Senaste kommentarerna i forumet

Fyra dagar! Grattis!!
Och ja! Vi tar tillbaks våran tid!
Det är det enda vi har och slut med slösandet!!
Vi kämpar tillsammans!?
Kram?

Andrahalvlek du har så rätt!
Det är det jag menar. Att förut har jag inte haft den där riktiga, viktiga sista viljan. Det har jag nu men man vet aldrig vad som väntar runt hörnet.
Som du skriver så blir det inte lätt.
Det är oxå därför jag påminner mig själv om hälsoaspekterna här. För om jag så småningom tänker glömma bort dem så kan jag se mig själv i vitögat här!
(Just det! Glömde spontana blåmärken..)
Jag ska tro på mig?
Som jag tror på er andra ??

Den skulle heta ”Jag klarar detta” istället ? Du måste tro på dig själv! Lätt blir det inte, men alternativet är betydligt värre.

Gokväll!
Skål på dig men jag kör påskmust light!
Fattar inte varför det inte finns året om.
Så gott???

Du har en massa hälsovinster att se fram emot! Och en massa fina och nyktra erfarenheter.

Men det gäller att verkligen bestämma sig - med hela hjärnan! Om man fortsätter åtrå alkoholen samtidigt som man inte får/vill dricka blir det värsta stresskriget i skallen ?

Tiden går och vi har faktiskt levt ett normalt familjeliv en längre tid nu än nånsin tror jag utan fylla, utan drama. Och så kom idag...Mannen på arbetsresa i annat land ett längre tag och efter några märkliga sms anar jag oråd redan vid lunchtid, då han alltid skriver konstiga saker påverkad men aldrig annars. Sen blev det helt tyst, och när det slutar komma konstiga sms brukar han ha slocknat. Inte hört ett ljud sen lunchtid även om jag skickat frågor och nu sitter jag här med gråten i halsen och en klump i magen. Lite motgångar på jobbet var allt som behövdes och det första han gör är dricker sig redlös. På arbetstid, på sin uppdragsplats, med mycket jobb kvar att göra och en överhängande risk hans arbetsgivare och uppdragsgivare får veta om det. Kan sluta med sparken.

Så ja 3 månader var det lugnt, nu verkar allt börja om. Och jag som tyckte jag var kall och cynisk som inte ville eller kunde lita på att hans nykterhet skulle hålla i sig, jag har inte vågat släppa garden då jag vet att en hållbar nykterhet skulle ta länge att uppnå och jag ännu misstänkt han kommer trilla dit, och vad jag hatar att jag har rätt ? Ett återfall ska man väl förlåta kan nån tycka och karln är inte ens hemma när det händer, men efter alla år vi tragglat på så för en enda fylla mig tillbaka till start för jag orkar inte denhär dansen on/off som pågått i många år redan, för många år. Hur många chanser ska man måsta ge, hur många misstag och återfall ska man tolerera?

Läs och skriv mycket. Det funkar som självterapi att tvingas sätta ord på vad man tänker, tycker och känner.

Varje morgon när klockan ringer sätter jag mig på sängkanten och tänker ”Idag väljer jag att vara nykter.”

Ta en dag i taget.

Viktigast först - vara nykter!

Hej Andrahalvlek. Jag läste en del av din tråd och känner igen mig i väldigt mycket. Jag har oxå två döttrar med allt vad det innebär. Den äldsta dricker inte, liksom din, och där vet jag att det är pga mig och hennes pappa...
Min första nyktra helg nu hade jag yngsta i telefon där vi pratade om att hämta upp den äldsta (som är dålig psykiskt och nu oxå fysiska men efter en krock i höstas). Jag sa att jag kunde hämta men yngsta var ihärdig för; jag tänkte att du har väl druckit vin?
??? Skämskudden på igen.
Bra mantra du har!!
Kämpa på! Du är ju jättebra???

Varafrisk! Tack! Men du ska veta att denna styrkan har tagit mig år att komma fram till. Jag har väntat på den dagen när min hjärna verkligen bestämt sig. Innan dess har det inte ens varit lönt att försöka. Och det är inte förrän jag varit utan A ett tag som jag börjat skriva här. Jag har tagit mig från rökning och matmissbruk med återfall efter ett
tag för man tror att man kan hantera det.
Det vet jag nu att jag inte kan.
Skrämmande att inte få lite berusning nånsin mer, för det funkar inte för mig.
Vi kämpar ihop???

Tack Torn! Jodå. Jag planerar långt i framtiden!?
Skämt åsido. Jag tar en dag i taget men måste ändå ställa in tanken på aldrig mer, så därför tänker jag nyktert i framtiden. Det finns fan inte en enda kväll knappt som jag kommer ihåg de sista åren! Och jag vill uppleva hela dygnet!
Så mycket resor som försvunnit i dimma eller inte hänt nåt alls för jag bara druckit.
Slut med det nu! (Måtte det vara så..)

Min pinsamma konsumtion har varit att grunda med några starköl och sedan vitt vin 1-2 liter/ kväll, alla dagar i veckan.
Dilemmat har varit att jag blir inte bakis på vitt vin om jag äter nåt oxå sent på kvällen (vikten!!). Jag driver eget företag så jag styr mina arbetstider helt själv, vilket gett utrymme för att dricka som jag vill.
Inte bakis nej, men ibland har jag knappt kunnat gå eller använda händerna pga domningar, stickningar o smärtor. Magsmärtor. Vissa dagar har jag inte kunnat prata ordentligt för läpparna inte lyder. Skriva? Glöm det. Händerna lyder inte. Yrsel plus svävande känsla.
Lite av varje alltså.
Livrädd att nåt är förstört!
Jag är Gastric Bypassopererad, så mindre mage och tarm som spelar roll... Blodtrycket vet jag är skyhögt.
Får söka för det så småningom men vill vara nykter ett tag. Annars skäms jag för mycket.

Men just nu känner jag mig beslutsam med detta?
Vi kämpar ihop?❤️

Shit vilken botten du nådde ? Och vilken herrans tur att du hittades så att de kunde rädda ditt liv ❤️

Välkommen hit! Skriv och läs mycket här så ska vi peppa och stötta allt vi orkar och hinner ?

Som en elak sambo som bara vill att man ska bete sig som ett svin, bli ovän med folk, och dra på sig en massa sjukdomar. Och som dessutom lockar och pockar och hetsar en att dricka mer och mer.

Alkoholen är verkligen en narcissist!

Kram ❤️

Länge sen jag varit in här känns det som men ville sända dig Skrållan en hälsning, hoppas den spirande våren ska föra med sig lite av en nystart för dig med lite glädje och framtidshopp!

I din tråd! Och stort grattis till så många dagar nykter.
Jag har inga bra råd, då jag själv nästan aldrig testat regler etc. Har kört mina vita månader. Ibland vit vardag någon månad på hösten.
Sedan har jag liksom druckit på.
Min starkt ljudande varningsklocka kom av ett par tillfällen då jag gick över gränser som var så osannolika att jag inte ens hade nån tanke på några såna regler.., ja, så nu tror jag det är färdigdrucket.
Det låter enklast att råda att inte testa, men det är dina beslut som ju måste vara landade i dig.
Jag tycker att du har varit otroligt målmedveten, inspiration! Tack,

Dagens citat ur boken ”Skål! Ta mig fan” av Torbjörn Åberg:

”Jag är inte duktig som är nykter. Jag VILL inte dricka, och då är jag inte duktig när jag låter bli.”

Det tar lång tid för mig att lyssna igenom boken eftersom jag backar en timme då och då och lyssnar om. Repetetion är viktigt!

Du är bra.
Vi kämpar olika strider här, och det lyckliga slutet är kanske det som pågår, precis just nu. Det får vi se.
Jag skickar tankar, många.
Kram.

Håller med det är verkligen respektlöst vem vill ha någon som är brusad vid dödsbädden. Verkar som man måste agera på något sätt. Det enklaste i dagsläget hade kanske varit att din mamma medicinerade med antabus under den här perioden. Då blir hon sjuk om hon skulle dricka och de flesta avstår. Vill hon inte det eller klarar inte att bli nykter på egen hand tycker jag inte att hon ska vara hos din pappa. Finns det någon annan möjlig lösning och vad säger pappa det är ju honom det handlar om.

Jag tror, Kaveldun att du är något avgörande på spåret när du beskriver det så, och inte minst känner jag igen denna stränghet. Hjälp. Att man är sin egen Malmsjö-präst från Den Goda Viljan, typ.,,
Men jag börjar tro, eller vill åtminstone hoppas på- att det finns platser för både vila, och där huvud och känsla är ett, utan den hemliga ensamheten med kant av skam,
Mina upplevelser av det ny-nyktra livet är inte det jag föreställde mig. Tankarna lever, små mysterier uppdagas, kärlek känns- mycket. Ibland har det nyktra livet skrämt mig, för dess tråk- och präktighet. Men inifrån är blicken faktiskt en annan. Inte: den ”njutningsfulla” totala avkopplingen när allt blir och får vara lite luddigt. Den kanske vi får lämna bakom oss. Och det får väl sörjas, men med viss måtta.
Jag vet som du, att jag inte kan dricka och att det för mig är meningslöst att experimentera med enheter, tillfällen, etc. Det betyder ju inte att jag är säker. Nykterheten är ju förnyade löften, varje dag.
Varje morgon går jag förbi ett härbärge. Där är kö, trasselsuddar i olika åldrar och tillstånd. Jag tänker varje dag att det kunde vara jag, eller något av mina barn. Nån oemotståndlig längtan efter att få försvinna. Och att den där längtan aldrig tog slut. Men att vi här, fortfarande har makten över våra liv, so be it att det händer att det är tråkigt. Det räcker dock inte med rationella argument för att hålla sig nykter, så letandet fortsätter, och det är mkt märkvärdigt att få leta ihop ?
Vakna vacker och Fina, fina Lisa!
Tack för fina kommentarer. ?
Har ingen terapeut längre, var många år sedan, men återanvänder hennes råd, ekonomiskt! ?
Ha en fin kväll, kram på er alla.

Tack Charlie70?

Mår så mycket bättre nu i em. Har tagit en promenad delvis längs stranden där jag bor. Naturen är en lisa för min själ??

Nu ska jag alldeles strax åka och simma m min dotter??å efter det ha en lugn kväll utan alkohol?

Det är så inspirerande att läsa dina inlägg Andrahalvlek?

Så strong du är??

Heja heja dig?

Jag vet snart inte vad jag ska göra. Min mamma har haft problem med alkoholen de senaste 10-15 åren.
Jag är 31 år och bor inte hemma så har inte stenkoll numera hur konsumtionen ser ut.
Min pappa är väldigt sjuk i cancer och har inte långt kvar att leva, alla i familjen mår såklart jättedåligt.
Min mamma har åtagit sig att han ska få dö hemma och drar såklart ett stort lass med all vård hon hjälper till med.
Jag trodde såklart att hon slutat dricka nu när han är så dålig i respekt till honom.
Men igår kväll när jag ringde upp henne var hon såklart full och sluddrade vilket gjorde mig så arg och besviken...
Hon sitter alltså hemma och dricker när han ligger på sin dödsbädd vilket jag tycker är helt sjukt respektlöst.
Jag tycker det är så förnedrande mot min pappa och detta gör mig så ledsen, när jag påpekade detta slängde hon på luren i örat på mig.
Jag vet inte hur jag ska ta detta i den situationen vi befinner oss i.

Utan att känna dig så tror jag du gjort ett klokt val.

Och du behöver inte tänka aldrig mer alkohol, jag har varit nyckter 15 år, en dag i taget.

Mvh Bo

Är ju hemma och vabbar då min dotter är sjuk. Nu har jag själv åkt på en släng, smittad av dottern antar jag.
Se klart, såg i din tråd att du också var krasslig i går, krya! Det är som du skrev att man märker sådan skillnad på att vara helt frisk och ha lite feber. Lite bakfullkänsla helt klart? Härligt med springrunda i skogen! Jag tar ännu så länge bara långa raska promenader, med inslag av löpning/lufsande. Måste träna upp knäna ordentligt först innan jag vågar springa fullt ut. Blev för mycket stillasittande under mitt förra alkoholiserade liv.

Nu ska jag ta en shot, en hemmagjord ingefära/chili/citron shot. Mums!

Ha det bra alla!

Ännu en repris. Så här beskrev jag nykterheten för "längesedan":

"... Sjukt egentligen, det som de flesta andra inte ens reflekterar över, välkomnar vi som någonting bra, fint, ja, otroligt stort till och med.

Och det är det ju. För mig. För oss. Som av plågsam erfarenhet vet alternativet. Gång på gång.

Det som ingen annan kan förstå. Kanske respektera att det är så. Men ändå inte förstå. På djupet.

Att man åtrår något man hatar. Att man längtar efter något som förstör så mycket. Att man tar till något som i förlängningen ger en obeskrivlig ångest...

Inte konstigt att andra har svårt att förstå. Det hade jag också. Då. I mitt förra liv.

Nu vet jag.
Nu är valet mitt.
Nu är det upp till mig.

Så lätt - och ändå så svårt."

-----

Tack för ovärderliga kommentarer. Återkommer när jag orkar. Ett undantag:

Torn, tack, imponerad över att du tog dig igenom hela min tråd. Ibland tänker jag att jag ska ge ut den i bokform. Kanske hjälper den någon som gång på gång tar återfall. Men först vill jag ju ha ett lyckligt slut...

Kram till er alla fina kämpar. Fy f-n vad ni är bra.

Är det sant att han glömt,kanske inte.
Klart är i alla fall att du valt att ha ett förhållande med en man som använder narkotika.
Fråga inte varför han använder det.
Svaret är nog att han är beroende.
Fråga istället varför du väljer att ha en relation med en man som är beroende.
Och välkommen hit!
Här har jag fått många tankeställare och även vid några tillfällen låtit mina barn varit med om sånt de inte borde behöva uppleva.

Vilka gränser kan du sätta för dig och ditt barn?
Hur kan du hålla de gränserna.
Skapa olika planer för olika situationer och försök uppbåda styrka att hålla fast vid dom om det krisar.

Härligt att det går bra med nykterheten! Tråkigt med skadorna, men det läker ju ?.
Går bra för min del också, kul att du skriver här. Man blir ju alltid lite orolig när
någon gör ett längre uppehåll med att skriva, brukar ju ofta betyda att alkoholen
gjort comeback på ett eller annat sätt.

Ha det bra!

Mitt första inlägg här och FY FARAO vilken kraftansträngning att ens kunna formulera dessa ord. Fyra dagar nykter. Beslutet är taget. Jag läser här i forumet, tar en stund i sänder. Det tjuter och susar i öronen. Vill bara att tiden ska gå så den första perioden är över. Tid ska försvinna men jag ska få den åter flera gånger om. Det är min målbild. Att vara medveten om tid och rum, få lust att fånga varje aspekt av DET som ryms i tiden. Ja, det kallas väl livet?