Senaste kommentarerna i forumet

Dag 15 nykter! Det känns nästan som att det blir jobbigare för varje dag som går, ensammare o inget känns lättare. Jag kan inte sluta tänka på att få dricka, känslan, smaken, ruset. Att få koppla av o bara vara för en stund. Jag har förlorat min största trygghet o bästa vän utan att riktigt få sörja. Allt känns så långt borta, utan några exakta mål eller någon aning om hur o när. Blir det lättare? Släpper suget? Får man sörja? Miljoner tankar o känslor..

Du har verkligen gjort dig förtjänt av en hel natts god sömn?Kram!

Du är på G känner jag!?
Vi kämpar på?????

Kramar
???

Hej, jag är ny här och har lite problem med var jag ska skriva. För 20 år sedan gick jag i väggen ordentligt. Hade jobbat med människor och kriser hela mitt liv, men sen tog det slut. Byggde upp min egen lilla grotta, för att kunna gå vidare i livet. Behövde vara ensam, men lagade god mat , drack vin till. Då i lagom mängd. Detta har fortsatt. Kan mycket väl låta bli att dricka i sällskap, men om jag gör det, så fortsätter jag när jag kommer hem. Gillar alltså att dricka själv allra mest. Behöver "myset", äta gott, hela kittet. Ett av problemen är att jag då "snackar" hela kvällen, vilket gör att jag går upp i vikt. Dricker aldrig på dagen, utan detta är en mysfaktor på kvällen. Låter jag bli, så blir livet helt grått och tråkigt. Har vänner, så det är inte det som saknas. Men om jag bestämmer mig för att hålla upp, så har jag en konstig autopilot, som styr mina steg till systemet för att köpa en box. "Om jag nu ska dricka mindre, så blir det billigare att köpa box!!! Helt klar över att detta är destruktivt, men vet inte hur jag ska komma ur det hela.

Hade världens sug på väg hem från arbetet. Var på väg att svänga av i Kållered och rusa in på bolaget. Men jag stod emot. Körde sedan 90 minuter på gymmet när jag kom hem. Nu är suget över. Äter glass med sönerna framför teven. Nykter.

Jag antar att jag aldrig kommer att bli kvitt suget om jag inte slutar med alkohol för gott. I våras, efter drygt två vita månader, hade jag ändå ganska bra kontroll på det, nu får jag väl börja om. Och fundera på om det är värt att drabbas av sug med jämna mellanrum bara för att jag vill kunna dricka då och då.

..om jag minns rätt. Pellis- Kommer faktiskt inte riktigt ihåg. Tror jag ska gå tillbaka i min tråd och se om jag kan få ngn uppfattning om det..?☺️. Och så berodde det nog på olika saker i olika skeeden på nå vis. I början och så som inatt är det nog lite ren fysisk abstinens som ställer till det. Kryp i armar och ben, ngn slags klarhet och beredskap i huvudet, väldigt lättvöckt och det lilla jag sov var med mardrömmar. Men nu ska ju giftet ur, och det är bara dag 2 så det hör väl till..?. Så gott att höra att du redan märker skillnad till det bättre??! Jag tycker nog de flesta beskriver det som du upplever. Men jag minns att efter en veckas iaf klarvakenhet nätterna igenom, så kom förståeligt nog en väldig trötthet och sedan var jag så trött, så väldigt länge. Och jag sov mkt bättre då och så mkt jag kunde och som livet tillät med 2 små barn, jobb, hus o hem etc..men det var en frustration länge minns jag, att jag inte kände samma pigghet och energi att ta tag i hus och hem och röja och städa och baka som de flesta andra..☺️. Nåja nu vet jag mer hur det var sist för mig, och har också mer rimliga förväntningar på vad jag kan förvänta mig. Det är bra ?! Det jag märkte först som positiva skillnader, var nog rent utseendemässigt. Mindre plufsigt ansikte, inte så trötta ögon (mindre röda i, blå under..hahaha) fräschare hy, midjan kom tillbaka snabbt. Mer tålamod ändå tror jag också det blev redan efter en vecka. Så det är det jag tar sikte på nu närmst?! Jag väntar tålmodigt på dessa små tecken, som ju ger mer motivation. Inte så mkt till svar på dina frågor kanske Pellis??❤️(?)

Knaskatten?- tack för pepp❤️ och kloka ord! Bra att bli påmind om att ta hand om sig i eländet, som det ju faktiskt är iaf för mig så här i början att bli kvitt. Och eftersom jag har så lätt att bli föraktfull mot mig själv (mer när jag dricker förstås..) så är det jätteviktigt att jag gör precis som du säger. Att jag snarare rår om mig själv! Det är fokus och får bli slutorden för ikväll! Nu ska jag följa ditt råd och ta ett varmt bad (promenaden avklarad??) och stänga ner skärmarna för ikväll.
Sov gott alla?!
Hörs imorgon och tack?!

Stor kram
/Fibblan ?

Tack för svar ?
Det låter som Nämndemansgården är ett bra behandlingshem.
Hoppas jag kommer in där.
Undrar bara om dom bestämmer när man får använda sin mobil?
Samt om man får kolla på tv nångång i veckan typ?

Tack för era svar.

Jag pratar en del med min mamma om det men skäms för mycket för att berättade det för vänner. Vi bor inte i någon jättestor stad och vet någon vet alla. sen vet jag att det egentligen inte är jag som ska skämmas men gör ju det ändå.

Ja jag vet att han tycker mycket om oss och även om han är otrevlig till andra när han dricker är han aldrig någonsin det till mig, han vet hur jobbigt jag tycker det är även om jag inte säger det.

Han är inte öppen för någon hjälp just nu.

Det hjälpte mig mycket att bara få skriva av mig lite till människor som inte känner mig då det bara blev för mycket igår och all ork bara försvann.

Nya tag i dag.

Krockade för första gången i mitt liv idag - jag hoppas verkligen att det var min livs första och enda krock.
Nu snackar vi på cykel alltså.
Det vart en fin "liten" frontalkrock med en annan cyklist i en ganska skaplig hastighet. Jag for som en liten mask ut i en buske (om jag ändå hade kunnat fått flygningen i slow motion, det måste ha sett så roligt ut, jag flög verkligen) men landade ändå rätt skapligt.
Jag kom i ganska bra hastighet på min gamla cykel (jag skämtar inte när jag säger att cykeln är helt i orginal sånär som på ett bakdäck som är nytt, från tidigt 40 tal, och ja, jag är en nörd, jag har förstått det, just nu letar jag tillexempel efter tygskydd för hjulen i orginal samt en cykelkorg från 40-talet) som är helt slut i bromsarna, i nedförsbacke, i en dold kurva, och möter en medtrafikant på just den vägen där det inte är enkelriktat i Stockholms innerstad typiskt nog, som ligger en aningens för långt ut i sin fil, och jag ligger en aningens för långt ut i min fil tror jag, och jag försöker bromsa för glatta livet men bromsarna tar inte vilket jag vetat om sen jag införskaffade cykeln och har pillat på den för att försöka behålla alla orgnialdelar på den, hon hinner bromsa ganska skapligt med sin moderna cykel med både hand och fotbroms. Jag försöker med plan B, att styra undan, men hon styr åt samma håll. Där någonstans så sket det sig för mig rätt så rejält.
Jag hinner tänka, och det här är en mycket lustig tanke mitt i ett moment of death liksom "shitdethärgårintebra, tur jag är NYKTER när jag krockar"
*BAM*
Första sekundern när vi liksom kolliderar känns det ingenting, jag hinner inte riktigt märka att jag är uppe och flyger och landar i busken men jag hör kvinnan skrika
-Hur i helgvete kör du?!
Jag ligger i busken och tänker "Ja, hur kör jag, vad hände, och hur kör hon?! Jag har ju inte druckit något"
Tycker det är så jävla pinsamt, hela situationen liksom, så jag tänker när jag ser att kvinnan är riktigt skärrad att jag får dra på mig offerkoftan och bara ta skulden, suck it in liksom, hinner också känna att jag omedvetet känner någon form av skuldkänsla när tanken snuddar vid att jag är nykter och vad pinsamt det hade varit om jag varit full och krockat, om jag hade äventyrat en annan människas liv liksom.
Hon tar sig fram till mig i busken och hjälper mig upp, jag känner absolut ingenting för adrenalinet pumpar och jag börjar genast inspektera henne och frågar säkert 7 gånger om hon är okej. På frågan om jag var okej svarar jag att det spelar ingen roll, huvudsaken hon är okej.
Vi stannar kvar on the crimescene och hämtar andan, sen ger hon mig en kram och säger att "vi klarade oss! Tur!" och cyklar sedan vidare.
Väl hemma inser jag att jag har rätt ont. Får av mig kläderna och ställer mig i duschen och upptäcker att styret har tagit klassiskt i magen, naturligtvis över mjälten men jag hann spänna till buken så det är bara ett rött märke av handtaget som syns och mitt knä är stort som en fotboll men det känns mest som att det blev en liten blödning i knät.
Lindad om knät, preppad med 1 ipren och 2 alvedon sitter jag här och försöker reda ut varför jag känner en sån skuld gentemot mig själv. Ingenting hände ju. Jag hade hjälm, och det viktigaste av allt: jag var nykter.
Nykter i 249 dagar.
Jag tänker någonstans att den här känslan är viktig att ta med sig i listan över varför jag inte ska dricka alkohol. Fråga mig inte hur och varför den är viktig, det bara känns viktigt. Tänk om jag varit full. Tänk om jag skadat henne på fyllan. Tänk om nått värre hade hänt. Tänk om jag hade behövt åka ambulans. Full. Vilken skam.
Fy tusan. Jag mår illa bara jag berör den tanken.

Jag står starkast nykter. Om än jävligt blåslagen denna tisdagskväll.
Tacksamhet,
Dee

X

Just det, satt och pratade med några arbetskollegor i dag på fika. Vi pratade om plastpåsar först och jag har ju en åsikt och kan ju argumentera för fördelar/nackdelar samt funderingar kring ALLT. Just nu var det hur dyrare plastpåsar i affärerna påverkar oss, klimatet, samhällsekonomin osv. Min viktiga tanke var - men vi måste ju ändå ha plastpåsar att slänga vårt skräp i. Borde inte plastpåsar ha plast-skatt precis som rökningen har liksom.

Så vi kom in på rökning. Som gammal rökare och liberal som jag är så var, samtidigt som jag vet att många inte klarar av att leva bra (men valfritt) i ett liberalt samhälle. Det är en ständig konflikt inom mig, men liberalismen ligger så djupt rotad. Varken rökning eller plastpåsar är någon hjärtefråga för mig, men det är ju så sjukt kul att få snacka med andra som faktiskt innehar ett intellekt och kan komma med motargument som är mer än... "det kostar samhället pengar, det ger cancer osv".

I vilket fall.. långdragen som jag är så kommer jag nu till saken...

Vi pratade om rökning och jag bara sa rakt ut att jag rökte förr och att jag tror att jag är lite av en beroendeperson, därför håller jag mig från spel, alkohol och annan skit. Jag bara sa det, de kikade lite på mig och sen sa den ena kollegan. "Fan vad skönt med någon som är så öppen och kan reflektera kring sig själv på det sättet", och en annan höll med. Jag blev så sjukt glad :)

Och min hy, det är mest att den lyser mer, konstig förklaring kanske, men det har inga utslag eller porer som syns så mycket. Använder iof. idiotiskt dyra krämer också men det har jag gjort i ett år. Det kanske bara beror på att jag är i en bra period just nu. Är en periodare på fler sätt än vad gäller alkohol. haha.

Bra jobbat Fibblan!
Hoppas verkligen att du sover bättre i natt. Kroppen är ju van att få i sig alkohol, så det är inte konstigt att den reagerar när det förändras. Ge det någon vecka! Och kom ihåg ”HALT” - när man är Hungrig Arg Ledsen Trött är det lättare att känna sug och trilla dit. Så försök att ta hand om dig på alla sätt. Kanske en promenad innan läggdags? Ett bad? Dämpa belysningen? Öppna fönstret så att det blir svalt i sovrummet? Ta bort skärmar sista timmen innan läggdags?
Hjälper det inte kanske du behöver en insomningstablett. Lycka till! Kram ❤️?

Så bra att du är här!
Mitt tips är att hänga här mycket och att LÄSA mycket. ”This naked mind” heter en bok som är helt fantastisk och verkligen hjälper en att ställa om sin syn på alkohol.
Kram! ❤️

Hej,
Jag gjorde min behandling på Nämndemansgården i Blentarp. För min del var det en helt fantastisk tid där jag verkligen kunde släppa allt här hemma och bara fokusera på mig själv. Givetvis finns det regler kring telefon, tv etc men det var inget totalförbud. Jag upplevde det heller inte som ett problem då jag verkligen ville ha hjälp och kunde ha gjort vad som för att komma tillrätta med mig själv. Några permissioner tror jag inte heller är aktuella i en grundbehandling. Det kan dock vara aktuellt om behandlingen förlängd. Om ett behandlingshem är bra eller inte har jag svårt att uttala mig om. Beror nog lite på villigheten hos den beroende. Andra som varit där kanske inte alls tycker som jag.
De jobbar enligt 12-stegsmetoden men några hallelujamlöten var jag inte med om.?
Själv lever jag nykter sedan min tid där. Lycka till med ev behandling.

Hälsningar
Ellan

Grattis till 56 dagar som nykter. Starkt jobbat! Har varit borta från forumet någon vecka och det är verkligen glädjande att se hur bra det går för dig. Stärker även mig själv i min kamp mot A. Fortsätt på samma spår som du börjat, snart är dag 90 här!

Hej Piazzo, och tack för att du skrev i min tråd också! Du, liksom jag, skapade konto här idag. 13 augusti får bli vår "nystartsdag" eftersom vi båda nu har förstått att en förändring måste till! Vanans makt är stor och alkoholens makt på hjärnan, och lugnet alkoholen temporärt ger, är stark! MEN, jag vill hoppas att man kan fylla tomrummet med annat. Det kan ju andra, så det kan vi också! Det "normala" är ju inte att behöva lugna sig med vin varje dag! Det gjorde jag ju inte förut så då borde jag kunna återgå till att låta bli... men det är inte så enkelt!

Jag känner mig också hjälpt av att jag kunnat berätta om mitt drickande ocensurerat utan att bli fördömd här idag! Första gången jag vågat det...
Det tar massa tid att dricka, som du också skriver! Tänk vad mycket annat man kan göra på den tiden!

Vi får kämpa på!!

På info möte. Sen jag sagt att jag ska flytta själv så har min kille anstängts sig lite extra mkt. Mkt känslor, både positiva och negativa. Jag fick lägenheten och jag kommer stå på förstahandskontraktet. Känns som en ro i själen men endå inte så glad som jag skulle vart vid en lyckligare flytt. Nu flyttar jag ju ifrån, inte med. Sjukvården slussade min kille vidare till öppenvården efter 5 överdoser under 3 år. Det tog tid men äntligen togs det på allvar. Jag var med där och vi fick info om hur det funkade. Min kille satt och var öppen om att han har problem med missbruk men det satt långt inne. Ibland kändes det som han försökte skylla på sin sjukdom men insåg nog själv att ingen i rummet trodde på den storyn så han sa att han behövde hjälp och var villig för att ta hjälp. Känns nu lite konstig att bara dra och lämna han även om jag sagt att det ej är slut utan jag behöver bara space och tid för mig själv att läka. Och för att det någonsin ska hålla mellan oss så måste han nu bevisa att han vill vara drogfri. Men hur länge? Hur länge ska jag hålla han på avstånd? Hur länge borde vi bo särbos?

Återfall är ju ALLTID en risk. Och flyttar vi ihop så måste han säga upp sin lägenhet som han har förstahandskontrakt på. Flyttar han då in hos mig och får ett återfall då vill jag ju inte ha honom där. Och då kommer han inte ha en chans att få ett hyreskontrakt igen för han hamnat hos kronofogden. Hur gör jag? Vad gör jag? Hur länge? Hummm.. kram på er alla kämpare där ute.

Tack för allt stöd jag fått här bara på några timmar!! Det är väldigt betydelsefullt för mig!!
Kanske ska modifiera min text med att ja, jag blåser varje morgon för jag har kontrollbehov; men det är ytterst sällan jag inte är körbar, men det har hänt några gånger att jag inte varit det! Bara det är illa, för man måste dra i sig rejält med vin för att inte kunna köra nästa dag! Även om det inte händer så ofta så är det illa att jag tappat kontrollen över drickandet dagen före en arbetsdag! Alltså, varför dricker man massa alkohol när man ska jobba dagen efter?? "Vanliga" människor gör faktiskt inte det! Ett äkta par kanske delar en flaska vin på fredagkvällen och sedan är det nog med alkohol för resten av helgen!
Jag sköter mitt jobb för det mesta, men idag fick jag liksom nog på mig själv när jag inte ens kunde köra till jobbet och fick ljuga om min frånvaro!
Nu jävlar tar jag tag i detta!! Innan allt barkar åt helvete, för jag inser att det kommer att göra det om jag fortsätter i samma anda!
Kram till er alla! Jag känner mig väl omhändertagen och stöttad! Vi kämpar på!

Tjena!
Jag är alkoholist sedan många år tillbaka och har nu äntligen blivit beviljad genom soc att få komma till ett behandlingshem.
Tänkte höra om någon varit på Nämndemansgården innan?
Har fått höra skräck exempel på vissa behandlingshem som är som en ”sekt” med värsta halleluja möten.
Samt att man inte får permission eller använda sin telefon eller får se på tv den tiden man är där.
Galet!
Nyfiken på lite info o tips om bra behandlingshem.
Ha det fint
/ Pippi

Kloka ord och de hjälper i alla fall mig. Tack!

Tack till er som tagit er tid att svara och när jag läser så känner jag att tårarna kommer. Det är fina ord och råd. Dem ska jag ta till mig. Känner mig inte riktigt lika dålig som människa längre. Tusen tack för stödet! Jag hoppas att jag ska lyckas klara det här och gå förbi systemet, tyvärr ligger det ju precis utanför jobbet, så det är så lätt att slinka in där efter jobbet trots föresatsen om att jag inte ska köpa hem ngt.

Väldigt bra beslut att skriva. Hur sjuk din historia än ser ut i text känner jag igen allt!
Jag har nu passerat 6 månader nykter. Men jag hade aldrig klarat det utan först antabus och sedan 12-steg. Angående skam för AA etc, på AA finns ju bara stöttande och dessutom nyktra människor. Skulle du råka på någon du känner där som jag antar du är rädd för - vad skulle hända då?
Mitt förslag baserat på min egen resa är att ta hjälp! Det är tungt själv.
Heja dig!

När jag läser din historia har vi en del beröringspunkter och jag hoppas att det ska gå bra för dig. Jag känner att jag också behöver hjälp. Jag anmälde mig på alkoholhjälpen idag och skrev min historia. Jag fick många stöttande svar och råd. Tänk att människor tagit sig tid att svara och stötta en vilt främmande medmänniska. Jag känner och hoppas att det ska hjälpa mig och andra att ta sig igenom detta. Jag tror att det är viktigt att man framför allt försöker vara ärlig mot sig själv. Jag tror att det då blir lättare att ta emot hjälp, men jag vet inte. Lycka till BWA!

...vi är glada att du har hittat hit!

Varmt Välkommen! Att du tagit steget hit är ju helt fantastiskt, precis som vi andra här inne. Alla har en egen historia i ryggsäcken och man känner igen sig lite här och lite där. Just i din situation känner jag igen mig att inte berätta för sin man. Visst har min man tyckt att jag dricker lite för mycket vin under veckorna men eftersom jag 1. aldrig behöver blåsa på morgonen 2. sköter mitt jobb 3. tränar som vanligt - tycker han nog det är okej ändå. Nu har jag varit utan vin i 9 dagar och tror knappt han har reflekterat det.

Man måste tyvärr kasta av sig offerkoftan och borsta av alkholdimmorna från axlarna och gå vidare. Inte skämmas utan ta en dag i taget. Tänka på alla vinster man får av att INTE dricka. Nu vet jag inte hur gammal du är men man sover ju så dåligt när man druckit vin och är i klimakteriet exempelvis. Ångesten blir total liksom!

Varma Välkomstkraaamar till dig!