Senaste kommentarerna i forumet

Det blir en omstart återigen med början idag.
Jag ser framemot att hålla mig helvit nu för den senaste tiden har mitt intag av vin eskalerat och ångesten ökat.

Och jag skyller på mitt medberoende som jag också kämpar med.
När ens vuxna barn mår dåligt vill jag bara fly, orkar inte bära denna oro och vet inte hur jag ska fixa detta.
Men alkoholen är inte lösningen, det vet jag ju redan.
Måste, måste kämpa vidare. Någonstans där framme blir det bra vill jag tro.
Vi får inte ge upp Amanda!

Kramar
???

Min sömn är inte stabil, trots massa sömnmedicin som "ska" hjälpa, Vaknar alltid vid fyra på morgonen, oavsett om jag gått och lagt mig tidigt eller sent. Det är ett gissel.

Hur är det för er andra, hur sover ni, rutiner, tips, trix? Mediciner. Skulle bara vilja ha normal natt, det hade varit skönt.

Förhoppningsvis kommer den förr eller senare. Det måste jag ju hoppas på.

Good night out there.

Tack så jättemycket för alla tips och svar, vet att min ångest är roten till varför jag gör det mesta som är destruktivt men tyvärr fall jag helt fast vid alkohol. Blev tillslut beroende och jag hatar att erkänna det för jag vill inte tro på det. Jag tror det gör mig bättre, vilken det gör såklart för efter bara en öl vill jag helt plötsligt leva igen, orkar ta mig upp från sängen, orkar diska duscha borsta tänderna allt dedär men sen blir det varje dag och sen blir det sprit varje dag och jag försvinner helt, jag finns inte längre kvar det är bara min älskade vodka som tillslut betyder något. Min skola är jättebra faktiskt, haha första gången jag sagt det om min skola men jag bara trivs inte med mig själv och mitt huvud är så jävla idiotiskt vill bara få tyst på dom där idiot rösterna som försöker argumentera med mig. Är inte längre nykter, orkade inte längre. Men jag har inte blivit så full faktiskt utan jag dricker lättöl haha.... har också druckit lite sprit men extremt lite, klarar inte av mitt huvud och va tvungen att göra nånting för att hålla käft på det. Orkade inte längre panikattack efter panikattack den konstanta jävla ångesten. Vill aldrig igen börja dricka vodka varje dag men jag vet att lättöl kommer sen leda till 5% som leder till 7% som leder till vodka så jag är så försiktig som jag kan men kunde inte längre stå ut med min ångest. När min pappa kommer hem ska jag försöka sluta igen och börja om men denna gång tror jag det blir lättare eftersom jag mest druckit lättöl men tacka fan (eller kanske inte) att jag lätt blir påverkad annars hade jag direkt gått till Systembolaget vilket jag tänkte men dom hade stängt som tur var. Vet inte vad jag vill säga med det här, ville bara tacka er egentligen sen börja jag skriva för mig själv men jag vet inte kanske någon annan läser det här och kan relatera haha.
Jag har länge haft problem med mitt psyke, enda sen jag va liten har nått varit ”fel” med mig, bara så jävla synd att jag va tvungen att gå så långt så jag blev beroende. Hade alltid problem med alkohol men det har gått för långt nu, ska nog prata med min psykolog om det och be han om någon hjälp. Han hade frågat om jag ville prata med nån sjuksköterska som va mer kunnig inom området men hade sagt nej för ”vet inte hur stort problem jag har med alkohol egentligen” haha skulle sagt ja från början. Borde gått på AA möten som jag tänkte så många gånger göra men tänkte ”jag är fan inte alkoholist vad håller jag på med” nej kanske inte alkoholist men nu har jag återigen bevisat för mig själv att jag inte kan styra över skiten. Idioti alltihop men sanningen är att jag inte vill vara nykter. Jag gjorde det aldrig för min skull.
Fick medicin men min kropp reagerade åt helvete av den, fick åka in på akuten för hela min kropp hade svullnat upp typ x3 och hade utslag och feber och nu har dom inte velat ge mig andra förrän reaktionen hade försvunnit. Den försvann längesen men idiot psyket har inte svarat mig än. Nu rabblar jag bara på fyfan men återigen tack så mycket för era tips och hoppas det går bra för er!! Faktiskt inspirerande att höra hur andra håller sig nyktra och har gjort det under så lång tid. Det krävs mycket av en själv så jag ser verkligen upp till er vad ni åstadkommit. Alla som tagit sig ur sitt beroende ser jag så jävla mycket upp till. En dag ska jag nog klara det också :) även fast jag knappt vill erkänna att jag är beroende....

Hej,
Beror väl på hårt du druckit och hur din kropp fungerar, men räkna med att du kan ha abstinens. Vet inte alls hur det fungerar rent fysiskt, upplever själv att jag efter en kvälls fylla efter två veckors uppehåll ändå kan få abstinensbesvär (absolut inte som efter jag kört ett race på ett par månader men ändå). Jag blir darrig, skakig, lättretlig. Väldigt likt som om man vore sjukt nikotinsugen typ?

Hur går det för dig?

//en annan välfungerande alkoholmissbrukare

Tack, känner hur jag nästan brister när du bekräftar mina känslor. Eller bekräftar hela min känsla av min livssituation. Jag är så trött. Men så är jag så van att bara köra på, både för andras skull men också för att slippa känna något alls.

Det är ju skönt att må dåligt på grund av avtändning, för då mår man inte dåligt över det verkligt onda. Jag klagar ofta (för mig själv - aldrig högt) på abstinensen och dess symptom, men det fruktansvärda jag märkt det senaste året är att det är värre att ligga vaken utan abstinens och må lika dåligt men över ”verkliga saker.” Inte bara ruset blir en flykt, utan också dess efterdyningar.

Jag ska kolla upp dom tipsen ni gett innan och nu ger igen (gud vad jag känner mig korkad), kanske klarar jag ingen aktiv handling just nu men jag kan i alla fall läsa på forumet och se vad andra skriver. Klarade nästan tre vita veckor på rad för ett tag sen, ska försöka igen. Tack

Grattis !!! Vad skönt att höra att du känner dig lättad. Jag hoppas att jag vågar vara där snart. I augusti har min betänketid löpt ut men eftersom vi bor u det samma tak fortfarande och han vägrar sälja eller flytta ut känner jag mig låst. Att skicka in skilsmässoansökan var en enorm bedrift av mig ( enligt mig själv) men att sen ta steget och bekräfta ansökan om 6 månader känns som att stoppa fingrarna i eluttaget eller hoppa fallskärm ( jag är höjdrädd) , dvs det känns helt omöjligt men jag hoppas att jag ska klara det och också få stå på den bidra sidan och få känna lättnad.
Njut av din nya tillvaro, du är grym !
Blade Runner

Ja, det är jätteknäppt. Jag får också skulden för allt och inget, och på något sätt så är det skönt att veta att det inte spelar någon roll vad jag gör eller inte gör för han hittat ändå en anledning att slå ner på mig. Det räcker att jag enligt honom tittar fel, har fel tonfall, presenterar honom fel, serverar maten fel, inte reagerar som han förväntar sig för att han ska anklaga mig för något. Det har förstås skapat ångest också då jag försökt vara som början önskar för att allt ska bli bra och det inte går eftersom han blir arg oavsett.

Du är en av dem jag följt i forumet och känner en ”samhörighet” med. Ibland är det nästan skrämmande att läsa om så liknande levnadsöden, som att de flesta alkoholister beter sig på samma sätt. Jag vet inte heller vad som ör sant och vad som är lögn. Min man är onykter mångt fler dagar på året än han är nykter. När han är nykter säger han att jag ska ignorera och glömma allt elakt han sagt och gjort och skrivit, när han är full säger han att jag är orsaken till allt hans lidande. Nu ör det extra tungt då jag ansökt om skillsmässa efter att tagit enligt mig själv ett enormt mod till mig. Han ändrade sig 100% när skilsmässohandlingarna var inlämnade och jag tänkte att det kanske var detta som behövdes, att han nu förstod. Men efter tre månader så faller allt och han får ut sig tre månader av uppdämt behov att krossa mig verbalt och psykiskt. Jag förstod innerst inne att han inte skulle klara av att ta tag i sina problem eller våga erkänna för sig själv hur illa ställt det är men hoppet är så starkt och ångesten så stor när man ska lämna och inte vet vad som väntar.
Kram

Hej Harry 2008. Jag vet alla mönster, jag kan dem bättre än något annat och det är alltid samma saker som kommer upp. Frågan är varför jag är så vek och i te kan bli arg längre än en kort stund. Jag skulle vilja att känslan att vara arg hjälper mig att lämna. Du har lämnat med gemensamma barn. Hur mår barnen idag och hur var relationen mellan dem och deras pappa innan han gick bort? En av flera anledningar till att jag inte lämnat är just barnen, jag är så rädd att de ska ta sån skada, men de tycker det är svårt nu också. Kram

Tack Exhale för ditt svar. Jag blir glad av att läsa att du med lite distans kan se allt klarare, jag är så insyltad så jag har svårt att se så långt näsan räcker. Jag tar ett steg i taget. Jag har lärt mig bli glad för några minuters lugn eller en period av normalitet.

Tack Skrållan. Du verkar stark. Jag ör stark men inte när det gäller min man. Jag är så otroligt fast i våra rutiner som alltid varit på hans premisser att jag har svårt att bli arg, bara rädd, ledsen, besviken. Jag har ju varit så rädd att lämna bla för alla lögner han ska berätta om mig men jag har kommit så långt att jag känner att det spelar ingen roll, jag måste få tillbaka mitt liv. Däremot vet jag inte hur mitt liv kan se ut utan detta, det ör ju allt jag haft i hela mitt vuxna liv. Jag har försakat mig själv så mycket att jag inte riktigt förstår hur jag ska klara mig själv även om det är exakt det jag gjort i alla år men i en destruktiv relation.
Blade Runner

4 dagar nu. Starkt sug i går och i dag. Irritation och huvudvärk. Kan man verkligen ha fysisk abstinens som ”Svensson-alkis”??. Eller är det inbillning/psykiskt?

Även om jag själv föredrar annat..Bra att vi hittar våra nya friska intressen, oavsett sort..Jag snöar in på olika saker..Behöver jag något till hemmet eller huset, så kan jag googla och söka efter det i några timmar..Försöker hitta mycket info och till bäst pris..Ibland fördriver jag några timmar på att leta efter någon passande man till mig på en dejtingsida..Det verkar dock lättare att hitta rätt soffa eller rätt material till olika projekt än en bra gubbe!! Kram?

Ja du JoYo, att laga det som är trasigt.. ibland undrar jag om det är möjligt men visst hjälper det att VETA vad som är paj även om det kanske inte går att laga.
Hur det än är har jag insett att jag kommer inte kunna hålla mig nykter om jag fortsätter leva som jag alltid gjort och bara plocka bort alkoholen ur ekvationen. Det funkar inte. Förändra och välja bort, det kommer ta tid men det är så det måste gå till. Önskar dig all styrka, alla förutsättningar och all lycka att nå dit du vill❤️❤️

för att jag gick och la mig för tidigt - hur knäppt är det???

Som fått skulden för typ allt! Tror som Skrållan att dom mår så dåligt och är proppfulla med skam! Att skylla ifrån sig gör nog att trycket lättar tillfälligt men ökar igen! Mitt ex hade få och korta stunder när han kunde prata normalt runt allt! Vilket fick mig att hoppas på att allt skulle lösa sig eftersom han "innerst inne förstod"! Än idag vet jag inte om det var stunder av ärlighet och insikt eller om det bara var ännu mera... manipulation! Ta inte på dig skulden! Skydda din självkänsla med näbbar och klor! Kram

Denna veckan har varit en test flera tillställningar, alldeles för mycket jobb och stress och inte hunnit följa rutiner eller tränat. Känner att jag måste tillbaka till lugnet och rutinerna för att inte väcka draken. Men så jäkla stolt över mig själv att jag inte vacklat i mitt beslut att det är slutdruckit för mig.
Visst far tanken om ett gott vin förbi i huvudet, men känner att det valet finns inte längre.
Så önskar er en fin helg och styrka att välja det som passar er// kram Strulan ?❤️

kan jag konstatera att jag vann med 26-5 den här månaden . Bra jobbat om jag får säga det själv. Och det får jag ?

???

Jag skilde mig från min förra make efter 7 års äktenskap och med 2 barn, p.g.a hans alkoholproblem. Han prioriterade middagar med vänner som gillade att dricka, han valde bort mig o barnen före alkohol, han drack i smyg i garaget, han kunde bete sig illa om alkohol tog slut på fester, bli hotfull när han var full, nedlåtande när han var nykter ..mm mm

Jag valde att lämna honom för han valde bort oss, familjen, före alkoholen. Och eftersom han som alla andra missbrukare inte inser att det är de själva som är ansvariga för sitt drickande så beskylls den gnälliga, trista, sura whatever sambon/frun för att vara orsaken till att de återigen måste ta sig en sup, eller dricka sin öl...eller sååå mycket och så ofta...
De är som alla andra missbrukare av droger ..självförnekande och hittar ständigt på ursäkter till varför de måste dricka och inte kan sluta dricka.
De skapar ständigt situationer som leder till gräl och anledningar att få dricka sig berusade och det blir mer och värre med åren.
Jobbigt hemma, stress på jobbet, taskig chef mm mm
Och varje gång vill vi tro dom, vi vill hellre ta på oss skulden och vi vill tro varje gång de dricker att de nog faktiskt hade anledning till det för då finns hoppet hos oss att detta var den sista gången, som de så ofta lovar...och då slipper vi se med öppna ögon att vi lever med en alkoholist.

De kommer ständigt söka anledning till att dricka för det måste dom för att klara av att leva i självförnekelsen : de är inte alkisar i sina egna ögon, ånej, de dricker för partnern är trist eller för att jobbet är tufft, chefen usel...

Nästa gång han dricker , skriv upp vad han sätter igång för prat och klagomål och du kommer se mönstret. Det handlar om samma sak om och om igen....för han måste ju hitta en anledning till att dricka...och är du hans närmaste så kommer du alltför ofta få vara orsaken och anledningen till att han dricker.
Skiljer du dig och väljer bort hans alkoholism, då får han oftast ännu större anledning att dricka ännu mer...och det är du säkert rädd för att han gör..återigen ditt fel.
När jag lämnade min man så gjorde han så, drack mer, träffade andra kvinnor som han gifte sig med, lovade bot o bättring, men drack till slut så hans personlighet förändrades och han blev en ilsken alkis som misshandlade sina kvinnor han kom att leva med innan han dog av alkoholens biverkningar.

Så jag var evigt tacksam att jag lämnade honom i ett tidigt skede...

Ja av hela mitt hjärta önskade jag att allt var som förut, då vi hade det trevligt och umgicks med respekt...och jag vill ju inte umgås med människor som trycker ner mig, som beter sig illa och skäller ut mig utan anledning eller är ständigt irriterade när man umgås utan att dricka.....men annars såå trevliga när det dukas till bords med ett par vinflaskor eller två..

Nej, även om det är en son, syster eller svåger så är det ju inte den gemenskapen jag önskar och vill ha.

Tack för svar,
Idag går det "bra"... Det gör det alltid dagen efter det blivit för mycket och jag legat vaken en natt..
Och Ikväll ska jag dansa då är jag alltid nykter för annars går det dåligt.. Det är iof en bra motivation.. En period dansade jag 4 dagar i veckan för då kunde jag ej dricka..
När jag jobbade som anställd var jag tvungen att vara nykter så på ett sätt var det bättre men jag trivs med den arbetssituation jag har nu..
Det är så förhandlingen går till.. Jag tar ju bara ett glas vin när jag mår bra.. Jag är lycklig jag mår bra, Det är fint väder jag njuter..
Men nu slutar det med för många glas i smyg ..
En morgon hittade jag 3 halvfulla glas gömda på 3 olika ställen.. Och jag har tagit emot oväntade kunder full, och det känns som dom märker det.. Naturligtvis.. Allt annat är väl en lögn..
Det tragiska är att jag har varit nykterist nästan hela livet, jag var 45 år första gången jag var på systemet. Båda mina föräldrar är alkoholister, och jag hade bestämt mig för att jag aldrig skulle dricka när jag mådde dåligt och att mina barn aldrig skulle behöva se mig full..
Och nu är det så här när jag äntligen har fått ett riktigt bra liv.. :(

Har aldrig druckit lätt-eller alkoholfri öl förut. Tyckt att det varit jättekonstigt och mest onödiga kalorier. Då kan man lika gärna dricka vatten.
Har ändrat mig nu. Köpte Carlsbergs alkoholfria eko-öl härom dagen för jag skulle grilla med vänner. Ville inte dricka vatten och absolut inte läsk.
Hade ju öl i glaset ( som faktiskt är riktigt god ) hela kvällen och avvek inte från någon annan till skillnad från att jag hade full koll på vad jag sade och gjorde. Tror inte ens någon märkte att jag inte drack starköl. Hade oroat mig lite innan för tjat och påtryckningar om att jag inte drack.
Kändes bra hela kvällen, saknade inte fyllan alls.
Blev förstås trött när klockan närmade sig tolv, vilket jag aldrig skulle blivit om jag var full. Då hade jag naturligtvis dragit ut med på krogen, vilket de andra gjorde.( Hörde dagen efter att alla ångrat sig att de inte gick hem istället.)
Vill verkligen inte klandra eller anklaga någon utan mer klappa mig själv på axeln för en gång skull för att jag gick hem och lade mig som jag egentligen ville.
Jag bestämde den hör gången själv.
Min hjärna var inte kidnappad av alkoholen.
Känner mig nyfrälst och mår toppen just nu. Inbillar mig till och med att min hy ser lite klarare ut nu. Vill konservera den hör känslan och ta fram den när jag börjar tvivla.
Ha en fin fredsgkväll! ( har fyllt kylen med Carlsberg alkoholfria )

Jag funderar på om man ens kan lära sig. Stress kommer vi ju alla uppleva med jämna mellanrum. Det svåra är att inte ta den för ögonblicket enkla vägen ut - alkohol.
Men bra att resan blev lyckad! ?

...du skriver. Man blir alldeles varm och plötsligt känner jag solens strålar trots att jag är inomhus på mitt jobb.
Ska vid första bästa tillfälle läsa igenom din tråd. Du lever verkligen här och nu känner man när man läser dina målande iakttagelser. Det är ju verkligen någonting att sträva efter. Inte lägga en våt filt över tillvaron med alkohol. Leva livet i en dimma på fyllan och bakfyllan.
Tack för dina ord, bär dom med mig idag som en liten gåva.