Senaste kommentarerna i forumet

...på gymmet säger du. Låter tufft. Trevligt med lite energi? :-) Kör du gruppträning eller vad är det för pass. Jag har aldrig kört gruppass, verkar läskigt.. Glöm inte vila nu! ;-)

Tack igen mina fina vänner ♥️♥️

Jag håller med monday om att jag inte missar nåt. Tvärtom egentligen. Det är bara det att när jag står ensam i syskonbråk som förvandlas till slagsmål och slås av att min man är ute och dricker så känns det så fel (och kanske slåss han med för den delen där ute i kroglivet).

Han kom hem runt midnatt inatt... Skapligt tyst men jag vaknade. Vid 1 började han prata i telefon SUPERHÖGT i kanske en timme. Min ena son vaknade. Jag frågade om jag skulle gå ner och be honom dämpa sig. Men både jag och mitt barn kände att det var bäst att låta bli. Och tillsist kunde vi somna om.

Idag har vi fått en bra nyhet i hela denna cirkus. Angående ekonomi. En nyhet som gör att det inte känns så avlägset att han flyttar. Och han berättade nyheten och sa själv att snart kan han börja leta lägenhet. Att han sa det med glad röst kändes bra.

Nu gick han ut för att fika med en kompis (fika kan betyda vad som helst men jag tror det är just fika idag men vem vet). Detta är inget nytt på grund av vår separation utan såhär gör han. Han är ledig idag. Har varit hemma hela dagen och när jag och barnen kommer hem sticker han rätt snabbt ut. Det är lite sjukt egentligen... Men visar väl på att han kanske egentligen kommer klara sig utan mig superbra. Han dyrkar inte precis marken jag går på (förutom då han drabbas av vemod eller ett behov av närhet eller en mamma... Då är jag bäst).

I alla fall. Ska inte börja gräva i det negativa igen för just nu känns det lite mer hoppfullt för en stund. Och på nåt galet sätt var det bra att han störde mig inatt en stund igen. Det gör att jag håller mig på banan och inte tror att jag gör ett misstag.

Jag frågade min ena son lite försiktigt igår hur han skulle vilja göra hemma sedan med rummen och möblering osv och han hade några önskemål som jag är så glad åt att jag kommer att kunna uppfylla åt honom. Inga stordåd men för mig känns det nästan så. För nu äntligen kommer vi få ta den plats i huset som vi förtjänar. Jag ska göra ett helt nytt sovrum till exempel. Billigt gjort alltså. Jag ska vara ekonomisk.

Jag fylls hela tiden av skuld när jag skriver glada saker om detta. Men jag måste nog öva på att se det som att jag bara ser till mina egna bortglömda behov. Det behöver inte vara elakt menat mot min man utan bara helt enkelt BRA menat mot mig själv.

I flera år har jag i princip delat rum med mina barn. Det har varit mysigt och fint på massa sätt men när barnen har fullt med kompisar hemma har jag liksom ingen plats längre. Det ska bli skönt att faktiskt ha egen plats. Där mina saker kan vara och där jag alltid kan ha det fint. Nu finns det rum här som ser ut som skit och som jag städar trots att jag aldrig är där. Och några dagar senare ser det hemskt ut igen. Inte pga barnen utan pga en vuxen man!

Jag hopppas att min man kommer att uppskatta ett eget boende. Han kan ha färre saker (han tycker vi har för mkt saker och jag håller med men jag hinner inte rensa eftersom den vanliga städningen ligger på mig och alltid tar den tiden jag har). Han kan gå in med skorna utan att jag suckar. Han kan dricka öl där (när barnen ej är där), han kan spela musik och bjuda dit vänner. Han kan leva så som han gjorde hemma hos oss för några år sedan innan jag började säga ifrån. Och om och när tiden är mogen kan nån annan kvinna vara där och ge honom den kärlek han tycker att jag inte längre ger. Han säger att han kommer att älska mig för evigt och det tror jag på. Men den kärleken kan ju förändras till en annan kärlek än romantisk.

Och han har kvar mig som vän och som mamma till hans barn.

Hoppas det kan bli bra det här för alla. Just nu känns det så och det är lite skönt att leka för en stund att livet kan bli bra.

Ska njuta av känslan jag har nu och försöka att inte låta oro överskugga den.

Kram till er alla

När jag började just denna nyktra månaden och bestämde att släppa på alla egenkrav så var det ändå som en autopilot ledde mig in på vissa bättre val. Någon slags överlevnadsmekanism gör så din bottennivå höjs och olika bra handlingar blir gjorda nästan omedvetet, obekymrat och kravlöst, trots att jag ansträngde mig för att inte låta mig göra saker jag inte kände för. Saker börjar helt enkelt fungera utan att man riktigt tänker på vad man gör. Detta med förutsättningen att alkoholen var borta ur hjärnan.

3 veckor har gått och jag har mått väldigt bra men nu är det nått nytt i mig som drar och vill mer än bara fungera. Nån annan överlevnadsmekanik som drar åt att skapa en ny mening och mål med framtiden.
Plötsligt mår jag inte lika bra av att bara ligga i soffan och, -som igår, -inte göra någonting. Sen köpa en pizza och trycka i sig för jag inte kände för att laga mat. Nu är det nått nytt i mig som säger att jag kan lite bättre. Att jag borde vara lite bättre, min kropp vill lite bättre..
Inom hälsa och träning är det lätt att sätta ett mål och bli väldigt sysselsatt. Men det är också extremt lätt att sätta väldigt höga krav igen och göra livet hårt och inramat. Snabba framsteg i träningen lockar starkt och skapar självförtroende vilket är en stor del av kicken. Samtidigt kommer viss fåfänga som jag inte gillar, det blir mer och mer fokus på ytan än vad som får mig att må bra.
Det börjar plötsligt bli lite mer komplicerat. Faktum är ju att det där med kravlöshet inte är sant från början. Jag har redan stället ett väldigt stort krav på mig själv, inte dricka alkohol på 30 dagar. 3/4 av tiden är avklarad. Betyder de nya tankarna kanske att jag är redo för ett nytt litet "krav" i rätt riktning.

Du klarar det knaskatten. Håll i och håll ut ♥️♥️

Helt underbart att läsa. Och att du får uppleva en frisk man i en frisk relation. Alla saker du beskriver låter så bra och tryggt. Är så glad för din skull ♥️

Är i bättre form än någonsin. Har gått ner över 10 kg sedan i mars. Det beror mest på att jag inte häller i mig vin 5 dagar i veckan längre. Har t o m slutat med naltrexon, känner just nu inget sug längre. Däremot har jag blivit nästan sjukt kroppsfixerad. För dagbok över träning och mat. Och lyckas sköta det väldigt bra.
Var i Italien för några veckor sedan. Drack vin på kvällarna, inga mängder, men ändå. Hade inga problem att sluta när jag kom hem och återgick till träningen. Nästa gång jag kommer att dricka är på en kollegas disputation i slutet av oktober och på en tjänsteresa med representation till det inre Tanzania i november.
Så så här långt: det mesta under kontroll. Mår bra. Är lätt och glad. Dricker sällan och bara när jag planerat. Hoppas att jag lyckas hålla det så.

Vi har sökt dig "bakvägen" gällande adress........ Dig glömmer jag inte ;-)

Li-Lo

Hej alla krigare!
Det var länge sedan jag såg framemot fredag på det här sättet, då är det första veckan nykter och det känns så jäkla bra ?
Så skönt att inte vara bakis och trött som oftast, proppfull av energi som jag hoppas smittar av sig!

Trevlig helg, KÄMPA på och kriga ?‍♀️

Tiden då man får krypa in i mörkret, en riktigt skön känsla tycker jag.
Kunde inte låta bli att skratta när första inbjudan till decemberträff kom igår. Eftersom du är så upptagen hela tiden, bjuder jag dig redan nu till en trevlig kväll med mat, gott att dricka och bad i tunnan.
Upptagen jag ? Nej jag har bara valt med omsorg ?
Så det är bara ladda batterierna för nästa prövning innan man klarat alla högtider under året ?? Men först njuter jag av okt och november som är härliga månader utan massa träffar och fester.
För vägrar fira halloween
Mår jag bra, jag mår så jäkla bra och är så tacksam för ändringen i mitt liv.
Nu skall jag ta tag i resten och fortsätta framåt// kram Strulan??❤️

Hej igen! Vilken klok insikt om hur du har fungerat och vill göra framåt i arbetslivet. Istället för att köra på dygnet runt med alkohol och arbete, så gör du nu ett val som jag tänker mig säkerligen är mer långsiktigt hållbart. Nu fördelar du din energi över flera dagar och ser till att ta hand om kroppens grundläggande behov av mat, sömn och motion. Så klokt! Det ska bli spännande att höra hur resultatet blir. Kanske märker du att du genom att ta hand om dig på ett bra sätt kan prestera bättre den tid du lägger på arbetet? Och oavsett hur det blir med resultatet just nu, så tänker jag att du gör en väldigt god investering i dig själv. Det blir kanske lättare att ta sats inför nästa mammavecka också, om inte energidepån är nere på noll efter en veckas arbete helt utan återhämtning? Jag har tidigare arbetat med utmattningsrehabilitering och önskar att ingen skulle behöva gå över gränsen till utmattning. Det är så fint att ta del av såna här beslut, du visar att det finns en annan väg! Hoppas att många vågar följa dig.
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Grattis ??❤️

Tack IronWill!!!

Han luktar gott, Han kör bil när som helst, Han lägger inga pengar på alkohol, Jag kan lita på hans ord, Han har sunda levnadsvanor, Han är stabil, jag behöver inte vara orolig att han super sig full, Han är aldrig fumlig, vad han än gör, Jag behöver inte skämmas för honom, Han har fina framtidsplaner...Allt detta borde vara fullständigt normalt för alla män, även kvinnor. .Tyvärr så är en person som är beroende, långt ifrån allt detta..Min nya man har alla dessa goda sidor..Ändå tar det ett tag att vänja sig, för att jag är van vid annat..Men känner att äntligen är det min tur..?Den nyktra vardagen tillsammans är faktiskt fantastisk..Hoppas och tror att detta är varaktigt.?❤️

Finns inget rätt eller fel. Skriv ner det du tror att du behöver för att påminna dig om varför ”bara den här gången” eller ”bara ett glas” är en dålig idé. Fördelen med ångest är att den går över och det är då det blir svårt.

Välkommen till Alkoholhjälpen, without_shelter! Skriv gärna mer om hur du har det, utifrån rubriken du har skrivit så får man intrycket att du har kommit till en punkt i livet där du har förlorat mycket, eller är på väg att förlora saker som betyder mycket för dig. Kanske också en punkt där du vill vända om kursen och ta dig uppåt?
Med värme och hopp,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Vad fint att du har hittat en inspirationskälla och mentor här (Dee) och grattis till 6 nyktra dagar! Du har tidigare tagit dig ur flera andra beroenden så du har med dig många goda erfarenheter av att klara av en stor förändring när du väl bestämmer dig, det är en väldig styrka. Det låter som att dina nära relationer har påverkats negativt av alkoholen och att du har goda chanser nu att göra en förändring som leder till bättre relationer med familj och vänner.

Vad härligt att du har kommit igång med att skriva här, fast du tidigare inte har tyckt om att skriva. Skriv gärna mer om allt du funderar på, låt det bubbla ut! Ett tips är att starta en egen tråd, som du kan ha som din egen dagbok och reflektionsplats, så blir det lättare för andra användare att följa dig och lättare för dig själv att gå tillbaka och läsa om din egen utveckling. Det kan verkligen ge mycket, att skriva regelbundet och sedan efter ett tag läsa igenom allt för att se vad som går framåt och se mönster i mående m.m.

Återigen, varmt välkommen hit!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hej torsdag! Mår ok idag. Solen skiner och jag ska ta en promenad strax. Hörrni, förresten! Kom på en till grej man slipper som nykter. Tänk dig detta scenario: Du sitter hemma i soffan och har druckit för mycket och klockan är alldeles för tidigt för att vara påverkad. Då ringer telefonen plötsligt! På skärmen lyser namnet på en person du absolut inte vill ska veta att du är full. Du funderar på att strunta i att svara men vet att personen bara kommer att ringa igen och bli orolig, så du tar upp luren. Den ansträngningen! Att koncentrera sig, försöka låta normal och sansad. Ångesten efteråt. Hördes det att du var full? Är du avslöjad?
I alla fall, det slipper man som nykter :)

Vad menar du med skriva ner spårningen? Jag har skrivit ner från när jag personligen själv tror allt började och varför, hur jag kände innan rusen, under ruset och efter, nå längre har jag inte kommit. Jag har kollat upp om det finns AA i min stad osv. Jag vill informera mina nära och kära så småningom så de förstår hur stort detta har blivit för mig personligen då jag inte bara har mig själv att tänka på.

Passerat dag 50 och inne på 53e dagen nykter. Just nu känns forumet inte så givande för mig. Läser några trådar.. Får se hur det blir framöver.

Har hittat några trevliga rutiner i livet. Börjar dagen med att bestämma "intentionen för dagen" och sen Tacksamhet på kvällen vid sänggående. Däremellan försöker jag stanna upp, känna Nuet och fokusera på mig själv och min intention. Bra för att kunna ge varje dag mening utöver nykterheten. Funderingar, tankar och känslor jag har försöker jag sätta i handling med min dagliga intention.

Det nyktra livet fortsätter ?

Grattis Ensam 1984???
Du är värd många fantastiska fanfarer ???och pokaler!! Som du har kämpat!
??????

Tiden går, minnen bleknar. En spårning blir en isolerad händelse och ”man vet ju bättre nu”.
Skriv ner spårningen, känslorna ångesten. Gärna flera så att det bildar ett mönster i stället för små öar av isolerade dåliga fyllor. Det kommer att behövas, för snart är det fest igen och ”den här gången...”

”Att droga är inte ett sätt att överleva. Även om det kan kännas så. Att droga är ett sätt att sakta gå under.”
Så bra att påminna sig om när suget slår till. För min del inte a utan annat men beroendet är detsamma. Det är min övertygelse.
Tack för att du delar! Lycka till / mt

Glömde berätta att jag hade min första dröm om A inatt. Nån förvirrad dröm om en bevattningsslang som det kom rosévin ur? Som jag drack från... ?

Igår lagade jag en soppa till middag och spädde den med lite vitt vin. Sen tyckte jag att jag kunde ta och dricka lite vin samtidigt. Det blev några glas men jag slutade kl 19.30. Hade även en del tankar på när jag skulle dricka A framöver. Om jag bara inte dricker när jag mår extra dåligt.

Pyttsan! Jag vaknade kl 03 inatt. Ångesten hoppade glatt fram ur sin mörka vrå! Sovit dåligt. Känner mig seg och trött. Tur att beroendemottagningen inte hörde av sig igår för då hade jag tackat nej till all hjälp och sagt att jag ångrat mig. Men varför hör de inte av sig snart? Jag ringde ju förra onsdagen?

Jag har stora problem med första steget inom mig. Jag vill inte släppa taget helt om att kunna dricka och må bra. Helt sjukt. Om jag inte dricker mår jag ju bra. Om jag dricker mår jag dåligt. Hur svårt kan det vara att fatta det? Jag kan inte bli frisk annars. Jag har en stor brottningsmatch som pågår inom mig. Känner mig rädd och ensam. Måste acceptera att jag druckit mig sjuk. Gud, hjälp mig... ?

Jag tycker också att det var fel av honom...och det ska jag nämna nästa vecka....men samtidigt har ju alla rätt till sina åsikter, och det är ju jag som bestämmer över mitt liv, och jag har ju valt att vara nykter.
Jag ser fram emot när öppenvårdsbehandlingen börjar...jag vill lära mig om 12-stegsmodellen och jobba med den.
Det är ändå fascinerande hur man som människa kan förändras...på olika nivåer.
Lugnet jag har i mig nu har jag inte sett enkel av på så många år....sitter även och planerar och funderar på vad jag vill göra istället för att dricka...det känns otroligt givande och spännande faktiskt.