Senaste kommentarerna i forumet

Då blir det 11 veckor i dag. Vet inte hur du vill göra svagis. Du är ju också uppe i 11 med ett litet minus och så resten av gänget som jag aldrig kommer ihåg nicken på (hör till utmattningen). Grattis till oss i alla fall!

Yogan i går var toppen! Lite märkligt för mig som inte hade en susning av vad som väntade. Det var alltså något som kallas för Restorative yoga. Tre timmar av avslappning och viss stretch. Kändes som en timma för mig. Bra, jag har inga problem att slappna av. Dessutom hade jag inte så mycket att fundera över eftersom jag har haft mycket tid att tänka på under flera månader nu. SKÖNT! För att inte säga OVANLIGT! Min höft som tagit lite stryk efter två timmars Bouncande (hopp på studsmattor) jag och flickan gjorde på sportlovet fick sig en omgång i går och känns mycket bättre i dag.

Hade gäster på kvällen som jag längtat efter och inte träffat på länge. Samtidigt har jag inte haft någon plan för att berätta för dem, vilket jag inte gjorde heller. De kom i alla fall med två flaskor vin. En till mig och en för att dricka. Jag skyllde på sjukskrivningen, Inga problem. De drack vin (två glas var, måttliga personer) och jag drack vatten. Jag tackade inte nej (som jag gjort tidigare) till vinet till mig. Nu står det då en halvt urdrucken flaska och en oöppnad i skafferiet. Den öppnade tänker jag använda till köttfärssåsen som jag ska göra i veckan. Det som blir över då måste jag frysa in eller hälla ut. Den andra flaskan får jag avyttra med det snaraste o den känns lockande. Annars får jag ta detta som ett experiment nu då. Kanske jag kan ha en bjudflaska i skafferiet? Vi får se helt enkelt.

Tack Andrahalvlek och Rolf för era kommentarer i min tråd! Nu är det vila som gäller för mig. Blev för mycket för mig i går.

I morgon bitti ska jag till Beroendekliniken igen för ett återbesök som jag begärde. Känns bra att veta att jag kan säga att jag är fortsatt nykter!

Kram!

Önskar dig en fin söndag? / mt

Man får börja med att komma till insikt!Är som du... har svårt att be om hjälp. Mycket skönt att vara nykter?
Kram till fina dig?

Det känns bättre nu, får lära mig att ha tålamod med det jag inte kan påverka.
Igår var min yngste son på besök. Vi kollade på ishockey först och sedan Mellon. Drack a-fritt, käkade chips och godis i mängder ?. Får se vad magen säger idag...
Grubblar redan på hur suget kommer slå imorgon, dag 3?
Har mina dryga fyra vita månader inget värde alls? Det kan väl inte vara som att börja från noll?
Jag tänker att suget borde väl ändå vara av lindrigare karaktär?
Eller är jag helt ute och cyklar?
Ge mig mod och styrka !!?
Kramar ???

Vaknar upp en ledsam dag. Känner mig låg, läste Craigs bok om beroende och inser vad jag har att kämpa mot. Vi har firat en 60-åring när maken blev fullast, inte kul. Jag tar också åt mig och tycker att det är pinsamt trots att jag var nästan nykter. Han fortsätter dricka ensam på lördag och sover i soffan på kvällen. Han ber om ursäkt och förklarar att så ska det inte vara. Men inser nu att uppbrotten närmar sig snabbt. Jag som försöker skjuta upp det.

Jag blir så ledsen för dotterns skull. Får också mycket dåligt samvete för vad jag utsätter henne för. Hon lever i ett instabilt hem och jag måste ta bort henne fort! Jag är så rådvill och förtvivlad. Hatar beroendepersonen!

Han gör ju det bästa för dig. För att du skall kunna bli frisk. Ta vara på det, du har chansen nu att få ditt liv tillbaks, så bra med aa?
Det här forumet är verkligen bra!
Kram

Nej det var inte skönt någonstans, jag blev så besviken så jag kan inte ens beskriva det. Barnen lika besvikna då de hamnade i samma skit. Ja jag har druckit ikväll, men inte blivit full som jag skrev. Efter att frun gått och lagt sig, då hon ignorerat oss allla och kastat tillräckligt skit så lät jag barnen vara uppe mycket längre än vad hon tycker är OK. Känner mig väldigt nära dem och har kärklek även då jag druckit, jag är garanterat den som låter barnen vara barn - min fru inte så. Kan inte skriva alla detaljer då det skulle bli en roman, men jag VET att jag skulle hantera alkoholen utan henne. Igår var allt jättebra så trodde på att vi kanske skulle kunna reda upp det här, men redan vid frukost imorse som sagt så spårade det ur.

Men som svar på din sista mening, nej det kvittar inte men det känns så.

Tack för att du finns Sisyfos

Tänker på dig Wasabi nu när jag ska sova, och jag hoppas att ångesten har lättat och att du somnar nykter.

Kram ❤️

...för det som är skört, I mig.
Jag vet inte hur det har blivit så men ofta tycker jag att livet krävt och kräver mycket, och där jag upplevt att jag inte haft alternativ.
Som vi är många som vittnar om; hur ber man om hjälp?
Jag vet inte hur man gör när man ger upp, alltså inte går till jobbet eller andra förpliktelser. Har ofta känt mig som en (social) soldat.
Hjälpa, stötta och lösa problem vet jag hur jag gör även om nog ingen skulle säga att jag är uppoffrande. Men bara att gå till en läkare för normala åkommor är en stor grej för mig.
När jag väl gjorde det för 1,5 år sedan då katastrofer i min omgivning avlöste varandra och jag var så stel i käkarna om morgnarna att jag önskade mig ett verktyg för att bryta upp dem.
Så insåg jag - typ i väntrummet- att människor i allmänhet söker hjälp på vårdcentralen för sina besvär.
Vissa regler gäller alla andra, men inte mig,
Får ingen rätsida just ikväll på dessa tankar. Däremot underlättar det att vara nykter. Om man vill tänka.
Kram och godnatt.

...för det som är skört, I mig.
Jag vet inte hur det har blivit så men ofta tycker jag att livet krävt och kräver mycket, och där jag upplevt att jag inte haft alternativ.
Som vi är många som vittnar om; hur ber man om hjälp?
Jag vet inte hur man gör när man ger upp, alltså inte går till jobbet eller andra förpliktelser. Har ofta känt mig som en (social) soldat.
Hjälpa, stötta och lösa problem vet jag hur jag gör även om nog ingen skulle säga att jag är uppoffrande. Men bara att gå till en läkare för normala åkommor är en stor grej för mig.
När jag väl gjorde det för 1,5 år sedan då katastrofer i min omgivning avlöste varandra och jag var så stel i käkarna om morgnarna att jag önskade mig ett verktyg för att bryta upp dem.
Så insåg jag - typ i väntrummet- att människor i allmänhet söker hjälp på vårdcentralen för sina besvär.
Vissa regler gäller alla andra, men inte mig,
Får ingen rätsida just ikväll på dessa tankar. Däremot underlättar det att vara nykter. Om man vill tänka.
Kram och godnatt.

Ja, Nystart... en samvetsfråga i all välmening... var det skönt att hon inte höll sitt löfte så att du kunde skylla på henne när (eller om) du bröt ditt?
För det spelar ju roll om du är nykter, för dig framförallt. När man kommer bort från alkoholen, vilket jag lyckats hyfsat med på senare tid så blir det ännu mer tydligt. Jag har roligare, tycker bättre om mig själv, får mer energi etc när jag är nykter. Antar att du egentligen får samma effekter om du håller upp en lite längre period. Så det kvittar verkligen inte när du väljer att dricka. Du fightas på två håll nu, klart att det är lätt att det blir övermäktigt, men kvittar gör det inte.

Vågar man lite på Google translate? Knappast ?

Det låter som om du verkligen har bestämt dig! Med hela hjärnan ? Lämna inga dörrar öppna, ta en dag i taget, och ha tillit för processen och att det tar tid.

Otroligt sorgligt att det gick så långt att din man lämnade dig ? Men han kände nog att han var tvungen, för att du skulle inse allvaret.

Bra att du ska på AA-möte!

Har spenderat senaste dygnet med elva stycken härliga kvinnor i Sigtuna där vi har pilgrimsvandrat, yogat lite, ätit gott, druckit bubbelvatten men framför allt haft workshop i "Write Your Self", ett slags terapeutiskt skrivande. Det har varit roligt men intensivt! ?

Kram, ?

Hej!

Har varit här till och från, haft upp och nedgångar.

Ena stunden har jag mått bra och trott att jag kan sluta dricka, men å andra sidan har jag sådan ångest och stress att jag dricker. Jag dricker redigt när jag väl dricker och har inget stopp.

Detta har lett till osämja och besvikelse mellan mig och min man, det har gått så långt att jag förlorat honom. Han är kall, bryr sig inte längre och tänker bara på sig själv. Och vet ni vad, det gör han helt rätt i och jag har betett mig som ett svin rent ut sagt, inte så svårt att erkänna.

Tycker det är jättetragiskt att jag låtit det gå så långt att jag förlorade mitt livs kärlek. Jag sörjer verkligen den förlorade kärleken.

VI båda har mått dåligt ett tag, inte bara enbart för alkoholen utan också ekonomi, hälso och aktivitets val. Vi har inte gjort roliga saker på länge tillsammans och vi har tappat glädjen.

Jag har stor stress och ångest, detta har jag haft i ca 10 års tid och först nu har jag fått riktig hjälp och jag börjar inse vad som är viktigt i livet. Jag orkar inte med den människan jag är idag, jag vill så mycket mer men har satt gränser för mig själv för jag tycker inte att jag är värd att må bra, lyckas och älska mig själv.

När jag blir full, så blir jag känslosam och även arg, detta blir till följd att jag låter allt gå ut över honom, fastän jag inte menar det jag säger.

Jag känner mig ensam men ändå stark just nu, det har varit 4 intensiva veckor med mycket känslor. Vi har gjort slut och han vill hitta sig själv, men jag har antagligen inte fattat förrän nu att han har varit medberoende och försökt hjälpa mig så gott det går. Men tyvärr har jag varit så inne i mig själv och hatat mig själv, att fokus bara ligger på hur jag mår.

Jag är så djup ledsen över detta och vet inte vart jag ska ta vägen riktigt, jag gör allt för att må bra igen och att kunna älska mig själv. Men det är en sådan tuff process. Jag har intalat mig själv att han kommer lämna mig och haft ångest för det, och att jag är inte värd hans kärlek... Alltsåå....Snacka om att förminska en annan människa då, jag underminerar hans känslor och tvivlar på att dem är äkta, så ska det ju verkligen inte vara. Det jobbiga är att tilliten till mig är så låg att han inte tror på något jag säger... Tilliten till mig själv är väl samma, så jag gräver ner mig ännu mer.

Jag inser nu att jag har ett tufft jobb framför mig och att det är den tuffa vägen man måste ta för att kunna utvecklas, bli det bästa jag kan vara både för mig själv och andra.

Tack för att denna sida finns och att man inte är ensam, för det har jag känt mig länge nu. Det känns skönt att kunna skriva av sig och att inte bli dömd, för jag dömmer mig själv redan så hårt och jag har sådan ångest för alla mina val i livet. Jag vill inte vara sådan här något mer...Därför som jag säger adjö till mitt gamla jag som inte är jag, och säger välkommen till den jag alltid skulle varit.

Kram på er! Tack för att ni finns!

Ps. Jag ska till AA möte näst nästa vecka, första gången jag gör det... Känns inte jobbigt faktiskt, jag ser fram emot det.

Funderar hur det går för dig?
/Mrx

När man druckit för mycket så behöver hjärnan tid på sig att reparera sig. Därav den stora tröttheten. Man har en obalans i dopaminnivån och då skriker hjärnan efter alkohol för att rätta till det.
Var själv inte alls beredd på detta. Har läst på om postakut abstinens. Består av trötthet, koncentrationssvårigheter, klumpighet mm.
Man behöver ha tålamod med sig själv.
Kram?

”Idag väljer jag att vara nykter” på latin kan jag tänka med sig som en tatuering faktiskt. Med sirlig vacker skrift på insidan av vänster underarm. Det blir i så fall min allra första tatuering.

Kanske en lämplig present till mig själv på sexmånadersdagen eller ettårsdagen som nykter ?

Ni är så fina. Men jag vet inte om jag orkar stå emot idag. Allt är så jobbigt just nu, och jag blir så frustrerad. Den här ångesten, den är här och den kommer alltid att vara här. Vissa dagar mer än andra och det är så tröttsamt och frustrerande... att bara vilja försvinna, få en paus några timmar är lockande. Jag orkar inte med mig själv ibland.

Din hjärna håller på och sliter med att läka sig, och det tar tyvärr lång tid.

Ångesten stillas förvisso tillfälligt av alkohol - men det blir bara etter värre några timmar senare. Plus att det tar fem dagar innan alkoholen går ur kroppen, och under den tiden kommer du att ha SVÅRT sug efter mer alkohol.

Gör hellre något annat som lindrar ångesten är du snäll ❤️

Djupandas sakta in (räkna till 4), håll andan (räkna till 5), andas ut sakta (andas till 6), håll andan (andas till 5). Repetera 5-10 gånger, och använd fingrarna för att räkna repetionerna.

Har du inte ro att djupandas - ut och spring skiten ur dig! Båda sätten är effektiva mot just ångest.

Kram ❤️

Så himla starkt ?
Du kanske valt ditt namn för att du vet att du är det?
Ångest är en urjobbig känsla,men den är inte du.
Testa att andas, blunda.
Inte lätt men sen klingar det av,
Och du är inte, och ska inte vara en misslyckad person.
Kram.

...låter tungt!
Låter också som att du trycker ner dig själv. Du är inte ett misslyckande (vare sig du dricker eller inte) men prova att acceptera läget (jag vet att det är jättesvårt när ångesten finns) men ändå...
Just nu har du ångest - kan det få vara så bara? Det blir bara värre av att du dricker. Allting förändras....men vägen är sällan spikrak. Försök att vara snäll mot dig själv.

Fjärde nyktra helgen för mig - och mitt beslut att vara nykter känns fortfarande som bland de bästa besluten som jag har tagit ?

Någon liknade alkoholen vid en partner som det tar slut med. Jag har själv upplevt tre sådana uppbrott de senaste fem åren, efter kortare förbindelser, så jag vet tyvärr precis hur det känns. I ett fall bröt jag upp, men i de andra två fallen blev jag dumpad.

Först känner man sig ensam, övergiven, skitförbannad och överjävligt ledsen. Man ältar och ältar, tycker synd om sig själv ?

Några månader senare, med facit i hand, tänker man snarare: ”Vilken tur att jag kom ur den relationen utan alltför hemska själsliga skador.”

Precis så ska jag tänka om alkoholen! Vilken tur att jag kom ur den relationen!

Genom de böcker som jag läser/lyssnar på har jag idag lärt mig att man inte ska tänka ”aldrig mer alkohol”, utan att man hellre ska tänka ”idag väljer jag att vara nykter”, som en morgonrutin typ. Det ska jag prova! Då blir det som en daglig positiv affirmation ?

Man ska inte heller tänka ”jag ska INTE dricka alkohol”. Det blir som när man säger ”tänk INTE på den rosa elefanten”. Vad tänker man på då liksom?

Fortsatt trevlig nykter helg allihop!

Jag har sån stark ångest och jag vill dricka. Jag vill inte känna såhär. Fan, jag orkar inte hålla på! Varför ska jag vara duktig, varför kan inte jag få vara ett jävla misslyckande. Nån måste väl vara det också. Vad är det för mening med det här om ångesten är kvar tom värre?!