Senaste kommentarerna i forumet

Välkommen hit! Gratulerar till ett väl fattat beslut. Nu är det, som du skriver, en dag i taget som gäller. Du kanske redan läst runt en del på forumet. Annars rekommenderar jag det. Du inser att du inte är ensam, utan att många har liknande historier i ryggsäcken. Och du får en del tips om hur man kan göra/tänka för att vägen mot nykterheten ska bli så trivsam som möjligt. Önskar dig en fin kväll ?

Det fixar du! Allt som du beskriver varför du dricker stämmer också in på mig. Främst den sociala fobin... Två whiskey innan festen eller när gästerna kommer för att kunna slappna av... Försök att inte planera in drickfester första veckorna och ha ingen alkohol hemma. Sofiero alkoholfri öl innehåll 0,0 % alkohol om du blir sugen på en kall... Kämpa!

Och varför jag gör det..Jag har ju bestämt mig, Det är ju dag 1 idag, och so far so good. Men förstås känns det som att ngt fattas..
Kom igen nu Fibblan, nu tar du bara o fixar middagsmaten också..! Får hantera mitt begär timme för timme märker jag. Men det som är så svårt i inledningen med är ju att man fungerar sämre utan a.. svårt o fokusera, få gjort "måstena" här hemma, mer lättirriterad, försöker verkligen att inte låta detta gå ut över barnen men som sagt, med den situation jag försatt mig i, så är ju kroppen van. Kortsiktigt hade jag fungerat bättre resten av dagen med 2 glas vin nu, men på lång sikt blir det ju inge bra..
Toleransen ökar och 2 blir 3 osv. för o inte tala om..det är ju svårt att stoppa. Jag kan inte va nöjd med ett glas. 2 absolut, som läget är nu. Men jag känner mig väl, och den kunskapen jag har om mig själv, den kan jag inte blunda för..
Så - dags att skala potatis..!

Phu.
/Fibblan ?

Vilken kamp du beskriver. Du har viljan att bli nykter, men det fysiska suget är stort. Vad klokt av dig att i den situationen söka stöd, på flera olika sätt. Dels genom att du tog kontakt med din kontaktoperson inom beroendevården och dels genom att du skriver och läser här på forumet. Du har tagit viktiga steg i rätt riktning. Hoppas att ditt besök idag har gått bra och att du kunnat stå emot suget. Oavsett hur det har gått för dig är du varmt välkommen hit. Om du tror att det kan vara till hjälp för dig så kan jag passa på att tipsa om vårt program över nätet för att förändra sina alkoholvanor, som du hittar i den blå rutan på startsidan, kanske det kan vara något att prova?
Skriv gärna mer om hur det går för dig och om alkoholens plats i ditt liv, ibland får man skriva flera gånger innan en ny tråd tar fart.
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Idag har jag tagit beslutet att ge upp alkoholen.
Den förbannade alkoholen som förstört så mycket i mitt liv, relationer så som vänskap och familj.

Vill inte längre leva med ångesten att jag sagt eller gjort något på fyllan.

Drack första gången när jag var 13 år, och har druckit varje helg sedan dess. (Idag är jag 39 år gammal)

Använt alkohol för att "bota" min sociala fobi.
Använt alkohol som en flykt, antingen för att känna eller slippa känna.
Använt alkohol för att våga mer.
Använt alkohol för att gilla mig själv mer.

Allt är ju en illusion och har snarare förstört mig mer än hjälpt mig.

Detta är skrämmande, men jag har bestämt mig.

En dag i taget heter det väl?......

Lycka till, till oss

Styrke kramar

Hej
Förstår precis är i samma situation.

Denna sommar har varit hemsk och jag har varit fylld med sorg och ångest. Min man tycker att jag är tråkigt och överdriver hans drickande. Jag kan komma på mig själv ibland att bli avundsjuk på bekanta som har partners som kan göra saker med dom utan alkohol i kroppen. Jag undrar varför jag står ut, jag har liksom fastnat.
Styrkekramar

Har precis kommit hem från jobbet. Stressigt som tusan och solen skiner. Vanligtvis hade jag satt mig på balkongen och druckit en 2-3 starköl men inte idag! Ett stort glas Coca Cola med massor av is går lika bra. Visst fanns suget när jag körde hem men har man bestämt sig så har man! Med stormsteg på väg mot tvåsiffrigt. Dag 9 snart ett minne blott...

Idag har jag tagit beslutet att ge upp alkoholen.
Den förbannade alkoholen som förstört så mycket i mitt liv, relationer så som vänskap och familj.

Vill inte längre leva med ångesten att jag sagt eller gjort något på fyllan.

Drack första gången när jag var 13 år, och har druckit varje helg sedan dess. (Idag är jag 39 år gammal)

Använt alkohol för att "bota" min sociala fobi.
Använt alkohol som en flykt, antingen för att känna eller slippa känna.
Använt alkohol för att våga mer.
Använt alkohol för att gilla mig själv mer.

Allt är ju en illusion och har snarare förstört mig mer än hjälpt mig.

Detta är skrämmande, men jag har bestämt mig.

En dag i taget heter det väl?......

Hej Roland! Vad ledsamt att ta del av dina negativa erfarenheter av vården i den stad där du bor. Tråkigt att mötas av ett sånt motstånd när man skulle behöva stöd och värme som bäst. Du har kämpat vidare trots det och nu har du lyckats dra ner på din alkoholkonsumtion på egen hand. Starkt! Du har en chans att ta upp kampen mot dina demoner och det vill du göra. Att uttala (eller i det här fallet skriva) "aldrig mer en droppe alkohol i mitt liv om jag tar mig igenom detta" stärker motivationen och inspirerar samtidigt andra att gå samma väg. Hur går det för dig med att minska ner på det som stressar dig och som gör dig orolig, finns det saker som du kan påverka?
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Fint att du har kommit till insikt och hittat hit ? Här hittar du många, som liksom du, självmedicinerat stress och oro med alkohol. En del väljer att sluta helt en period eller på livstid. Andra väljer att dra ner på sitt bruk och inte dricka av fel anledningar. Vad som är rätt för dig visar sig under resans gång.

Tillfrisknandevanner.se är en förening för vuxna barn. Jag har beställt deras självhjälpsbok "De tolv stegen för vuxna barn" på Bokus. ?

Hej DetGårBättre! Härlig läsning - du har fått tag på en bostad och ekonomin börjar ordna till sig, du är nykter och du får hjulen att börja rulla igen utan inblandning av soc. Hoppas att det fortsätter såhär för dig nu och välkommen att titta in när du har ork och tid.
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Min man har haft semester. Det har varit väldigt viktigt att dricka öl... Vi har haft tre veckor tillsammans och jag har mest fått vänta på att han ska vakna vid 17... Såklart har jag gjort egna saker men att ha en man som sover hela dagar och är vaken och dricker på nätterna känns hopplöst. Vi har varit tillsammans i 20 år någonstans har jag hoppats på att det ska bli bättre men det här var nog bland de sämsta ledigheterna....

Välkommen hit till forumet! Här försöker vi alla hjälpa varandra att förändra våra dryckesvanor till det bättre. Dra ner eller sluta helt. Det är beslut som ofta får mogna fram. ?

Hej!
Vi är i samma situation. Jag bet inte hur det gått för din pappa? Min pappa är 65 år och ser ut som om han är 80 år. Det är så ledsamt att se och vara med om. Både som drabbad och anhörig. Pappa fick sin skrumplever för 10 år sedan. Han har inte druckit en droppe sen dess och det är jag mycket glad för. Men nu är han illa däran då han samlar på sig vätska i kroppen och får tömmas varje vecka på sjukhuset. Det är prat på att han kanske ska få en ny lever. Han går just nu igenom massa undersökningar o prover,så jag håller tummarna för att detta ska gå vägen. Det som gör mig mest ont just nu är att jag har tappat all energi till att stötta honom. Han ”äter” på min energi och att avvisa samtal från honom ger mig så dåligt samvete! Men jag orkar inte just nu. Har precis haft en gråtattack och det gör ont i hela min själ. Googlade och hittade denna länk och såg ditt meddelande. Det känns bra att få skriva av sig och att vi kanske kan stötta varandra i detta som vi går igenom med våra fina pappor. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst,men vet inte riktigt vart jag ska börja o hur jag ska formulera mig. Det jag vet iallafall ör att som barn till en alkoholiserad pappa är inte enkelt och jag önskar så att jag hade kraft och mod när jag var ung att försöka förmedla mina känslor och tankar. Det kan jag göra idag,men idag vet jag att det är försent. Varför lägger man över skulden på sig själv? Varför sitter jag just nu och har dåligt samvete för att jag inte orkar stötta upp och hjälpa till?
Ja,jag vet iallafall att detta är bra för MIG att pausa lite så man inte slutar funka som människa...

Jag har funderat på mitt sätt att dricka en tid. Kommit till insikt...
Har nog till och från druckit i ensamhet under 7-9 år för att lindra oro och stress. I början oskyldigt och inte så mycket. Mådde heller inte särskilt dåligt av det.
Senaste tiden ger det snarare oro än lindrar den.

Jag har mer o mer börjat inse att jag förlorar mycket på det här sättet att leva.
Dessutom har jag märkt att den oro och stress jag förut "botade" med kvällsvin, den oron känner jag inte längre de dagar då jag hoppat över vinet. Livet har förändrats till det bättre.
Ändå köper jag mitt vin utan att fundera över det. Så mår jag dåligt dagen efter med oro som kommer ur att jag druckit.

Jag har läst ett tag på forumet och jag känner så väl igen mig i mångas berättelser här.

Nu vill jag vända färdriktning och ta tillbaka mitt liv med dagar som inte måste vara spännande, men behagliga.

Ja, det ska bli nice att ses Irl igen. Jag och frun kommer att promenera sträckan utan stress. Det borde ta ca 1 timme att gå runt flaten. Vi är lite skadad båda två lider av atros lite här och där i kroppen. Löpning funkar ej för mina knän.
/Mrx

FinaLisa - gott jobb med 5 dagar redan, snart en vecka?!
Håller med Knaskatten, du känns stark??!

Pellis- trist o vakna på dåligt humör, men alltid ngt när man åtminstone vet vad det beror på..bara det kan göra en enorm skillnad tycker jag☺️.
Träna ja.., jag behöver verkligen komma igång med det med. Förstår inte detta motstånd, men det är ju alltid så till en början..

Ha en riktigt fin dag ni alla??!
Kram/
Fibblan ?

Herregud, vilket jäkla hästjobb du gör!
Så sjukt imponerad av din styrka?!
Du kanske inte räknar, men hur lång tids nykterhet har det blivit för dig nu då?
Tänk vad mkt du klarat och klarar att ta dig igenom utan alkohol! Bara skummat igenom lite nu, för att ta ifatt, men det är helt fantastiskt - Jag blir så pepp?!
Heja dig! Du visar att det går att stå ut, att inte ta till bedövningsmedlet, trots smärtan och allt som river, känslor av ensamhet etc..
Stor kram till dig för ett så himla gott jobb??!
/Fibblan?

Vill bara tala om att jag läst hela din tråd först nu och tycker du verkar vara en fantastisk människa?
Intressanta tankespår och analyser.
Tack för att du delar med dig?

Det är så inspirerande att möta människor hör på forumet som verkligen tänker på djupet och på vad det är som gör en människa.
Må kraften vara med dig???

Kramar
???

Tack för att ni finns och det fina mottagandet?!
Som sagt- nu kör vi!
Tillsammans är vi starka ?!
Ha en fantastisk dag vart ni än befinner er i vårt avlånga land, på fortsatt ledighet eller jobb☀️!

Massor med kramar?!
/Fibblan ?

Jaa, jag hänger gärna på ?! Klart vi ska stötta varandra och göra vad vi kan för att nå våra målsättningar! Svårt det där, med vad som funkar bäst..? Samtidigt som det alltid bara är en dag i taget man kan ta, så är det på ett sätt lite lugnande att bestämma sig för en tidsperiod att nu är det åtminstone 3 månader. Sedan kan man putta fram det igen och ta 3 månader till..?. Vi får se hur jag gör, det klarnar väl efterhand ?!
Men nu har du 4 dagar då Lennis- gott?! Och första jobbdagen på ett tag. Hoppas det känns ok? En del säger att det är skönt att komma tillbaka på jobbet, att komma in i de vanliga rutinerna igen, mysigt när det går mot höst etc. Så har jag aldrig känt eller tyckt, men nu gör jag nästan det.. hjälper ju till i detta projekt s.a.s.
Men jag har gjort bra grejer för mig på semestern också??! Dels mindre av alkoholintag, (fast det där är väl en sanning med modifikation..mindre än om jag inte ansträngt mig, men ändå.för.mkt för att känna mig nöjd..) men framförallt - JAG HAR LYCKATS SLUTA SNUSA?! Måste bara ge mig själv en medalj för det?! Jag har snusat i 20 års tid och på samma sätt som med alkoholen har jag endast hållit uppe för barnens skull, dvs under graviditeter och amning. Men med alkoholen har det inte varit dagligt (inte i 20 år och hela tiden iaf..) så som med snusen ju.. så egentligen är det en större bragd det jag lyckats med nu?!

Oavsett, detta är stort delmål i min målsättning att bli FRI! Det är det jag vill, verkligen bli fri från alla kemiska substanser som bara fuckar Up ett egentligen förmodligen alldeles ypperligt fungerande system.. Jag är ju som jag är, och att bli kvitt nikotin och alkohol är förstås inte hela lösningen, men jag vet innerst inne att det kommer ge mig bättre förutsättningar att hantera mina svängningar, ångest, nedstämdhet, destruktiva tankar etc..
Nu i veckan är det väl att "bara" ge sig fan på att låta bli alkohol i alla dess former, men redan till helgen kommer ett tillfälle när det kommer bli svårt att säga nej.. men det är ju just det. Det kommer alltid tillfällen och det finns aldrig ett bättre läge än nu. Egentligen vet jag det. Jag hade ju tänkt sluta med både nikotin och alkohol under semestern, men så var det det tillfället, den sammankomsten, den festen etc allt badandes i bubbel, öl, vin etc. Jag får väl bara säga som jag gjorde i början av året. Att det blivit mkt alkohol under ledigheten och att jag nu vill avhålla mig ett tag. Egentligen är det ju inte svårare än så?! Och så ser jag fram emot att gå ner lite i vikt igen ?, för jäklar vad kaloririkt det är, det här skitet.. + att jag ätit mer nu i brist på prillan..?.
När jag börjar jobba, kommer det bli mer rutin kring mat och sockerintag också ju, så det blir säkert bra i slutändan..☺️
Och det får bli slutorden för detta inlägg och denna nystart:
Det kommer bli bra detta??!

Kram
/Fibblan ?

Tack för din analys, mycket tänkvärt! Såklart kan man byta ut låg smärtgräns med hög känslighet, jag har bara aldrig tänkt på det på det viset. Visst betyder det samma sak, men hög känslighet har trots allt en djupare innebörd (precis som du beskriver så bra) än låg smärtgräns. Intressant att få utbyta funderingar kring olika beteenden och vad som kan ligga bakom med dig. Tack!

Hej Maran det finns nog manga sätt att analysera tristess utifrån. Får jag bara reflektera på enmening du skrev. Du skrev "Jag har väldigt låg smärttröskel, vilket innebär att jag gör i princip ALLT för att inte må dåligt eller ha ont." Om jag byter ut två ord i din mening så att det blir så här I stället. "Jag har väldigt hög känslighet, vilket innebär att jag gör i princip ALLT för att inte må dåligt eller ha ont." Då har du just beskrivit stress på ett väldigt bra sätt. Stress och stresshormoner förstärker ju "ALLA" dina sinnen. Inte bara din styrka och vaksamhet utan precis alla dina sinnen blir starkare. hörsel, lukt, känsel, etc etc. Du är ju redo för att drabba samman med något och försvara dig eller för att fly för ditt liv. Det är åtm den funktionen som stresshormoner är till för I vår kropp. Så att du är rastlös och känner en tristess kan mycket väl trigga någon form av beroende problematic. Du kan ju fly med dina tankar in spelberoendet, jaga nya prylar (Köpberoende) När du gör detta så blir du psykiskt stimulerad. I spelet försöker du vinna över någon/Något. När du shoppar loss så jagar du något, du vill ha något, fånga någonting. Du agerar på instinct ofta. Tablettmissbruk och Alkoholmisbruk är kanske ett sätt att fly ifrån rastlösheten? Det stammer in när det gäller mig åtm . (Du vill trubba av rastlösheten genom att söva ner den.) Så jo, jag tror att manga beroendeformer kan bero på det du sa, fast jag vill inte använda ordet "låg smärtgräns" utan I stället "hög känslighet" Visst dessa ord kan ju kanske verka betyda samma sak. Fast de gör de ju inte. Dina sinnen är förstärkta, de är alltså starkare än vanligt. Förr när vi behövde kämpa eller fly för att överleva (I en svunnen tid) då var denna egenskap bra att ha.

Har du sett hur vilda djur som fångats i bur ofta går runt runt och inte lägger sig ner och vilar. Medans djur som är födda i fångenskap ofta ligger mest stilla hela dagarna. Kan det inte vara så att det infångade vilda djuret rör sig runt runt för att det är stressat? Alla instinkter I dess kropp skriker att det vill fly. Fast det är fysiskt omöjligt. Det djuret som är född I fångenskap har sedan lång tid tappat kontakten med sina instinkter. Det känner ingen stress, det agerar mera apatiskt. Som om livet redan var över. De har för längesedan slutat drömma och tro. Hos ena djuret är instinkten maxad och stark för att vilja leva vidare, hos det andra avtrubbat och svagt. Människor fungerar exakt som djur när det kommer till stress och instinkter. De är bara olika starka hos olika individer.
Så att hitta källan till varför man är stressed och sedan försöka förändra där, det kan vara en bättre lösning än att leva ut stressen i olika beroenden.

Nu kan ju inte ett vilt djur som är fångat I en bur lösa sitt problem. Det kan ju inte ta sig ut. Fast om någon släppte ut det så är jag övertygad om att det snart skulle kunna få ro att sluta gå runt runt. Det skulle kunna känna ro i kroppen igen.

Maran, mitt synsätt ovan är mitt sätt att tolka det du skrev innan. Jag kan ha helt fel. Detta är det "jag" kom fram till när jag läste din text.

Kan kalla dig klok, cool och modig. Krävs mod att vara torr och i verkligheten.