Senaste kommentarerna i forumet

Du kan och du vill! Bra jobbat! ?

Förlåt, ditt ex menade jag ju Spinoza.

Vad jag känner igen mig i just den känslan Spinoza. Att man får panik när man tänker att man måste lösa saker åt någon annan. Så bra att du sa ifrån. Bra gjort. Jag får också börja tänka så. Vad vill jag. Och vad vill jag inte. Och det löste han ju själv, din man. Så skönt.

Lite grått och regnigt i mitt sinne idag. Har läst "Skål ta mig fan" och en annan bok om "vingklippt familjer". Båda var förstås jättebra. Jag grubblar en del på mina val i livet senaste elva åren när barnen gjorde mig uppmärksamma på min man smygdrickande. Jag blev väldigt förvånad den gången för jag hade fullt upp med jobbet och sonens diagnos och val av skola till honom bl a. Jag hade inte insett hur illa det var med min man. Just nu våndas av de val jag gjorde då och de val jag inte gjorde. Sen gick det utför med mig också ett antal år senare. Jag mår väldigt dåligt nu i nyktert tillstånd över vad barnen fått växa upp med. Två föräldrar som båda mår dåligt och dricker, grälar. Deras oro och otrygghet. Jag vill verkligen inte se sanningen i vitögat men mina val har ju varit lika dåliga som min mans. Jag har låtit det fortgå. Jag kan inte förändra det som varit. Jag kan bara göra mitt bästa idag och imorgon. Jag kan verkligen inte gottgöra allt som varit senaste åren. Men jag kan åtminstone försöka göra mitt bästa. Min man lever i samma förnekelse nu som då. Han vill inte sluta dricka. Och varför skulle han vilja det? Han har ju hittills lyckats fortsätta leva sitt liv utan allvarliga konsekvenser. Han lever sitt liv på soffan framför TVn på undervåningen med vinglaset inom räckhåll. Han trivs där ensam. Han vill aldrig umgås med varken mig eller barnen utan A. Jag har levt som "änka" i många, många år. Ensam, både fysiskt och mentalt. Jag får leva med mina tidigare val. Jag behöver fortleva i nykterheten för min egen skull så jag kan hantera framtiden. Inte bara dricka för att slippa tänka och känna. Men det känns ganska tungt nu. Verkligheten kommer ikapp mig och stirrar mig i ögonen. Det går inte att blunda längre. Vart har sista tio åren tagit vägen? När blev barnen så här stora? Hur mycket tid har jag kastat bort? Jag är ju både beroende och medberoende. Men som sagt, man måste rädda sig själv först innan man kan vara till nytta för någon annan och det är det jag gör nu, en dag i taget. ?

Önskar tips på samma sak.

Sluta helt.

.. skit samma :)

Jag har varit nykter i 22 dagar. Det är inte det längsta jag har varit utan alkohol men första gången jag har bestämt mig för att sluta dricka. Permanent. För evigt. Aldrig mer. Under mitt ca 30-åriga drickande har jag haft några pauser på max en månad för att successivt "lära mig" att dricka "normalt". Nu har jag insett att jag inte är kapabel så här är jag.

Jag inbillar mig att jag kan klara mig själv men har ändå gått på några AA-möten. Jag gillar det mesta med det men har svårt för den andliga biten och att göra, inte tänka. Har även svårt för 24-timmarsregeln då jag har bestämt mig för att aldrig mer dricka. Frågor? Tips? Gagg?

Bonusgnäll: Varför finns det inget forum för oss som vill sluta dricka och inte har funderat eller vill trappa ner?

Verkligen ett stort steg framåt!
Det är verkligen en bra strategi att ta ett steg och en dag i taget samtidigt som man har ett klart mål att sträva mot.

Själv höll jag på att åka på ett bakslag när mitt X sa att han "måste" vara i stan under nästa vecka eftersom hans (numera) bil måste in på verkstan. Jag fick direkt ångest över att behöva bo med honom igen tills jag kom på att jag faktiskt inte behöver det. Så jag skrev att jag inte vill bo med honom längre, ens för en kortare tid och att han får lösa det på något annat sätt. Det gjorde han också, så nu ska han bo hos sin bror och jag kan börja andas igen. Det är verkligen inte lätt att ta sig ur medberoendet!

Jovars, nog blev min Ginger iced tea lyckad... så lyckad att två av telningarna bestämde att det var det godaste de druckit på länge... En jättekanna räckte inte långt. Poff. Så var den ett minne blott. Hepp. En ny sats är på gång. Nu med tillsatt chili. Det kanske avskräcker den yngre generationen som ännu har fungerande smaklökar ;)

Helnyktert kan aldrig bli fel, själv ska jag ägna semestern åt att träna. Kommer bli en bra boost inför hösten.

Trevlig Sommar!

Mvh

Tack Nordäng67 ?

Och en sak i taget låter som en himla klok strategi! Så härligt att du har ditt mål i sikte och tar dig dit! Mod är en styrka! Kram

I dag har jag skrivit på för en lägenhet. Skrämmande och spännande. Känner att sorgen har lagt sig lite de senaste dagarna. Skönt.
Nu är försäljning av huset som står på tur. Det kommer nog bli jobbigt. Men en sak i taget, och jag sätter den ena foten framför den andra, och går framåt.

Har du länkarna i din stad så gå dit! Där fick jag fantastiskt intryck! Men AA är också bra tycker jag. Just för att det är riktiga människor!

Starkt och väldigt insiktsfullt skrivet av dig Exhale.
❤❤❤

Åt din ”vita medelålders män” rant... Om jag vill se min man rotera ur sockorna och gå upp i atomer så behöver jag bara visa honom din text ;) Han ondgör sig ofta över att bli dömd på förhand och ihopklumpad med de där praktexemplaren... Och nog är han medelålders vit man, men en av dem som egentligen inte ska ta åt sig. Fast han kan vara nog så uppblåst och självgod mellan varven. Lätt hänt när man är så jädra lyckad. Då har han en godhjärtad fru som petar hål på bubblan illa kvickt, för hans egen skull. Handen på hjärtat, jag svär på heder och samvete... ;)

Snart är klockan 17 och jag har endast 35cl vodka kvar nu! Hrm, det var ju detta som inte skulle hända, de här 35 cl lär jag ju behöva vid 21-22! Jaja, två öl också, får kämpa på! Behöver dock köpa mer mat så man klarar sig hyfsat trots allt gift man häller i sig!

Först av allt, välkommen hit! Du har kommit helt rätt om du vill diskutera och få råd och stöd vad gäller alkohol. Här finns massor med erfarenhet av alla olika sorters problem.

Ser att du och Pianisten diskuterat beroende och vad det är. Om du är intresserad har jag skrivit en text där jag reflekterar kring just detta. Den finns som repris i inlägg #1248 (!) i min tråd. Men bara om du känner för det, alltså.

Önskar dig lycka till.

Kram

Du är suverän! Det gör mig ont att kampen är så hård för dig... Men då är bedriften desto större, varje seger desto mer ljuv. Och idag segrade du. Det kan ingen någonsin ta ifrån dig. Den här svårerövrade segern är för alltid din. Kram kära vän

Jag tror helt klart på din ”clean break” och att sluta i ett skede där du har tillgång till ett socialt nätverk. Verkar vara en riktigt solid plan. Är impad över att du redan nu ser din på/av-personlighet och vet om att det första glaset leder raka vägen ner i träsket igen. Det här fixar du! Jag vet inte hur mycket råd jag kan ge, för jag famlar och snubblar mig fram på minfältet som är min nykterhet. Faror tycks lura överallt. De egna tankarna tycks vara de värsta fienderna. Tex de där tankarna om att ”äsch inte hade jag så stora problem med alkohol när det nu gick så bra att sluta... Det är nog helt ok att dricka något glas vin bland...” Just nu förvarar jag mig mot de tankarna med att bestämt hävda att man inte MÅSTE ha problem med alkohol för att sluta dricka. Vem som helst får välja att avstå alkohol. Faktiskt.

Hela veckan har flutit på utan sug. Har inte ens behövt tänka på att jag inte ska dricka - jag har helt enkelt inte velat ha.

Har gått in i den där underbara känslan av att veta att jag är på rätt väg. Utan större ansträngning dessutom. Ljuvligt.

Vet ju av erfarenhet att det är lätt att falla, men envis som en åsna har jag njutit av varje sekund. Samlat energi och styrka till de jobbigare dagarna som jag vet kommer.

Redan i dag fick jag än en gång känna på hur snabbt tankarna kan vända...

Åkte hem från jobbet utan en tanke på A, trots att jag tagit ut komp och därmed hade ett ypperligt tillfälle för eget-drickande-tid. Nåja, svängde in på köpcentrat och snabbhandlade.

På vägen ut passerade jag Systemet, vilket jag inte ens reflekterade över att jag gjorde på vägen in.

Hjärtat började plötsligt bulta och A-tankarna började tjattra:
- Tänk vad skönt att komma hem och ta ett glas, du behöver ju inte köpa så mycket, då är det ju safe.
- Nja, det är nog inte så smart, viskade N-hjärnan.
- Men om du bara köper ett par öl blir det bara lagom. Dessutom finns det inte mera kvar då.
- Nej, snälla, jag vill inte, snyftade N-hjärnan.

Till slut blev det krig, så jag fick själv gå in och avbryta tjafset. Helt skakig satt jag i bilen, förbannade all j-a alkohol i hela världen medan tårarna rann. Grät inte för att jag faktiskt ville ha den där ölen och inte fick, utan för att det måste vara så j-a jobbigt.

Visst, det är jag själv som försatt mig i den här situationen och det är jag själv som måste ta mig ur den. Skulle bara önska att det var lite lite mindre smärtsamt.

Nåja, nu har jag skakat av mig offerkoftan, umgåtts med er här på forumet ett par timmar, lyssnat på hög musik och bara njutit av att jag stod emot så pass lätt som jag ändå gjorde.

Längtar inte ett dugg efter skiten. Visst, det kommer fler prövningar, men den här är över. Vet också att det blir mindre tufft efter varje utmaning.

I dag är jag stolt. I dag är jag trygg. I dag är jag beslutsam. I dag är jag lugn.

Men framför allt...

I dag är jag nykter.

Tack för att ni finns här för mig. ? Kram

Ja, innehållet i glasen ser nog så tilltalande ut... Men det gör sig som sagt bäst där, kvar i glasen. Urdruckna glas, med vinfläckar eller kvarblivet ölskum längs kanterna, ser så sorgligt sunkiga ut. Vi gör en estetisk välgärning när vi låter glasen förbli fyllda, vackra och tilltalande :) Bäst att befinna sig utom räckhåll dock, för säkerhets skull. Idag experimenterar jag med att göra iced tea på ingefära. Tror det blir superlyckat, och rena rama hälsodrycken :)

Tack så jättemycket du anar inte vad det betyder för mig. Och tack för de visa orden och tipsen. Tack för att jag är välkommen. Ska definitivt motionera mera och göra aktiviteter, packa inför flytt och försöka få tankarna från " å va gott det vore med..." för det är bara tillfälligt.

Har ett jobb som innefattar mycket samtal av terapeutisk karaktär så vet hur jag ska ta mig igenom detta tror jag, rent strukturmässigt, men det är så mycket enklare att inte behöva tänka, att förtränga och inte behöva känna. Har aldrig druckit på jobbet eller dagen innan jobb, bara för att klargöra - känns viktigt för mig att säga när man jobbar med människor.

Och jag tror definitivt att jag är beroende, på vilket vis vet jag inte. Har lyckats vara nykter i 1,5 månad-2 månader men då har det varit för att jag skulle vara nyttig (mer sett från kalorier) och det har ju funkat, så nog vet jag att det går. Men har alltid satt igång som vanligt sen och det har eskalerat, och blivit värst på sommaren/semester

Måste nog också komma över tanken att jag aldrig mer kommer ha kul (vilket självklart inte är sant) men är så trött av att inte uppfylla min potential och slänga bort mitt liv. Jag är fast besluten, men som sagt - dag 2, återkommer efter helgen så får vi se hur det gått.

Jag håller med Mirabelle angående att du är väl hård mot dig själv.

Själv löste jag bara "Alkoholen har jag stått emot trots att vi kylen är full av vin och starköl" och tänkte spontant Wow, det skulle jag haft väldigt svårt att klara.

Alltså, det är ju suveränt gjort. Fokusera på att hålla A borta, nikotinet kan du ta bort när du känner dig redo.

Ha det fortsatt gott!

Kram

Blev först lite förvånad över att du ville prova igen, det måste jag säga. Efter att ha läst ditt uppföljande inlägg tänker jag att det var en sorts reality-check. Har jag rätt?

Hoppas du fortsatt kommer fram till att det inte var något att återupprepa.

Kram till dig