Senaste kommentarerna i forumet

Får inte så många svar vilket är lite tråkigt, men det kanske kommer! Jag skriver på i tråden som lite av en dagbok tänkte jag. Idag är dag 5 som nykter, börjar känna ett litet sug efter vin men vet att det inte kommer bli idag, ingen risksituation idag! Suget beror nog på att det är soligt och varmt ute...

Så var vi här igen med sol= vill du komma över på ett glas, grillfest osv alla är ju lediga i morgon.
Nej alla är inte lediga hela servicekåren jobbar dvs jag, inte vill jag ha ett glas heller = grinkärring.
Har aldrig tänkt på att allt snurrar runt alkohol i umgänge, tv och i böcker den trötta polisen skall alltid ta en whisky.
Fick frågan om jag inte skulle träffa någon, varit singel ett tag. Men hur sjutton skulle det gå till. Bättre begagnad tant, som har druckit färdigt. Inga middagar med vin här inte, inga lugnande drinkar som gör än avslappnad.
Det får bli ett senare problem, just nu har jag fullt upp med mig själv.
En gnällig Strulan önskar er en fin dag med mod och kraft?❤️

Det

Hoppas ni förstår hur viktiga ni är här för oss som är i början av resan. Ni ger oss hopp och kraft, hoppas ni även ger oss en spark i baken när vi behöver det.
Många kramar Strulan❤️

Tack snälla Spinoza och Nordäng ?
Det är väl bara det att man har fastnat i rollen som fixaren och beskyddaren. Det har ju smygits sig på och sen bara blivit mer och mer tills msn själv inte vet hur man ska låta bli och sätra ner foten.
Den kvällen fick han ligga ute och jag hade värsta ångesten över det. Men på lunchen körde jag från jobbet och kollade ändå. Då är han inne i huset igen....och vägrar gå ut. Det finns ju sprit där.
Efter jobbet fick jag och hans föräldrar ut honom igen och jag körde iväg. Kom tillbaks efter 3 timmar och då är han inne åter igen. Det visar sig att han slagit sönder en ruta och klättrat in. Blodspår överallt. Jag fick hjärnblödning och bad honom dra åt helvete innan jag ringer polisen. Detta måste väl ändå vara droppen????

Beklagar det verkligen samtidigt behöver vi vara noggranna med sådant. Många gånger ligger det privata mejladresser på bloggar och även om det först verkar vara en anonym blogg kan detta tillkomma efteråt och det blir svårt för oss att hålla koll på det. Hoppas du ändå kan hitta det du tycker är intressant att läsa som hjälper dig i din förändring och framförallt vill fortsätta läsa och skriva här.

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

tiden tiden tiden springer så glatt och jag med den.
Bröllopet gick fantastisk bra, jag överraskade mig själv hur bekväm jag var att leda dagen och kvällen. Pratade i mikrofon å grejer. Brudparet var jätte nöjda, jag med.
sen gick en till vecka på högfart på jobbet. Jag är bra, jag presterar. Det är lite mycket men det är kul så jag tänker inte på det. Har märk av att jag får ute svårt att andas ibland, lixom andas högt upp. Sen kom Helgen som var och jag hade min födelsedagsfest. Massa folk och alla var så jävla vackra och hade verkligen lagt fokus på outfits. Jag fick en session på korset av en vän och blev lite hög på livet, hej endorfiner <3

Men kraschen kom och söndagen var helt jävla mörk. Riktigt mörk. psykiskkollaps. Jag vet ju att jag behöver vila- ändå springer jag. För det är kul, bara kul saker, men det spelar lixom ingen roll egentligen. För stressen sätter sig i kroppen ändå.
Var hos barnmorskan i måndags för att hämta ut nya Pringar, och hon tog blodtryck som vanlig. Hon såg orolig ut och tog testet igen.
Jag hade 150/96, där och då sa det mig inte mycket. Men vad jag förstått nu är det jävligt högt som 30åring när det inte finns någon ärftlighet i släkten. Jag fick inte ut mina Pringar. Det var för hög risk för blodproppar och blev ett wakeup call för mig. Jag måste, behöver, vill ta det lugnare igen. Inte planera upp varje dag och helg. festen det är kul saker. jag behöver komma ut i skogen mer, vara hemma i min lägenhet mer. (nu har jag bott mer tid hos mrniceguy än hos mig, sedan jag flyttade in. Hej samboliv XD) Jag fick något nytt mellanpiller iallafall, aldrig gått på Ppiller tidigare, eftersom jag haft så svårt att komma ihåg saker. Jag vill INTE gå på piller egentligen. inte alls. men jag vill INTE bli gravid. Då tar jag hellre en blodpropp.. anyhow.

idag jobbar jag hemma, och mrniceguy är på arbetet så jag har egentid nu. Det är välbehövligt. känner hur hela jag slappnar av. Hade behövt sova ett dygn eller två.
Det har onekligen varit mycket nu. snart semester. Men först ett telefonmöte.

Fridens ^^

Jag försökte faktiskt hitta tillbaka till bloggen (som dessutom var anonym ...)

Du har startat en tråd här som visar att din motivation är glödande igen. Det låter som du är på gång. Berätta gärna lite mer, vad tror du kommer vara hjälpsamt för dig just här och nu för att komma vidare?

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Du har tagit steget att starta ett konto och en egen tråd här, bra gjort! Du frågar vad du ska göra, berätta gärna lite mer så kan vi förhoppningsvis stötta dig lite bättre. Om du vill såklart, ibland känns det bäst att börja med att läsa i andras trådar och titta runt innan man känner sig redo att formulera sig själv.

Välkommen igen!

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Ja, jag känner mig inte lika ensam längre!
Kram till dig!

försöka svara dig Strulan :
Nej jag visste inte om jag skulle lyckas. MEN.....när jag tog beslutet om att åka på behandling tog jag ett stort steg rakt ut i det okända och lämnade över mig helt till de som jag hoppades kunde hjälpa mig. Jag var rädd men samtidigt uppgiven för jag hade tömt alla alternativ jag då kunde tänka mig.
Det största hotet på slutet var att jag skulle förlora hela mitt liv med familj, hus, arbete. Men jag var också oerhört rädd för att lämna ut mitt tragiska liv som alkoholist med all skam och skuld som en sån bygger upp.
Många "vänner" försvann men jag fick nya inom AA. Första året skavde det rätt bra inom familjen trots att hustrun gjorde en familjevecka och dottern en ungdomsvecka. Sonen ville aldrig åka på nåt sånt :-( Vanan att lägga all skuld på mig försvann inte genom deras behandlingar och det var vi osams om i flera år efter, fokus låg fortfarande på alkoholisten fast jag var nykter. Jag såg då att jag utvecklades mycket fortare (tack vare 12-stegsprogrammet) i mitt nya nyktra liv än vad familjen gjorde. Rätt många år in i nykterheten ville hustrun skilja sig med motiveringen att jag hade sååååå många fel som fanns. Jag söp inte på det men fick PTSD och var 3 dagar från ett självmord. Det är några år sen nu och jag är hyfsat återställd.

För att återknyta lite till din första fråga : När jag gick till sängs första natten på behandlingshemmet så var jag oändligt tacksam för att jag vågade ta steget och kände mig så lugn och avslappnad och framförallt : Jag var färdig ! Jag var hemma ! Det var nog först då jag undermedvetet blev medveten om att jag skulle byta livsstil ! Jag har aldrig någonsin, varken före eller efter, sovit så gott som den natten !!!

Att göra valet att sluta dricka sitter långt inne men är, faktiskt, inte så svårt (häpp!!) när man har facit i handen. När jag skulle åka från behandlingen skickade min terapeut med mig följande ord :
"Varje morgon innan du kliver ur sängen så ska du ta ett beslut om att idag ska du inte dricka oavsett vad som än händer"
Så tar men en dag i taget och dagar blir till veckor...till månader...till år.....
Han hade så rätt !!

Välkommen till det nyktra livet !

Tack, för ett fantastiskt inlägg. Att få vila. Exakt där befinner jag mig också just nu. I lugnet. Tacksamhetens lov...

Även om du inte tror det, så håll ut det blir bättre.
Det är vidrigt men är värt att hålla ut, tror det börja vända på dag 4.
Så rådet vila, försök röra på dig när du orkar är rådet till dig.
Kram Strulan?❤️

1 vecka har gått sedan jag klättrade upp i sadeln igen. Är såå tacksam att jag snabbt lyckades vända om på rätt väg igen. Tacksam och skärrad. Varför tillät jag mig? Efter flera månader!!! Varför tänkte jag att jag var ”värd” ett glas vin? Varifrån kom tanken att det är lite synd om mig om jag inte får dricka vin??? Ångrar mig bittert men väljer att tänka att det korta återfallet var en nyttig erfarenhet och en påminnelse om hur otroligt lätt det är att trilla dit igen. En påminnelse om att vara en ödmjuk nykterist.

Orkar inte kämpa mot A längre. Vill inte ha berusade människor och deras bröl i mitt liv längre. Mår ju så fantastiskt bra när jag lever helnyktert. Tycker om mig själv, fokuserar på rätt saker, är närvarande och tillåter mig själv att bara vara jag. Nya Sofia. Gillar henne.

Idag är det studentmottagning för en kompis dotter och fest för en kollega. Är inte alls orolig. Kommer att skåla i a-fritt bubbel och gå hem tidigt. Ser fram emot em och kvällen. /Sofia

Alltså nu precis innan blev det väl 15 v i sträck, innan dess länge jo... flera år har det eskalerat, värst från förra sommaren och framåt. Det är bara hålla ut men idag är lika illa och jag har knappt sovit. Går som i en dimma.... Tack för att du lider med mig...

Vad härligt att komma upp till ett så fint meddelande! Tack för det! ???☀️
Hoppas att du får en fin dag idag!
Massa styrke kramar till dig med! ?

Tror det är naturligt att man blir deprimerad, man utkämpar sitt livs strid och det går bra. Men resten av livet är ju som vanligt, alla problem är kvar och flyktvägen är stängd.
Tror att just detta att vakna upp och inse att alkoholen är bara en del av problemet, skrämmer mig iallafall.
Inte så mycket pepp, men känner med dig och förstår dina känslor.
Så styrka och mod, så tar vi en dag till// kram Strulan❤️

Jag vill också ha som mål att bara dricka alkohol på helgen. Men ibland är det svårt. Inte så att jag har jättesug, utan det är mer att jag är trött, har lite tråkigt och vill belöna mig. Så var det igår kväll. Ett glas rosé vore väl gott? viskade rösten inom mig. Med is.
Ja, verkligen! Men det var ju tisdag, en vanlig dag o tidig arbetsdag nästa dag...
trött idag, såklart. Halvt missnöjd. Men nu är det onsdag, så inget vin förrän på fredag tidigast.
Tack för att du skriver Lavie, jag blir glad av dina ord! Jag har så svårt att acceptera mig själv och mina brister. Hur ska jag göra för att vara snäll mot mig själv? Du kämpar själv och kan kanske inte svara.. men programmet här hjälper, om man jobbar med sig själv, och jag vill försöka. Älska sig själv, är svårt. Kraaam!

Vi tar en dag i taget och ångrar ju aldrig en nykter kväll?
Kolla listan här på forumet på allt man kan göra när man har långtråkigt.
Styrka och kramar till dig!

??????

Vi tar en dag i taget och ångrar ju aldrig en nykter kväll?
Kolla listan här på forumet på allt man kan göra när man har långtråkigt.
Styrka och kramar till dig!

??????

Jag vaknar idag på dag 5 och sovit bättre ?
Ha en fin dag?

Kramar
???

Du är full av hopp och övertygelse och det känns som ett bra utgångsläge tycker jag.
Skönt att du har en sponsor som stöd.?

Nu kämpar vi???
Kramar
???

Uppe med tuppen! Visserligen har jag sovit lite oroligt i natt igen men jag är ju åtminstone nykter.
Min Sponsor har gett mig vissa förhållningsregler. Jag ska ringa henne en viss tid varje dag för ett kort samtal. Jag ska gå på minst tre möten i veckan och be till "Gud", "En högre makt" eller vad man själv kallar det, tre gånger per dag. Be om hjälp att klara nykterheten och lite tid för daglig reflektion. Jag tycker hennes krav på mig är rimliga. Hon ger sin erfarenhet vidare till mig som en gång tidigare hjälpte henne tillfriskna. En vacker dag kan det bli min tur att erbjuda någon min hjälp. Jag gillar tanken med "pay it forward". Det finns en film med samma namn som jag sett flera gånger som jag blir väldigt berörd av. Att leva i den tanken måste vara befriande för själen. Lär dig ta emot hjälp och betala tillbaka genom att ge hjälp till någon annan, utan att förvänta sig något tillbaka. God karma!

Jag har inte orkat skriva. Är i en liten svaj. Känner mig ledsen. Osäker. På allt. Håller mig nykter. Går hos terapeuten. Känner mig ensam. Alla dessa känslor. Kämpar på. Tränar. Läser. Försöker.
Vill ha ork och glöd. Nåt saknas.
Hoppas du mår bra? (jag har inte läst här heller...?)