Senaste kommentarerna i forumet

Jag har genom åren fått höra allt vad man kan tänka sig i bortförklaringar, o jag alltid hävdat att snart snart är d bra, snart väljer han mig framför alkoholen. Tills jag gick o började prata med terapeut på ett anhörigcenter då började jag sakta men säkert inse vilket jag levde och idag ännu lever....man är långt nere i medberoendet men d är så viktigt att kunna gå o prata med nån helt hejdlöst om sitt liv, med nån som inte dömer utan förstår till fullo vad man menar och t.om kan förklara lite. Så mitt tips till dig är just det, att gå o prata med nån.

Nu är jag längre på väg än jag någonsin varit på att lämna o väntar bara på att kunna hitta en lägenhet som jag kan flytta med mina 2 barn till....känner mig som en fånge i mitt egna hus för tillfället

Jag gick ikväll på 90-minuters mötet som är på måndagar. Har inte varit där så många gånger men det var jättefint. Fullt med folk och varm stämning med levande ljus på bordet.

Min "vän" hörde plötsligt utav sig idag, flera gånger. Det känns som isen lossnat mellan oss och han var lika omtänksam och peppade mig som tidigare. Det känns bra. Han bryr sig fortfarande. ?

3 veckor avklarade och det går så mycket lättare just nu!! Suget känner jag nästan aldrig just nu och mina tankar är inte så upptagna med alkoholen längre.
Jag fokusera mycket mer på hälsan och barnen - äter massor med nyttigt, dricker mycket vatten och te, har gått till 2 träningspass sen i lördags, har lekt mycket med barnen och dottern och jag har gjort fina hårbehandlingar igår.
Jag är bara lite orolig att suget kommer tillbaka med hämnd snart - jag litar inte alls på mig! Och varför skulle jag? Jag har ju trillat dit igen varenda gång hittills. Dessutom kommer min mamma hälsa på snart...

Kommer ju givetvis - denna gång i förhoppningsvis starkare skimmer än sist <3

Mod och styrka, en extra kram till Li-Lo <3
Kram,
Dee

..ett sådant tillfälle får man inte missa, årets höjdpunkt.
Kittlande, skrämmande, spännande, intressant, förlösande, igenkännande, gruppkänsla, förståelse, positivt, underfundigt, glädjande, ja en massa till.

Fundera inte, anmäl er och kom, man kan alltid vända på gångvägen, porten, trappan, entrén, dörren eller tröskeln till möteskummet.
Men de som vågar hela vägen brukar inte ångra sig, den som inte satsar har inget heller att vinna.
Vi är många som delar samma historia, samma skamfyllda känsla, men när trollen tas fram i ljuset försvinner de bort.
Man tömmer den tunga ryggsäcken och känner sig lättad efteråt, och får många nya vänner, en varm kram mjukar upp stämningen rejält.

Så gå inte miste om denna möjlighet, vi är alla helt vanliga människor men med en dold hemlighet, det är den som för oss samman.
I skrift på forumet, men så mycket häftigare i verkligheten.
Ett proffsigt och tryggt bemötande av personerna bakom forumet, god mat i ett högljutt och glatt gäng.
Man går därifrån helt mentalt utmattad men lättad, glad och styrkt.
Om ni vill kan ni läsa mina erfarenheter från tidigare två-tre möten i min tråd, "Ångesten tar mitt liv".

Berra

Åh, så himla härligt att höra att jag har inspirerat dig Fibblan! Jag skrev en hälsning i din egen tråd också. Hejar på dig!
Här rullar allt på i 140 med jobb och stress. Jag har ju lyckats få bukt med alkoholen nu, och det hjälper ju massor i vardagen, men min nästa grej måste vara STRESS. Det är inte hälsosamt att hålla på såhär och jobba så mycket som jag gör. Kanske är det det nästa giftet som ska ur min kropp? Måste börja prioritera saker som sömn, träning och avslappning. Och lära mig säga NEJ mer. Jorden går inte under utan att jag har koll på allt. Inte ens jobbet går under utan att jag har koll på allt. Måste påminna mig själv om det!
Usch, det blev lite klagigt det här. Men jag är fortfarande så tacksam över nykterheten, ska ni veta. Underbart.

Heja heja heja Fibblan! Tycker att du tänker så klokt kring det här, och du kan ju verkligen se att det finns ett beroende och ett missbruk. Jag hoppas SÅ att den där boken kommer att ge dig lika mycket som den gav mig. Det blev verkligen ett startskott för mig. Jag läste och reflekterade och verkligen levde mig in i allt. Och så följde jag upp den med The unexpected joy of being sober, som också var fantastisk. Så peppande och positiv och med massor av bra råd och tips för att klara av nykterheten.
Fibblan, nu är du som en gravid människa. Du ska ta hand om DIG först och främst och göra det som är bra för dig. Sova ordentligt, få frisk luft, äta det du är sugen på, lata dig om du behöver, ställa in sociala tillställningar du inte orkar med. Osv osv osv. OCH - så klart - låta bli alkoholen. Du är din egen bebis i magen som du behöver ta hand om! Jag hejar på dig, stort lycka till vännen! ???

Vad spännande, jag tycker ju sådana sociala tillställningar kan vara lite krystat men samtidigt spännande.

Definitivt något att fundera på, skulle vara så kul att få ansikte på de man pratat med i snart 4 månader.

Jag var med på förra träffen. Tycker det var givande att få träffa flera av forum vännerna Irl. Har jag möjlighet dyker jag även upp på den här träffen.
/Mrx

Bra initiativ att skriva. Jag tror att det här är gången det funkar. Välkommen! ?

Undrar om jag vågar den här gången.

är texten i det borttagna inlägget :
Av Dr. Sanna Ehdin 18 oktober 2019
Uppskattningsvis är 20–30 procent av alla människor fast i olika sjukliga beroenden, och andelen närstående – särskilt barn – som på olika sätt berörs är givetvis ännu högre. Många av dem blir "vuxna barn" när de växer upp, eftersom de tvingats ta för stort ansvar för tidigt och växa upp för fort.

Det här föder osäkerhet, höga inre krav, känsla av att aldrig räcka till etcetra. Men det går att läka detta som vuxen. Här nedan är ett par förslag samt en övning som stärker relationen till dig själv.

Varför blir man ett vuxet barn?

Att man blivit ett vuxet barn beror ofta på att en eller båda föräldrarna varit frånvarande av olika skäl, som i sjukdom eller för mycket arbete. Annat har varit viktigare än barnen, eller så har föräldrarna varit fast i något beroende och deras energi och uppmärksamhet har gått till det. Eller så har de suttit fast i varandras outredda konflikter, i ett beroende och medberoende som tagit för mycket energi.

Det finns många skäl men reseultatet blir samma: så kallad omvänd föräldraroll. Helt enkelt för att mamma eller pappa inte tagit (eller kunnat ta) sitt föräldraansvar, utan kanske har regredierat (blivit som barn själva). Då får barnen sköta sådant som de inte ska – eller är mogna för – utan att få hjälp och handledning.

Utmärkande för vuxna barn är att de försöker förstå och klara av världen så gott det går.
De allra flesta vuxna barn fungerar ofta väl, ibland för väl, men ofta känns det förvirrande och osäkert. Det måste man då dölja till varje pris för att framstå som kapabel och kompetent.

Misstag och ”svagheter” vill man helst inte kännas vid, när det egentligen är det man behöver göra för att ge utrymme för en förändring. Men när man har hanterat livet genom att tidigt klara av stora saker, och det varit så viktigt att just till varje pris ”klara av det”, så föds en stor inre stress, och stora prestationskrav som kan vara orimliga.

Foto: Paulina Westerlind (mitt montage med text)

Gemensamt för vuxna barn

1. Förvirrad självbild

Man blandar ihop självkänsla med självförtroende. Man är en sann överlevare, men vet egentligen inte vem man själv är. men vet egentligen inte vem man själv är.

2. Ur kontakt med sina behov

Man har svårt att veta sina behov eftersom man lärt sig att inte ha behov, alternativt att man har fel behov. Man omvandlar de verkliga behoven (av näring, kärlek, närhet, tillgivenhet etc) till att bli duktig och klara av saker. Det har skett en felkoppling på behovssystemet, och man är inte själv medveten om det.

3. Svårt att sätta gränser

Gränserna mot andra blir antingen för stora och man bygger murar för att skydda sig, eller så är man helt gränslös och låter andra människor gå över en.

4. Förvrängd verklighetsuppfattning

Man är uppväxt med dubbla budskap, och man visste att något var fel men ingen lärde en vad det var. Allting blir mixtrat och tilltron till andra människor och en själv blir då låg.

Det beror på att man blivit lurad och förd bakom ljuset av dysfunktionella föräldrar som till varje pris måste dölja sitt missbruk och framstå som bättre. Det gör att man växer upp till att vara högfungerande och välanpassad – men det blir väldigt tomt inuti …

5. Växer upp för fort

Man förväntas kunna saker utan att ha fått lära sig det, och växer därför upp snabbt. Man blir pseudoanpassad och lär sig genom att iaktta och härma andra, vilket kan leda till att det kan bli riktigt tokigt ibland. Känslan av att aldrig vara bra nog – vilken är grunden för Jantelagen – kommer ju från detta.

Hur kan man läka sitt vuxna barn?

En av de saker som utmärker vuxna barn är oro. Det är för att man tvingats ta för stort ansvar för tidigt. Oro är egentligen en existentiell osäkerhet – vi känner inte oss själva och känner inte tillit till livet. Vi tror inte att saker ordnar sig och att vi får det vi behöver, vilket gör oss psykiskt svagare.

Detta är särskilt uttalat bland personer som är vuxna barn och medberoende, då har man svårt att känna ett inre lugn, en trygghet, och har ofta svårt att tillgodose sina egna behov.

Jag menar att oro och otrygghet är ett inlärt beteende.
Det går att hantera och bli av med dessa negativa tankemönster genom att träna med kognitiva och emotionella tekniker, som exempelvis NPH programmering (tidigare Happy Heart-metoden). Med denna kan du direkt bryta stress, oro, ångest, ohälsa, negativa tankar etcetera – när de kommer. Du bryter reaktionen och kan träna om ditt beteende, och därmed dra om dina hjärnbanor för alltid.

NPH programmering innebär att du kan ta dig ur kampen genom ett teamwork där du använder dina olika högre funktioner – ditt oslagbara dream-team:

• hjärnans högra center
• hjärtats kraft
• ditt högre/visa jag (själskraften)

Genom att fånga sig själv varje gång oro, stress, orimliga prestationskrav, irritation med mera slår till, och träna NPH programmering i tre minuter så kan du helt förändra ditt beteende, för det bygger om den plastiska (föränderliga) hjärnan och ger samtidigt tillbaka kraften i vårt liv.

NPH programmering gör att vi kan bryta gamla, oftast omedvetna negativa och destruktiva mönster, och medvetet välja någonting annat.

Svag självkänsla

En annan sak som utmärker vuxna barn är en svag känsla för egna behov. Du har svårt att veta vad du har för behov, eftersom de aldrig blivit mötta. Kanske har du lärt dig att du inte har behov eller du har fel behov. Du tillfredsställer de verkliga behoven (av näring, kärlek, närhet, tillgivenhet etcetera) genom att bli duktig och klara av saker.

Det har skett en felkoppling i behovssystemet, vilket gör att du inte är i kontakt med dina behov och kanske inte ens är medveten om det.
Bästa sättet att stärka detta är genom att bygga en stark, positiv och kärleksfull relation till sig själv. För hur man har blivit speglad som barn, är oftast hur man behandlar sig själv. Som vuxen kan man dock ändra på detta med en medveten insats.
Övning: Stärk relationen till dig själv

Relationen till dig själv är viktig, och ju mer du är i kontakt med dig själv, desto lättare är det att knyta an till andra.

Därför är det alltså bra att tillbringa tid med dig själv, precis som du skulle vilja vara med den du tycker om för att vårda relationen. Här är en utmärkt övning som hjälper dig att stärka relationen till dig själv. Upprepa den gärna flera gånger, för varje gång befästs det positiva och upplevelsen förändras:

Sitt bekvämt i en stol eller ligg på soffan eller sängen. Ta ett par djupa andetag och slappna av. Sänd flera vågor av avslappning genom kroppen, från toppen av hjässan ända ner till tårna. Slappna av på framsidan, baksidan, längs sidorna och i mitten av kroppen. Känn hur du blir allt tyngre och sjunker djupare i avslappning för varje andetag.

1. Säg tyst till dig själv: ”Jag vet vem jag är när jag älskar (uppskattar) mig själv helt och fullt som jag är.” Upprepa frasen flera gånger medan du rör ögonen från höger till vänster bakom slutna ögonlock. Håll sedan ögonen stilla och riktade neråt bakom ögonlocken och upprepa frasen flera gånger tills den känns helt sann.

2. Ta kontakt med ditt ”barnjag” i valfri ålder, och föreställ dig att du sitter vid sidan om ditt lilla jag. Det går bra att hålla om henne eller honom om det känns bekvämt. Låt ditt lilla jag säga: ”Jag vet vem jag är när jag älskar mig själv helt och fullt som jag är” flera gånger tills det känns helt sant.

3. Ta sedan kontakt med ditt ”tonårsjag”. Stanna med den delen av dig medan du låter den säga samma sak. Upprepa det tills det känns som en sanning för dig.

4. Rikta din medvetenhet mot ditt vuxna jag igen. Upprepa affirmationen: ”Jag vet vem jag är när jag älskar mig själv helt och fullt som jag är.” Säg det tyst för dig själv ett par gånger så att eventuell laddning är borta och det känns avslappnat och positivt.

5. När du känner dig redo kan du sakta komma tillbaka till vaket tillstånd. Sträck ut armar och ben lite försiktigt, ta ett par djupa andetag och res dig långsamt upp. Sträck på dig stående, sänk axlarna och skjut fram bröstkorgen – känn dig lite stolt över den du är och det du kan dela med dig av.

6. Tacka dig själv för att du tog denna tiden för att ge ditt inre barn kärlek.

Kära CH! Känner igen mig i din berättelse. Min man har senaste åren börjat smygdricka, han går också ut i garaget där han har sitt lilla nätta förråd av 6.9 ölburkar. Jag hittar tomma ölburkar bakom soffan, i uterummet, bakom lådor i förrådet... Överallt!! Tror han jag är blind eller?!! Det värsta är att vår 10-årige son även märkt av det och konfronterade honom en kväll, men... inget han nekar totalt.
Men som en del andra av er skriver, kontot töms regelbundet på mindre summor kontantuttag, han smyger iväg till Systemet varannan dag och mina beräkningar är att det går åt 6-7 burkar per dag. Min man miste jobbet i somras och det känns som att det blivit värre sedan dess. Vad ska jag göra?! Kan ju inte passa honom...
Skiljas kanske, kan inte leva så här illa fall.

vanligt ett viktigt val att göra :-))
1) Träffen på Liljeholmsberget......ELLER...
2) Blomsterfestivalen i Chiang Mai....
?????????

Ok då finns en plan, kämpa på? ?
Skönt att få saker gjorda, det städar bort ”vanlig” ångest ?
Ha en bra vecka och kriga på ?‍♀️

Bra första steg och klokt beslut, det finns ett bra självhjälpsprogram här som du kan testa.
Att skriva och läsa hjälper många av oss. Kram Strulan ?❤️?

De ska tilläggas att jag smygdricker. Jag resonerar att de är på grund utav att jag vill undvika en diskussion, en situation liksom. Min sambo har påtalat att jag dricker för mycket.

Vad starka vi är som räddar världen genom att inte använda onödigt mycket elektricitet och bidra till konsumtionssamhället genom att byta dator varenda år ?

Jo, det är ju kanske bra också att vi inte dricker ❤️

För övrigt...

Mår inte riktigt bra i mig själv just nu, mycket pga. Stress på alla plan, jobb, lägenhet och främst utredningen om NPF. Jag är så jädra sårbar. Men vill inte ens dricka för att stänga ute det. Är rädd att jag håller på att gå in i väggen, glömmer saker hela tiden och är så snurrig, känslig och trött. Vet inte vad jag ska göra för att ändra på allt bara. Men fortsätter andas och inte dricka. För dricker jag så mår jag bara ännu sämre.

En sak som är glädjande just nu är att jag är glad att jag är nykter, det är jag lycklig över. Just nu känns det som jag kan va nöjd med det för alltid. Det känns inte som en uppoffring som det faktiskt har känts väldigt länge. Att säga att det är ett privilegie att få va nykter är kanske att ta i - men och andra sidan så känns det faktiskt så precis just nu.

Jag har gjort två misstag som uppdagats jag har betalat ut dubbelt för två resor under två år och dessa har jag erbjudit mig att betala tillbaka. Var klantigt men ej gjort i uppsåt utan ett mänskligt misstag pga för mycket att göra. Jag är inte mer än människa. Jag känner mig ändå stark mot alkoholen. Jag är människa.

Men jag e otroligt imponerad av dig! Vilken enorm styrka du visar ❤️ En inspiration för mig. Varmaste kramen från mig till dig.

Verkligen allvarligt med din mamma och helt rätt att göra en anmälan. Du ringer socialförvaltningen och säger att du vill göra en orosanmälan. Ibland behöver du istället ringa kommunen, men sök först efter socialförvaltningen på den orten din mamma bor. Sedan tar en socialsekreterare kontakt med din mamma och i första hand brukar man erbjuda frivillig hjälp. Av vad som framgår i det du skrivit bör man inleda en LVM utredning om din mamma inte samtycker till frivillig vård. Då tar man henne till läkare och ett sk LVM läkarinyg skrivs. Om det blir vård med tvång beror mycket på vad som här framkommer, men av din beskrivning verkar det illa. Ska kanske berätta att jag är anhörig, men har även under många år jobbat som socialsekreterare inom missbruksvården och därmed gjort många LVM utredningar. Du gör det du måste göra även om det känns svårt. Det är ju din mamma det handlar om.

Hej alla användare

Som ni säkert redan vet vid det här laget är vi måna om anonymiteten här på forumet. Samtidigt vill vi ge er som skulle vilja ses en chans att faktiskt göra det.
Sedan ett par år har vi anordnat en liten träff där vi bjuder på tilltugg och lite aktiviteter i våra lokaler. Och när jag säger aktiviteter så är det såklart frivilliga övningar, ofta lika lekfulla som allvarliga. Mest är det ett tillfälle att ses. De som tidigare valt att komma har ibland presenterat sig med sitt ”nick” eller med sitt förnamn, påhittat eller inte gör ingen skillnad.

Nu är det dags att bjuda in er igen. YIPPI!

Lördagen 8 februari 2020 står våra dörrar öppna. Vi börjar klockan 12 och avslutar runt 15. Som vanligt bjuds det på något ätbart och vi håller till i våra lokaler på Liljeholmsberget i Stockholm. En tydligare vägbeskrivning kommer då det närmar sig! Vilket forum ni än är i så är ni välkomna, du som håller på att förändra dina alkoholvanor, du som har förändrat, du som undrar om du ska och du som är anhörig till någon som dricker alkohol.

Anmäler dig gör du på vår mejl kontakt@alkoholhjalpen.se

Ser fram emot att träffa er som kan, vill och kommer!
Vi på alkoholhjälpen :-)

Tuff och viktig insikt att alkoholen äter upp livet. Låter som att du tagit ett beslut om att göra annorlunda och samtidigt är osäker på vad den bästa vägen är för dig. Jag hoppas att ditt val att vända dig till oss kommer vara ett stöd på vägen. Det tar lite tid innan en tråd får fart ibland och jag är glad att du stannar. Du nämner disciplin och det är säkert en bra egenskap än annan fin egenskap är det du ger uttryck för: mod att sätta ord på hur det är för dig nu i relation till alkohol, orädd att möta nya "kulturer" och envishet (du är kvar här!).

Din längtan efter att må bra i dig själv och ditt liv är kanske startskottet för din förändring? Att ha ett problematiskt drickande är du INTE ensam om och det finns vägar ur det. Ofta tar det tid att att utveckla problem och ibland tar det tid att må bättre. Att göra annorlunda, att känna annorlunda och att skapa sig en ny "kultur". Du undrar vad du kan göra själv, ett tips är att anmäla sig till vårt program här på alkoholhjälpen (fliken program), vad tror du om det?

varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

Att se dig skriva i jagform troja,heja dig!

Vi försöker ta bort länkar som kan leda till försäljning vilket ofta innebär bloggar och FB som vi inte alls kan kontrollera. Dela gärna med dig i egna ord vad du tyckte om i det du läste!

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen