Senaste kommentarerna i forumet

Så bra skrivet. Ja dagen i dag, alla hjärtans dag, känns som menad för par. Man tänker så när man är ensam.
Första gången ensam, ingen partner, på alla hjärtans dag.
Det du skriver känsla och förnuft. Hamnar också där ibland. Känslan säger ju att jag fortfarande älskar mannen som dricker, förnuftet säger jag överlever inte om jag är med honom.
Vissa dagar känner man sig stark, vissa dagar svag. Men forumet här är guld värd när man kan gå tillbaka och läsa hur det var.
I dag har fyllt min dag med att hjälpa barnbarn att överraska sina föräldrar med fika. I kärlekens tecken?.
Ja livet går vidare, och i morgon är en vanlig dag.

Rosa-vina, du är minst lika viktig som dina kollegor. Du behöver vila och återhämtning för att kunna göra ett bra jobb.
Det går inte att strunta i sig själv och tänka på andra i första hand.
Du äventyrar din hälsa och går in i väggen igen.
Nej, koppla av när du är ledig och gör saker som du mår bra av.
Då blir du också en bättre kollega när du är på jobbet.

Själv är jag sjukskriven från mitt ena jobb nu. Orkar inte säga mer just nu om det.
Behöver också dra ner lite på min närvaro här på forumet.
Blir på något vis beroende av att få prata om min nykterhet trots att det inte är svårt att hålla den.
Och jag känner mig så tråkig! ?
Vill att det ska hända något!
Men ändå inte för jag är så trött...

Vi får kämpa på, Rosa-vina ?
Vad annat kan vi göra??
Snart kommer våren????☀️
Det är så vi får tänka...?
Kram ?

Vad bra att du tar upp detta med att vila och ta paus i vardagen Se klart. Jag tror det är jätteviktigt för att hålla nykterheten!
Kram!

Går hem tidigare från jobbet idag.
Behöver vila innan iväg på middag.
Tar mig ”läspauser” på jobbet.
Går ifrån, är med mig själv.
Inser att jag, utan att planera för det, ser till att jag får lite vila. Tidigare; kört på, och ganska hårt.
Som att kroppen, och själen, gör små reden här och där. Där jag kan gå undan, vara med mig.
Tanken slår mig att vinet nog haft den funktionen tidigare.
Givit mig en sällsynta chanser att andas.
Nu ger jag mig den där chansen, själv, och nykter.

Ta en timme i taget

Gör ett ”byte”, från fylla fredag kväll till pigg eller iaf ångestfri lördag morgon.

Var helt säker på att du mår bättre för varje dag som passerar

Glöm att varje dag måste vara speciell eller att du är ”värd” det ena eller andra. Låt vissa dagar bara passera som en väg mot ett bättre liv.
Kämpa!

puffar lite för BliMeraDu och hennes blogg OCH nyhetsbrev !
Kanske mest läsvärd för anhöriga/medberoende men även jag har stor nytta av det hon skriver !
(borttagen länk, redigerat av admi, reklam)

Intressant hur enkelt och rätt ett beslut kan kännas, och hur tacksam jag är över det just nu. Absolut inget dividerande utan bara lättnad över att inte behöva dricka och förstöra mig själv.

Har tänkt mycket på dig ?Jag är kvar och nykter vilket är väldigt skönt. Kämpar fortfarande med min ångest. Svårt att utföra vissa vardagliga saker och det stör mig ngt enormt. Men men bara att kämpa på. Idag fredag och visst har tankarna funnits där på vin men tror inte det blir ngt idag. Helt slut efter denna jobbveckan. Du är så grym ska du veta. Hur har du det? Kramar??

Till en vecka! Härligt att höra/läsa, framtiden- den ligger ju där. Önskar dig en fredag utan dividerande med dig själv, utan lite lugn och klarhet! Kram.

Vill så gärna bli kvitt spriten. Den har gjort mig sjuk både fysiskt och psykiskt. Måste hitta på nya saker helt enkelt. Inte så lätt heller, då den varit min "bästa" vän. Kanske den blivit en del av min identitet. Har känt mig nedstämd och likgiltig de här nyktra veckorna. Positivt är att övriga nervproblem nu sakta börjar läka.

Man borde tänka så. Innan nykterheten så var jag fortfarande full eller kunde börja på ny kula en lördag morgon. Vilken misär. Räckte inte alkoholen blev det bolaget igen. Hela helger söps i princip bort. Gick även till affären full. Måste luktat sprit långväga. Så många år man slösat bort. :(

När jag får starka sug så brukar jag gå tillbaka till basics - alltså ta det en dag i taget (ibland en timme i taget). Bestäm dig att du är nykter idag och det får räcka, sen tar du samma beslut imorgon. Det hjälper inte att tänka flera dagar i förväg för då bygger du upp en förväntan om att dricka.

Fundera även på hur du mår, varför du vill dricka och varför du känner sug just nu? Kan vara bra att rucka lite på rutinerna också. Kanske gå och lägga dig tidigt en av helgdagarna, eller planera in något att göra så att du inte behöver tänka på att dricka.

Lycka till!

Jag brukar tänka på hur skön lördag morgon blir utan att ha druckit kvällen innan. Lördag morgon är min nya fredag kväll. Vet inte om det hjälper dig men ett tankesätt jag anammat.
Charlie

Efter många försök tidigare i mitt liv så känner jag mig mer bestämd att sluta dricka helt. Har fått många symtom och besvär eftar alla 25 år av helgsupande. En solig eftermiddag som denna så skulle det vara gott med en flaska vin eller två efter jobbet. Plötsligt verkar alla otaliga baksmällor vara som bortblåsta och tänker nu på hur det skulle vara att återuppleva det sköna ruset igen. Snälla, någon här som kan få mig på andra tankar att inte spoilera min nykterhet? Mvh.

Alltid skönt att få den första veckan överstökad även om det har gått otroligt lätt den här gången. Jag är fortfarande försiktig eftersom jag vet att sug kan komma närsomhelst, men än så länge är jag bara tacksam och lättad över att vara nykter.

Jag märker att jag funderar mer på framtiden när jag inte dricker, men på ett bra sätt. Hur vill jag att mitt liv ska se ut 5-10 år från nu? När jag inte är fast i alkoholträsket (som jag har sett vissa så fyndigt kallar det) kan jag göra vad jag vill! Jag kan försiktigt drömma om att kanske bli mamma någon dag. Jag har ingen barnönskan just nu, och har lovat mig själv att aldrig skaffa barn om jag fortsätter dricka som jag gör. Men kanske om jag är nykter en längre tid och är bekväm i mig själv och vem jag är. Annars vill jag resa, träna och blir exceptionell på att virka. Uppleva livet med min man och komma närmare honom. Jag vill plugga och ha ett jobb där jag trivs en längre tid.

Det är underbart att kunna drömma igen. Jag vill inte sluta.

"Sobriety is everything that alcohol promises"

Vad du känner för din man.
Titta på den situation du lever i och försök tänka dig att framtiden i värsta fall kan se likadan ut.
Läs omkring härinne och se vitt skilda historier beroende på vad den anhöriga gör.
En del härdar ut just för att de inte förmår att bryta.
Pinas längtar och hoppas på ett bättre liv.

För de flesta blir det inte så.
Många av de som dricker är inte beredda att släppa taget om alkoholen då det är en sjukdom som innehåller mycket förnekelse även inför sig själv.
Att som anhörig stanna kvar i detta är väldigt plågsamt men ändå är det så vi ofta gör.
Vi tror och tänker att de måste ju se.

Men i deras värld så är det ofta ingen fara,de kan sluta när de vill.
De har kontroll och den anhöriga överdriver.

Så att vänta på hans "rätta" reaktion på den situation du beskrivit kan vara rätt meningslöst.

Ta istället din kraft och fortsätt våga se som du gör just nu.
Se vad du kan göra för att förändra din situation till det bättre.

Sök en stödgrupp,kommunen eller någon annan god vän kanske.
För samtal och för att lyfta upp hur du har det i det här.
Den enda du kan påverka är du själv.
Från en som vet och har varit där i många år..

Och Välkommen hit!

Kommer precis från duschen. Min mage studerades noggrant med tanke på ditt inlägg svagis. Inte tusan kan jag stoltsera med sådana rapporter som du inte :D. Inte hänt ett skit med min mage. Är det nötterna tro? Jaja. Har spunnit i dag. Nytt pass för mig, en lite längre (i tid) variant och i dag var det fokus på intervallträning. Tydligen har jag tagit mig igenom 39 intervaller nu med varierande kraftansträngning. Känns bra i hjärtat och i knoppen. Toppen ju att din app hjälper dig så mycket. Jag älskar effektiva lösningar!
Kram!

Jag läste just ditt senaste inlägg, men nu verkar det vara borttaget....

När jag skrivit ett inlägg o lägger upp så kommer bara "halva" inlägget upp?

Nä asså funkar ej?

Vi finns här! Jag är ledig i dag dessutom. Håller span på dig :-) Du fixar det!
Charlie

Andra dagen i resten av mitt liv....jag=alkoholist? tunga ord att tänka ännu tyngre att uttala...
Går inte utanför dörren idag, vill inte riskera något. Ligger bara här och andas...läser inlägg, laddar ner boktips och rasar inombords...
Men jag ska klara det, jag vill inte vara den som drack bort kärleken och familjen?

Mot helgen, igen.
Inte min favorit längre. Inte oresonligt sugen på vin eller så, men vet att de här dagarna kräver mer. Av parering och planering.
Men jag sätter upp denna dag, såhär långt, som en väldigt glad dag! Längesen jag kände den där lättheten. Så jag hänger kvar där ett tag. Tids nog kväll och umgänge.
När jag tänker på det skulle jag nog hellre välja att vara ensam hemma (hjälp vad tråkigt det lät)...
Men lägger viss vikt vid att leva så normalt som möjligt. För att dessa vita månader inte ska vara som att hålla ut, utan att leva. Med allt vad som ingår.
Ikväll tänker jag vara nykter!
Mellan mig och det beslutet inte en millimeter.

Att vara inne i medberoendet är för mig som en svart eller grå sörja. Ett tillstånd som jag inte kan hitta ut ifrån fast jag ser öppningen. Jag förmår inte ta de steg som krävs,eller har tappat benen någonstans på vägen. Att våga gå utanför bekvämlighetszonen och trampa på ny mark är väldigt tufft.

Också detta att hitta nya kontakter,som ofta de nyktra alkoholisterna är tvungen att göra,
Där man kan nosa på nya vägar att umgås,tala och bemöta varandra.
Hoppas att det lättar för alla som idag kanske känner sig extra ensamma.

Jag har idag haft en gråtstund över mitt ex som nu bor i gubbhimlen som min handikappade dotter så fint uttrycker det.
Han har säkert fullt sjå att hjälpa änglarna med sysslor och kanske åka med sin båt ut på det öppna havet.

Den sorg jag känt över att han är borta var jag inte beredd på.
Den orättvisa och den vanmakt jag hade under hösten att återigen inte kunna hjälpa under hans sjukdom annat än att ibland finnas där för honom.
Men jag vet att han ahde behövt mer.
Jag vet att han velat att jag skulle sitta där och vara hans partner,men det kunde jag inte då jag ju lever i en ny relation.

Att jag återigen förstår att känsla och förnuft är två helt olika saker.
Två parallela liv som löper ibland gemensamt,men rätt ofta och speciellt vid kris så springer de åt varsitt håll.
Kvar står då ullabulla och undrar vilken av vägarna hon ska följa.
Har jag då åtminstone någon sorts självkontroll så väljer jag ju förnuftet.

Men adnra gånger så måste jag få bejaka känslan och det är ju ofta då man tar på sig den berömda offerkoftan och önskar att någon kom och hävde förtrollningen av den känsla (man själv) försatt sig i.

Att vara stark,stå emot och kanske jobba på egoismen eller åtminstone självbevarelsedriften är så knepigt ibland.
Att bara få vara,glida genom livet som en hund eller litet barn.
Bara få ta emot och ge i ren energi och kärlek.
IStället för giftiga miljöer,konflikter intressemotsättningar mm.
Som man hela tiden som "vuxen" måste hantera.

Nä,skapa en isolerad plats i sig själv där man bara bjuds på choklad blommor och vänliga ord.
Det är nog den rätta medi cinen,åtminstone för mig.

Tack Rolf för din kommentar, jag känner igen detta du beskriver om att vara i behov av vara för sig själv.
I mig känns det sån full fart med känslor och tankar, att jag inte riktigt kan vara så nära, eller känna att jag behöver ”svara” på någon annans behov.
Jag har det inte tråkigt m mig själv, snarare behöver jag tiden. Och jag har det inte sämre i min relation, men försöker förklara känslan av att inte vilja bli störd. Inte så konstigt kanske men en oväntad konsekvens. Jag oroar mig inte så mycket, utan tänker att tiden är på min sida, och att så småningom känner jag mig säkrare i att kliva ur mig själv, och mötas.
Roligt, i bemärkelsen skratta i berusning och flams. Hittar inte dit, inte än. Men även där tänker jag att de där kvällarna som var bara roliga är lätt räknade. De trötta morgnarna, sega kvällarna, har jag fullt av på denna bank,
Kram och vad fint att du skriver, you have been missed!