Senaste kommentarerna i forumet

för dig? ??? ville bara skicka lite pepp och önskan om en fin onsdag.

Och jag tror att man kanske måste göra små test/återfall om det är så att man inte varit helt illa däran innan. Man kanske måste testa för att verkligen känna vad man vill. Du klarade det ju galant! Kunde ju lika gärna ha varit så att du tänkte att det nu var skitsamma o drack massa. Heja dig!!! ??

Så nu satsar jag på 2. Ska läsa naked mind, har hört mycket om den. Livet liksom bara rullar på och jag känner mig nöjd med mitt beslut. Dock finns tanken alltid där i bakhuvudet att ”sen ska jag dricka” men inte idag i varjefall! Ha en fin tisdag! Och tack för all pepp ni ger ????

Ullabulla
Jag känner inget påhopp alls. Bara kloka ord och bra råd.

Vet du? Du skrev att det va omöjligt för dig att få fram dig! Att om jag startar en tråd där han inte får nämnas så blev jag tom i mig ?

Jag har nog också suddats ut.
Och ja, jag har haft en traumatisk uppväxt,vill inte gå in mer på det här.

Dålig självkänsla har jag och haft både sämre och bättre i perioder. Nu är den någonstans där jag inte riktigt får tag på den.

Har ställt många frågor till mig själv varför jag inte bara bryter... tror det har med att jag får för mig att det är mig det är fel på, för känslig, tänker för mycket, är för hård mot honom mm... alla bråkar, du får det inte bättre med någon annan. Han känner dig så väl, och du honom osv osv.... kämpa vidare, han blir bättre, ge han tid o så där håller jag på.

Sen kommer det stunder då jag märker att jag blir gladare av andra, men då drar jag ursäkter att jo men du? Hur väl känner ni varandra då? Du och den där vännen du pratade med ni är ju bara vänner så om du hittar en man utan alkoholproblem så kommer ni ändå bråka om annat....

Kram

Jag har en vän. Som förstör sitt liv.
Jag vet inte vad jag ska ta mig till längre. Vännen är vuxen, hela 35 år gammal och är riktigt nere i träsket.

Vi har känt varann i snart 14 år. Jag märkte i början av våran vänskap att hon drack varje helg men tänkte inte så mycket på det . Efter några månader så bestämde vi att mötas ute och gå till en pub. Tiden vi hade satt var 23:00. Jag är på stan och väntar på henne , jag ringer och hon är dyng full. Då när jag pratade med henne fattade hon inte hur man kunde gå ut så tidigt , hon kallade mig hora , fitta och mycket mer, då jag sa att jag åker hem istället. Jag spelade in samtalet och spelade upp det för henne när hon va nykter . Och jävlar va hon skämdes. Men blev de nå bättre resultat ? Nej nej nej...

Hon är en sån person som tycker om att ha fest hemma. Så jag har varit där några gånger genom åren. De spårar ofta ur.. hon blev en diva som skulle åka taxi 300 meter ner till stan och jag skulle betala för den och jag skulle betala in henne på krogen .. ung och dum som jag va gjorde jag det . För jag ville inte gå in själv . Så där höll det på i några år.

En annan gång när hon hade hemma fest så hade jag köpt alkoholfritt till mig, jag kände inte för att dricka alkohol men jag sa inte till nån heller att de va alkoholfritt för vem skulle bry sig ? Vi gick ner till stan , sen träffade jag på en kompis som inte mådde bra , frågade om han ville ha skjuts hem och de ville han. Sa till min andra vän att jag skulle skjutsa hem honom . Och hon sa att du kan ju inte köra , du har ju druckit vin och öl . Jo sa jag , de va alkoholfritt . Och jävlar va hon skällde på mig! Jag hade ljugit för henne , och hon va så besviken på mig hon ville inte vara min vän och bla bla bla ... bara för jag inte drack alkohol?!
Som vanligt så skämdes hon när hon va nykter när vi pratade om det som hänt...

Under de här åren så höll hon sig ganska bra till att dricka under helgerna hon kunde väl sjukskriva sig nån gång under veckan om hon hade varit ute på en onsdag liksom . Men sen...

Hon opererade sig , en sån här gastric bypass operation, för att gå ner i vikt . Vad jag vet , så höll hon sig nykter den månaden som hon käkade modifast innan operationen men hon tyckte de va så tråkigt , sen kom dagen för operation, tror hon fick stanna där 2-3 dygn innan hon blev utskriven . Och vad gör hon ... jo hon går på fest och dricker alkohol samma dag hon blivit utskriven..
och efter operationen har det bara gått mer utför....
vi har pratat om hennes alkohol vanor ganska mycket . Hon säger alltid de rätta orden , när hon är nykter. Men sen rasar allt när kvällen/ helgen kommer.

För 2 1/2 år sen fick jag nog! Jag kände att hon utnyttjar mig på många olika plan . Jag kände att hennes alkohol problem gick ut över mig, att de va sämre än innan . Hon sjukskrev sig titt som tätt jag visste varför hon va hemma . Och nästan alla andra kollegor visste också att hon va ju fylle sjuk och inte sjuk . Men de va ingen som tog upp det med chefen ...

Men jag sa upp kontakten med henne. Vi pratade inte på 1 år kanske .. under de året hade hon träffat en kille , som verkade vara bra för henne. De hade lugna hemma kvällar och han kunde hejda henne från att gå ut på krogen och så . En hyvens kille, till en början!

Nu känns det som jag har fått nog igen... hon har lånat pengar av mig med jämna mellanrum de senaste månaderna. Nu sist ville hon låna 200kr till pizza på en söndag. Inge sprit skrev jag , till svar fick jag att systemet va inte öppet . Ringde henne nån timme senare . Och hon va full! Hennes kille skulle åka och jobba på måndagen. Så han va nykter och berättade för mig att när hon fått pengarna på kontot , stack hon ner och mötte upp någon och köpte sprit. Hon ville låna pengar så hon kunde köpa mer , för de hade tagit slut tidigare på dagen. Han har ju även börjar dricka mer. Han säger att han har aldrig någonsin druckit så mycket han har gjort sen han träffat henne . De kan vara fulla 4-5 dagar i rad . Hon skiter i jobbet , hon skiter i sina vänner. Hon sitter hemma och dricker och dricker och dricker .

Efter den här söndagen när hon lånade pengar av mig , så skämdes hon som vanligt om att hon ljugit för mig . Hon sa att hon skulle hålla sig nykter ett bra tag nu och som vanligt så lät de så bra . På fredagen samma vecka skulle jag dit och dricka kaffe . När jag frågade vilken tid sa hon att hon inte hade tid , sen åkte jag ner till stan , och vem träffar jag där? Jo hon! Hon hade varit och köpt en stor sprit flaska och vin... jaha....

Och det som är det jävligaste är att hennes levervärden inte är bra . Hennes läkare har avrått henne från att dricka alkohol . Och när hon va full så sa hon till mig att hon kommer ju dö lycklig iallafall och hon har ju roligt på vägen ....

Nu blev de lite hoppigt men de är så mycket som jag vill skriva , men de skulle ju bli en bok...

Jag är så trött på hela den här cirkusen . Vad ska jag göra? Nån som kan komma med nånting?

Säger återigen att du är grym???
Kramar
???

För mig är det de återkommande konferenserna med tillhörande julborden som är min största utmaning. Ibland är det 2-3 julbord genom tjänsten före jul och de flesta är med öppen bar, suck. Kommer nog att äta och sen dra mig tillbaka pga huvudvärk eller nåt. 2 timmar max i sällskap med personer som dricker, sen får jag ångest och vill fly...

De flesta arbetsgivare har en del att jobba på vad gäller alkoholpolicy (i alla fall i november och december) enligt min erfarenhet.

Du klarar det Knaskatten. Du vet väl att katter går sin egen väg..

Du har många järn i elden och är så himla duktig som håller dig nykter??
Önskar dig en fin onsdag☀️???

Kramar
???

Tack, så tänker jag också för att inte ge upp. Skönt att få det bekräftat??

Kramar
???

Jag ska titta på sorgs hemsida. Vill minnas att jag har en av deras böcker. Fick en då jag skulle gå på en av deras föreläsningar men blev sjuk. Ska leta reda på den :)
Idag är en bättre dag och jag är påväg att hitta tillbaka till glädjen och lusten.

Kram på er alla som kämpar, var och en på sitt sätt <3

Hej. Tack för att ni tagit er tid att svara. Det gäller alltså en planerad avgiftning tillsammans med beroendeklinik. Jag trodde jag skulle bli inlagd men ska istället få mediciner och genomföra det hemma. Blir dock dagliga besök.

och vi har nog alla haft eller? Jag är inne på min fjärde nyktra resa. Jag brukar tänka att det tog mig tid att hamna i missbruket och att det är en resa även att bli nykter. Bump på vägen är svåra att navigera förbi, då de inte alltid syns.
Kram

Ska tillägga att en dipsomaner oftast inte är fysiskt beroende utan
det ett maniskt beteende. Vi/jag är manisk(a) och det kan man se tydligt
i andra situationer. Ex. jobb, träning, fixa i trädgården, byggprojekt mm

Vi går "all in" i nästan allt vi gör. Mani tar över.
Allt eller inget. 0 eller 100. Svart eller vitt. På eller av.

Kan du se mani hos din man i andra situationer än alkohol?

Din man kommer förmodligen inte ihåg vad som hänt p.g.a det höga intaget av alkohol. Och det vi inte minns - det har väl aldrig hänt? Hjärnan är smart och försöker lura en. Därav är vi svårbotade - vi läker ihop. Det är bara de första dagarna efter en period som det finns i vårt minne.

Problemet är också att dipsomaner tar vid där det slutade sista gången. Intaget ökar ofta för varje period. Detta gör att vi får i oss otroliga mängder alkohol under en kort tid. Kommer man inte till insikt att man är periodare så är man svårbotad.

När jag sökte hjälp så trodde jag inte ens att jag skulle få hjälp - att jag inte var alkoholist. Trodde de skulle skicka hem mig utan stöd.
Så var det icke. Läkaren pratade om hjärtstillestånd och epilepsi och där någonstans förstod jag att det var mitt liv och min kropp jag höll på att supa bort. Ingen annans. Utan den insikten hade jag inte klarat av att vara nykter.

Jag är trygg i mitt nyktra liv så det kommer att fortsätta så. Jag vet att jag tar död på mig själv nästa gång så... ja jag undviker det.
Jag vill leva lite till.

MM

Åh, grattis till fyra veckor! ???

Kikar bara in och säger hej! Hoppas allt är bra med dig ??

Tack Vinäger och Miss Hyde för era kloka och peppande ord ? Jag har tappat forumet lite de senaste dagarna, men märker att det inte är bra för mig. Jag måste ha den ständiga påminnelsen om varför jag gör det här. Kände att det var frestande att räkna dagarna så som du föreslog Vinäger, velade länge men valde ändå till slut att börja om. Jag tror det beror på att jag måste vara ärlig mot mig själv och er för att detta ska funka. Även om jag inte ens drack två glas i lördags så drack jag ändå, något jag egentligen inte vill göra. Den viktigaste läxa jag lärt mig här är att ingen är unik. Visst, det finns kanske någon promille som kan gå tillbaka till ett normalt drickande men jag är inte en av dem. Tänker i alla fall inte chansa på det. Den där lilla mängden satte ändå igång processer i min hjärna, ett sug. Det har gått över nu och jag mår bra men jag måste vara extra vaksam den närmaste tiden. Jag vill ha det här livet! Allt är så mycket bättre. Min ångest är bättre, min aktivitetsnivå är bättre, jag gör så många roliga grejer, jag orkar med och klarar av. Jag oroar mig inte ständigt för om jag skadar kroppen. Jag känner att träning gör nytta på riktigt, jag visar mig själv kärlek och tar hand om mig. Så vill jag ha det ❤

Och styrkekramar... skickar jag denna morgon. Jag håller med MM- låt honom flytta ut och tänk i lugn och ro. Utifrån är valet självklart (och då brukar du säga att du inge skriver om allt som har hänt), men skilsmässa är en uppslitande process. Det blir bättre på andra sidan.

Kram?

Känner igen mig också... min man har vart nykter sen juni men fick återfall i lördags, när jag var på en tjejresa som var bokat sen ett år tillbaka.... han hade dessutom ansvar för båda våra barn den helgen.... allt fantastiskt och all energi man tankat efter tjejhelgen rann ur kroppen efter första minuten hemma igen....

Vaknade väldigt trött i dag och med en huvudvärk som känns som en bakfylla. Och jag hade värsta drömmen att jag söp till, att jag gick in på systemet handlade, drack och var nöjd över det. Sen kommer jag ihåg att jag vaknade och mådde sjukt dåligt. KOmmer nästan aldrig ihåg mina drömmar, men denna var väl ganska bra ändå i så fall.

Hade en hektisk dag i går och i dag blir det än mer och var även hemma hos päronen på kvällen. Pratade jättemycket med mamma om utredningen, hur jag var som barn och jag tror hon har fattat att jag faktiskt är lite mer än säregen eller det är jag ju med, men att det faktiskt är mer hämmande än vad hon har trott. Jag grät massor, som vanligt, det är skönt att släppa ut det jobbiga som bygger upp. Vi talade inte speciellt mycket om A, men jagnämnde det och att jag har nog kommit på att ag faktiskt inte gillar sånt, att jag alltid gjort det för att det är socialt och man ska göra det, och att jag alltid tagit till A för att våga och slappna av.

I vilket fall, i dag har jag puffiga ögon :( så på med tjocka lagret smink i dag.

Väljer att inte dricka i dag. Blev avskräckt av drömmen, istället ska jag igen försöka överleva och invänta 2 lite lugnare dagar.

Jag har börjat lyssna på en ljudbok eftersom jag aldrig hinner sitta ner och läsa på helgerna, än min på kvällar då somnar jag. Det är ju många som rekommenderat den; Skål ta mig faan! Alltså den boken sätter ju varje mening på pränt! Ibland måste jag stänga av för att summera vad jag har lyssnat på och tagit in. Allting stämmer ju inte på mig eller på alla men väldigt mycket. Det som jag tar åt mig kanske någon annan ruskar av sig och vice versa. Den andra boken, som heter; Jag som var så rolig att dricka vin med är jag fortfarande inte klar med. Den slukade jag i början men sen blev den tråkig. Det är min uppfattning.

Annars så lunkar dagarna på: upp tidigt, köra sonen till praktik, jobba, träna, möten innan man svimmar i sängen. Ikväll ska jag dessutom in till stan på ett möte men jag tar bilen, har en massa saker som ska levereras och det bästa av allt: jag har världens bästa anledning till att inte följa med ut på ett glas vin efter mötet.

Ha en fin onsdag! Hösten är vacker! Kraaam

Fina Lisa! Vi kämpar alla på olika sätt! 14 dagar helvita i bagaget är ju dunderbra! Nu har jag inte druckit en droppe på flera dagar och visst känns det skönt i kropp och knopp.

Hoppas du får frid på hjärnspöken och din tillvaro! Kraaam

Tack för stödet. Jag har märkt det. Det blir inte bra alls. Fick ett bra råd av en vän. Drick bara när du är lycklig och aldrig ensam. Ganska vettigt. De fysiska besvären känner jag inte av nu när jag vaknade nu kl 4.45. Har inte stigit upp ännu dock. Jag bara älter och älter. Gräver och gräver. Hoppas att den psykodynamiska terapin hjälper mig. Berettade för psykologen att jag ville känna mig lugn och avslappnad utan A.
Med vänlig hälsning,
Halvdan

Hej, med koppling även till ditt första inlägg här.

Beroende på hur stor abstinens och vilja du har. Kan vara farligt om den är stor med risk för EP (epilepsi attack) och delirium som du vet.
Det är svårt som fan när det är som värst och lätt att självmedinicera som du säkert vet också och då är du igång igen.

Nu vill jag inte skrämmas, jag själv har tagit smällen hemma flera gånger men fick berättat för mig när jag la in mig för avgiftning (där alla fick ha sina telefoner) att med de abstinens jag haft, bara haft tur att inget av ovanstående hände.

Jag förslår du ringer och pratar med öppenvården där du bor. Hellre en orosanmälan en att du dricker bort allt du har.

Ring dom,
även om det blir en orosanmälan, ska det vara jäkligt mycket skit för en utredning.
Min fd fru hamna på psyk 2 ggr sen november, hämtad av ambulans/polis, funkar samma där- orosanmälan, inget hände, och då är hon psykiskt sjuk med bp2 + adhd,

OCH det är en blandad kompott av människor man möter om man lägger in sig, från alla samhällsklasser, rätt intressant när man väl är där faktisk,
alla sitter i samma båt, man kan prata av sig,
otroligt stöd av personalen,
Känns tryggt att dom har koll på en,
man får en hälsoundersökning- skönt att få reda på hur kroppen egentligen mår,
b-vitaminsprutor så kroppen kommer igång,
Man får medicin för att lindra processen och att sova,
Har man haft problem med mat, äter man som en galning efter ca 2-3 dagar och kroppen börjar dra igång ordentlig
man får bra mat,
När fyllångesten börjar försvinna är man glad att man tog steget att lägga in sig,
Fyllångesten försvinner, bra så man kan ta tag i annan ångest,

Kommer inte på ett ända minus om att be om hjälp,

journaler bestämmer du vilka som får se. Alkovården ser ju självklart, vårdcentralen ex kan inte om du inte vill och vise versa, dom frågar om det är ok att se alla dina journaler- du säger nej.

Även om du fixar DENNA avgiftning själv, du behöver hjälp att få ordning på problemet. Det är jävligt svårt att göra själv utan professionell hjälp.

Kriga på och ring?

Jag har gått igenom 2 svåra separationer i mitt liv efter ganska långa förhållanden, och jag har försökt hantera det med alkohol, det blir inte bra!
Så försök att lyda mitt råd, håll dig nyckter!
Det vore så skönt om jag hade varit nykter! Det skulle minskat min problematik avsevärt.
Så snälla du gör inte som jag.
För din skull!
Mvh Flyktsoda