Senaste kommentarerna i forumet

Jag läser botten upp av Lena Holfve. Tycker hon ger en rätt bra syn på vad alkoholism är! Våra käraste är ju typ kidnappade av alkoholen och det finns inte mycket vi kan göra åt det! Det beror inte på dig eller mig!

Tack ❤

Jobb- ja superbra att nästan alla kan jobba hemifrån, men en del kraft och energi för att samla resurserna. Och få all teknik att fungera.
Gillar inte hemma/toffla-runt-livet,
Men det gäller väl att kapitulera här med. Se tiden an. Vara i nuet.
Vi får öva.
Torn, var rädd att jag räknat fel (igen) på mina dagar, men iom godkännandet av dig här så är det på riktigt ??
Jag är stolt och glad över vad jag åstadkommit!
Är nykter idag. Lägger denna nyktra dag i den lite oroligare lådan. Men det går bra det med, lite oro betyder inte att jag dricker. Skönt att veta.
Tänker på er alla! ❤️

Minskad halsbränna, svullnad, värk,
Tre tecken på att du är på rätt väg.
Oron kring läget delar vi, många av oss. Bara att hålla huvudet kallt och hjärtat varmt, kram.

Om flyget går kommer jag hem. Bilen står utanför grinden så jag behöver inte ut och traska med risk för frågor från polisen. Som jag sagt hela tiden: jag tror knappast spanjorerna är intresserade av att behålla en bunke skärrade svenskar som dessutom är en potentiell belastning på sjukvården i onödan. Det bekräftades också vid en presskonferens sent i går. I dag kommer ev ett beslut om att stänga landets gränser. Det kommer högst sannolikt integälla utlänningar som åker hem.

Jag har just njutit av yoghurt och clementin till frukost. Tittar lite på de mörka molnen på himlen. Får läsa inomhus i dag. Gläds åt mitt nykterhetsbeslut. Mår bra! Sover många timmar på nätterna. Lägger mig tidigt. Jag följer nyhetsrapporteringen och tar nyktra beslut.

Kram!

Lite positivt iaf
Jag kan gå utan att få ont i ryggen det är en stor förändring.
Svullnad i fötterna är så gott som helt borta och det gick rätt snabbt.

Aptiten är ett problem men dricker väldigt mycket vatten.
Men när jag äter får jag inte halsbränna på samma sätt längre och ibland inte alls.

Är väldigt trött men sover dåligt iom ångesten och oron jag har över allt som är.

Vad handlingskraftigt och klokt av dig att söka dig hit! Här finns många med liknande erfarenheter och kanske kan andras berättelser guida dig nu?

Det låter som att du känner en tveksamhet inför din partners uppriktighet. Du har ställt ett ultimatum där det är drogfrihet som gäller om du fortsatt vill investera eller stanna i er relation. Klokt av dig att dela med dig av hur du tänker. En del kan ställa ultimatum eller "hota" i hopp om att det ska påverka någon annans beteende. Det fungerar sällan. Ett ultimatum är ett löfte till sig själv.

Du funderar även en del på det där med att känna skam eller skuld. Att ha en ickedömande attityd är ofta hjälpsamt för den som känner dessa känslor samtidigt är det av största vikt att inte gå över egna gränser för att finnas för någon annan. Det är din partners ansvar att ta beslut om förändring och handling. Han vill välja dig och sluta ta droger. Vad kan och vill du välja under tiden? Vad blir viktigt för dig nu för att du ska må bra och ha dig själv i fokus? En del berättar om att känslor som skuld och skam med tid kan väckas i den anhöriga då de upptäcker att de befinner sig i situationer som de aldrig tänkt var rimliga tidigare.

En annan tanke jag får är att "stämma av" mål och delmål, sätta upp tydliga datum för att se om det blir som sagt så att säga. Vad tänker du om det?

Tack för att du delar med dig, skulle du vilja tala med någon om detta så finns droghjälpen. Både för dig och din partner. Telefonnummer dit är 020–91 91 91, öppet måndagar och torsdagar klockan 09.00 – 16.00.

Hoppas att du trivs här

Välkommen igen Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

❤️....mkt jobb nu.
Kramar till alla

Det är ett par dagar sedan du skrev ditt inlägg. Respekt för att du skriver här och fortsatt arbetar för att hitta en balans i livet. Om jag förstår dig rätt så har du en uppriktig dialog med din läkare och trots en, ibland, känsla av uppgivenhet så är du beredd att prova nya behandlingar/mediciner.

Hoppas din helg varit okej,
vi finns här,
vänligen,
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Välkommen till oss här på Alkoholhjälpen & Anhörigstödet.

Om du vill får du gärna berätta lite mer om vad det är som gör dig förvirrad, eller om det gäller någon annan. Vi finns här och lyssnar.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet.

Inte för att du inte är fortsatt nykter, mer för hur du ska ta dig hem från Spanien ? Hur ser planen ut?

Kram ❤️

Jag fortsätter leva så vanligt jag kan. Busspendlar till jobbet, stannar hemma och jobbar om jag är sjuk. Bor i ett län med ytterst få coronafall hitills, alla har rest till Kina respektive Italien och Österrike.

Tänk att jag ska berätta för mina barnbarnsbarn ”När jag hade varit nykter i fem veckor slog coronakrisen till på allvar.”

Oerhört märkligt allting, omöjligt att sia om framtiden.

Har ändå sovit gott och vaknar på bättre humör.
Ska förtydliga att det inte är Kronofogden som tar någon ränta utan mina långivare och KF fördelar bara löneavdraget mellan dem men eftersom en långivare tar ockerränta (24%) på min skuld till dem vilket gör att skulden inte sjunker med en enda krona. Men jag håller med om att när skulden väl går till KF så borde det innebära att räntorna justeras till en låg nivå så att inbetalningarna verkligen går till kapitalskulden.

Men så ställde jag mig på vågen och insåg att jag äntligen nått mitt delmål på 88 kg och blev jätteglad :) Jag behöver bli lättare igen och eftersom det var alkoholen som skapade min övervikt så hoppas jag att vikten nu återgår till något mer normal. Kommer jag ner till 75 kg så är jag överlycklig. Jag är bara 160 cm :)

Jag har inte hamstrat någonting. Arbetar hemifrån. Håller mig nykter. Går bara ut för att handla mat och för att besöka min dotter. Har handskar på mig när jag åker kollektivt. Spritar och tvättar händerna. Tja, vad mer kan man göra än att vänta?
Kram
svagis

Vinäger?

En ny måndag en ny möjlighet??
Idag är vi vinnare?

Kram?

Tack FinaLisa???

Ja, det gör vi??
Nya möjligheter är härligt och en ny måndag bäddar för en ny chans??

Kram??

Härligt att ha 78 vita dagar i ryggen?Bra jobbat!!???
Kram ?

Jag har ett motto: ”För mycket och för lite skämmer allt.”

Dina helger låter jättemysiga, men era barn måste ju bidra också! Inte bara glida in och bo som på pensionat.

Godmorgon!?
Ny vecka, nya tag?
Nu kämpar vi vidare!
Kram ?

Så sant att det är lättare att kämpa tillsammans! ?️?️?️
Kramar
???

Helgen var bra. Kändes lång, även om jag sovit några extra lurar. Fattar inte hur jag orkade jobba när jag drack!! Det var som att ha två heltidsjobb och samtidigt hålla masken och se pigg ut?

Nu är det så mycket lättare. Stark som en?
Kram??

Grattis till nyktra dagar! Så värdefulla?
Ha en fin måndag! ?‍♀️?

Allt kretsar kring den här pandemin nu. Det är minst sagt väldigt oroligt. Värsta krisen sedan andra världskriget säger en del. Och just nu jobbar man med att hålla sin nykterhet. Fast vi är väl värda att fira dag 70 Se klart !?? Och året det skedde på kommer vi aldrig att glömma.

Nu kör vi vidare och känner oss stolta för vad vi har åstadkommit hittills! ❤️

Kram

Till 75 dagar i frihet, ett jättejobb och ett nytt bra liv ??
Önskar dig en vecka med leende nöjdhet som kommer av att ha åstadkommit något stort, varaktigt.
Du kan så mycket nu! Också superviktigt, heja dig framåt och stor kram från en kämparkompis! ???

Jag tycker oron kring viruset stundtals är jobbigt och jag känner av stress kring nykterheten.
Kanske för att det är ett typiskt tillfälle för mig att dricka. Oro, och att mina rutiner blir annorlunda. Jobba hemma avstår jag helst då jag behöver mina rutiner.
Och så inser jag att jag kommit till en fas- efter exakt 70 dagar idag- då jag måste jobba lite annorlunda med tankarna för att detta ska bli långsiktigt, vet inte riktigt hur, det får ge sig,
Tacksam att jag får växa, utvecklas.
Nykter (idag med viss möda) men utan tvekan. Glad för mina 70 dagar som var och en inneburit ett beslut av omsorg om mig själv och mitt liv. Snällt om något. ?

Ja man får välja sina slag, mycket ligger i förväntningar och upplevelser.
Klart man kan bli besviken när det inte blir som man hade hoppats på, då närmar man sig hissen nedåt.

Men å andra sidan, om det blev inte som man hade förväntat, utan till det bättre, så blir man positivt förvånad.
Ibland kan det bästa vara att sätta förväntningarna lågt från början, så kan det nästan bara bli bättre.
Det är lite min devis, jag hoppas inte för mycket, utan låter livet komma till mig som det kommer.
Jag tycker mycket om att göra impulsiva grejer, då har man ingen aning om vad som kommer att ske när man vaknar på morgonen, inget planerade utan bara hänga med, hoppsan det där hade jag inte räknat med.
Det finns oftast en anledning till allt, försöker förstå mig på varför, och när jag inte får någon rätsida på det....
Så låter jag det vara, outforskat, cest la vie, sånt är livet.

Det enda jag vet är att...om jag hade druckit så hade dagen varit en dag i helvetet, både dryckeslagen och dagen efter, man får två på köpet av en.
För mig fanns ingen lycka kvar i att dricka alkoholen längre, bara nackdelarna.
Så jag håller mig nykter, och tar en dag i taget, sätter ribban lågt och låter mig överraskas, och som oftast till det bättre.

En helg som löpte bra tycker jag nog, fick lite hjärnsläpp nu på söndagskvällen bara, kommer till det.
Dottern bjöd in sig under hela helgen, när svärsonen jobbar hela helgen.
Hon kom med barnbarn, två hundar och en massa väskor med barngrejer, bilbarnstol, barnvagn osv.
Lördagen hade vi en jättemysig frukost, grabben hade åkt till affären och köpt färskt bröd och frukt.
Vi satt länge och mös med morgonteven på i bakgrunden, med kaffe och färskpressad juice.
Ute sken solen så där starkt den bara kan göra på våren, och vi bestämde oss för att ta en jättelång promenad.
Påpälsade i bittra kylan som fick våra näsor och örsnibbar att snabbt bli röda, travade vi med hundar barnvagnar genom det nybyggda området, genom kohagar och längst med bäcken med ett tunt lager med iskorpa.
Tillräckligt tjock för att klara av lilljycken men inte bamsevofsingen.
Jag hade lilljycken som drog hårt i kopplet, men spann loss ordentligt med klorna på isfläckarna.
Lät han dra så han skulle få ta ut sig ordentligt, då sover han sött i soffan resten av dagen.
Efter en och en halv timmes lugn promenad var det riktig tungt att ta sig upp för de sista backarna, hade hoppas att hunden skulle hjälpa mig att dra mig upp för dom, men då hade batteriet tagit slut i jycken, typiskt!

Efter att fått en välmående promenad så smakade det extra gott att få frossa i våfflor med sylt och grädde.
Vi for till affären igen efter det att vi hade kommit överens om vad vi skulle ha till middag.
Åt så att magen stod i fyra hörn för tredje gången under den här dagen.
Kvällen blev inte så lång när vi alla somnade tidigt i soffan, hundarna gjorde mig och frugan sällskap i sängen.
Lillen sov sked med mig under täcket, storhunden låg mellan mig och frugan på en egen kudde, och hon spände tassarna i ryggen på frugan så hon nästan höll på att trilla ur sängen.
Hon var inte så väl utvilad på söndagsmorgonen, lite smågrinig, men vad gör väl det när dottern kommer och väcker oss med barnbarnet som skiner som en sol på morgonen i fotänden på sängen.
Ännu en skön frukost med båda barnen närvarande trots att grabben kom hem sent på natten.
Vi åkte iväg med bilen för att shoppa lite allihopa, men det känns trist att vara ute i på byn i dessa virustider,
Det ligger lite av en sorti bland folk, de få som är ute och rör på sig, inte många alls.
Så vi åkte hem och överraskade svåger och svägerska som man inte ser så speciellt ofta under vinterhalvåret, men desto mer av under sommaren då vi delar på samma sommarställe.
Vi lät barnbarnet få fullständig uppmärksamhet som underhöll oss under lång tid, hon ville envist bara röra på sådant som hon inte fick röra vid, det hushållet var inte småbarnssanerat.
Bäbisen blev mer och mer grinig och skrek i ett gällt skrik som skulle kunna få tunna glas att börja spricka.
Så vi for hem igen och påbörjade middagen, det stod köttfärs på diskbänken, det och söndagsmiddagen är som oftast adresserad till Berras cousine.
Men där började mitt tålamod att ta slut, efter att ha lyssnat på det gälla barnskriket i ett par timmar och en välkänd stresshuvudvärk komma tillströmmande, så var det färdigt.
Alla köksbänkar var belamrade med en massa bröte, det stod hushållsmaskiner och fritöser, grabben hade gjort en smoothie till oss alla men inte städat efter sig, två paket med barnvälling, decilitermått osv.
På köksön stod matvaror som ännu inte kommit in i sina skåp efter affären, två påsar med illaluktande hundfoder.
En högtalare på laddning, en ugnsplåt osv.
Öppnade kastrullskåpet och då fastnade den vridbara hyllan och kastrullocken åkte ner bakom nedersta hyllplanet.
De i sin tur tog med sig ljuslisten som sitter överst i skåpet, så det blev till att börja mecka.
Köttfärsen var fortfarande frusen och det blir aldrig bra när man måste dela den och tina den i mikron.
Mitt tålamod blandat med stresshuvudvärken börjar nu få sig en törn.
Familjen kommer med disk som de ställer i i diskhon där jag ska börja skala potatis.
Ungen skiter ner sig och det stinker barnskit i hela undervåningen, dottern kommer med blöjan som hon slänger i soporna under diskbänken, tack för det, det blir en pikant krydda till kökets dofter minsann.
Dessutom sköljer hon händerna i slasken där jag håller på att skala potatis, nämen fyf_n.
Jag stirrar henne blint in i ögonen och hon fattar inte först vad hon har gjort för fel, kommer på sig sedan och rycker på axlarna, hon tyckte nog att en bajsblöja hade högsta prioritet över allt annat.
Och det kanske den har, men inte över matlagningen, där går min gräns.
Nu är jag rejält förbannad och skramlar nog lite extra bland köksredskapen, frugan frågar vad som är fel och jag försöker förklara allt runtomkring men ber bara alla hålla sig borta ifrån köket, hon kan få komma och duka när jag säger till senare.
Hon surnar till för att jag är pissed, och det sprider sig ett visst missmod i resten av familjen, alla är sura.
Middagen intages under ett lågt humör, och det känns som om jag har förstört det goda helghumöret under kvällen.

Paradis eller helvete, tja, man får nog lite av varje under den gångna helgen.
Men jag vill inte lida av samma stresshuvudvärk som jag har under veckans fem arbetsdagar på helgen också.
Det finns gränser för vad jag klarar av, och blir familjelivet allt för intensivt så är inte heller det bra.
Det gäller att finna en bra balansgång, och ja...jag behöver lite av min egentid att koppla av på mitt egna sätt.
Känner jag mig trängd så börjar jag likt katten att klösa....

Snart ny vecka, visst den börjar med en sketen måndag, kören hade ju fått upp förväntningarna lite,
men någon med namnet covid-19 har ju hjälpt till att sätta käppar i hjulet för det också.
Inget bra läge att påbörja en ny vecka med ett jädrans humör.

Men har jag sagt det förut, jag är ju en känslomänniska?

Berra