Senaste kommentarerna i forumet

Jag vill tipsa dig om Michael Larsen, relationscoach, som har en jättebra sida på Facebook, och en jättebra blogg.

(redigerat av admi, borttagen länk)

Han skriver mycket om hur det är att leva ihop med en narcissist och hur man kan tänka och agera. Han ordnar webinar i frågan, och ger även personlig konsultation.

Hoppas att du får en så lugn helg du kan få. Nykter. Och hotell är nog extra billigt just nu btw.

Hej Rickie!

12 stegs rörelsen har hjälp massa människor, och vad jag vet aldrig skadat någon.
Så var inte rädd för att prova, det är frivilligt och finns inga måsten.
Du gör det till vad du själv vill.

Jag byggde en stabil grund att stå på med hjälp av 12 stegs rörelsen, och den har hållit i över 15 år nu.

Lycka till Mvh Bo

Joyo, först av allt var det inte min mening att ”romantisera” kring rus, och vill verkligen be om ursäkt om ngn uppfattat det så. Viktigt att vi inte gör det här, och det är lite slarvigt av mig att inte tänka på det.
Sen, ska jag ”kämpa men min gråt”, åt andra hållet alltså, har haft lätt att gråta förr men det är som brunnslocket fastnat över den här cisternen. Du är förebild när det kommer till detta, och de stora känslorna, jag är säker på att de vilar och väntar tills jag orkar.

Kaveldun
Great minds, etc.
För precis så såg min plan ut, ta ledigt för att skriva och hitta tillbaka till den lusten, som guldgrävare leta ådror, flöden.
Så fick jag ett nytt jobb.
Nästan- ja inte parodiskt, men märkligt, för det var så oväntat. Trodde det var slut med nya jobb.
Funderade mycket över om det var nån högre makt som ville att jag skulle:
1) Låta mig testa min kapacitet, ge mig chansen att utvecklas, mer ansvar.
2) Eller om det var samma högre makt som ville testa ifall min fåfänga/ utveckling, var viktigare än det eventuellt konstnärliga flödet.
Men som med mig då; kanske både och.
Jag tackade ja till nya jobbet, men med denna tidsbesparande hobby som det är att inte dricka. Så kan det nog finnas tid till kreativa flöden också, det har vi ju bestämt nu!
Ha en fin fredag, allihop. Idag är jag nykter. Det känns självklart och just det, självklarheten i mitt beslut idag, fyller mig med tacksamhet.

Ett av de absolut svåraste som många av oss som slutat att dricka alkohol verkar vara att berätta/erkänna för vänner och bekanta att man lagt av, och anledningen till det. Jag var själv nervös för detta inför en fest, och i ett av mina första inlägg här bad jag om tips. Jag lade mer eller mindre "korten på bordet" den gången (Tack Andrahalvlek?) och det gick riktigt bra. I dag ringde en kompis som inte vet om att jag har slutat, och frågade om han skulle köpa några goda öl till mig då han var och "storhandlade" inför sin 50-års fest.(som jag ska gå på)
Blev ju lite ställd, men jag sa som det är att jag har lagt av med alkohol sedan nyår, eftersom det har blivit för mycket de senaste åren, och jag har inte mått bra av det.

Han svarade, ok det låter bra!, är det någon särskild sorts alkoholfri dryck du vill ha?

Och nu känns det bara ännu bättre att var nykter?. Ser ingen anledning egentligen varför man ska mörka/ljuga osv när man mår ännu bättre av att berätta som det ligger till. Man behöver ju inte överdriva eller gå in i detalj.

Vad kan hända liksom? Skulle han säga "Jaså, har du lagt av med alkohol, då är du inte välkommen på min fest" Nä, tror inte han skulle säga det.?

Jaja, lite funderingar bara. I kväll blir det "hemmabio" med hela familjen, med godis och alkoholfri dryck, och
firande att alla är friska och krya igen.

Ha en bra helg allihopa!

Hej!

Jag skrev för en tid Sedan, om min rädsla över att min fru var sjuk.
Efter det så tog jag mig en ordentlig titt på mig själv, och vad jag skulle kunna göra.
Och jag insåg att i min rädsla, så blev jag förblindad. Såg inte det uppenbara.

För att kunna vara det bästa stödet, klippan att luta sig mot, behöver jag hitta lugnet inom mig.
Och jag vet mycket väl hur man gör det, men i rädslan fick jag inte till det.

Hennes sjukdom ligger helt utom min kontroll, så jag ska inte ägna en tanke åt den.
Men hur jag stödjer henne,och de som blir påverkade av situationen, det är totalt inom min kontroll.
Där ska mitt fokus ligga.
Det är samma regler som alltid har fungerat, men jag behövde gräva lite djupare inom mig för att se det.

Gör det du kan, släpp resten.
Men ibland krävs det lite extra jobb för att få till det.

Trevlig helg
Mvh Bo

Fick tillbaka suget idag på jobbet. Allt flöt på så bra och det var ju fredag tänkte jag. Det var nära att jag kunde ha smitit in på systemet på hemvägen. Men tanken att jag då skulle sabba allt hejdade mig. Känner mig stark återigen. Era tips har hjälpt mig, så är väldigt tacksam. Jag kämpar på. Jag ska lyckas. Tack :)

Ja, jag är starkare än ? just nu och det känns skönt.
Men visst håller tankarna på att fladdra om lite vinrus då och då men det får stanna där.
Jag vägrar att dricka en gång till för jag mådde så jävla dåligt förra veckan!!?

Denna helgen blir lugn och skön med räkor, a-fritt bubbel och godis.
Tyvärr ingen träning då Friskis och Svettis ställt in alla sina pass. Men jag hade tänkt gå ut och powerwalka imorgon för då ska det bli ☀️?

Ha en finfin helg alla ni underbara medmänniskor ??
???

Du kanske kan snutta på en våtservett...?
Förlåt!!!! Kunde inte låta bli... ? (men vet ju att du tål det?)
Hoppas du får en mysig helg!
Kramar ???

Varafrisk ? Du kämpar och det är huvudsaken ??
Skickar en stor Styrkekram ?
????????

Hej Ett steg i taget!

Jag lovar dig att suget kommer att försvinna, det kommer försvinna med tiden.
Helt plötsligt en dag, kommer du märka att inte tänkt på alkohol på väldigt länge.
Och det är en otrolig frihetskänsla.
Tills dess, ta det lungt och var försiktig.
Mvh Bo

Jag är inne på dag 9 som nykter, jag får sug flera gånger om dagen men jag står emot. Det konstiga är att jag känner så tydligt hur inget annat har varit viktigt och olika upplevelser har bara gått mig oberört förbi. Det är inte på samma sätt nu...Imorse upptäckte jag rabarberknoppar som kom upp från rabatten, åh så härligt ännu ett vårtecken. Detta brydde jag mig inte om innan, jag hade ryckt på axlarna, jaha....Idag ska jag köpa mig en bukett tulpaner hem som ska få möta upp mig i köket på lör och sön morgon. Önskar er en härlig nykter helg :) Rosa

Jag stannar några dagar till och packar( 3 år tar tid)
Hela hjärtat är blottat och värker. Styrkekramar till oss

Så är det. Gråten kommer hela tiden och får också komma, det är en del av processen som jag ser det. Hjärtat vill ju verkligen inte lämna en älskad partner, men hjärnan inser att nu har jag gjort allt. Jag kan inte göra jobbet åt någon annan, personen måste vilja göra resan själv och ta ansvaret själv. Så det blir ju en enorm sorg över att partnern inte väljer mig! Drogen vann över det vi har. Då förstår man också vilken enorm kraft beroendet har. Såklart alla drömmar, förhoppningar och önskemål grusar. Det är bedövande smärtsamt. Då får man jobba med sig själv, vad kan jag göra? Hur har jag hamnat här? Har jag blundat för varningstecknen och varför? Hur ska jag läka min sorg på bästa sätt och göra mig hel igen?

Vi gråter båda två

Jag packar och gråter för mitt hjärta vill inte

Kaveldun - så viktigt att vara snäll mot sig själv. Unna dig att ha roligt! Gör något som får dig att må bra.
Jag tränar, går konstkurs, unnade mig ett armband (ingen dyr sak, men ändå något jag inte unnat mig tidigare)...

Seklart, kära hålfotsinlägg?, jag har inte ens märkt någon felstavning? ? Vi är så mänskliga och tillåts att vara just mänskliga här. Jag lär mig massor av dig också, av er alla!
Å vad jag önskar er alla ett inre lugn, en styrka att vara nyktra, och snälla mot er själva! Och det önskar jag mig själv med! Vi ska vara snälla mot oss själva! Vi är ofta duktiga på att ta hand om andra.
?

Hej Kontentan! Vad ledsamt att läsa om ditt återfall, men som du skriver, himla bra att du fortsätter att läsa och skriva här! Det märks att du vill välja det energifyllda, nyktra livet. Nu har du tappat fotfästet lite, men du har en plan för att ta dig tillbaka. Börja om med antidepressiva och Naltrexon. När man börjar avboka och skjuta upp saker, som att betala räkningar och gå till psykologen, så kan det ju till slut kännas som ett oöverstigligt berg att ta tag i saker och ting, men ett tips är att beta av en liten sak i taget, kanske en per dag, och inte stirra sig blind på helheten. Ett litet val i taget så kan du styra om den här skutan!
Trevlig helg!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Skickar en hälsning med hopp om fortsatt styrka. Alltså, tror verkligen helt och fullt på att du hittat rätt den här gången.

Du är så bra. ?

Kram kram

Jag är med dig i tankarna hela dagen - även om jag inte är så aktiv här. Du berör mig lite extra, förmodligen för att igenkänningen i vissa situationer/tankar/känslor är stor.

Jag tror på dig! ?

Kram

Vilket härligt inlägg av dig,det gnistrar och blänker och sprider energi?Pilla

Jag har läst ditt senaste inlägg om oro.Jag har också använt vin vid känslor,vid oro,stress,lycka ja alla känslor.Besattheten kan komma
som en blixt .Först en känsla sen måste ha vin.Just nu har jag en period med mindre besatthet.Hoppas det blir så för dig också?Pilla

Ta en dag i taget, ibland en timme i taget om det känns jobbigt. Läs och skriv mycket här på forumet. Sätt ord på vad du tänker och känner, ta del av andras ”nykterhetsresor” och bli inspirerad av dessa.

Boktips: ”Skål! Ta mig fan” av Torbjörn Åberg. Enorm igenkänning! Finns som ljudbok på Storytel.

Kämpa!

Nu i Coronatider:

Letade efter handsprit - för att använda i dess rätta syfte - men kom sedan på att den DRACK jag ju upp för ca 15 månader sedan. ? Lite typiskt, nu när det verkar vara en bristvara. ?

-----

Tack för att ni finns och fortfarande orkar ge respons. ?

Säger som vanligt:

I'll be back!

.... nykter idag! Kämpar på med antabus och samtalsterapi.
Suget finns där, ibland väldigt mycket, ibland lite mindre.
Försöker undvika sociala medier på helgerna, pga alla statusar om att "nu är det helg, skål!" och förfrågningar om AW osv. Det triggar mig när jag ser sånt och gör att jag känner mig extremt ensam. I stort sett alla jag känner dricker ju, under normala förhållanden, sånt som jag inte klarar av....

Vilken dramatisk vändning ditt liv tog där för några veckor sedan, tur att du överlevde! Starkt att i det läget fatta beslutet att påbörja en nykter resa. Du har tagit många kloka steg för att hålla dig till rätt spår framåt - du medicinerar med Antabus och ska påbörja samtalsterapi. Du är beredd på att det kan vara en krokig väg och erkänner att det känns läskigt med långsiktig nykterhet. Samtidigt väljer du livet, du vill verkligen leva både för din egen skull och för barnens. Vilken gåva till dem att du efter den skrämmande händelsen med överdosen nu har gjort en sån helomläggning! Hoppas att forumet här kan vara till hjälp och stöd för dig framåt och att du vill fortsätta dela med dig av hur det går för dig.
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet