom jag är förkyld och måste jobba hemifrån ? Och något vin dricker jag inte heller! Punkt. Istället måste jag hitta andra sätt att bli avslappnad. Punkt.

Fy sjutton vad svajigt det känns nu. Men vi klarar det! Tillsammans ❤️

God kväll!

Några korta rader innan läggdags.

I dessa tider, kan det ej betonas mycket nog, vikten av att ta det lugnt.
Inget har någonsin blivet bättre av att stressa upp sig.
Som jag alltid säger, gör det du kan, släpp resten.

Själv sitter jag fast utomlands på jobb, senaste nytt var att jag ej kan åka hem förren tidigast efter påsk pga utresse förbud.
Och det finns inget att göra åt det, så bara att släppa det.

Jag har märkt att ju mer jag mediterar, ju lättare är det för mig att helt enkelt bara acceptera ting utom min kontroll.

Mvh Bo

Undviker nyheter delar av kvällen åtminstone. Börjar gå lite inflation i det nästan. Jag behöver faktiskt inte veta allt nu, nu, nu.

Är lite mer mentalt förberedd på morgondagen. Fick lite tips av dottern, som pluggar hemma varje dag typ med enorm disciplin.

Mest ledsen idag blev jag nog över att körsången på torsdagar är inställd. Jag älskar min kör ❤️

Allt roligt blir inställt ?

Idag firar jag en månads nykterhet - igen... ?Jag vet inte för vilken gång i ordningen? Det känns som jag får passa mig lite extra efter en månad att inte tycka jag varit så duktig (igen) och att lite vin vore ju gott... (Jag ska inte dricka så mycket, bara lite lagom sådär...) ?Nej, det vore skönt att slippa fira en månad fler gånger. Det blir lite tjatigt!

Nu är jag nyligen hemkommen från en taize mässa. ?

Tack för omtanken, men det är verkligen en ynklig förkylning och inte mycket att skryta om ?

Jag är jätteglad och stolt över mina fem nyktra veckor, och beslutet känns fortfarande rätt till hundra procent ?

Vill ha min vanliga vardag tillbaka och extra mycket med tanke på nykterheten. Försöker att blixtsnabbt skaffa mig nya rutiner i denna konstiga hemma-tillvaro. Plus; lite godis, cola och podd.
Undantagsfall, men det är ju det detta är. Vi hjälps åt. Hoppas du får en lugnare kväll. Kram.

Det är skakigt, och extra mycket så blir det när vi också måste härbärgera medarbetares oro, barnens oro. Som nån sorts stormens öga. Så tror jag att det är för många av oss här. I ett läge- det vill säga nyktert- när vi på ren reflex och intuition hade behövt dricka minst några glas efter hemkomst för att bara landa. Börja ANDAS.
Nu måste vi fixa allt det, utan mjuk hängmatta.
Jag försöker tänka vad som kan vara en annan sorts mjukhet.
Köper godis. Läser. Tvingar mig inte upp ur soffan. Lyssnar på en rätt bra bok. Snällt som sagt.
Vi får hjälpa varandra, jag hjälper gärna till bara jag vet hur!
Och om det går att behålla nån lite knasig utanför-blick på sig själv och detta nya liv i dubbel bemärkelse,
Då går det nog bra.
Jag tror det, idag nykter. Helt säkert. Kram allihop, ni som har era värsta dagar, extra mycket. Ni som vaknat upp till en enkel dag. Vad bra ni är. ?