Senaste kommentarerna i forumet

Jo det är så här jag "fungerar" då, socialt. När jag dricker. Annars hade jag aldrig tagit mig till denna sida och inte skrivit en rad. Hade känts väldigt avlägset. Så det problemet, det jag har som nykter, måste jag ta i tu med, hur det nu ska gå till... Men det är ju grunden! Fixa livet i vanliga fall! Lite svårt när man saknar jobb, körkort (sedan väldigt länge, vi pratar decennier med undantag för sommarjobb och marknadspolitiska åtgärder på heltid utan lön) Saknar familj, flickvän, barn, vänner (har några enstaka och så dem jag språkar med via facebook) i staden där jag bor... Dålig självkänsla, dåligt självförtroende, men stor nyfikenhet på allt möjligt! Så inte hopplöst som sagt, bara väldigt knepigt. Har precis börjat på folkhögskola! Väldigt kul även om jag är äldst och har utbildning som borde diskvalificera mig där egentligen... Men så är det och en tackar för det. Bara det håller nu!
Ja det får räcka för nu. Vet inte om någon läser detta eller om så, svarar. Men ska ha kvar sidan och kolla lite med tiden...

Hm, nu inte ironisk. Har läst lite av vad som skrivits tidigare. (Jag såg inte det först) Väldigt bra saker! Personliga och värdefulla för mig! Så jag ska fundera lite extra. Nu när jag precis börjat en skola. Orkar inte hålla på men kan inte sluta... Summa summarum typ. Tursamt är att jag ändå lyckats komma till en nivå där jag bara dricker en eller två max tre dagar, det bär inte iväg som förr i tiden. Så jag bryter i tid och sover med sömntabletter. (propavan och mirtazapin) Felet är att man lätt blir som en zombie dagen efter och pajar dygnsrytmen, så har man en vecka att rätta till den (minst). Ja ja... Bara att skriva här hjälper en smula. Ensamhet annars är väl ett grundproblem. Har jag något vettigt att göra tenderar jag att dricka mindre, svårare än så är det inte... Är 52 nu, singel man, och med många sysslor och hobbies för övrigt, så inget är hopplöst, bara knepigt!

Hur mycket dricker du då, när du dricker? Ja det blir en hela starksprit och lite vin. Det varierar. Som minst en hela... Så det är väl ganska mycket då. Men jag kan gå till jobb eller skola dagen därpå. Hm ja ha... Det är mycket... Ja och ibland blir det för mycket. Då får jag sjukskriva mig typ. Har varit på behandlingshem i 8 månader, varit in och ut på avgiftning ett otal gånger men det var några år sen sist nu... Har du druckit nu? Ja, jo det har jag.
Och du tycker du är social nu? Jo, fast lite överdrivet kanske... Lätt för ironi, som ni ser där ovan... Hm Ja du får söka dig fram och fråga på fler ställen - det är det råd jag kan ge dig/mig. Nöjd så? Nä men det får duga!

Svar:
Jo du har druckit så länge så din hjärna har vant sig vid att bli social under sådana omständigheter. Det ingår i den process som hjärnan fortlever, att när den konstant får alkohol/drog, och vänjer sig vid detta, så upplever du det som att du "fungerar" bara då. Mer långvarig tid utan alkohol kan återställa din hjärna till ett mer normalt tillstånd... Mvh Jag själv!

Jo fast jag var sådan innan jag började dricka! Så vad är mitt egentliga problem? Varför är jag inte social och tycker om att prata med andra människor, redan från början, innan jag började dricka?

Svar:
Det är din personlighet. Fortsätt i så fall och drick kontrollerat.

Hm med risk att jag då och då faller pladask. Ok, jag får försöka det då och söka mig till en del forum där de kanske har svar? :)

Undrar varför jag fungerar bättre när jag druckit. (Jag vet det om signalsubstanser i hjärnan, att hämningar släpper etc, det är inte det jag undrar över, bara det faktum att jag fungerar bättre när jag druckit lite. Jag blir trevligare, mer pratsam och social - som jag annars inte är alls. Det är den springande punkten! När jag inte dricker så kan månader gå, jag hör inte av mig, jag vill inte prata med någon. Facebook ligger nere. Jag umgås inte, annat än med mor och bror för mat. Typ. När jag dricker, så börjar jag prata och beskriva vad jag gjort under veckan, inget konstigt eller överdrivet, bara normal konversation... Varför är det så? Har haft mitt periodiska drickande i lite över 20 år nu. Alldeles för mycket i bland. Men oftast så kan jag hantera det bra, dvs, jag blir ingen "tokstolle" när jag dricker, utan bara kan socialisera med människor, som jag annars inte kan. Diagnos? :)

men skönt att det gick bra. Förstår att du blev rädd och de känslorna som kommer som ringar på vattnet. Jag får lika, samma sug efter direkt lindring vid katastrof. Jättebra att du kunde stå emot, bravo. Ja, det är nog något vi får leva med men det borde mattas av med åren. Jag hoppas det.

Kram på dig Strulan!

Igår var det tufft och jag rannsakade mig själv efter att ha tyckt väldigt synd om mig. Efter en hel del självömkan kom jag fram till att, jag bara kan ändra på min egen inställning. Big suprise, nä, men glömmer det iaf...

Alla sidor hos mig är inte helt snygga och självömkande personer tycker ingen om. Jag kommer på mötet nästa lördag. Sen bör jag nog ta mig till ett AA-möte för att skaffa en sponsor och börja jobba med stegen. Så här kan jag ju inte ha det. Inser också att risken för återfall kan öka om jag inte tar tag i mitt eget inre själsliv.

Önskar er alla en trevlig helg!

Oj, jag hoppas att allt löser upp sig till slut. Även om det kommer ta ett tag!
Ta hand om dig & lägg all energi på dig nu!

Jag får ta & gratulera till detta!!
Mycket starkt jobbat!!

Jag själv är inne på min 12 dag av nykterhet & det känns väldigt bra, även om det är lite jobbigt ibland..

Trevlig helg!

Först tack för kommentar i min tråd för ett par dagar sedan. Du vet ju att jag är på resande fot så jag skriver inte lika ofta just nu. Det låter kanon att du, sakta men säkert, tar tag i kost och motion. Se bara till att inte falla i den fälla som vi alkoholister ofta gör, dvs göra "för mycket" och "för fort". Det har säkerligen tagit många, många år att "bygga upp" kroppen och även slitaget, tex i form av artros som ju inte kommer över dagen.

Jag har själv ingen övervikt utan haft turen att väga lika mycket som jag gjorde när jag gjorde lumpen. Men det är inget jag tänker över. Det är förmodligen genetiskt plus att jag inte gillar sötsaker, förutom alkohol, då...………

Börja med stilla promenader. Försök att ta i lite extra i någon uppförsbacke. Det kan räcka med 10-20 sekunder. Det viktiga är bara att du får pulshöjning. Gör du det tillräckligt ofta kommer blodtryck mm att bli bättre.

Gröt på morgonen är alldeles utmärkt. Det har jag ätit de sista 30 åren. Havregrynsgröt (ibland blandat med andra gryn), skivad banan och någon annan frukt, beroende på säsong. Förutom att det är nyttigt håller man sig mätt. Jag har aldrig något sug efter mat innan lunch.
Lycka till och kämpa på men i din egen takt.
Tjalle

Hej Vinäger. Det är tack vare "sådana som dig" jag orkar kämpa själv. Du är en av mina förebilder och du har visat dig vara så stark när det behövts. Det är väl inte konstigt att också du sviktar någon gång. Du är ju ingen övermänniska. Känner jag dig rätt är du, med all säkerhet, tillbaka på den "rätta vägen" i ett huj

Allt gott till dig från Tjalle

och det är väl märkligt men precis så känner jag också. Ibland när jag drack förut så var det en känsla av ett "jobb som skulle göras" - om jag köpte 6 starköl så var jag liksom tvungen att dricka upp alla oavsett om jag ville ha mer....? Det är precis så det känns nu för mig också, att jag "slipper" att dricka. Det måste ju vara den som vi kallar alkoholdjävulen som var min slavdrivare eller hur? Som satt på min axel och sa: Så, drick nu....drick upp nu! Å sen så knäpper du nästa!

Hur konstigt som helst när man får lite distans till sitt eget beteende.
Idag ska vi vara nyktra <3 Ha så trevligt på konserten!
Kram
svagis

här sitter jag med mina mörktturkosa naglar som skulle matcha klänningen i krossad sammet inför kvällens fest....
Men jag går inte så bra att jag klarar av att gå :( Även om jag lindar knät med elastisk linda, tar alvedon osv så får jag ont efter ca 5000 steg (har testat under veckan) och jag måste fortsätta med mina övningar här hemma och ta det lite lugnt däremellan. Idag när jag vaknade var knät stelt och ont och när jag dessutom fick yrsel på förmiddagen lade jag ner den här dagen.

Det är bara att inse att när jag slutade dricka alkohol så fick jag syn på andra problem i mitt liv. Alkoholen fungerade som ett slags smörjmedel för att få mig att orka fortsätta med saker som jag egentligen borde skippat. Och i grunden handlar det nu om att jag väger för mycket fortfarande, det är ju därför jag får ont. Pratade med min mamma imorse och hon har ju redan gjort denna resa...med fetma och alla krämpor som kommit på köpet (men hennes drog är socker). Hon berättade hur det började med knäna i 55-årsåldern, att hon började gå med krycka, tackade nej till operation, försökte gå ner i vikt, lyckades ett tag men gick upp allt plus lite till så småningom osv. Idag är hon nästan helt rörelsehindrad, har diabetes, högt blodtryck och jag inser att det är hög tid att jag prioriterar upp kroppen som helhet i mitt liv. Jag har gjort en del försök, precis som med att sluta dricka A, men det har inte fungerat så länge som jag druckit alkohol! I mitt fall har alkohol gjort att allt annat har fallit och allt känts meningslöst.

Fortfarande är det nykterhetsarbetet som är viktigast och jag har nu varit nykter i 1 månad och 9 dagar. Men eftersom avsaknaden av berusning gjort mig mer klarsynt och rädd om mig själv ska jag nu försöka mer aktivt att bli lättare så att leder och brosk orkar bära mig. Det är skönt men samtidigt jobbigt att behöva tänka på.

Om jag släpper fram min inre röst "Forskaren" lite i tråden då: Jo om det ska ske en livsstilsförändring så är det bra att göra det i etapper och göra små ändringar, låta dem bli del av den nya livsstrukturen innan du gör nya skruvanden på livsstilen. I det här fallet har det nyktra livet kanske hunnit bli såpass vant att det är lagom att skruva lite på kost och motion för att må bättre. Men inga drastiska ändringar! Ändra på småsaker, t.ex. ät gröt till frukost istället för kaffe latte och smörgås. Köp inget godis alls ett tag. Låt bli att baka focaccia hela tiden :) De ändringarna tillsammans med frånvaron av alkoholkalorierna borde märkas på vågen om några veckor.

Tja....nu fick ni titta in i mitt huvud lite :) Sådär låter det! Tacksam att jag inte känt något sug efter A idag och inte heller börjat med något annat som ersättning.
Som sagt, Charlie, det blir ingen fest den här gången - så ingen rapport heller. Men vi får ha tålamod just nu och tänka på sommaren och andra roliga tillfällen till fest som ligger framför oss <3
Kram
svagis

Detta forum stärker mig varje dag i mitt beslut att inte dricka A något mer. Själva dagboksfunktionen är också motiverande då det räcker med att gå tillbaka i sina egna inlägg när nykterhetsprocessen började...de anledningar man hade att sluta. Så BRA gjort Se klart och alla andra att vi hittade varandra härinne!
Kram
svagis

men hoppas det går över snart... yrsel, ont i knät och allmänt visset...men jag orkar handarbeta och spela Pokemon Go så jag lever :)

Hoppas du kan vila dig i form hela helgen och kanske blir nästa vecka bättre. Men vila huvet så mycket du kan! Din utmattning har säkert blivit sämre tack vare de tuffa möten du haft i veckan - så jag hoppas nästa vecka blir lugnare på den fronten också. Var snäll mot dig själv <3
Kram
svagis

ha en skön helg! kram

Du skriver om den upplevda gemenskapen och stödet här och jag tänker som du, att det skulle vara så mycket svårare att rikta tankarna åt rätt håll om jag inte läste vad du och andra skriver här. Min vita månad skulle inte vara mer än en one-hit-wonder och jag skulle vara tillbaka i gamla hjulspår till 100 % imorgon. Även om jag dricker imorgon har jag hunnit rikta om mitt sikte under dessa fyra veckor efter att ha kommit till en massa insikter. En stor skillnad för mig är att jag nu också vågar prata med verkliga människor om alkohol på andra sätt än bara som ett roligt inslag i livet.
Härligt att du har hittat din särskilda bonus med att sluta. Jag letar efter min bästa grej, har ju många bra men vill ha något som slår de saker jag jag försöker byta ut med att sluta med A.
Önskar dig en härlig helg! kram

All omsorg du tidigare lagt på någon annan kan du lägga på dig själv. Ta hand om dig och ge dig själv all kärlek.
Du kommer att hitta tillbaka till dig själv igen.
Kram Azalea?

sig, bara drygt en vecka kvar! Spännande. Skriver här för att lyfta upp tråden, så att de som eventuellt missat att det är en träff kan få chansen. Kollar på min nykterhetsapp och räknar in 69 dagar, känns rätt otroligt och fortfarande är jag nöjd och tillfreds med livet 95 procent av tiden. Kramar /Fenix

styrkekramar till dig Vinäger, ta dig igenom det farliga och trånga sundet, så är du snart ute på öppet vatten igen.!

Och några funderingar som utvecklat sig under dessa veckor är:
-Det var inte alls så svårt som jag trodde med en vit månad. Lite tråkigt men inte svårt. Jag kommer att göra det igen men har inte bestämt när.
-Känner mig som en lite bättre (läs duktigare och hälsosammare) människa.
-Tycker att mitt liv känns lite tråkigare utan alkohol, mer intryckslöst.
-Tycker synd om människor som är bakis :) Som idag, några arbetskamrater var på AW igår.

Jag har satt upp regler och mål för mig själv fr o m imorgon. Jag oroar mig lite för att jag inte ska ha så bra kontroll som jag tror att jag ska kunna ha. Mitt nya mål är att aldrig dricka ensam. Varken ensam i rummet eller vara den enda som dricker i ett sällskap. Jag har också som mål om hur mycket jag får dricka vid varje tillfälle, men mängden är inte mitt största problem, det är frekvensen. Min man dricker sparsamt, så han kommer inte att sabba för mig (och han vet om mitt mål). Det är bara jag själv som kan sabba för mig.

Hur ser ni andra på detta, ska jag formulera ett straff som faller ut om jag misslyckas med mitt nya mål?

Och sedan undrar jag om ni tycker att jag är illojal när jag håller på och drömmer om att kunna dricka normalt och skriver om det här.

för ett mycket tydligt och begripligt perspektiv på min fundering. Det är ett bra sätt att undersöka djupet av mitt beroende. Jag är inte alls säker på att jag skulle fixa att dela en flaska vin under en vecka. Och om det visar sig vara problematiskt, ja då hoppas jag att poletten trillar ner även hos mig.
Bra att ha dig framför mig på min vandring, läser att du för en tid sedan har beslutat och genomfört förändringen i ditt liv. Jag är kanske på väg men kommer att tillåta mig misstag och snedsteg för att jag vet att jag är en person som mår dåligt av att tänka i termerna perfektion/felfri. Tack igen för ditt inlägg! kram

Då börjar det dra ihop sig för semestern... I vanliga fall hade jag längtat och varit ivrig att komma iväg. Visst känns det härligt att få byta miljö och umgås med människor jag verkligen uppskattar, men så finns det där orosmolnet...

Har ansträngt mig för att förbereda mig på de lägen som kan komma att uppstå. Afterski, bastning, förfest, lunch i backen osv. Det är skrämmande hur stor plats alkohol har på dessa resor.

Min strategi är att hälsan går först, jag anstränger mig för att äta nyttigt, röra på mig, sova bra mm och då har alkohol ingen plats. End of story liksom, känner inte för att ge några andra förklaringar och detta är ju också sant, även om det är en del av sanningen bara. Tror inte det blir några sura miner pga det. De andra kan ju festa på bäst de vill. Däremot vill jag vara med, har ingen lust att sitta ensam medan de andra roar sig. Jag vill ha kul utan alkohol, jag vill vara kul utan alkohol, det gör mig vansinnig att det ska behöva vara en så stor sak.

Vad är det som känns så obehagligt egentligen? Att tappa kontrollen och konsekvenstänket. Att ge efter för "jag tar tag under här sen, det är ju semester- tankarna". Ordet sen är förödande, sen kan vara om fem år.

Får försöka hålla fast vid att jag faktiskt är inne i femte helvita veckan, kroppen och psyket mår så mycket bättre. Dessutom vore det en riktig bragd att klara av att vara nykter en hel vecka under dessa omständigheter. Jag behöver känna mig stolt över egen prestation, finns inte mycket övrigt i livet jag stoltserar över för tillfället. Utåt sett kommer dessa nyktra dagar inte nämnas om inte någon frågar, skulle aldrig göra en grej av att jag inte dricker, jag vill att det ska verka som en självklarhet. Rätt missvisande och falskt men det har ju med skam och självbevarelse att göra så klart...

Då så, sista sakerna ska packas ner, om några timmar ska nejtackandet börja. ??

Lite mer harmonisk nu, fortfarande ledsen ibland men inte lika ofta. Fick ett skratt-och fnissanfall över en komisk situation häromdagen. Ett sånt där naturligt, bubbligt anfall som inte riktigt ville ta slut. Insåg att det var längesen sist. Väldigt härlig känsla i kroppen. Fortfarande ingen alkohol och det är jätteskönt. Noll alkohol är lika med noll oro över A-konsumtion. Vet nu vad som bekymrade mig och gnagde i samvetet under december. Inte så mycket mängden A utan känslan. Känslan av att lugnet spred sig i kroppen när jag tog ett glas vin. Lite lättare om hjärtat, bekymren kändes lite längre bort. Otäckt! Vill känna så utan alkohol.
För övrigt en dag i taget, jag försöker ha tålamod med mig själv och se framstegen som jag faktiskt gör. Går långa promenader i skogen nästan varje dag, mår väldigt bra av det.

Önskar er en fin fredag.
Jag är stolt idag, bara för att, ni vet!
???