Senaste kommentarerna i forumet

Skickar lite pepp. Vi har kommit så långt, både du och jag.

Är precis som flera andra vad gäller träning. Tar i på tok för mycket i början = ledsnar på tok för fort. Detta gäller det mesta jag företar mig. Då har jag ändå blivit bättre...

Kram på dig

En dag är jag också där. Det är jag övertygad om. Tack för att du finns.

Kram

din tråd Monday.

Om jag kopplar bort A-hjärnan är det så enkelt. Det är klart att jag vet vad som gäller. Jag vet vad som är rätt. Hur jag bör göra. Inga tveksamheter alls egentligen.

Brutalt ärlig var det...

Jag klarar inte total nykterhet just nu. Det är förstås det allt handlar om. Hittar en massa bortförklaringar, eller rentav rättfärdiganden, för att jag misslyckats med det jag föresatt mig.

Jag vet, jag är inte misslyckad i egentlig mening. Har många många nyktra dagar sedan jag började skriva här. Vet att en del inte tycker att det är viktigt att räkna dagar om man ändå faller gång på gång.

Men, vet ni vad? Det struntar jag i. Just nu. Annars går jag ner mig helt. Jag måste få känna lite stolthet över att jag kommit en bit. Om inte annat har jag skaffat mig en massa erfarenheter.

Ett av mina livsmotton är att om jag inte uppnår det bästa måste jag tillåta mig att vara nöjd med det näst bästa.

Det tänker jag anamma nu. Vet att jag är farligt ute. Självklart. Men jag KAN INTE prestera bättre just nu. Sorry! Det bör jag väl i och för sig säga till mig själv. Det är ju bara jag själv som är förloraren.

-----

Har sagt det många gånger, men det tål att upprepas: Så mycket klokhet detta forum besitter. Wow, ni är fantastiska.

Maran, det var längesedan. Tack för ditt inlägg, vilken egoboost! Så rätt du har i det du skriver. Självklart är det A-hjärnan som pockar på uppmärksamhet. Du har gjort det så bra.

Sisyfos, visst är det märkligt. Vi vet vad som måste göras, ändå är vi där och upprepar det mindre bra alternativet gång på gång. Tror dock att du har helt rätt angående att dricka på mående. Det går så länge det går...

G-S, din reflektion kring hur vi dricker är klockren. Givetvis är det så. Det blir så tydligt när man läser det du skriver om hur olika kulturer hanterar svårigheter. Ibland behövs inga forskningsrapporter, även om jag är otroligt källkritisk och skeptisk till det mesta.

-----

Tack för att ni finns här, för mig, för oss, för alla.

Vill tillägga att jag fortfarande ser mig som helvit när jag blickar framåt. Jag har alltså inte gett upp. Lite ledsen just nu, men försöker att inte känna mig alltför uppgiven. Det blir inget bättre av.

Kram på er

Men ville mest säga hej kloka PI och jag ville ge dig en kram
Var det meningen att någon skulle fatta det där? ha ha ha ha

Kram

MM

Jag är periodare i allt. Träna, plugga, dricka, forumet, jobba, virka, dejta, kolla på film.
Mani kallas det :D Svart eller vitt. Upp eller ner. Aldrig lagom som andra.
Är inne i en cykelperiod nu och fick för mig att jag skulle cykla till Visingsö.
Hejdade mig dock och insåg att det var lite långt för en cykeltur.
Ser ni någon som far på en vit cykel som en raket så är det nog jag...

santorini till 7 kvalitetsår i det fria.

Hoppas du får en fin sommar.

y vid någon tidpunkt t efter ett uppmätt startvärde C, med halveringstiden T dygn, ges av y=C*e^(-ln(2)*t/T. För C=0.8 och T=4 erhålls då sambandet y=0.8*e^(ln(1/2)*t/4).
Om tiden t söks för ett y=0.05 så ger det ekvationen 0.05=0.8*e^(ln(1/2)*t/4).
Lösningen blir då t=4*ln(16)/ln(2)=16. Alltså 16 dygn.

Däremot är inte ln(0.04^4)/ln(0.05) lika med 16 som uppgetts tidigare.

Som ung körde jag mycket sportsande men det var mest för kompisarna och tjejjerna. Det var bra motivation.

Sedan dess har jag varit periodare. Det kommer ett ryck som varar några månader, då jag nästan blir frälst och beroende av träning. Sen poof borta. Inte ett spår av intresse eller motivation. Tänker nog att jag är sån. Men jag kan korta ner perioderna av ointresse genom att försöka köra lite extra då och då för att se om det är dags igen.
Min kropp vill mer ibland och mindre ibland. Eller om det är hjärnan.
Kanske skulle gå att ”kötta” igenom men jag pallar inte. Då tränar jag hjärnan ett tag med att läsa böcker, bygga nått, lära mig nått eller göra nått annat som träning är i vägen för. Det är mitt sätt.

Enkelt... :)

är fyra dagar så kommer det ta dig 16 dagar från i måndags tills att du har 0.05.

Det är enkelt att räkna ut. Givet att PETh är just nu x, och man vill komma ner till y, så är tiden (i dagar) 4*(ln(y)+ln(x))/ln(0.05), där ln(x) är den naturliga logaritmen. I ditt fall så är 4*(ln(0.05)+ln(0.8))/ln(0.05)=16.

Härdsmälta under arbetstid. Känns definitivt mer tillfredsställande än att supa ner sig under fritid. Det var inte första gången jag läste lusen av mer eller mindre hela organisationen samtidigt. Men det var den sista. Resultatet, som alltid, när jag till slut brände propparna var att alla (från det högsta hönset till de grönaste kollegorna) strök mig medhårs. De gör så. Hukar för draget, stryker medhårs och avger ack så trovärdiga löften, som de räknar med att slippa infria. Jag blir lika chockerad varje gång jag inser hur ansvarslösa vuxna (?) människor på en arbetsplats faktiskt kan vara. Om jag säger att jag ska göra, eller inte göra något, då levererar jag. Come high water or hell. Oavsett vad jag själv må behöva försaka (tex skolavslutningar, läkarbesök, kafferaster, fritid, sömn...) så ser jag till att det som ligger på mitt ansvar inte medför krishantering för andra. Fy fasen vad jag hatar samarbete. Samarbete är bara ett fint sätt att säga ”Glasögon-Smurfen tar allas ansvar, eller så går det åt helvete”.

I mitt nya jobb kommer jag flyga solo :) Det är tydligt avgränsat vad som är mitt ansvar och vad som är andras. Mitt jobb påverkas inte av vad som händer (eller inte händer) i de delar av organisationen jag inte har ansvar för. Måluppfyllelsen inom mitt ansvarsområde beror på mig. Bara MIG. Själv är bäste herde.

Funderade igår på när jag gick förbi en uteservering med packade människor. På eftermiddagen.
Jag tänkte hur kan de sitta kl 14.00 och dricka öl? Är de inte kloka?
Påminde mig snabbt om att jag satt helspattig kl 11.00 många gånger men det har min lilla hjärna glömt....

Kunde förnimma den vidriga kvalmiga bakfyllan, skummet i munnen, magen som inte vill ha mer, hjärnan som skrek efter mer, drivet efter mer...
Jag är aldrig ens sugen längre på att dricka.
Ångesten över alkohol. Bara ångest. Bara ångest....

Så nu tar jag en latte och sätter mig i det molniga Stockholm och struntar i att tänka på ångest-alkohol.
Lägger energin på bra saker istället

Kram Alla fina bra människor

MM

Alltså 7 år! Stort Stort Grattis kloka människa. Miss Lyckad tog kanske rygg på dig och tog rygg på Miss Lyckad.
Ett bra nyktert tåg. Tut tut - här kommer vi och är nyktra.
Vill också tacka dig för kloka och värmande ord som så många gånger har gett mig styrka.

Ha en superfin sommar Santorini

Varm kram

Hej! Om jag hade 0.8 i peth i måndags, när är jag nere på 0.05? Är det halvering av ämnet peth var fjärde dag eller går det snabbare ju lägre halt jag har tex? Kan någon hjälpa mig tänka? Mvh linlun

Är det sällan det går att få en problemdrickare/alkoholist att inse eller våga möta sitt problem genom samtal med sin partner. Du har ju försökt också. Det är väl därför de flesta råd här brukar vara att se om sig själv och eventuella barn, och inte fokusera på eller städa runt sin partner och dennes missbruk. Missbrukaren måste komma till en egen insikt och vilja ta sig ur det med egen drivkraft och givetvis hjälp i den mån det behövs och fungerar.

Hej Zindi.
Hur gick det med anhöriggrupp som du skrev om i december? Har du varit i kontakt med vårdcentralen om de kan hjälpa dig med samtal? Jag anser att om du inte får hjälp av kommunen borde det vara tjänstefel från dem och borde anmälas högre upp.
Men framför allt måste du ta hand om dig och se till att du mår bra. Hoppas du får den hjälp som du behöver för att må bra.

Känner med dig Mrx. Det har ju varit min raket ut ur problemen också. Jag har nog ungefär som du, snittat runt 20 pass i månaden januari, februari, mars och allt i livet bara fungerade, mådde toppen. Men när motivationen till träningen började sina är det som att allt hänger ihop och pusselbitarna faller isär en och en igen.
Förlåt, jag ska ju peppa och säga nått som kan hjälpa dig att hitta motivationen och inte komma med domedagsprofetia.. jag är väl bara så frustrerad, att jag själv inte kommer runt det där. Det är ju som du säger, man bygger upp nått under lång tid och lägger ner en sån effort för att känna sen hur man håller på att tappa allt och få börja om på noll. Motivationen är drivkraften till nästan allt men vad är drivkraften till motivation..? Tänk den som listade ut det...
Har en teori om att det är kemi allt det där. Man rider på endorfinernas våg i början av träningen men när motivationen tryter har endorfinerna (och alla de andra bra hormonerna) börjat avta i effekt och då räcker det inte att hålla igång med små promenader och liknande. Frågan är vad som "räcker"
Skönt att du inte har nått A-sug i alla fall! Jag klarade det inte igår.. kände mig både nere, trött och hungrig (jag försöker få tillbaka målvikten..) Blev pannkaka av allt, gav upp helt enkelt. Idag försöker jag vara snäll mot mig själv.

Fortsätt vara arg och nykter och använd den energin konstruktivt! Till slut har du arbetat dig genom värsta ilskan och är bara nykter! Och kanske lite trött men nöjd med dig själv.

Vaknar till en ny dag efter att ha sovit gott. Härligt! Inser att jag är på dag tio idag. Skönt att ha den där appen att klicka på så ser man direkt hur länge man varit drogfri. Jag ber till Gud varje morgon om hjälp att vara nykter det närmaste dygnet och ännu så länge har det fungerat lekande lätt. Jag tror "kampen" bara pågår så länge man inte vill släppa taget om A. Så länge illusionen lever kvar. Hoppet om att kunna dricka normalt i framtiden. Dividerande om hur man ska klara det. Alla påhittiga sätt att uppnå maximal njutning med minimala konsekvenser. Det kan ju uppta ens tankar 24/7 men leder ingenstans.

Idag ser jag fram mot kvällens möte. Onsdagar går jag till en annan grupp.
Ha en fin dag!

Idag flyger jag hem från landet och ska traggla mig igenom de sista kapitlen i boken. Kan inte identifiera mig alls med henne och jag känner mig lite besviken eftersom typ ALLA tycker den är så bra. I början sträckläste jag men sen har jag fått kämpa. Nåväl, kanske ska läsa den igen för att få ett annat perspektiv.

Har sovit så dåligt inatt, snurrat som en propeller i sängen och tänkt på alla tråkiga måsten hemmavid som jag har svårt att sätta mig in i (byggnationer). Det blir ju så ångestladdat på natten och det förvärras såklart av att man druckit vin.

Voffvoff - det är nog som du skriver, fortsätter vi att dricka blir det till slut en annan botten. Flygresa och bilkörning ikväll så slipper man fundera på vin. Ha en fin dag!

kramar Santorini !!
Din erfarenhet av det nyktra livet skriver jag under helt och hållet på !!
En mycket bra sammanfattning är när du skriver : "Friheten jag har nu är värd allting" !!!

Just friheten är så viktig i mitt liv nu så jag har väldigt svårt för att binda upp mig på vad det än kan tänkas vara. Bara tanken på att jag kan göra vad som faller mig in idag är så obeskrivligt underbart att inget kan jämföras !

Ha det gott och njut av din frihet på alla sätt du kan tänka på !!

Ytterligare en dag gryr och jag ser fram mot den med tillförsikt. Jag har många aktiviteter idag som jag vet tar energi samtidigt som jag behöver dem. Det är besök på VC för för att få min Antabus, det är blod- och urinprov i granstaden och det är ett möte med in alkoholteraput. Sen behöver jag plantera ex antal tomatplantor som jag fått av några kompisar, & så ska jag investera i en billig solsäng så att jag kan ligga på uteplatsen och sola de dagar det blåser för mycket för att vara på stranden.

Jag har ju haft alkoholsug de senaste dagarna så jag ska be att få Campral utskrivet. Jag hoppas även att de kan skriva ut någon slags benzo som jag kan få ta när jag får mina ångestattacker omkommit allt tätare just nu, möjligtvis för att de har ändrat mina antideppmediciner. Jag förstår liksom inte hur jag ska klara mina ångestattacker och den konstanta ångest som hela tiden ligger som en blöt filt över mitt liv just nu. Just nu känns det som en frågaom liv och död. Jag fungerar helt normalpå benxo om jag tar det regelbundet (typsom insulin) och får inga rus och har heller aldrig använt dem i rusningsyfte, bara fatt kunna fungera normalt.

Så det är en fullspäckad dag och nästa gpng jag skriver har jag passerad 49 dagar vilket betyder att det är 50 dagar i morgon, Det är helt sjukt, det trodde jag aldrig. Men fan va jag är grym!

Du är värd många fina presenter!!
Fantastiskt med 7 år?

Många kramar
???

...känner riktigt hur det sprudlar i texten. Jag ser också framemot att få höra mer om din resa!