Senaste kommentarerna i forumet

Vilken skillnad vad gäller tonen i dina inlägg nu mot tidigare. Äntligen! Önskar så att du får landa och stanna i det lugn du så länge eftersträvat.

Kram till dig

Skönt att höra det du skriver att man börjar se det "nya livet" som det normala livet. Själv är jag nu på dag 21 utan en droppe och detta livet känns inte alls som det "normala livet" för mig.
Jag är helt inne på att det kan bli så att jag måste avstå helt för att det inte ska spåra ur och bli "hela flaskan" vin om jag tar ett glas eller 2 flaskor...
Underbart att läsa detta
Kram

Du är definitivt på god väg. ?

Jag riskerar inte heller att bli ensam med alkohol och har inte gjort på länge. Dock kan jag träffa andra som dricker. Men ensam... Nej. Och vet du, det behöver vi inte heller. Inte på länge än. Det är bara vi själva som kan avgöra när vi är redo för det.

Kram

Till dina nyktra både dagar och insikter. Det är så skönt när man bestämt sig. Här finns hur mycket stöd och omtanke som helst.

Välkommen!

Det här fixar du. ? Jag menar, du är ju både pigg, fräsch, tuff, snygg och smart. ? Härlig läsning, som vanligt.

Tusen tack alla! Helt otroligt så många fina kommentarer jag fått på mitt förra lite osäkra inlägg. Kul också att höra från dig, IW.

Har sagt det förr, så mycket klokskap som detta forum besitter skulle räcka långt för att avskräcka en hel bunt med riskbrukare där ute.

-----

102 dagar i dag!

Nu gläds jag på riktigt och känner stolthet. Faran är över - i alla fall för den här gången. Hur det blir i framtiden vet ingen, men just nu njuter jag av känslan av att det gick vägen. Det känns som att jag blir starkare för varje gång jag genomgått ett eldprov, vilket många också vittnar om är fallet.

Nu vill jag skriva det jag alltid gjorde förr när jag tagit ett återfall och kommit upp på rätt sida igen:

I'm back!

Ja, så är det faktiskt. Så nära att trilla dit kommer jag förhoppningsvis aldrig mer att vara. Alltså, jag är mycket medveten om att jag måste passa mig. Mycket.

Det är en konstig och lurig känsla. Att ta ett återfall känns så otroligt avlägset, samtidigt som det aldrig är längre bort än det första glaset - eller tetran (eller terrorn) för den delen.

-----

Lite reflektioner och respons på alla fina kommentarer:

Jag hade inte tagit på mig att handla på Systembolaget. M skulle aldrig be mig, det är dessutom högst sällan numera det inträffar att vi behöver ha något därifrån. Det var helt och hållet min A-hjärna som tog (den dåliga) chansen. Hittade en anledning. Helt på egen hand. Min N-hjärna var för tillfället ur funktion. Nu är den dock aktiverad igen. Resetknappen, som santorini efterfrågade, är intryckt.

L-glutamin hjälper. Fattar inte att jag glömmer bort det så fort nykterheten flyter på ett tag. Tack MM för påminnelsen.

Jag riskerar ingenting vad gäller att ha A hemma. Ända sedan jag tog beslutet att bli nykter för ett och ett halvt år sedan har all alkohol varit inlåst. Jag vågar helt enkelt inte chansa ännu. Kanske inte på länge än. Jag har aldrig kunnat vara ensam med alkohol utan att dricka. Det sitter så djupt rotat så jag vill känna mig riktigt stabil innan jag antar den utmaningen. Förstår dock att det är jag själv som måste kunna klara av alla situationer så småningom. Men inte riktigt ännu.

Tänker på något som MM och John nämnt tidigare, nämligen att jag ju har en massa vita dagar med mig sedan tidigare. Större delen av 2018 var jag nykter. Vet dock inte hur mycket de är värda med tanke på hur allt eskalerade på slutet av året och jag snabbt drogs ned och alkoholen tog över mer än vad den någonsin gjort tidigare. Inläggen kring kraschen i november är riktigt tuffa att läsa, men en bra påminnelse om hur jag inte vill ha det, är de. Det kanske inte är så mycket att fundera över huruvida antalet nyktra dagar förra året spelar roll eller inte just nu, det viktigaste är att blicka framåt. Men ni som känner mig vet ju att jag gärna analyserar in absurdum...

-----

Vet inte vad mer jag ska skriva just nu. Om jag ens ska göra det. Har ju en tendens att dra i väg... Är fortfarande överväldigad av all respons. Ni är ju för sjutton mycket närmare vänner än mina ute i den så kallade riktiga världen. Och då är ändå många där riktigt bra... En del av er har jag ju dock haft förmånen att få möta. Tack själv, Fenix. Och ni andra.

Det är iaf lugnt nu. På riktigt. Kolugnt.

Jag har inget som helst sug.
Vet fortfarande inte vad som hände,
men tack o lov är det över.
Stabilitetsläget är påkopplat igen.

I dag är jag nykter!

Tack än en gång för att ni finns. ?

Följer åtminstone tillfälligt miss lyckads förslag på namnbyte:

Kram från Jagäger

Jag kan ju svara från "andra sidan". Jag är den i vårt förhållande som har missbrukat.
En sak är ju säker och det är att missbruket kommer inte bara, det finns en orsak. För att sluta krävs ju att man ser varför man missbrukar och om man kan hitta tillbaka till orsaken och på något sätt "göra upp med den". Du skriver att han kanske inte inser sitt missbruk på allvar. Jag kan säja att jag har insett mitt och tagit det på största allvar men har inte vågat kommunicera det helt och hållet till min särbo. Faktum är att de första nyktra veckorna mörkade jag att jag bestämt mig. Var så rädd att jag skulle falla och svika. Nu har jag iaf sagt att jag beslutat att inte dricka vin på ett tag för jag vill testa hur jag mår om jag avstår.
Från andra sidan tänker jag också att hur länge ska jag bevisa att jag menar allvar innan han tror på mig? Att detta verkligen är allvar och att jag prioriterat honom före att fortsätta som förr.
Jag har insett att han kanske aldrig kommer lita på att jag kan vara nykter och han dricker ju med om än måttligare än jag gjorde. Min fråga till mig själv blir ju då om jag kommer kunna leva med det för nu dricker ju han mer än jag. Kan jag leva med någon som frestar mig med ETT glas för tar jag det så kanske det blir 10 eller 12 glas. Jag är rädd för det. Men det får tiden utvisa.
Jag slutade röka för ca 25 år sedan och jag skulle ALDRIG vilja vara tillsammans med en rökare, jag vet att då trillar jag dit förr eller senare.
Är DU beredd på ett helt alkoholfritt liv för hans skull om han kan tänka sig ett för din skull? Fundera och kommunicera hur ni kan komma till en lösning.
Hopoas ni hittar en väg att gå o att den blir gemensam och nykter ?

Där satte du huvudet på spiken Smidigabävern! Det är den hälsosamma medelvägen man är ute efter.. Att få av det goda utan att överdriva. Att få smaka gott rött
utan att det svävar iväg. Lite lagom sådär. Det borde väl vara möjligt ? Det måste vara möjligt, för jag vill verkligen ha det goda röda i mitt liv. Tänk om det inte går att begränsa, om man inte klarar av att avstå från glas 4, 5, 6, 7 och tills man glömmer vad som hände dagen innan.. för DET kan jag verkligen vara utan.
Heja dig ! Kram

Ja det är gott med vin!! Jag dricker gärna och fyller på. Tyvärr är det ju ohälsosamt..och ger dåliga bieffekter. Jag vet vad det vill säga att tappa kontrollen. Först den glada känslan när alkoholen står i bilen. Den glada känslan när rödtoppen tas av och man får ner fliken över kranen..ljudet som skvalar...den goa känslan av berusning som sakta lägger sordin över all tristess och gasar upp glädjen...smaken av det goda livet. Men sen...sluddrandet..däckandet..och helveteskänslan på morgonen. VARFÖR är det onyttigt att dricka detta goda? VARFÖR förstör det relationer? Jo..för att det är en drog...och för att ytterst få människor inkl mig själv verkar kunna njuuuta av den trivsamma bouqeten och efter 1.6 glas vara nöjd..SKETANS. Undrar hur Carl-Jan gör..han verkar ju må fint. Vad jag vill? Sluta men ändå fortsätta..men helst sluta men hitta en hälsosam medelväg.

Jag har funderat på att om man inte är fler som ska dricka vin - om bara jag ska ha, så kan man köpa halvflaskor eller tom ännu mindre. Då har man bestämt sin "ranson" och när den är slut är den slut. Öppnar man en hel flaska vin så är det lätt att fylla på tills den är slut... Då ska man komma ihåg att jag tidigare tömde en hel flaska lätt som en plätt redan innan middagen. Nu vill jag inte ens ha en hel på en hel lördag. Jag känner att tankekraften finns där och knuffar mig i rätt riktning.. jag vill inte vackla och dricka mer än jag tänkt. Jag tror jag måste väldigt medvetet unna mig samtidigt som jag också begränsar.
Bara det att jag slutat köpa box gör att det kommer inte bli något vin i veckorna. Visst kan jag öppna en flaska om jag vill... men jag VILL inte och det tar lixom emot. Med boxen var det så lätt att bara "krana" ur en skvätt i botten på glaset - och sen ta en till, och en till ....
Ha en fin vecka. Kram

Jag förknippar sol och värme med en kal öl och bli lite berusad. Saknar ruset sjukt mycket, men har hållit mig ifrån giftet sedan jag startade den här tråden. Det känns lättare nu än vad det gjorde i fredags.

Hej
Det låter som att du reflekterar en hel del runt dina alkoholvanor och att du märkt att alkohol får större utrymme i ditt liv än du vill. Jag gissar att det kändes svårt att skriva att du dricker innan du sätter dig i bilen. Nu är du här. Bra. Om du skulle göra ett test, exempel vis AUDIT och fylla i den information du nämner och även skälen till att du dricker gissar jag att du skulle få en generell återkoppling som skulle rekommendera att du sökte vård eller gjorde någon typ av intervention för att minska din alkoholkonsumtion. Ibland kan det kännas konfronterande att få sådan typ av information och ibland kan det vara en lättnad. Att det man upplever faktiskt har med alkohol att göra och att man tar det på allvar. Precis som du gör nu när du skriver här och frågar efter information.

Ditt sista inlägg berör på flera sätt, du vet att du korsar en gräns som många skulle döma hårt och du är i ständig oro. Tufft samtidigt tar du det som en signal för att göra annorlunda.

Du nämner behov av att slappna av och just nu beskriver du så tydligt den onda spiral så många kan känna igen sig i. Att dricka för att kunna sova och slappna av och samtidigt försöka hantera den av alkoholen allt mer utlösta stressen. Jag hoppas att du vill berätta mer om vad du redan kanske provat eller gör. Nu är du här. En process har startat i dig.

Välkommen igen
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Hopp och styrka till dig ❤️

Tack för dina kommentarer!
Åhhh, som jag känner igen mig. Såklart, jag låter ju honom TA energi av mig, alltså GER jag bort min värdefulla energi. Så tydligt det blev när du vänder på resonemanget. Å jag är överdrivet resultatinriktad o vill förstå problemet o sen lösa det.
Ska prova att vända på det.

Funderar lite, det som driver mig är ju alldeles säkert att jag får uppmärksamhet o bekräftelse... herregud, jag ör ju inte ett dugg bättre än honom.

Tack för bra tips, ska inte höra av mig alls.
Istället fundera på vad som driver mig att vilja ha kontakt med honom.
På nåt sätt vill jag inte tappa kontakten med honom... varför???? Det är väl de där känslorna som spelar en spratt hela tiden.

Ska jobba på med mig själv, jag har minst lika mkt att ta tag i som han. Ska bli intressant att se vad jag kommer fram till.

Nej, du är inte brutal! Såååå bra att du är ärlig o rak? . Passar mig perfekt.
Tack ?❤️! Du är grym ❤️

Idag i terapin lossnade det äntligen äntligen äntligen. Jag ser och förstår vad det är som händer. Jag kan felsöka och komma fram till var det är jag måste göra annorlunda. Jag vet inte hur, men nu vet jag att det går.
DET FINNS HOPP
<3 <3 <3 <3

Det var ingen dans på rosor att sluta med alkoholen. Jag upplever inte några fysiska besvär men den där lilla alkoholdjävulen som sitter på min ena axel är rätt påstridig och bra på övertalning. Det blev vin i helgen. Men nu fortsätter jag att kämpa! Hur gör ni för att koppla bort tankarna på alkohol?

Grattis till din insikt, dina nyktra dagar och ditt beslut!
Forumet är skönt att använda som dagbok, skriva av sig, reflektera och få diskutera med människor som inte dömer, som förstår en!
?

Så härligt????

På kliniken för att blåsa. Mår kanonbra. Är jättenöjd med mitt nya, nyktra liv. Känner mig pigg, fräsch, tuff, snygg och smart. (Jag skryter bara här där jag är anonym ?).

Jag har bestämt mig för att klara det här. ?

Grattis till dina dagar ? Här finns stöd och många kloka människor att ta stöd av när man vacklar, skönt att veta att man inte är ensam. Jag använder det som en dagbok för mig själv och läser många trådar, för att hitta styrkan.
Så styrka till dig// Strulan

undrar vad som driver honom.. Jag har också lagt galet mycket tid på att ”analysera” mitt ex. Nu analyserar jag mig själv istället. Var sååå svårt i början att vända fokus till sig själv. Hade ALLTID haft någon dysfunktionell människa i min närhet att ”jobba med”. Jag tyckte att de TOG energi men nu börjar det sitta i ryggraden att det är jag som GER och jag har ett val. Jag kan låta bli! Så istället för att fundera på vad som driver honom kanske du kan fundera lite runt vad som driver dig. När jag vände frågorna till mig själv istället blev det å ena sidan obehagligt men å andra sidan lättare för jag kan ju svara mig själv så att säga. Det som drev mitt ex var nog helt enkelt jag, svarar jag honom/tar kontakt triggas han, svarar jag inte är han gone by the wind så att säga. Kanske samma med dig och din man, du mailar han går igång. Gör ett experiment och strunta att kontakta och se vad som händer, eller inte händer. Ursäkta om mitt svar verkar lite ”brutalt” menar, som du säkert förstår, inget illa. ❤️

Som jag tog beslutet att ta ut skilsmässa från all alkohol. Det känns som en evighet sen men beslutet har känts helt rätt. Under veckan har jag tränat på gym, påtat i trädgården och jobbat. Tiden har gått otroligt fort!
Jag har haft mina stunder där suget efter ett glas vin varit starkt, som när vi grillade i lördags och vårsolen värmde så skönt. Just den stunden blev jag sugen på ett glas rosé. Men det var bara en kort stund. Suget gick fort över.
Jag försöker-i just de studerna när suget pockar på - visualisera vad som hade hänt om jag beslutat mig för att dricka. Jag hade definitivt köttat slut på boxen som jag vanligtvis gör. Utgången den kvällen hade troligtvis slutat med att maken och jag blivit osams ,som det oftast blir när jag dricker för mycket. Jag hade definitivt vaknat morgonen dagen efter med ett suddigt minne av gårdagskvällen och ångest över något jag inte direkt kan sätta fingret på men något jag alla fall skrikit ut i raseri. Barnens oroliga trötta blickar på en ångestfylld, bakfull och gråblekt mamma sittandes i köket med en kopp kaffe i handen som försöker pussla ihop gårdagskvällen.
Nej fy fan.
Aldrig mer.
Jag hoppas innerligt att jag kan hålla detta löfte.
Aldrig mer alkohol.

Fint att ha dig här och att du startat en egen tråd. Du nämner i en annan tråd att du ibland funderar på om livet är meningsfullt. Några få ord med mycket oro bakom. Det krävs mod att formulera dem. Jag har ingenting att tillföra än det som Dee så tydligt skrivit ovan utan jag vill med inlägget visa att du inte är ensam. Att du nu är här är ett viktigt steg mot att må bättre. OM det känns okej för dig berätta gärna lite mer om vad som gör att du är här. Välkommen igen.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

Börjat läsa hela din tråd, jag håller med femtonåringen jag vill också bli en Berra. Skall läsa den med andakt, tacka för dina tankar och betraktelser❤️
Hölsningar Strulan

Höhö måste hitta motivationen att gå till arbetet. Var en trött tjej i morse, ni vet nät man inte riktigt vaknar Fasten man typ är vaken. Låg en hel timme i sängen och övervägde hur jag lättast skulle slippa att gå dit. Meeeeen nu sitter jag på tuben in iaf. Blir lite sen, men Vafan ?‍♀️ Har fortfarande komptimmar att ta ut (som jag inte får ta ut, som jag ändå tar ut ?).

Fokus denna veckan blir sömn som alltid. Hade velat komma igång med träningen som alltid. Kanske ska försöka komma ut på promenader efter jobbet. Fick seriöst träningsvärk i röven från igår. Det är orimligt ?

Annars känner jag mig fin idag. Håret låg fint redan när jag vaknade och jag vågar ha en tröja jag inte brukar ha på mig. Men den är fin och det är jag med. Så idag rockar vi den looken.

Nu påfågeltime!
Fridens ?